Bekräftelsebarhet

Objektivitet kan i princip aldrig uppnås i samband med den kvalitativa forskningen eftersom den insamlade datan avser bilder eller ord, vilket är produkten av en tolkningsprocess (Denscombe 2017). Istället är det en fråga om i vilken mån forskarna kan producera vetenskap som är opåverkad av forskarna i fråga. För att minska risken att våra personliga åsikter och värderingar påverkar studiens resultat, har vi i vår uppsats försökt undvika subjektiva åsikter, vilket har varit möjligt genom en dialog mellan varandra, andra studenter och vår handledare. Under rubriken “Etiska ställningstaganden” diskuteras ett flertal etiska aspekter, för att bland annat visa på vår objektivet.

3.6 Metodkritik

En brist i vår studie skulle kunna vara att flera av våra respondenter arbetar påen och samma revisionsbyrå. I syfte att bemöta denna kritik har respondenter från andra “Big Four”-byråer deltagit i studien. Vi anser inte att faktum att vissa respondenter är anställda på samma byrå har en betydande påverkan på studiens resultat eftersom vi inte anser att personlighetsdrag har en direkt koppling till vilken revisionsbyrå respondenterna arbetar på. Eftersom samtliga revisionsbyråer i liknande omfattning påverkas av statliga regleringar och normgivande organ anser vi inte att fördelningen av respondenternas arbetsplats bör ha någon större inverkan på studiens resultat. I samtliga intervjuer har respondenterna svarat på de frågor som ställts och bidragit med värdefull information inom studiens område, vilket varit ett hjälpsamt bidrag till det resultat som därmed har varit möjligt att uppnå.

3.7 Alternativa tillvägagångssätt

Ett alternativt metodval hade varit att hålla samtliga intervjuer i konferenslokaler där vi som undersökare kunnat träffa respondenterna personligen. Fördelen med att ha intervjuer ansikte mot ansikte är att forskaren kan korrigera ordningsföljden, kontrollera att respondenterna förstår frågorna och dessutom uppmärksamma eventuella ansiktsuttryck eller liknande (Sekaran 2003). Däremot är nackdelen bland annat att det kan vara svårt att genomföra intervjuerna om det finns geografiska begränsningar samt att respondenterna kan ifrågasätta sin anonymitet.

De intervjuer som genomfördes via telefon har medfört att vi gått miste om respondenternas ansiktsuttryck och kroppsspråk, men då Coronapandemin varit härjande under studiens gång och regeringens riktlinjer om att undvika personliga sammanträden, har personlig kontakt till största del inte varit ett alternativ.

Ämnet vi studerar ämnar till att undersöka området på ett djupare plan.

Av den anledningen har vi ansett att en kvalitativ forskningsstrategi är mer lämpad eftersom den sätter ord i fokus. Vid en kvantitativ forskningsstrategi kan en studies resultat baseras på siffror och generaliseras i en större utsträckning genom att nå ut till fler respondenter via exempelvis enkäter (David & Sutton 2018). Här bör dock risker som bortfall av respondenter och brist på eventuella följdfrågor räknas med, vilket är något som borde tas i beaktning när kvantitativa undersökningar genomförs (Denscombe 2017). Under våra intervjuer har dessutom ämnen som inte fanns med i vår intervjuguide, men som ändå haft väsentlig betydelse för studiens resultat, berörts, något som inte varit möjligt om vi hade valt att genomföra studien via exempelvis enkäter. Sett till resultatet vi uppnått i vår studie, bedömer vi sammanfattningsvis att en kvantitativ forskningsstrategi hade varit mindre lämplig.

3.8 Etiska ställningstaganden

Enligt Vetenskapsrådet (u.å) ska forskare informera deltagare om vilka villkor som avser deras medverkande i studien. Informationen ska bland annat belysa att deras deltagande är frivilligt och att det är möjligt att avbryta sin medverkan när som helst. Av den anledningen valde vi att i samband med bokningen av intervjuerna, och vid intervjutillfället, upplysa samtliga respondenter om att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt till att avbryta sin medverkan om de önskade (se bilaga 1). Ett annat krav är samtyckes- och konfidentialitetskravet, vilket innefattar att forskaren inhämtar deltagarnas samtycke och att deras privata information inte ska delas med allmänheten. Med hänsyn till detta har vi varit noga med att vid intervjutillfället upplysa respondenterna om deras anonymitet (se bilaga 2). Med tanke på konfidentialitetskravet var vi dessutom noga med vart ljudfilerna förvarats för att de av misstag inte skulle kunna delas ut till allmänheten. För att minska tillgångsrisken

sparade vi ljudfilerna på en av våra datorer som skyddas av lösenord.

Nyttjandekravet är en annan etisk princip vilket innebär att den insamlade datan endast används till forskningens ändamål (Vetenskapsrådet u.å). I och med det här kravet, samt i kombination med att skydda respondenternas anonymitet, såg vi till att använda informationen vi fått från våra respondenter enbart till uppsatsens syfte.

Vidare ska forskningen följa den nationella lagstiftningen (Denscombe 2017). Med hänsyn till GDPR har vi varit noga med att inte samla in personliga uppgifter som exempelvis personnummer för att, i den mån det är möjligt, respondenternas anonymitet ska kvarstå.

Ett etiskt dilemma som kan uppstå i samband med forskningsprocessen är utbudet på deltagare, där det kan vara frestande att ta den enklaste vägen (Greener 2008). Eftersom vi arbetar på en av “The Big Four”

skulle vi enkelt kunna välja att endast intervjua anställda på samma byrå, ett faktum som skulle kunna skada uppsatsen i stort. Detta skulle innebära att vi enbart hade utgått ifrån individer från en revisionsbyrå, vilket i sin tur skulle innebära att vi gick miste om att få ett bredare perspektiv.

En forskares värderingar, övertygelser och identitet kan ha betydelse vid analysprocessen av den kvalitativa datan (Denscombe 2017). För att kunna ha ett objektivt perspektiv är det därför viktigt att under studiens gång distansera sig själv från sina vardagliga övertygelser och avvakta med att ta ställning till olika frågor. Med tanke på att vi arbetar inom branschen, kan vårt omdöme och objektivitet skadas. Däremot är vi medvetna om att vi är insatta i yrket och kan bli, eller uppfattas som, subjektiva, vilket är aspekter som vi tagit i beaktande under processens gång. Vi har därmed undvikit att blanda in våra personliga åsikter.

4. Empiri

I följande kapitel presenteras den insamlade data utifrån genomförda intervjuer.

4.1 Revisorers egna uppfattningar om yrket

Vid intervjutillfället ställdes frågan om vad respondenterna hade för uppfattning om revisionsyrket innan de började arbeta. Majoriteten av respondenterna var eniga om att de inte riktigt var medvetna om vad yrkesrollen innebar. Många respondenter anger att deras uppfattning om revisorsyrket endast omfattade att räkna och analysera siffror. En respondent uppger att det i synnerhet är teamarbetet som är en överraskande faktor. En annan respondent förklarar att det är förvånande hur mycket social kontakt och konsultation yrkesrollen innebär, “[...] nu liksom så vet man att de flesta är ganska sociala och trevliga och lättsamma, och att alla typ är mer lite av en rådgivare i såna fall, vilket jag aldrig kunnat tro innan” (R5).

Avseende revisorers personligheter var respondenterna till övervägande del, eniga om att de hade en uppfattning om att yrkesrollen representerades av strikta, tråkiga och introverta individer som vill att allt ska vara rätt till punkt och pricka. En respondent förklarar att det är den sociala aspekten som varit den största skillnaden mot den tidigare uppfattningen, “Personligheten som krävs för att bli revisor är ju stor missuppfattning [...]” (R9). Däremot är vissa respondenter också eniga om att det fortfarande finns individer i organisationen som kan spegla den stereotypiska revisorn, men att det till övervägande del finns en tillräcklig kombination av olika personligheter på arbetsplatsen. Det menar vissa respondenter att det bidrar till att individerna kompletterar varandra på ett sätt som skapar starka team och en stark organisation.

4.2 Förändringar inom revisionsbranschen

Samtliga respondenter är eniga om att det har skett förändringar inom revisionsbranschen. En utmärkande förändring är digitaliseringen, numera finns det mesta av informationen digitalt istället för i pärmar,

“[...] förr var det mycket mer analogt och man åkte ut till varenda kund och det var pärmar överallt och nu är vi mycket mer digitala på alla sätt” (R1). I och med digitaliseringen uppger många respondenter att det används ett flertal olika datorprogram, såsom Excel, flitigt. En respondent nämner att det numera finns olika verktyg och system, som bestämmer exempelvis hur många stickprovs som bör tas.

Förutom digitaliseringen, uppger många respondenter att revisionen har blivit mer detaljstyrd av olika regelverk, framförallt genom både ISA och firmornas egen metodik. En revision har numera tydliga moment som skall göras för varje enskilt bolag, oavsett verksamhet menar en av respondenterna. Vidare fortsätter hen att förklara att eftersom samtliga bolag revideras på mer eller mindre samma sätt, utförs samma riskbedömning och vilka insatser som bör göras för att minimera riskerna för eventuella felaktigheter. En av respondenterna uttryckte sin oro över detta, “Man får ta stickprov på saker som egentligen inte finns någon väsentlig risk på de bolag man jobbar med. Och man slarvar med moment som inte ger någon comfort i metodiken idag som faktiskt är jätteväsentligt för att veta att de siffrorna man skriver på är rätt” (R9). Vidare fortsätter respondenten med att berätta när hen började arbeta som revisorsassistent. Vid den tidpunkten var det största fokuset att förstå varje enskild verksamhet och utifrån det resonera kring vad som eventuellt skulle kunna skapa felaktigheter och vad det lämpligaste tillvägagångssättet var för att upptäcka eventuella felaktigheter. Dessutom nämner ett flertal respondenter att revisorsrollen har utvecklats. Revisorer arbetar numera som konsulter istället för ren revision, vilket har orsakat att fokuset i

hjälper kunderna med löpande frågor kring verksamheten, “[...] framförallt kundkontakten och andra löpande frågor som kunderna har i sin verksamhet eftersom jag jobbar mest med lite mindre bolag, så jobbar man ganska nära kunderna” (R10).

4.2.1 Skandaler

Respondenterna frågades om huruvida de tror att skandalerna haft en påverkan på allmänhetens och kunders uppfattning om revisorer och yrket i stort, där ett antal varierande svar erhölls. Ett flertal respondenter ansåg att skandalerna inte bör ha haft någon större påverkan för varken revisorer eller yrket. Andra respondenter tror att skandalerna har haft en generell negativ effekt, men eftersom allmänheten inte är tillräckligt insatta i yrket skapas inte någon riktig uppfattning, utan informationen kring skandalerna passerar mer eller mindre obemärkt förbi. En annan respondent uppger även att branscherna som skandalerna omfattades av skadades mer än revisionsbranschen. Vidare anger respondenten att skandalerna gav effekter på revisionsbranschen, såsom utvecklandet av nya metodiker, “[...] rent metodikmässigt så, att vi måste göra mer kontroller och identifiera vissa risker och så på ett djupare plan kanske” (R4).

4.2.2 Arbetsuppgifter

Eftersom urvalet består av revisorer i samtliga hierarkinivåer innebär det även att deras arbetsuppgifter skiljer sig åt, som uppmärksammades vid intervjutillfället. De auktoriserade revisorerna har betydligt mer kundkontakt och arbetar mer som konsulter, “[...] jag har ju framförallt kundkontakten och andra löpande frågor som kunderna har i sin verksamhet eftersom jag jobbar mest med lite mindre bolag, så jobbar man ganska nära kunderna och dem har kanske inte alla expertiser själva internt så man är väldigt mycket bollplank, och lyfter dem vardagliga frågorna med kunderna” (R9). De juniora revisorsassistenterna arbetsuppgifter omfattas mer av grundarbetet som utförs i en revision, det vill säga granska bolagets finansiella rapporter

genom att bland annat ta stickprov. De seniora revisiorsassistenterna har ett större ansvar än de juniora revisiorsassistenterna. Deras arbetsuppgifter omfattas av att kvalitetssäkra arbetet och även se till att arbetet går framåt i revisionen.

4.2.3 Balans mellan privat- och arbetsliv

Eftersom revisionsyrket innefattar långa arbetsdagar frågades respondenterna hur de upplevde att balansen mellan privat-och arbetsliv är. Att släppa arbetet efter arbetstid anser många respondenter vara svårt.

En av respondenterna såg en tydlig skillnad mot början av sin karriär, där hen nu upplever att det finns en bättre balans än innan, “[...] nu loggar jag ur mailen när jag har slutat jobba och försöker jag inte svara om det ringer, ifall det inte är någon kund jag tycker väldigt mycket om [...]” (R1). En annan respondent nämner att det inte råder någon balans mellan privat- och arbetslivet, “Det är helt sammanfogat idag. Jag har ständig jour och telefonen ringer dygnet runt, så det finns ingen balans tyvärr” (R9). En annan respondent upplever att det beror på hur man ser på saken, i vissa perioder arbetar hen mycket utan att ha någon fritid men att hen på till exempel sommaren istället är betydligt mer ledig.

En tydlig faktor avseende balansen mellan privat- och arbetsliv som påverkat respondenterna den senaste tiden är Corona-pandemin.

Samtliga respondenter nämnde att pandemin har lett till att det varit svårare att skilja emellan dessa och att det har varit svårt att känna sig klar med arbetsdagen när datorn fortfarande står framme.

4.3 Femfaktormodellen

Femfaktormodellen utgår ifrån fem olika personlighetsdrag; öppenhet, neuroticism, extraversion, målmedvetenhet och vänlighet. Vid intervjutillfället ställdes ett flertal frågor för att identifiera personlighetsdragen hos respondenterna.

4.3.1 Öppenhet

Vid intervjutillfället framförde många respondenter att de uppskattar att ha en struktur i sitt arbete. Respondenterna lyfter även fram vikten av planering i arbetet och upplever att en trygghet skapas genom att planera upp arbetsveckorna eftersom det ger en uppfattning om vad som bör prioriteras, “[...]Gillar ju det här liksom, trygga och deadlines, och ha kontroll och ordning. Det gillar jag” (R7). Samtidigt menar vissa respondenter att trots att de mår bättre av att ha struktur, är det inget de vill spendera tid på.

En respondent fortsätter med att förklara att det ibland kan vara positivt att inte följa vissa strukturer eftersom det skapar utrymme för kreativitet, och kan bidra till nya perspektiv och idéer på situationer när det uppkommer oväntade problem. Samtliga respondenter är eniga om att de ofta visar uttryck för spontanitet och har lätt att ta sig an uppgifter, trots att de inte ryms inom ramarna för deras planering. Många respondenter menar även att det är viktigt att vara öppen och kreativ för att våga prova på nya arbetsuppgifter för att kunna utvecklas i yrket, “[...]

så det gäller nog att försöka vara kreativ för att kunna utmärka sig och kunna komma långt som revisor” (R4).

Som tidigare nämnt är samtliga respondenter eniga om att revisionsbranschen är en bransch som ständigt förändras och att det, förutom inom digitaliseringen, även skett stora förändringar inom regelverk och metodik. Vidare är samtliga respondenter överens om att yrkesrollen kräver förändringsbenägenhet eftersom det ständigt tillkommer nya regelverk och arbetssätt att förhålla sig till, “Om man vill jobba i den här branschen så måste man vara väldigt öppen för förändringar. Man måste gilla förändringar för det sker hela tiden. Nya arbetssätt men framför allt på regelområdet” (R7). Många respondenter uppger att de i flesta fall initialt har en negativ inställning till förändringar, eftersom förändringar innebär att tid spenderas på att lära sig nya saker men att tiden oftast är en bristande faktor. Däremot anser respondenterna att förändringar

vanligtvis är positiva. En respondent fortsätter med ett resonemang som kan sammanfatta många av respondenternas syn på förändringar, “Det är klart förändring är jobbigt, men alternativet att göra samma sak som igår, är så mycket jobbigare” (R9).

4.3.2 Neuroticism

Samtliga respondenter är överens om att arbetet framkallar stress, speciellt under deras högsäsong vilket är under våren. Däremot uppger ett flertal respondenter att de anser sig vara relativt stresståliga, och att de brukar ha förmågan att hålla stressen för sig själva när den uppkommer. En respondent fortsätter med att förklara att stressen går att hantera med rätt förutsättningar och låter sig inte påverkas av omgivningen i någon större utsträckning. Ett flertal respondenter uppger också att de lärt sig att strukturera upp sitt arbete vilket underlättar stresshanteringen, “[...] Jag är ganska känslig mot stress, men jag känner ändå att jag på något sätt börjat lära mig att lägga upp arbetet på så sätt att jag lättare kan hantera det, har jag kontroll så går det lättare” (R4).

Många respondenter anger att det dagliga revisionsarbetet innefattar deadlines av olika slag, både externa och interna. Vid intervjutillfället tillfrågades samtliga respondenter om hur de agerar vid en tight deadline och hur arbetet eventuellt påverkas av detta, där respondenterna har delade åsikter. Exempelvis fann en av respondenterna deadlines som en utmärkt motivationsfaktor till att få mer arbete utfört, eftersom arbetet då blir mer effektivt och hen dessutom blir mer engagerad, “[...] Jag får en skärpa och blir mycket bättre om jag har det. [...] har jag lite att göra blir jag slarvig istället, då blir jag oengagerad istället” (R9). En annan respondent nämner att arbetet får ett högre tempo eftersom både fokuset och pressen ökar, “[...]

jag försöker alltid ha en viss nivå i mitt arbete, och har jag tidspress så brukar jag oftast arbeta bättre och snabbare” (R3). Andra respondenter upplever att hålla kvalitén i arbetet och samtidigt hålla deadlinen är en svår balansgång. En

av respondenterna förklarar arbetssättet för att kunna säkerställa en viss nivå på revisionen trots tight deadline, “Utan då får man sätta sin förhoppning till sin professionella skepticism och professionella bedömning [...] och hoppas att man däri har lagt tiden att titta på rätt saker, att återigen har planerat sitt arbete och börjar i dem delarna där vi faktiskt har mest väsentlig risk” (R8).

En respondent fortsätter med att förklara att deadlines skapar ett mål att arbeta mot. Vidare förklaras att respondenten är väldigt målfokuserad, vilket gör att hen arbetar tills målet är uppnått. En av anledningarna till det är följande, “[...] för jag vet hur mycket jag själv stör mig på det, iallafall om någon inte gör klart något till mig i tid” (R1). En annan respondent förklarar att deadlines skapar tydliga förväntningar på en revisor, “Det är ju också en bra överenskommelse gentemot kunden exempelvis så, att man har en förväntan klar om man säger så” (R7). En annan aspekt som en respondent nämner är att deadlines även kan skapa oro, det vill säga att hen vill leverera i tid men att det inte alltid är möjligt. Respondenten fortsätter med att exemplifiera med situationer där kunder inte levererar material i tid, och det då blir omöjligt att bli färdig med utlovat arbete i tid. I sådana situationer menar respondenten att det är viktigt att inte lägga skulden på sig själv, eftersom det inte är något man själv kan påverka.

4.3.3 Målmedvetenhet

Majoriteten av respondenterna anser sig vara prestationsinriktade, “Jag är väldigt medveten om vad jag vill, vart jag vill komma med det jag gör och vad jag behöver göra för att nå dit” (R4). Många respondenter är dessutom eniga om att självdisciplin och plikttrogenhet är två faktorer som hör ihop med yrkesrollen, eftersom arbetet kräver eget ansvarstagande. En respondent nämner att arbetet huvudsakligen innebär frihet under ansvar, och att det därmed är viktigt att ha självdisciplin för att kunna slutföra de arbetsuppgifter som förväntas av en. Vidare nämner några respondenter hur detaljstyrda de anser sig vara. En respondent förklarar att detaljerna

inte alltid har betydelse och att hen kan bortse från vissa detaljer beroende på tidspressen. En annan respondent förklarar däremot vikten av kvalité i arbetet. Respondenten fortsätter med att ange att kvalité och noggrannhet är två faktorer som hen aldrig skulle låta brista i en revision, oavsett tidspress. Flertalet av respondenterna låter dessutom inte heller något hindra dem från att prestera i tid, “ska en sak vara färdig imorgon ska jag verkligen göra allt för att det är det, det skulle inte finnas typ någonting som skulle hindra mig från att göra det” (R1). Flera av respondenterna nämner att de har hört att de efterliknar robotar, eftersom de arbetar oavbrutet och tar arbetet på allvar.

Samtliga respondenter ser sig också som målmedvetna och många av respondenterna har tydliga mål de arbetar mot. En respondent förklarar att hens främsta yrkesmässiga mål är att skriva revisorsprovet och nå

Samtliga respondenter ser sig också som målmedvetna och många av respondenterna har tydliga mål de arbetar mot. En respondent förklarar att hens främsta yrkesmässiga mål är att skriva revisorsprovet och nå