Behovet av undantag

Kamerabevakningslagen innehåller bestämmelser om både permanenta och tillfälliga undantag från tillståndskravet. Vi har i avsnitt 8.3.2 redogjort för de följdändringar av dessa bestämmelser som krävs vid en borttagen tillståndsplikt. I detta avsnitt analyserar vi behovet av att behålla de lättnader som finns för de berörda myndigheternas kamerabevakning i vissa situationer och som för närvarande kommer till uttryck genom de nyss nämnda undantagen från tillståndsplikten.

10.9.1 Permanenta undantag

Vårt förslag: Från kravet på att tillämpa kamerabevakningslagens överviktsprincip ska göras undantag för Polismyndighetens auto-matiska hastighetsbevakning på ett sätt som motsvarar undan-taget från tillståndsplikten för sådan bevakning. Detsamma gäller för de undantag som rör Kustbevakningens, Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Tullverkets möjligheter att bevaka skydds-objekt eller använda sig av kameror för säkerheten i trafiken eller arbetsmiljön.

I 9 § kamerabevakningslagen finns bestämmelser om permanenta undantag från tillståndskravet. Tre av dessa undantag har betydelse för de berörda myndigheternas verksamhet. Enligt 9 § 1 krävs inte tillstånd vid bevakning som Polismyndigheten bedriver vid automa-tisk hastighetsövervakning.

Enligt 9 § 2 krävs tillstånd inte heller vid bevakning som sker för att skydda en byggnad, en annan anläggning eller ett område som enligt 4 § 4, 5 § 1–5 eller 6 § första stycket skyddslagen (2010:305) har förklarats vara skyddsobjekt, om bevakningen endast omfattar skyddsobjektet eller ett område i dess omedelbara närhet. Av 22 § första stycket skyddslagen följer att det är den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt som har ansvar för att objektet bevakas. Det före-kommer att Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket äger eller nyttjar sådana byggnader eller anläggningar.

Som exempel kan nämnas att Säkerhetspolisens huvudkontor och vissa polisstationer har förklarats vara skyddsobjekt.

Enligt 9 § 9 krävs tillstånd inte vid bevakning som sker för säker-heten i trafiken eller arbetsmiljön från ett fordon, en maskin eller liknande för att förbättra sikten för föraren eller användaren. Detta undantag omfattar exempelvis sådana backkameror som aktiveras när föraren backar ett fordon (se prop. 2017/18:231 s. 80). Det före-kommer naturligtvis att de myndigheter som berörs av våra förslag använder sig av den typen av kameror.

Av förarbetena till kamerabevakningslagen framgår att den som bedriver kamerabevakning som inte omfattas av tillståndskravet måste se till att bevakningen är förenlig med den generella dataskyddsregler-ingen (prop. 2017/18:231 s. 78). Kamerabevakningslagens undantag från tillståndskravet bör alltså innebära att Polismyndigheten ska bedöma rätten att bedriva automatisk hastighetsbevakning utifrån tillämplig dataskyddsreglering. På samma sätt bör myndigheterna se till att den icke-tillståndspliktiga kamerabevakning av skyddsobjekt som de ansvarar för är förenlig med denna reglering. Detsamma gäl-ler sådana kameror som tar sikte på bevakning som sker för säker-heten i trafiken eller arbetsmiljön.

Som vi redogjort för tidigare innehåller dataskyddsregleringen inte någon sådan uttrycklig överviktsprincip som vi föreslagit för de berörda myndigheternas kamerabevakning (avsnitt 5.2.4). För att inte försämra Polismyndighetens möjligheter att bedriva automatisk hastighetsövervakning eller myndigheternas möjlighet att bevaka skyddsobjekt respektive använda sig av kameror för trafiksäkerhets-ändamål föreslår vi därför att kamerabevakningslagens överviktsprin-cip inte ska gälla när de myndigheter som omfattas av våra förslag bedriver kamerabevakning i dessa syften. Syftet med regleringen är att det inte ska bli någon förändring när det gäller dessa myndigheters möjligheter att bedriva kamerabevakning i de situationer som för när-varande omfattas av de permanenta undantagen från tillståndsplikten.

10.9.2 Tillfälliga undantag

Vårt förslag: Från kravet på att tillämpa kamerabevakningslagens överviktsprincip ska göras undantag för Polismyndighetens och Säkerhetspolisens tillfälliga kamerabevakning vid risker för all-varlig brottslighet på ett sätt som motsvarar undantaget från till-ståndsplikten för sådan bevakning. Detsamma gäller för det

undantag som rör möjligheterna till tillfällig kamerabevakning i samband med olyckor, för att minska risker för olyckor och vid efterforskning av försvunna personer.

I 10 § kamerabevakningslagen finns bestämmelser om tillfälliga undan-tag från tillståndskravet. Samtliga dessa undanundan-tag berör Polismyn-dighetens kamerabevakning och ett av dem berör Säkerhetspolisens.

Enligt 10 § första stycket 1 får kamerabevakning ske utan att en ansö-kan om tillstånd har gjorts vid bevakning som bedrivs av Polis-myndigheten eller Säkerhetspolisen, om det av särskild anledning finns risk för allvarlig brottslighet och syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka sådan brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra sådana brott. Sådan bevakning får bedrivas utan tillstånd under högst tre månader.

Enligt 10 § första stycket 2 får kamerabevakning ske utan att en ansökan om tillstånd har gjorts vid bevakning som bedrivs av Polis-myndigheten eller den som är räddningsledare enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), om bevakningen är av vikt för att avvärja en överhängande fara för olycka, begränsa verkningarna av en inträffad olycka eller minska risken för nya olyckor. Undantaget från till-ståndsplikten gäller i detta fall under högst en månad.

Enligt 10 § första stycket 3 får kamerabevakning ske utan till-ståndsansökan under högst en månad vid bevakning som bedrivs av den som är räddningsledare enligt lagen om skydd mot olyckor. En förutsättning för att detta undantag ska vara tillämpligt är att bevak-ningen är av vikt för att efterforska en försvunnen person. Det förekommer att Polismyndigheten bedriver kamerabevakning med stöd av detta undantag. Det förekommer också att Kustbevakningen och Tullverket lämnar biträde vid efterforskning av försvunna personer. Som framgår av förarbetena till kamerabevakningslagen utförs kamerabevakning i det senare fallet dock för räddnings-ledarens räkning. Den biträdande myndigheten omfattas i dessa situationer av undantaget (prop. 2017/18:231 s. 85).

På samma sätt som vid de permanenta undantagen från tillstånds-plikten bör det åligga den kamerabevakande myndigheten att se till att den kamerabevakning som bedrivs med stöd av de tillfälliga undantagen är förenlig med dataskyddsregleringen (se prop. 2017/18:231 s. 78).

Som vi tidigare konstaterat innehåller dataskyddsregleringen inte någon sådan uttrycklig överviktsprincip som vi föreslagit för de

berörda myndigheternas kamerabevakning (se avsnitt 5.2.4). För att inte försämra Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att bedriva kamerabevakning vid risk för allvarlig brottslighet samt möjligheterna att bedriva kamerabevakning vid olyckor eller vid efterforskning av försvunna personer föreslår vi att samma undantag som nu gäller från tillståndsplikten ska gälla från skyldigheten att beak-ta kamerabevakningslagens överviktsprincip. På så sätt kan kamera-bevakning bedrivas under samma förutsättningar i dessa situationer även efter det att tillståndsplikten tagits bort.

Av de berörda myndigheterna är det i praktiken för närvarande endast Polismyndigheten som agerar räddningsledare enligt lagen om skydd mot olyckor i de situationer som omfattas av undantagen för kamerabevakning vid olyckor och vid efterforskning av för-svunna personer. Det kan dock inte uteslutas att någon av de övriga berörda myndigheterna i framtiden kommer att bedriva sådan kamera-bevakning i egenskap av räddningsledare. Exempelvis ansvarar Kust-bevakningen för miljöräddningstjänst till sjöss enligt 4 kap. 12 § för-ordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. För att säkerställa att samtliga myndigheters möjligheter att bedriva kamerabevakning i en sådan situation inte försämras jämfört med i dag, bör undantagen gälla för den som är räddningsledare även framöver.

Avslutningsvis vill vi tydliggöra att om myndigheterna avser att fortsätta bevakningen efter det att tidsfristen för det tillfälliga undan-taget har löpt ut ska det göras en bedömning utifrån överviktsprin-cipen med tillhörande dokumentation i enlighet med huvudregeln.

10.10 Finns det behov av ytterligare