Det framkom att ackordssystem påverkade säkerheten negativ då pengar blir i fokus. Arbetet ska utföras snabbare och pressen att inte ligga efter finns hos medarbetarna. Det är en faktor som gör att säkerheten inte prioriteras och leder till genvägar i säkerheten som tas upp i avsnitt 5.2.2. För att inte ta genvägar i säkerheten kom författarna med ett förslag till att vända på ackordet till att det istället handlar om hur bra yrkesarbetarna sköter säkerheten. Förslaget togs emot positivt men det påpekades att det krävs ett genomtänkt system där alla parter är inblandade i utformningen. En annan taktik som respondenterna tog upp var att använda sig av bestraffning och skrämseltaktik för att minska slarvet, det tas även upp i studien av Wang et al. (2016).
Resultat
Det är yrkesarbetaren som löper störst risk för olycka ute på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att denna yrkesgrupp är med under diskussionerna med leding när nya system utvecklas. Användning av både erfarna och unga nytänkande yrkesarbetare krävs för att få in alla perspektiv i en situation.
Analys och resultat
För att förbättra situationen enades respondenterna i att informationen måste förtydligas. Det är ofta att informationen fastnar någonstans i ledet mellan ledning och yrkeskunniga. Då Wang et al. (2016) menade på att säkerhetshanteringen är av högsta prioritet för att förebygga olyckor följer det tydligt respondenternas svar på problemet. Författarna uppmärksammade ett belöningssystem som enkelt kan få yrkesmän ute på arbetsplatsen uppmärksamma och engagerade i säkerheten vilket fick positiv reaktion hos respondenterna. Då ackordssystemet som finns idag har dålig påverkan på yrkesarbetare genom att bidra till stress bidrar belöningssystemet med en lugnande faktor där yrkesarbetare har möjlighet att tänka igenom sina beslut innan handling vilket minskar olyckor och felaktigt handlande på byggarbetsplatser.
Koppling till målet
Som belyst ovan finns det olika anledningar till varför olyckor sker på byggarbetsplatser. Författarna har valt ut de faktorer som respondenterna påpekade mest. De faktorerna är ekonomi, stress, attityd och riskhantering och har en tydlig koppling till det teoretiska ramverket. Genom att intervjua aktiva yrkesarbetare i byggbranschen och anställda på olika positioner har författarna skapat sig en tydlig bild av dagsläget.
Målet med studien var att undersöka varför byggbranschen är den farligaste branschen i Sverige och ge förslag till förbättring. Analysen visar tydligt att yrkeskunniga ute på arbetsplatsen inte är delaktiga när arbetsförberedningar, tidsplaner och information förmedlas. Snickare behöver vara involverade i ett tidigare stadie och sedan delaktiga när beslut som behandlar arbetsplatsen tas så att viktig information inte faller mellan stolarna.
Diskussion och slutsatser
6
Diskussion och slutsatser
I detta kapitel diskuteras arbetets resultat och metoder. Vidare presenteras begränsningar och hur resultatet kan tillämpas i svensk byggverksamhet. En återkoppling till problembeskrivningen har gjorts för att punkta de rekommendationer författarna tagit fram under arbetsgången. Till sist ges ett förslag till vidare forskning.
Resultatdiskussion
Resultatet till denna studie har analyserats med utgångspunkt från de intervjufrågorna som formats utifrån litteraturstudien som används i det teoretiska ramverket. Svaren från intervjuerna har kunnat kopplas till teorier från samma problem vilket gör studien trovärdigt. Författarna har valt att intervju tre olika yrkesgrupper vilket har gett en triangulering. Vilket menas med att författarna har kunnat studera samma fenomen fast i olika sammanhang. Respondenterna var anställda på olika företag med över 20 anställda. God validitet ges eftersom empirin pekar på att majoriteten av respondenterna hade samma tankar kring problemen vilket gör studien tillför- och användbar på de flesta byggföretag. Frågeställarna anses vara relevanta och väl formulerade då respondenternas svar tydligt kopplas till studiens mål.
Testintervjuer genomfördes på författarna och handledare som jobbar inom branschen för att kontrollerna strukturen, relevansen och att intervjun kändes som ett samtal och inte som ett förhör. Innan varje intervju har frågorna mailats till respektive respondent för att få genomtänka inför intervjun. Författarna har varit närvarande vid alla intervjuer som skett och använt sig av en telefon för inspelning. Transkriberingen har skett under samma dag eller som senast dagen efter för att inte glömma bort stämningen i rummet och misstolka några svar från respondenterna vilket har gett god reliabilitet.
De sista intervjuerna skedde över telefon då författarna hade svårt att ta sig ut till de resterande företag. Dessa samtal skulle kunna ske under videolänk för att få så efterliknade intervjuer som de första. Efter att gått igenom intervjuerna och kopplat de till frågeställningarna framkom de att de fanns ett överflöd av frågor som inte användes i studien. Författarna hade kunnat avgränsa mer och gått in på specifika problem som påverkar riskbeteendet.
Metoddiskussion
Metoder för datainsamling som använts är intervjuer, litteraturstudie och dokumentanalys vilket diskuteras nedan.
6.2.1 Dokumentanalys
Till en början användes dokumentanalys för att observera statistik över skador på byggarbetsplatser och för att skapa en tydligare bild över hur situationen har varit och hur det ser ut idag. Dokumentanalysen användes i bakgrunden och i intervjufrågorna i form av statistik och vilken kategori som hade högst skadefrekvens. Dokumentanalysen har dock inte varit så användbar i slutet av rapporten då författarna förlitade sig på intervjuer och litteraturstudier.
6.2.2 Litteraturstudie
Litteraturstudien har innefattat att författarna studerat tryckta och elektroniska dokument i form av bland annat vetenskapliga rapporter. Rapporterna har studerat liknande område som stödjer författarnas studie. Litteraturstudien har i majoritet bestått
Diskussion och slutsatser
av utländska rapporter då det fanns mer att utforska utanför Sverige. Författarna har även använts sig av svenska studier vilket har resulterat till att intervjufrågorna har formats utifrån problem som sker på byggföretag runt om i världen.
I efterhand skulle vi använt oss av mer nutida studier från Sverige som stödjer vår rapport ytterligare.
6.2.3 Intervjuer
För att samla in data på hur det ser ut i dagsläget och för att ställa olika yrkesgrupper och befattningar emot varandra valde författarna att intervjua personer som figurerar i byggbranschen. På så sätt kunde författarna skapa sig en tydlig bild av vilka problemen var och varför de uppstod. Eftersom det oftast är de yrkesarbetare som drabbas av riskhanteringen är det viktigt att lyssna på dem och förstå varför de agerar som de gör och förstå hur ledningen kan påverka.
Intervjuerna var väl utförda dock hade det kunnat göras bättre i form av fler snickare med varierad erfarenhet då de som varit länge i branschen hade kunnat komma med andra synpunkter. Arbetsledare är en befattning vi skulle intervjuat då de figurerar nästan lika mycket på arbetsplatserna som snickarna och kan komma med en annan synvinkel på problemet.
För att få en tydligare bild av riskbeteende och en ökad validitet så hade författarna velat kombinera intervjuer med en enkätsinsamling. I enkäten hade respondenterna fått ranka situationer och beteende som sker på arbetsplatsen för att kunna urskilja vilka beteende som var mest kritiska på ett enklare sätt. Detta hade sparat in tid då författarna kunnat använda sig av ett poängsystem istället för att läsa igenom intervjuer flera gånger och hitta de beteende som uppkommer flest gånger. Observationer var en metod som skulle vara användbart för att se hur beteendet stämde överens med svaren från respondenterna. En bättre planering av författarna hade kunnat göras för att hinna med observationer.
Begränsningar
Då rapporten endast behandlar snickare ute på arbetsplatsen och framförallt vad som påverkar felaktiga beslut och handlingar. Intervjuer är gjorda med företag med anställnings antal större än 20 personer för att skapa en bild på hur situationen ser ut på majoriteten av Sveriges byggarbetsplatser. Rapporten har ställt ledning och yrkeskunniga emot varandra utan att blanda in personliga relationer och personlig hälsa för att skapa en rättvis bild av situationen. Detta gör att studien kan appliceras på många byggarbetsplatser i Sverige, dock inte på arbetsplatser utanför Sverige då lagar och regler skiljer mellan olika länder.
Rapporten behandlar heller inte yttre faktorer som kan påverka säkerhetssituationen så som dåliga väderförhållanden, kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa.
Slutsatser och rekommendationer
Målet med studien var att hitta ett förslag till hur säkerheten kan förbättras på dagens byggarbetsplatser genom att analysera riskbeteendet och orsaker till varför byggsektorn har högst skadefrekvens på arbetsmarknaden. Vid framtagning av rekommendationer har problembeskrivningen ytterligare studerats för att utforma rekommendationerna med koppling till både respondenternas svar och problembeskrivningens ståndpunkter.
Diskussion och slutsatser
I det stora hela så kan rapporten sammanfattas till dessa punkter: • Engagera alla yrkesgrupper i planeringen
• Ge rätt utbildningar till respektive yrkesgrupper • Prata om säkerhet ute på bygget
• Minimera den underliggande stressen som finns hos yrkesarbetarna • Vara tydlig och konsekvent med säkerhetsreglerna
För att kunna minska och eliminera de ovanstående punkter krävs förändring, det finns olika tillvägagångssätt för att lösa problemen. Förbättringsförslagen nedan är författarnas exempel som är framtagen genom en analys av studien.
• Ledning bör ta med aktiva snickare och andra yrkesgrupper för att framställa tidsplan, arbetsberedningar och riskbedömningar som berör deras arbete • Utbildningar bör vara mer påtagliga och engagerar alla yrkeskunniga vilket gör
att man kommer närmre ämnet säkerhet
• Konstant ha kommunikation och öppenhet om ämnet. Att inte bara uppmärksamma säkerhet under utbildningar och specifika dagar
• Få bort alla de moment som får yrkesarbetare att jämföras med andra och känna stress som till exempel ackord
• Att ha ett system som företagen alltid följer och är tydlig med vad som gäller angående skyddsutrustning och andra säkerhetsregler.
• Ledning bör vara mer insatta i de moment som sker ute på arbetsplatsen.
Förslag till vidare forskning
För vidare forskning föreslår författarna att utöka forskningen med fler yrkesgrupper eftersom det oftast är flera aktörer som samarbetar på en byggarbetsplats (Arbetsmiljöverket, 2020). Då denna rapport visa att ledning och yrkeskunniga har olika syn på varför stress uppstår finns det vidare forskning där undersökning kan ske i de olika leden mellan ledning och yrkeskunniga. Då den här rapporten skrivs när byggbranschen kan vara på väg in i en lågkonjunktur kan det vara relevant att jämföra resultatet i en högkonjunktur då Boverket (2018) menar på att byggarbetsplatser förändras beroende på konjunkturskillnader. Eftersom utländskarbetskraft i många fall kritiseras för att inte ha samma säkerhetstänk och att utländskarbetskraft som är inblandade i olyckor inte registreras i det svenska systemet eftersom de är försäkrade i sitt hemland finns det forskning att bearbeta på just det området. Då det finns mörkertal om skador på små företag finns det intresse av att undersöka hur riskhanteringen ser ut på små företag.
Diskussion och slutsatser
Referenser
Abdelhamid, T., & Everett, J. (2000). Identifying root causes of construction
accidents. Michigan. https://doi.org/10.1061/(ASCE)0733-9364(2000)126:1(52)
AFA försäkring. (2017). Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen. Hämtad
från: https://www.afaforsakring.se/globalassets/forebyggande/analys-och-
statistik/f6345-arbetsolyckor-och-sjukskrivningar-i-byggbranschen.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsmiljölagen. Hämtad från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/arbetsmiljolagen- bok-h008.pdf
Arbetsmiljöverket. (2020). Analys av dödsolyckor 2018 och första halvåret 2019. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/analys-av- dodsolyckor-2018-och-forsta-halvan-av-2019-2019-
037768.pdf?hl=Analys%20av%20d%C3%B6dsolyckor%202018%20och%20f%C3% B6rsta%20halv%C3%A5ret%202019
Arbetsmiljöverket. (2020). Antal dödsfall i arbetsolyckor efter näringsgren 2010–2019.
Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-
dodsolyckor-i-arbetet-ngr-2010-2019.pdf
Boverket. (2018). Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn. Hämtad från:https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/kartlaggning- av-fel-brister-och-skador-inom-byggsektorn.pdf
Byggföretagen. (2013). En säker arbetsplats. Hämtat från:
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/en-s%C3%A4ker-arbetsplats.pdf
Donald, I., & Canter, D. (1993). Health and safety information bulletin. Psychological
factors and the accident plateau, ss. 5-8.
Fransson, M. (2019, 4 februari) Nollvision – men 14 döda: “Alla vill ju komma hem”.
Hämtad från: https://www.byggnadsarbetaren.se/dodsolyckorna-okar-vad-hander-
med-0-visionen/
Green, A. (2019). Byggnadsbranschen dödligast förra året. Hämtat från: https://www.arbetaren.se/2019/01/09/byggnadsbranschen-dodligast-forra-aret/ Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R., & Persson, U. (2015). Byggledning.
Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 978 914 410 5727
Heinrich, H. W. (1959). Industrial accident prevention. McGraw-Hill, New York. Hifab. (u.å.) Hifab. Hämtad från: http://www.hifab.se/
Jönköping University. (u.å.) Högskolebiblioteket. Hämtad från: https://ju.se/bibliotek Konkurrensverket. (2018). Bättre konkurrens i bostadsbyggandet. Hämtad från: http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2018- 7.pdf
ReferenserError! Reference source not found.
Loosemore, M., & Malouf, N. (2019). Safety training and positive safety attitude
formation in the Australian construction industry. Australia: Safety science. 113, 233–
243. https://doi.org/10.1016/j.ssci.2018.11.029
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978 914 406 8688
Samuelson, B. (2018). Arbetsskador i byggverkasmheten 2018. (BCA 2019:2) Luleå: Luleå tekniska universitet. urn:nbn:se:ltu:diva-77223
Siu, O.-l., Phillips, D., & Leung, T.-w. (2002). Age diffenrence in safety attitudes an
saftey perfomance in Hong Kong construction workers. Hong Kong: elsevier.
https://doi.org/10.1016/S0022-4375(02)00072-5
Skydda. (2019). Säker arbetsplats. Ulricehamn: Skydda.
Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN: 978 914 406 7421
Wang, J., Zou, P., & Li, P. (2016). Critical factors and paths influencing construction
workers' saftey risk tolerances. Australia: Elsevier. https://doi.org/10.1016/j.aap.2015.11.027
Zou, P. (2011). Fostering a strong construction saftey culture. ASCE library. https://doi.org/10.1061/(ASCE)LM.1943-5630.0000093
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1 Statistik från Arbetsmiljöverket i form av dokumentanalys
Bilaga 2 Statistik från Afa försäkring i form av dokumentanalys
Bilaga 3 Intervjufrågor som författarna hade som underlag
Bilaga 4 Transkribering med Konsult 1
Bilaga 5 Transkribering med Konsult 2
Bilaga 6 Transkribering med Konsult 3
Bilaga 7 Transkribering med Konsult 4
Bilaga 8 Transkribering med Platschef 1
Bilaga 9 Transkribering med Platschef 2
Bilaga 10 Transkribering med Platschef 3
Bilaga 11 Transkribering med Yrkesarbetare 1
Bilaga 12 Transkribering med Yrkesarbetare 2
Bilagor
Dokument analys
Bilaga 1
Bilagor
Dokument analys
Bilaga 2
Bilagor
Frågeformulär
Bilaga 3
Inledning där vi presenterar vårt exjobb och förklarar varför vi ställer dessa frågor. Ålder:
Vad är din roll på arbetsplatsen: Hur lång arbetserfarenhet har du: Utbildning:
Utbildning inom säkerhet:
Frågor kring frågeställning 1
Hur ser riskbeteendet ut på dagens arbetsplats?
1. Tycker du att säkerhet är ett problem i dagens byggbransch? 2. Anser du att säkerheten prioriteras på arbetsplatser generellt? 3. Hur anser du att säkerheten prioriteras på denna arbetsplats? 4. Hur ser era säkerhetsrutiner ut?
5. Hur ser inskrivningen ut på arbetsplatsen? 6. Hur går det till när ni går en skyddsrond? 7. Hur går det till när någon skadar sig?
8. Hur högt prioriterar du din och andras säkerhet? 9. Känner du dig säker på din arbetsplats?
10. Hur reagerar du om du ser din kollega arbeta på ett osäkert sätt? 11. Tycker att ta en risk ingår i jobbet som arbetare inom byggbranschen? 12. Hur är inställningen/attityden mot säkerheten på arbetsplatsen?
Frågor kring frågeställning 2
Vad gör att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till andra branscher i Sverige?
1. Varför tror du att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till andra branscher i Sverige?
2. Påverkar tidspressen ditt arbete?
3. Ser att du att beteenden och gamla vanor försämrar säkerheten på byggarbetsplatsen?
Bilagor
Frågeformulär
Bilaga 3
Frågor kring frågeställning 3
Frågeställning 3: Hur kan man förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen?
1. Hade du velat ha mer information och utbildning inom säkerhet?
2. Känner du att du får möjlighet och tillgång att få den utbildning inom säkerhet som du behöver?
3. Vilka är dom vanligaste säkerhetsbristerna på en byggarbetsplats?
4. Känner du att ledningen prioriterar din säkerhet?
Bilagor
K1
Bilaga 4
Ålder?
44
Vad har du för roll idag?
Idag agerar jag oftast ombud och organisationsansvarig så jag är ju mindre ute på
arbetsplatser idag. Men om jag utgår från projekt så är det ju Valldastaden och där har ju jag en roll som kvalitetsansvarig och det innebär kvalitetssamordnare som det kallas egentligen, det innebär att jag ansvarar för att följa upp och säkerställa den kvalitén som är utlovad ända nere på detaljplan egentligen.
Juste
….Och det innebär ett antal platsbesök på arbetsplatser i produktion.
Arbetserfarenhet, hur lång?
Drygt 20 år
Vad har du för utbildning?
Byggingenjör
Tidigare yrken innan där du är idag?
Jag jobbade ett år som musiklärare sen gick jag teknisk utbildning på gymnasiet sen vart det byggingenjörsutbildningen.
Och sen har du varit på HIFAB hela tiden?
Nej, Jag började 1999 som arbetsledare egentligen, pinnpojk kallade man det då. Så jag har jobbat som arbetsledare, entreprenadingenjör och platschef ett antal år. Sen drev jag egen verksamhet i några år i småhusbranschen. De sista 10 åren har jag varit konsult och konsultchef.
Juste, det låter bra
Så jag har provat allt!
Verkligen, Har du någon utbildning inom säkerhet?
Ja, Jag är BAS-P utbildad sen är det ett antal chefsutbildningar man måste gå fast de är mer kopplade till arbetsmiljö för mig som chef och för att säkerställa att min personal har rätt arbetsmiljö. Det innebär ofta att man får gå ut på arbetsplatser. Vi sitter ju ute ibland på plats, framförallt med byggledning och då ansvarar vi för arbetsmiljön. Sen måste vi säkerhetsställa att de kan ta sig till och från sin arbetsplats på ett schysst sätt.
Så det är egentligen genom företaget då, alltså att det är chefsutbildningar och sånt som kommer med jobbet?
Ja exakt. Det är ju så när man har personalansvar, då har du ju även ett arbetsmiljöansvar för all min personal oavsett var de är i sitt arbete.
Anser du att säkerhet är ett problem i dagens byggbransch?
Ja, det är det ju uppenbarligen om man tittar på fakta. Jag tycker spontant att man försöker sköta det ganska bra. Det är uppenbart ifall man tittar på all fakta, vi är klart sämst i klassen.
Bilagor
K1
Bilaga 4
Ja exakt!
Det är ju lite därför vi gör detta!
Precis, Anser du att säkerhet prioriteras, alltså prioriteras det i den grad det borde göra?
Jag upplever att det är ganska varierande eller väldigt varierande. Det finns vissa aktörer som tar det väldigt hårt och gör allt de kan och så finns det aktörer som inte förstår allvaret.
Yes!
Och tyvärr tror jag det ofta hänger på pengar.
Juste, Vilka delar skulle prioriteras mer? Är det mer allmänt om säkerhet eller är det någon mer specifik del du tycker?
Framförallt personsäkerhet tycker jag. Både de som arbetar men även i tredjeman som kan komma i anslutning till bygget.
Har du koll på hur en inskrivning går till?
Jag skulle säga att det kan variera. Jag har varit på arbetsplatser där du bara fick ditt id06 registrerat och sen är det bara att köra. Men jag har även upptäckt att jag kan gå in ett par veckor efter när jag inte har saker att göra där men fortfarande har tillgång till arbetsplatsen. Men sen har jag varit på arbetsplatser där jag skulle gå och besiktiga. Vi hade avsatt tid för att besikta men jag fick inte börja med den förens jag hade gått en timmes utbildning och det var lite speciellt, att jag var tvungen till att börja med en utbildning för att gå in på arbetsplatsen. Så att det finns båda sidorna och det är fortfarande extremt varierande.
Vad beror det på tror du? Att det kan variera så mycket? Är det företag till företag?
Ja jag tror det är företagsledningen som styr det.
Okej, bra. När du är ute på arbetsplatsen, känner du dig säker då? Alltså att du kan gå vart du vill utan att känna att du tar en risk.
Ja oftast gör jag det!
Du är inte orolig för omgivningen?
Ne, inte jättemycket. Det jag upplevde senast när jag var i Linköping och besiktigade var att vi har id06 och alla skyddskläder men det var stora grindar runt om i området och de öppnas på morgonen och då upplever jag att det alltid står öppna. Så att den grinden tappar
funktionen och själva syftet och det är ju en risk för att då kan vem som helst komma in, framförallt tredje man. Det finns ju ett dagis och allt möjligt i närheten. Jag är inte särskilt orolig för mig själv men det skulle ju kunna hända saker.
Ifall vi ser lite på dig själv då, hur högt prioriterar du säkerhet antingen när du har hand om projekt eller när du var platschef eller arbetsledare?