En intressant frågeställning är huruvida en särskild bestämmelse som specifikt reglerar påföljder vid hedersmord och hedersrelaterade brott i övrigt borde införas i Sverige. Skulle en sådan särreglering utgöra någon funktion i det svenska rättssystemet eller skulle det vara helt lönlöst? Vilka konsekvenser ett sådant införande skulle få är givetvis svårt att ge ett klart svar på. En positiv innebörd av att ha en bestämmelse som specifikt reglerar hedersmord och hedersrelaterade brott skulle enligt vår mening kunna vara att området väcker en större uppmärksamhet i samhället. Det kan konstateras att det i allmänhet i Sverige saknas en del kunskap om hedersbegreppet och brott som begås i dess namn. Genom en särreglering i det svenska rättssystemet skulle det förhoppningsvis visa omgivningen att sådana brott tas på största allvar och kan få allvarliga konsekvenser. Man skulle alltså genom den svenska strafflagstiftningen kunna sätta ner foten och visa att sådana typer av brott är helt oacceptabla inom Sveriges gränser. Däremot är det enligt vår mening inte säkert att en sådan särreglering skulle vara praktiskt fungerande i samhället. Motiven och grunderna till sådana typer av mord utgörs av principer och tankemönster som är extremt djupt rotade hos dessa människor. Det grundar sig i normer och levnadssätt som funnits under en väldigt lång tid tillbaka och troligtvis skulle det röra sig om en mycket utdragen process vad gäller att försöka ändra på dessa mönster. Dessutom skulle det vara svårt om gärningsmannen vid rättegången eller i den inledande processen inte uppgivit att han haft något hedersmotiv eller det inte av annan bevisning framgått densamma. Domstolarna skulle enligt oss alltså få det svårt att fastställa om hedersmotiv förelegat.
42
7 Slutsatser
Efter att ha behandlat relevant lagstiftning på området och några utav de mest uppmärksammade rättsfallen gällande hedersmord anser vi att förändring behöver ske. Vi anser vidare att hedersmotiv ska påverka straffvärdet i höjande riktningen och att detta bör nämnas i strafflagstiftningens förarbeten. I den idag gällande strafflagstiftningen finns ett stort utrymme för att beakta försvårande omständigheter och på så vis skärpa straffen vid hedersmord. Trots detta faktum anser vi att det är nödvändigt att i strafflagstiftningens förarbeten specifikt ange att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. På så vis skulle det utrymme och de möjligheter som redan finns idag kunna utnyttjas i större utsträckning. Sveriges riksdag och domstolarna skulle också kunna beakta delar av den internationella rätten bättre.
Genom att i strafflagstiftningens förarbeten nämna att hedersmord ska anses utgöra en försvårande omständighet skulle det kunna skapa möjlighet att sprida kunskap runt om i samhället. Vi tror detta är en grundläggande och viktig del för att ta itu med problemen kring hedersmord och därmed också hedersrelaterat våld. Problematiken kring hederskulturen och dess innebörd skulle väcka större uppmärksamhet runt om i samhället och på så vis skulle människor få mer förståelse och kunskap för området. Sverige skulle som land visa på allvaret kring hedersrelaterade brott genom att lyfta fram ämnet. En annan viktig del som troligtvis skulle få positiva konsekvenser av angivelsen av att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet är att domstolarnas bedömningar av hedersmord skulle kunna bli mer konsekventa.
De rättsfall som vi har behandlat sträcker sig över en 20-årsperiod och det kan konstateras att enhetliga bedömningar har saknats genom åren. Följden av det ovan nämnda skulle enligt vår mening förhoppningsvis leda till flera förbättringar i domstolarnas bedömningar. Följden av att bedömningarna blir mer enhetliga och tydliga skulle kunna leda till att mer rättvisande och ordentligt utförda domslut framställs. Vi anser som ovan nämnts att den nuvarande strafflagstiftningen bör kunna utnyttjas ytterligare med ett tillägg där hedersmord i förarbetena nämns som en försvårande omständighet. Vi anser därför att en specifik reglering gällande hedersmord inte anses nödvändigt, trots att det givetvis skulle kunna ha sina fördelar också.
Vi kan dock se vissa praktiska svårigheter med att införa en sådan reglering. Det skulle kunna bli problematiskt vid bedömningar av hedersmord eller hedersrelaterade brott i övrigt om gärningsmannen inte själv erkänt att brottet föregåtts av hedersrelaterade motiv. En tveksamhet är därför enligt oss huruvida en sådan specifik reglering skulle uppfylla sitt syfte och kunna utnyttjas till fullo. Det finns vidare många liknande brott som inträffar i Sverige men som till skillnad från det specifika området inte föregås med ett hedersmotiv. Brottslighet i form av sexuella övergrepp, misshandel och även mord sker ständigt bakom stängda dörrar i vårt samhälle. Det har vidare konstaterats att många brott av dessa slag sker inom nära relationer. Med anledning av att denna typ av brottslighet sker mot kvinnor och flickor både med ett hedersmotiv men även med andra motiv alternativt utan motiv så anser vi att en specifik reglering för hedersmotiv möjligtvis inte är lösningen på det egentliga problemet.
43
8 Avslutande reflektioner
I denna uppsats har vi kommit fram till att det finns brister i hur hanteringen av hedersmord och hedersrelaterade brott har sett ut men också hur den ser ut idag. Denna slutsats har kunnat fastställas utifrån bland annat de behandlade rättsfallen där domstolarnas bedömningar inte varit enhetliga. Vi har utifrån de aktuella fallen funnit att domstolarnas bedömningar inte har varit konsekventa. Det skulle enligt vår mening vara intressant om ett hedersmord togs upp i Högsta domstolen (HD) för att på så vis se om det skulle ge en större klarhet för den gällande rätten. I framtiden skulle vi vilja se att det sprids mer kunskap och att det svenska samhället får en ökad förståelse kring hedersproblematiken. På så vis skulle man kunna uppmärksamma området mer och hjälpa de kvinnor och flickor som är i behov av skydd. Vidare skulle vi gärna se att feminism och den maktfördelning som finns mellan könen idag uppmärksammas i större utsträckning i och med dess starka inverkan på hedersproblematiken. Avslutningsvis vill vi se att arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterade brott fortgår och att det återigen tas upp på riksnivå.
44
Källförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 2013/14:194 - Skärpta straff för mord.
Prop. 2009/10:147 - Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Prop. 2008/09:118 - Straffet för mord m.m.
Prop. 1987/88:120 - Om ändring i brottsbalken m.m.
Protokoll
Riksdagens protokoll 2012/13:74 - Torsdagen den 7 mars.
Utskottsbetänkanden
Justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU10 - Straffrättsliga frågor
Motioner
Motion 2012/13:So542 - Skam- eller hedersrelaterat våld eller förtryck
Rättsfallsregister
Hovrättsavgöranden
Svea Hovrätt, dom 2013-08-07, mål B 5649/13 Svea Hovrätt, dom, 2013-10-16, mål B 905/13 Svea Hovrätt, dom 2002-05-31, mål B 4651/02 RH 1998:8
RH 1990:125
Tingsrättsavgöranden
Västmanlands tingsrätt, dom 2013-05-28, mål B 214/13 Södertörns tingsrätt, dom 2013-05-28, mål B 11113/12 Uppsala tingsrätt, dom 2002-04-03, mål B 237/02
Litteratur
Artiklar
Mahmoudi, Said, Om hedersmord, JT nr 1 2002-03, s. 242-248.
Böcker
Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, Upplaga 2, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2013.
Freedman, Jane, Feminism - en introduktion, Översättning: Karin Lindeqvist, Liber AB, Malmö, 2003.
Gemzöe, Lena, Feminism, Bilda förlag, Falun, 2014.
Güngör, Emre, Dervish, Nima, Varför mördar man sin dotter?, WS Bookwell, Finland, 2009. Gunnarsson, Åsa, Svensson, Eva-Maria, Genusrättsvetenskap, Studentlitteratur AB, Lund, 2002.
45 Red. Johansson, Kenneth, Hedersmord - Tusen år av hederskulturer, Historisk Media och författarna, Lund, 2005.
Red. Larsson, Steig, Englund, Cecilia, Debatten om hedersmord - Feminism eller rasism. Svarvitts förlag, Expo och författarna, Stockholm, 2004.
Sandebo-Eriksson, Margareta, Dold makt, Books on Demand, Visby, 2008. Schlytter, Astrid, Rexvid, Devin, Mäns heder. Studentlitteratur AB, Lund, 2016. Peczenik, Aleksander, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk
argumentation, Stockholm, 1995.
Wikan, Unni, Om heder, Översättning: Sven-Erik Torhell, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg, 2009.
Åkerblom, Annika, När kvinnor fick rättigheter, Studentlitteratur AB, Lund, 2009.
Internetkällor
Amnesty International, Flickor och kvinnor mördas i hederns namn, 2016,
http://www.amnesty.se/vad-gor-vi/kvinnors-rattigheter/hedersmord/. (Hämtad 17-05-01). Länsstyrelsen Östergötland, Mänskliga rättigheter, 2017,
http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/lagar-och-manskliga-rattigheter/manskliga-rattigheter/. (Hämtad 17-05-12).
Polisen, Hedersrelaterade brott - polisens arbete, 2017, https://polisen.se/Om-polisen/Olika-typer-av-brott/Brott-i-nara-relationer/Hedersrelaterade-brott/. (Hämtad 17-05-16).
Sveriges Radio, 2008-04-27, P3-Dokumentär: Mordet på Fadime,
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90755?programid=2519. (Hämtad 17-05-22). Skolverket, Hedersrelaterad problematik, 2017,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/att-hantera-problem/hedersrelaterad-problematik. (Hämtad 17-05-15).
Övrigt
BRÅ, Rapport 2010:18, Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i
samkönade relationer - Slutredovisning av ett regeringsuppdrag, 2010.
Socialstyrelsen, Vänd dem inte ryggen - Utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och
förtryck, 2014.
Åklagarmyndigheten, Hedersrelaterat våld - Handbok, 2006.
Lagkommentarer