Postadress: Besöksadress: Telefon:
RISKBETEENDE PÅ
BYGGARBETSPLATSER
VERKLIGHET OCH MÖJLIGHET
RISK BEHAVIOR AT CONSTRUCTION
SITES
REALITY AND OPPORTUNITY
Sebastian Ekwurtzel
Fabian Svensson
EXAMENSARBETE
2020Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Vi vill tacka Hifab för förtroende och handledning.
Examinator: Christoph Merschbrock Handledare: Gordana Asanovic Omfattning: 15 hp
Sammanfattning
Abstract
Purpose: Every 30 minutes, construction workers are injured at work due to lack of time, poor attitude towards safety knowledge and risk perception. This means that the construction industry is the industry with the highest injury rate in Sweden. The aim of the study is to clarify why the construction industry has the highest number of accidents in relation to other industries by examining risk behaviors, analyzing statistics and clarifying the current situation.
▪ What does risk behavior look like in today's workplace?
▪ Why does the construction industry have the highest injury rate compared to other industries in Sweden?
▪ How to improve safety at the construction site?
Method: A qualitative study has been used where the authors interview consultants, site managers and carpenters to create a clear picture of the current situation and to investigate the relationship between management and professional in the workplace. Data collection has also taken the form of a literature review and document analysis where the authors examined previous studies and analyzed statistics that deal with similar topics and highlight the number of injuries.
Findings: After conducting interviews and literature studies, the empiricism resulted in four main areas: finance, stress, attitude and safety knowledge / risk management. These four factors contribute to the deterioration of safety at construction sites. By giving professionals in the workplace space to discuss construction times, work preparations and risk assessments, this contributes to a safer work environment where carpenters have the opportunity to make the right decision and are not forced to work unsafe due to time pressure.
Implications: The conclusion of the report is that clearer information is needed in the
link between management and professional workers. More specific training for people in management and carpenters to create an understanding of what elements contribute to risk-taking. In order to eliminate bad decisions and stress, it´s necessary that professional workers are involved in an earlier stage in order to be able to influence the schedule and important elements such as work preparation and risk assessments.
Limitations: The report only deals with carpenters on the construction sites and what effect their wrong decisions and actions. Interviews are done with carpenters, site managers and consultants to create a picture of what the situation looks like in Sweden's construction sites. The report has placed management and professionals against each other without interfering with personal relationships and personal health to create a fair picture of the situation.
Keywords: Work environment, Attitude towards safety, Risk behavior, Risk
management, Safety and Safety at construction sites, Lack of time at construction sit
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte: Var 30:e minut skadas en byggarbetare i arbetet på grund av tidsbrist, dålig
attityd gentemot säkerhetskunskap och riskuppfattning. Detta gör att byggbranschen är den bransch med högst skadefrekvens i Sverige
Målet med studien är att klargöra varför byggbranschen har högst antal arbetsolyckor i förhållande till andra branscher genom att undersöka riskbeteenden, analysera statistik och klargöra dagsläget.
Frågeställningarna som kommer att besvaras är:
▪ Hur ser riskbeteendet ut på dagens arbetsplats?
▪ Vad gör att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till andra branscher i Sverige?
▪ Hur kan man förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen?
Metod: En kvalitativ studie har använts där författarna intervjuat konsulter, platschefer
och snickare för att skapa en tydlig bild av dagsläget och undersöka förhållandet mellan ledning och yrkeskunnig ute på arbetsplatsen. Datainsamling har också skett i form av litteraturstudie och dokumentanalys där författarna undersökt tidigare studier och analyserat statistik som behandlar liknande ämne och belyser antal skador.
Resultat: Efter genomförda intervjuer och litteraturstudier resulterade empirin i fyra
olika huvudområden: ekonomi, stress, attityd och säkerhetskunskap/riskhantering. Dessa fyra faktorer bidrar till en försämrad säkerhet på byggarbetsplatser. Genom att ge yrkeskunniga ute på arbetsplatserna utrymme att diskutera byggtider, arbetsberedningar och riskbedömningar bidrar detta till en säkrare arbetsmiljö där snickare har möjlighet att ta rätt beslut och inte tvingas till att arbeta osäkert på grund av tidspress.
Konsekvenser: Slutsatsen av rapporten är att det behövs tydligare information i leden
mellan ledning och yrkesarbetare. Mer specifika utbildningar för personer i ledningen och snickare för att skapa sig en förståelse om vilka moment som bidrar till risktagande. För att eliminera dåliga beslut och stress krävs det att yrkesarbetare är med i ett tidigare stadie för att kunna påverka tidsplanen och viktiga moment så som arbetsberedning och riskbedömningar.
Begränsningar: Rapporten behandlar endast snickare ute på arbetsplatsen och vad som
påverkar deras felaktiga beslut och handlingar. Intervjuer är gjorda med snickare, platschefer och konsulter för att skapa en bild på hur situationen ser ut på Sveriges byggarbetsplatser. Rapporten har ställt ledning och yrkeskunniga emot varandra utan att blanda in personliga relationer och personlig hälsa för att skapa en rättvis bild av situationen.
Nyckelord: Arbetsmiljö, Attityd mot säkerhet, Riskbeteende, Riskhantering, Säkerhet
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
BAKGRUND ... 1 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3 AVGRÄNSNINGAR ... 3 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.2.1 Hur ser riskbeteendet ut på dagens arbetsplats? ... 4
2.2.2 Vad gör att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till alla andra branscher i Sverige? ... 5
2.2.3 Hur kan man förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen?... 5
LITTERATURSTUDIE ... 5
VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING... 5
2.4.1 Dokumentanalys ... 5 2.4.2 Litteraturstudie ... 5 2.4.3 Intervjuer ... 5 ARBETSGÅNG ... 6 TROVÄRDIGHET ... 6 2.6.1 Validitet ... 6 2.6.2 Reliabilitet ... 7
3
Teoretiskt ramverk ... 8
KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 8
FAKTORER SOM LEDER TILL OLYCKA ... 8
SÄKERHETSKUNSKAP OCH RISKHANTERING ... 10
FÖRBÄTTRING ... 11
SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 12
4
Empiri ... 14
INTERVJUER ... 14
4.1.1 Attityd ... 14
4.1.2 Säkerhetskunskap och riskhantering ... 16
4.1.3 Ekonomi ... 17
4.1.4 Stress ... 18
4.1.5 Förbättringar ... 18
DOKUMENTANALYS ... 19
SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 19
5
Analys och resultat ... 21
ANALYS AV HUR RISKBETEENDET SER UT PÅ DAGENS BYGGARBETSPLATS? ... 21
5.1.1 Riskuppfattning ... 21
5.1.2 Lathet och genvägar ... 21
5.1.3 Mänsklig påverkan ... 21
RESULTAT ... 22
ANALYS AV VAD SOM GÖR ATT BYGGBRANSCHEN HAR HÖGST SKADEFREKVENS I FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA BRANSCHER I SVERIGE?... 22
5.3.1 Ekonomi ... 23
5.3.2 Stress ... 23
RESULTAT ... 23
Innehållsförteckning
5.5.1 Engagemang i byggprocessen ... 24
5.5.2 Belöning- och straffsystem ... 24
RESULTAT ... 24
KOPPLING TILL MÅLET ... 25
6
Diskussion och slutsatser ... 26
RESULTATDISKUSSION ... 26 METODDISKUSSION ... 26 6.2.1 Dokumentanalys ... 26 6.2.2 Litteraturstudie ... 26 6.2.3 Intervjuer ... 27 BEGRÄNSNINGAR ... 27
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 28
Referenser ... 29
Inledning
1
Inledning
Rapporten är skriven i samarbete med Hifab på Jönköpings University.
Studien grundas i att byggbranschen alltid legat i topp när det handlar om olyckor och dödsfall på arbetsplatsen. I Sverige har det varit högkonjunktur sedan 2015 och det har resulterat i att det byggs mer än någonsin. Personalbrist och utebliven erfarenhet leder till att arbetet blir tidspressat och säkerhet kommer i andra hand (Boverket, 2018)
Bakgrund
Under 2018 var det 355 000 sysselsatta inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige (Samuelson 2018). Byggbranschen är under ständig förändring då ny teknik och lagar gör att byggarbetare måste anpassa sig.
Var 30:e minut skadas en byggarbetare allvarligt vilket gör byggbranschen till den farligaste branschen i Sverige i förhållande till andra branscher (Skydda, 2019). Boverket (2018) har gjort en prognos av antalet nya bostäder i Sverige fram till 2025. Det krävs att byggbranschen behöver producera 90 000 bostäder fram till 2020 och sedan 50 000 bostäder fram till 2025. Boverket (2018) poängterar att orsakerna till skador och brister är tidspress, resurser och bristande kompetens.
Byggbranschen jobbar under hög tidspress och för att upprätthålla den höga takten på produktionen testas oprövade metoder vilket leder till ökande risker inom personskador (Boverket, 2018). Tidspressen drabbar också yrkesarbetare på personnivå då stress kan bidra till slarv och genvägar inom säkerhet. Säkerhet på arbetsplatsen är i många fall en självklarhet men i byggsamanhang är det svårt då rutiner och gamla vanor finns kvar.
Enligt forskare är dödsolyckorna ingen slump utan beror på att regler inte följs och en bidragande faktor är gamla vanor (Arbetaren, 2019). Arbetsmiljöverket (2018) har implementerat regler som företagen ska följa vilket leder till att arbetsgivaren har som uppgift att förmedla restriktionerna till arbetstagare.
Problembeskrivning
Byggbranschens skadefrekvens har en nedåtgående trend sedan 2014 men olyckorna ökar i takt med antalet anställda i byggsektorn (Samuelson, 2018). Mellan år 2017 och 2018 ökade skadefrekvensen (antal olyckor/1000 sysselsatta) marginellt till 10,8, även arbetsolyckorna ökade till cirka 3,800st (se Figur 1.1). Eftersom skadefrekvensen är hög blir även byggverksamheten den dödligaste branschen av alla näringsgrenar i Sverige med 90 dödsfall sedan 2010, det är ett snitt på nio döda per år.
De kategorier som under 2018 och tidigare år legat högst i antal skador är fallolyckor, skador från verktyg och plötslig överbelastning (Samuelson, 2018). Det är även från kategorin fallolyckor som de flesta dödsfall sker (Arbetsmiljöverket, 2020).
Inledning
Figur 1.1 Arbetsolyckor 1995–2018, hela byggverksamheten (Samuelson,2018)
Det vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige under 2018 och början på 2019 visar sig ha flera gemensamma bakomliggande omständigheter. Vid alla tillfällen inträffade en eller flera avvikelser, jämfört med det som uppfattas som normalt arbete. En eller flera säkerhetsåtgärder saknades eller var otillräckliga. Ingen eller bristfällig riskbedömning gjordes med anledning av avvikelsen vilket resulterade att lämplig säkerhetsåtgärd inte tillämpades (Arbetsmiljöverket, 2020).
Abdelhamid och Everett (2000) skriver att osäkra förhållanden är oftast huvudorsaken till olyckor och tas upp i de flesta modeller som handlar om orsaksförhållande till olycksfall. Osäkra förhållanden kan uppstå innan ett påbörjat arbetsmoment, dock kan det även utvecklas under arbetsgången, det är upp till yrkesarbetaren att försöka identifiera orsaken och agera. Identifieras risken så krävs en utvärdering av situationen. Yrkesarbetaren har valet att agera på ett säkert sätt, avsluta jobbet och vänta tills det osäkra förhållandet är tillrättat eller ta en risk och agera osäkert.
Abdelhamid och Everett (2000) har skapat Accident root causes tracing model (ARCTM) det är en modell som spårar orsaken till olycksfall. Modellen pekar på att de osäkra förhållandena är på grund av: (1) Ledningens agerande/icke agerande; (2) arbetarnas osäkra agerande; (3) icke mänskliga relaterade orsaker; och (4) osäkra förhållande är en naturlig del av byggarbetsplatsens situation.
En annan studie visar att yrkesarbetarens säkerhetsrisktolerans har varit en huvudorsak till deras osäkra beteende, det finns inte tillräcklig information om varför vissa människor har skilda risktoleranser när samma situation inträffar (Wang, Zou, & Li, 2016). Wang et al. (2016) har tagit fram 27 faktorer som kan påverka säkerhetsrisktoleransen där de 5 mest kritiska var: (1) tidsbegränsningar för beslutfattande; (2) säkerhetsregler; (3) kollegornas beteende; (4) säkerhetskunskap; (5) fullständighet av relevant projektinformation. Wang et al. (2016) skriver att studiens empiri erhölls från kinesiska byggarbetsplatser. De anser att det krävs vidare forskning avseende arbetstagarnas rikstolerans från andra nationaliteter och bakgrunder. En studie från Australien genomförd av Loosemore och Malouf (2019) visar på att obligatorisk säkerhetsutbildning ökar riskunskapen hos byggnadsarbetare men är ineffektiv när det gäller att
Inledning
Intervjuer genomfördes både innan och efter en så kallad General Construction Induction Training (GIT). Syftet med att intervjua personer före och efter utbildningen var att se om utbildningen påverkar attityden mot säkerheten.
Loosemore och Malouf (2019) menar att byggnadsarbetare kommer från säkerhetsutbildningen med en ökad kunskap inom säkerhetsrisker och säkerhetsbeteenden men applicerar inte kunskapen på framtida moment efter en viss tidsperiod. Loosemore och Malouf (2019) skriver att det krävs mer forskning inom ämnet för att förbättra utbildningar och attityden gentemot säkerheten.
Mål och frågeställningar
Målet med studien är att klargöra varför byggbranschen har högst antal arbetsolyckor i förhållande till andra branscher samt ge förslag till förbättringar.
• Hur ser riskbeteendet ut på dagens byggarbetsplats?
• Vad gör att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till andra branscher i Sverige?
• Hur kan man förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen?
Avgränsningar
Då arbetsskador inom byggbranschen är ett stort och komplext område har författarna valt att avgränsa rapporten till vilka faktorer som gör att snickare skadas ute på arbetsplatsen, då snickare är en majoritet när det handlar om högst skadefrekvens (Arbetsmiljöverket, 2017). Statistiken som författarna refererar till är det inte inräknat yttre faktorer som psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar, väderförhållanden och utländsk arbetskraft som är skrivna och försäkrade i sitt hemland. Studien kommer inte att innefatta företag under 20 anställda.
Disposition
Metod och genomförande - Här beskrivs det hur data samlats in och hur arbetet är upplagt. Teoretiskt ramverk – I detta kapitel förklaras bakgrunden till problemet och kopplas till
problembeskrivning.
Empiri – I empirin beskrivs transkriberade intervjuer och litteraturstudier
Analys och resultat – Här analyseras den insamlade empirin för att sedan kopplas till teori och
frågeställningar som i sin tur utgör resultatet av rapporten.
Diskussion och slutsatser – I detta kapitel diskuteras samtliga delar av rapporten för att sedan
avslutas med en slutsats och reflektioner om vidare forskning.
Referenser - Här listas de källor vi använt i bokstavsordning och refereras enligt
Metod och genomförande
2
Metod och genomförande
I detta kapitel beskrivs de metoder som används för att kunna samla in relevant data inom ämnet. Datainsamlingen består huvudsakligen av tre delar, litteraturstudie, dokumentanalys och intervjuer. I varje kapitel redovisas argumentationen till de bakomliggande skälen för de valda metoder som är tillämpade.
Undersökningsstrategi
Rapporten är en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer. Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka och identifiera egenskaper hos den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen (Patel & Davidsson, 2011).
Dokumentanalys användes för att samla in sekundärdata från statistik om skador och dödsfall. Sekundärdata användes i intervjuerna för att kunna visa på fakta och bakgrund till problemet som beskrivs i rapporten.
För att uppnå kvalitativa data gjordes litteraturstudier på tidigare forskning som var relevanta inom ämnet. Intervjufrågorna är formade utifrån både problembeskrivningen och litteraturstudien.
Intervjuerna har genomförts med tre snickare, tre platschefer och fyra stycken konsulter som jobbar inom byggbranschen. Metoden är en triangulering och vald för att skapa en inblick i hur ledingen och yrkesarbetare ser på säkerhetsriskerna och hur det åtgärdas.
Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
I detta kapitel redovisas hur frågeställningarna är kopplade till de olika datainsamlingsmetoderna (Se figur 2.1).
Figur 2.1 Koppling mellan frågeställningar och metoder 2.2.1 Hur ser riskbeteendet ut på dagens arbetsplats?
För att identifiera riskbeteendet tillämpades en litteraturstudie där författarna analyserade tidigare forskning. Med hjälp av en dokumentanalys har författarna analyserat statistik och lagar för att skapa en helhetsbild av situationen ute på arbetsplatsen. Med hjälp av att intervjua de olika yrkesgrupperna identifierades
Metod och genomförande
2.2.2 Vad gör att byggbranschen har högst skadefrekvens i förhållande till alla andra branscher i Sverige?
Frågan har besvarats genom intervjuer och litteraturstudie. Med semistrukturerade intervjuer har författarna fått in svar från respondenter med olika arbetserfarenheter, utbildningar och roller. Respondenternas varierande bakgrund och erfarenheter gör att de har sett utvecklingen från olika perspektiv.
2.2.3 Hur kan man förbättra säkerheten på byggarbetsplatsen?
Denna fråga har besvarats genom att sammanställa svaren från förgående frågeställningar och intervjuer som sedan kopplats med utvald litteraturstudie från tidigare forskning.
Litteraturstudie
Litterarsökning handlar om att arbeta med tryckta källor och elektroniska dokument, de vanligaste källorna är böcker, artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter eller rapporter. I böcker hittas modeller och teorier i sin helhet men de senaste observationerna hittar man i artiklar, rapporter och konferensskrifter. För att komma fram till problemformuleringen så krävs det kunskap inom problemområdet och genomgång av litteratur (Patel & Davidson, 2011).
Författarna har sökt data genom Jönköping Universitys högskolebibliotek och deras tillhörande söktjänst Primo och även använt Google Scholar. Genom Jönköping University (u.å.) hittade författarna databaser som Diva och Science Direct. Diva är en databas där uppsatser som skrivs på Jönköping University registreras. Databasen Science Direct hanterar tidskrifter från specifika förlag samt studier och forskning inom teknik (Jönköping University, u.å.). Denna databas har använts mest eftersom det hittades flest studier inom säkerhet på den internationella marknaden.
Sökord: Safety attitude in construction, Safety AND Construction, Building AND consultant, Risk behavior, Risk in construction, Säkerhet, Säkerts rutiner, Arbetsmiljö, Tidsbrist på arbetsplatsen.
Valda metoder för datainsamling
De metoder som redovisas i detta kapitel för datainsamlingen är dokumentanalys, litteraturstudie och intervjuer.
2.4.1 Dokumentanalys
En dokumentanalys innebär att forskaren använder sekundärdata i form av dokument som datakälla och används ofta som komplement till primärdata (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Dokumentanalys användes från statliga myndigheter, försäkringsbolag och skrivna rapporter från företag för att få kunskap och en övergripande bild av problemområdet.
2.4.2 Litteraturstudie
Denna litteraturstudie presenteras i kapitel 2.3
2.4.3 Intervjuer
Intervjuerna har skett i semistrukturerad form då respondenterna ges utrymme till att svara med egna ord. Semistrukturerade intervjuer menas med att forskaren listar
Metod och genomförande
specifika teman som ska beröras, men respondenten har utrymme till att utforma sina egna svar. Frågorna i en semistrukturerad intervju brukar sammanfalla i en låg grad av strukturering, det betyder att frågorna faller i den ordningen som passar bäst för det specifika fallet (Patel & Davidson, 2011).
Arbetsgång
Dokumentanalys i form av statistik granskades till en början för att undersöka vilka de mest skadedrabbade momenten i byggbranschen var. Parallellt gjordes en litteraturstudie bland utländska forskare som analyserat olycksfallen och tagit fram olika modeller till varför skadan sker och vilka faktorer som påverkar. Utifrån de problem som undersökts utformades frågeställningar som författarna tyckte var relevanta inom området. I form av brainstorming och litteraturstudie utformade författarna intervjufrågor som skulle besvara frågeställningarna.
Intervjufrågor delades in till respektive frågeställning, testintervjuer genomfördes mellan författarna och handledare på Hifab.
Intervjuer är en viktig del av datainsamlingen i rapporten och är det som är grunden till att kunna besvara frågeställningarna. I dialog med handledare och samarbetsparten till rapporten bokades det in intervjuer i olika städer och på företag med över 20 anställda. Innan intervjuerna mailade antingen handledaren eller författarna ut frågorna i förväg till objekten, där förklaras det även att intervjuerna var anonyma och att de skulle spelas in vid samtycke. Intervjuerna är semistrukturerade och spelades in via telefon. Efter att intervjun var genomförd transkriberades den av författarna för att sedan mailas till intervjuobjektet för ett godkännande. En samanställning gjordes för att belysa de områden som respondenterna i intervjun berört, detta presenteras i empirin, kapitel 4. För att besvara frågeställningarna har författarna sammanställt intervjuer, litteraturstudier och dokumentanalys i form av statistik från arbetsmiljöverket. I kapitel tre presenteras de vetenskapliga artiklar har studerats för att lyfta fram teorier som stödjer rapportens frågeställningar. Till sist kopplades empirin ihop med det teoretiska ramverket för att komma fram till ett resultat som presenteras i kapitel 5.
Trovärdighet
För att stärka trovärdigheten i studien har författarna valt att använda sig av validitet och reliabilitet som presenteras nedan.
2.6.1 Validitet
Validitet handlar om giltighet och användas för att granska innehållet i ett instrument genom innehållsvaliditet och den samtliga validiteten. Innehållsvaliditeten kan åstadkommas genom att forma aktuella frågor utefter de litteraturstudie som berör den teoretiska ramen och problemet inom studien. Den samtliga validiteten säkerhetsställs genom att jämföra utfallet på instrumentet på en liknande grupp som instrumentet är menat för (Patel & Davidsson, 2011).
Validitet delas in i två delar, inter och extern validitet. Intern validitet handlar om i vilken utsträckning det uppmätta svarar mot det som avses mätas, extern validitet handlar om i vilka sammanhang resultaten är giltiga (Säfsten & Gustavsson, 2019). För stark validitet krävs det att man faktiskt mäter de man har för avsikt att mäta. Testintervjuer gjordes på yrkeskunniga inom branschen för att säkerhetsställa att
Metod och genomförande
frågorna var relevanta inom det studerande området, vilket stryker innehållsvaliditeten. För att skapa en så hög validitet som möjligt skedde datainsamlingen i form av intervju med ledning och yrkesarbetare ute på arbetsplatsen. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor med utrymme för reflektion så respondenterna med kunskap kunde prata fritt om ämnet.
2.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlighet, hur väl instrumenten används i en undersökning och hur väl det motstår slumpinflytande av olika slag (Patel & Davidson, 2011). Innan intervjuerna genomfördes så gjordes testintervjuer för att säkerhetsställa att författarna var bekväma inför de kommande intervjuerna och att frågorna var tydliga. Förutsättningen för god reliabilitet är att intervjuaren är tränad men även att observatören och intervjuaren gör egna bedömningar när de registrerar svaren för det kan uppträda flera olika bedömningsfel i en intervju (Patel & Davidson, 2011).
För att kontrollera reliabiliteten har författarna valt att använda sig av att ”lagra” verkligheten i form av ljudinspelning med hjälp av två mobiler så att registreringen kan göras flera gånger om och vid senare tillfälle. Denna kontroll kallas även för interbedömarreliabilitet (Patel & Davidson, 2011). Uppfattar båda intervjuare svaret på samma sätt tyder det på hög reliabilitet.
Teoretiskt ramverk
3
Teoretiskt ramverk
I kapitlet teoretiskt ramverk beskrivs de valda teorierna som sedan kopplas till frågeställningarna. Teorierna delas upp i underrubriker: Attityd & beteende, Säkerhetskunskap & riskhantering och förbättring.
Koppling mellan frågeställningar och område
I figur 3.1 presenteras de frågeställningar som kopplas till respektive område.
Figur 3.1 Koppling mellan frågeställning och teoretiskt ramverk
Faktorer som leder till olycka
Enligt Adelhamid och Everett (2000) började en man vid namn Herbert W. Heinrich utveckla olika modeller gällande varför en individ skadar sig inom arbetet. Heinrich sägs ha skapat grunden till vad som idag kallas behavior-based saftey. Heinrich arbete kan summeras till två faktorer för vad som gör att skadan uppkommer. En faktor är personens egna handlingar och den andra faktorn är ledningens ansvar att förebygga att skadan inte uppstår. Modellen som är en av Heinrich främsta modeller heter ``Domino Theory´´ (Heinrich, 1950).
Modellen menar på att en arbetsskada är uppbyggd på fem olika faktorer: sociala aspekter, handhavande fel, osäkert agerande, olyckan och skadan (Heinrich, 1950). Heinrich menar på att ifall första händelsen sker så faller den första ``brickan´´ och då skapar en dominoeffekt av händelserna. Genom att förhindra att skadan sker ska individen jobba på att förhindra att alla ``brickor´´ faller genom att eliminera en av de tidigare faktorerna för att då inte orsaka en dominoeffekt (Se figur 3.2). Heinrich arbete har under åren kritiserats för att förenkla synen på individens handlingar men arbetet har dock lagt grunden till uppdaterade modeller (uppdaterad modell presenteras i avsnitt 1.2) och vidare forskning kring ämnet (Adelhamid & Everett, 2000). En av de sociala aspekter som får en yrkesarbetare att ta risk nämns av Wang el al. (2016), det handlar om att yrkesarbetaren påverkas av sina medarbetares beteende. Ser arbetstagaren att en kollega utför moment snabbare än dem kan villighet att ta risker öka på grund av viljan att hinna med.
Teoretiskt ramverk
Figur 3.2 Dominobrickor som representerar hur en faktor kan utlösa till att resten faller (Illustration hämtad från Pixarbay, 2020)
Arbetsmiljöverket gjorde en analys där de fick i uppdrag att ta fram de bakomliggande orsakerna till olyckor med dödlig utgång. Analysen har gjorts på de branscher som historisk sett haft flest dödsfall.
• Byggverksamheten
• Jordbruk, skogsbruk, fiske • Tillverkning
• Transport och magasinering
Fem kategorier av händelser inträffade flera gånger under analysperioden och byggbranschen stod ut i två av kategorierna:
• Händelser där en person faller från högre nivå till en lägre • Händelser vid lastning och lossning av gods
De omständigheter som inträffade vid fall från högre nivå till en lägre kunde vara att instruktioner och rutiner antigen saknats eller inte följts. Personen har varit ensam och utom synhåll för annan kollega. I en del fall skulle arbetet egentligen ha utförts av fler än en person. Tekniska omständigheter saknades där fallskydd monterats fel eller personlig fallskyddsutrusning inte används korrekt (Arbetsmiljöverket, 2020). En av de mest kritiska anledning till varför inte yrkesarbetare använder skyddsutrustning är på grund av att yrkesarbetaren tycker det är svårt att veta vilken skyddsutrustning som behövs till de olika arbetsmoment (Skydda, 2019).
Den andra kategorin som hände i samband med byggbranschen var: Händelser vid lastning och lossning av gods. Hälften av alla händelser inträffade på en byggarbetsplats, det uppkommer även här att instruktioner och rutiner saknades men också att riskbedömningar för arbetsuppgifterna var bristfälliga (Arbetsmiljöverket, 2020)
Teoretiskt ramverk
En studie i Kina gjordes för att ta reda om åldersskillnaden påverkar attityden och säkerhetsprestandan på byggarbetsplatser i Hong Kongregionen. Studien inkluderar 27 arbetsplatser med totalt 374 respondenter som fick ranka ett påstående från 1–7 angående säkerhetsattityd på respektives arbetsplats. Yrkesarbetarna fick besvara påstående från 12 olika kategorier där 7 representerade generellt tänk om säkerhetsutrustning, säkerhetsinformation, säkerhetstänkt bland kollegor. De andra 5 kategorier handlade om säkerheten från ledningens perspektiv (Siu, Phillips, & Leung, 2002). Studien visade på att äldre yrkesarbetare har en mer positiv säkerhets attityd gentemot de unga och att ålder inte kan kopplas till olycksfall. Dock så kan man se en effekt på arbetsskador där frekvensen av skada ökar med åldern till en början men sedan minskar. Siu et al. (2002) använde sig av flera studier som underlag till sin forskning där Donald och Canter (1993) menar att personerna som är involverade i olyckan har ingen avsikt till att olyckan ska ske men beteendet som leder till att olyckan inträffar är avsiktligt och personen är medveten om att en risk tas. Den här typen av olyckor sker på grund av den mänskliga faktorn och handlar om tillfälligt brist i koncentrationen.
Säkerhetskunskap och riskhantering
I upphandlingsprocessen där ett nytt projekt ska påbörjas behöver konsult eller entreprenör visa på att de följer arbetsmiljölagstiftningen. Det måste därför finnas tydliga arbetsmiljökrav och mål för att minska riskerna för olycksfall i produktionen. För att minska oseriösa företag så krävs det att anbudshandlingarna har specifika dokument som visar på att företagen följer arbetsmiljön som till exempel bevis på tredje part - certifierat ledningssystem, uppgift om den för projektet aktuella personalens arbetsmiljökompetens och uppgift om samordning (Hansson, Olander, Landin, Aulin, & Persson, 2015). Då byggherren har huvudansvaret för arbetsmiljön utser den både
byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och
byggarbetsmiljösamordnanare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet (BAS-U) som där efter tar över ansvaret för arbetsmiljön under produktionen. BAS-U har sedan ansvar för att skyddsronder, arbetsförberedningar och att kontroller utförs av yrkesarbetarna i produktionen (Hansson et al., 2015). För att kunna vara BAS-P och BAS-U krävs speciell utbildning, för en yrkesarbetare i Sverige krävs god kännedom om de förhållande som sker på arbetsplatsen och det är upp till arbetsgivaren att upplysa om vilka risker som kan vara förbundna med arbetet (Arbetsmiljöverket, 2018). För en tillfredsställande riskhantering krävs att man skyddar en verksamhet mot olika typer av störningar (Hansson et al., 2015). Riskhanteringsprocessen bygger på sunt förnuft och kan praktiskt sett delas in i fyra steg:
1. Riskanalys för att kartlägga riskmiljön 2. Riskbehandling för att förebygga riskerna
3. Skadebegränsningar för att minska skadans omfattning
4. Skadefinansiering för att kunna ersätta/reparera förlusten/skadan
Arbetsgivaren vill förmedla information om projektet och dess risker för att tillhandahålla en säker miljö för arbetstagaren (se figur 3.3).
Teoretiskt ramverk
Figur 3.3 Osäkerhetsspektrum för projektrisker (Hansson, Olander, Landin,
Aulin, & Persson, 2015).
I Australien finns en utbildning som är obligatorisk att genomföra för alla yrkesarbetare på större arbetsplatser. En studie från Loosemore och Malouf (2019) visade att respondenterna som genomfört en induktionsträning inte nödvändigtvis litade på sin kollega som genomfört samma utbildning. Studien visade på att respondenterna
saknade respekt för utbildningen och att utbildningen inte togs på allvar.Utbildningarna
bör vara mottagliga, flexibla och interaktiva så att de skapar ett starkare och emotionellt band med ämnet (Loosemore & Malouf, 2019). Med säkerhetsutrustning och mer riktad säkerhetsutbildning framkommer det att yrkesarbetarna får högre säkerhetsmedvetande mot de moment som utförs. Bedömningen av självförmågan att agera mot en säkerhetsrisk blir mer effektiv och objektiv (Wang et al., 2016).
Enligt en undersökning i Sverige under 2018, visar det att cirka två tredje delar av yrkesarbetare upplever att arbetsgivare arbetar med utbildning och kunskap för att motverka skador på arbetsplatsen (Skydda, 2019). Det framgår även enligt undersökningen att 21% av yrkesarbetare inte utbildas kring skyddsrutiner och regelefterlevnad på arbetsplatsen. Undersökningen styrks av intervjuer och enkäter från 521 byggarbetare och 202 skyddsombud runt om i Sverige.
Förbättring
För att minska att yrkesarbetarna tar risker på arbetsplatsen så visade det sig att säkerhetshantering har stor effekt på arbetstagarnas risktolerans. Obligatoriska säkerhetsregler och övervakning minskar risktoleransen, även att införa hårda straff mot osäkra beteenden sänks risktoleransen gentemot säkerhet på grund av oviljan att straffas (Wang et al. 2016).
Zou (2016) har undersökt fem olika byggföretag som har högt säkerhetstänkt och tagit fram de mest relevanta metoderna från dessa företag. Genom att analysera egenskaper hos de mest lyckade säkerhetsprogrammen gjordes en konceptmodell för hur man skapar en stark säkerhetskultur inom byggbranschen (se Figur 3.4).
Teoretiskt ramverk
Figur 3.4 Conceptual model for fostering a strong construction safety culture (Zou, 2011).
Zou (2016) hittade sju huvudområden som alla fem företagen hade gemensamt: (1) vikten av de mänskliga faktorerna, attityd, tro, värden, tankesätt, beteende och utförande; (2) program som stärker tron och värdet i att alla olycksfall och skador kan förhindras och är icke accepterade från ledning till yrkeskunniga; (3) vikten av engagemang och ledarskap från högsta ledingen som en grundläggande faktor i att forma en stark säkerhetskultur; (4) behovet av att engagera hela byggcykeln, intressenter, som var och en har intressen i och kan influera byggsäkerheten; (5) ett säkerhetsrisksystem för att stödja löpande rapportering, granskning och genomgång av säkerhetsprestanda; (6) tydligt auktoritet och ansvar för hur byggsäkerheten fastställdes, och hur säkert beteende var belönade; (7) en säkerhetsdatabas skapades för att fånga upp lärdomar så att riskhanteringsprinciper och tekniker kan integreras med riskhanteringsprocessen.
Sammanfattning av valda teorier
Byggbranschen har ett högt antal arbetsskador i förhållande till andra branscher. Gemensamt bland forskarna är att skadefrekvensen är hög och inte minskat i den grad branschen behöver. De valda artiklarna beskriver olika teorier till varför skador uppkommer och hur riskbeteende och dåliga vanor kan minimeras. Teorierna är uppdelade i tre kapitel.
Det första kapitlet sammanfattar de faktorer som leder till olycka på grund av attityd och beteende. I de studerande teorier uppkommer det att den mänskliga faktorn är grunden till osäkert beteende där både ledningen och yrkesarbetaren har agerat fel/osäkert. Abdelhamid och Everett (2000); Arbetsmiljöverket (2020); Wang et al. (2016) tar upp dessa faktorer och rankar det olika högt.
Teoretiskt ramverk
Andra kapitlet handlar om hur riskhantering och säkerhetskunskap förmedlas mellan yrkesgrupperna. Det framgår i studierna Abdelhamid och Everett (2000); Skydda (2019); Wang et al. (2020) att fullständighet av relevant projektinformation och agerande av ledning är en kritisk faktor till osäkra förhållanden. Det är upp till ledingen att rätt information kommer fram och upplyser yrkesarbetarna om risker som är kopplade till arbetet som ska utföras (Arbetsmiljöverket, 2020; Hansson et al., 2015). Tredje kapitlet presenterar vilka åtgärder som krävs för att sänka riskbeteendet på byggarbetsplatserna. Utbildning inom arbetsmiljö och säkerhetskunskap stärker kunskapen och det är viktigt att utbildning och information hanteras rätt och träffar de berörda. Detta tas upp i studierna av Loosemore och Malouf (2019); Wang et al. (2016); Zou (2016).
Empiri
4
Empiri
I detta kapitel beskrivs det hur författarna samlat in data. Studien har gjorts i samarbete med Hifab som är ett konsultbolag. I samtal med handledaren valdes det ut intervjuobjekt med nära kontakt med Hifab eller anställda hos Hifab. Författarna har tagit del av dokumentanalyser och rapporter som behandlar ämnet skador inom byggbranschen för att skapa en tydlig bild inom byggbranschen.
Intervjuer
Tabell 4.1 beskriver vad benämningarna betyder och vilken ålder, utbildning och erfarenhet respondenterna besitter.
Tabell 4.1 Information och benämning av respondenterna
Benämning Befattning Ålder Utbildning Erfarenhet
K1 Konsult 44 år Byggingenjör 20 år K2 Konsult 48 år Byggingenjör 30 år K3 Konsult 62 år Utbildad Elektriker 42 år K4 Konsult 64 år tvåårig byggteknik 44 år P1 Platschef 65 år Gymnasiet 40 år P2 Platschef 50 år Snickare 32 år P3 Platschef 58 år Gymnasiet 40 år
YK1 Snickare 23 år Snickare 5 år
YK2 Snickare 24 år Snickare 5 år
YK3 Snickare 36 år Snickare 17 år
Intervjuobjekten har innefattat fyra konsulter, tre platschefer och tre snickare.
Under samtliga intervjuer talades det om ekonomi, stress och attityd gentemot säkerhet vilket kommer presenteras i rubrikerna under.
4.1.1 Attityd
Här beskrivs det hur attityden gentemot säkerhet är ute på arbetsplatsen. I samtliga intervjuer beskrivs det att snickare och andra underentreprenörer kan vara slarviga när det kommer till säkerhet och tar genvägar på grund av lathet.
K2 fick frågan om han kan beskriva hur säkerheten prioriterades på den senaste arbetsplatsen han besökte. Svaret var då att underentreprenörer till byggföretag är de som oftast slarvar med säkerheten. K2 påpekar också att skyddsronder ibland nonchaleras och inte tas seriöst eftersom det oftast är samma människor som går samma runda vilket kan göra en hemmablind. K2 fortsätter berätta att snickare ibland tycker att säkerhetsanvisningarna kan vara en överdrift i ofarliga situationer till exempel att bära hjälm när man snickrar lister i ett kontor, vilket då kan leda till att det blir en vana och inte följer säkerhetsanvisningarna i farliga situationer heller.
Empiri
K2 menar på att många i byggbranschen inte respekterar riskfyllda moment på arbetsplatsen. K2 beskriver att han ofta ser snickare kapar utan skyddsglasögon och hörselskydd eller klättrar på ställningar.
När YK2 får i uppdrag att beskriva vilka moment som inte prioriteras så svarar YK2 att det ofta är fallskydd. Det är inte ovanligt att YK2 ser olika yrkesgrupper jobba på hög höjd utan sele eller ibland har sele men inte kopplar den till något. Även skyddsräcken vid ställning är ett problem beskriver han. YK2 fortsätter berätta att det är vanligt att slarva på ställningar och stegar. ”Det har ju hänt att man sätter sista skruven när man hänger utanför stegen eller ställningen. Man balanserar på ett ben istället för att flytta stegen”. YK2 menar att han och hans kollegor tar dessa risker på grund av lathet och att de går fortare och mindre jobbigt att sträcka sig över skyddsräcken än att gå upp och ned för att flytta stegen. YK2 menar på att visst riskbeteende kan bero på machokultur och lathet. ”man ska bara borra några hål i betong och man orkar inte hämta dammsugaren, lite så är det”.
YK1 berättar att han och hans kollegor är dålig på att använda hjälm när de utför ett moment som de inte tycker är riskfyllda. ”Vi är ganska dåliga med hjälm överlag, jag kör aldrig hjälm ifall jag jobbar inomhus. Jag har bara hjälm under kran eller husresningar”. YK1 antyder att de farligaste bristerna i byggbranschen handlar om ställningar, det är ofta en yrkesgrupp tar bort säkerhetsräckena och inte sätter tillbaka dem ordentligt. Han fortsätter att berätta att han hört citaten ``kom igen nu, va inte så mesig´´ på arbetsplatser.
På frågan ”Ser du att beteenden och gamla vanor försämrar säkerheten på byggarbetsplatser?” svarar YK1 ”Ja det tror jag verkligen, jag tror det är lite så har jag alltid gjort, det är sen gammalt. Det kanske kommer nya maskiner eller nya säkerhetsåtgärder som är bättre men många, inklusive mig själv som kanske är lite lata och tänker att det har fungerat innan då funkar det nu också. Jag tror man är lite dum och inte tänker på att det nya sättet kanske är bättre”. YK1 berättar på frågar ifall de alltid ha hjälm. ”Vi följer inte de restriktioner när man jobbar inne och gipsar. Det är vi nog sämst på skulle jag tro”.
K1 menar på att det kan finnas skillnad mellan äldre erfarna yrkesarbetare och oerfarna yrkesarbetare. K1 menar på att äldre ofta gör som de alltid har gjort och inte använder nya användbara hjälpmedel som i sin tur kan skapa mindre personskador men att de har större medvetenhet när det gäller stora och farligare risker. De unga yrkesarbetarna tar gärna hjälp av hjälpmedel men ser inte hela vägen fram när det kommer till stora risker. På frågan ”vilka är de vanligaste säkerhetsbristerna i byggbranschen?” svarar K1 ”Jag tror de flesta olyckorna man får höra om är att man på något sätt avsiktligt tullat på säkerheten för att ta en genväg någonstans. Det är lite omständligt, man kan ha tagit bort något skydd på en såg eller väljer att inte surra saker som man ska riktigt”. Vilket och P3 påpekar.
Empiri
K3 berättar om ett exempel där en yrkesarbetare inom betong var på arbetsplatsen för första gången och föll ned i ett schakt på 6 meter bara för att arbetsledningen hade glömt att montera fotbräda på staketet.
P1 berättar i intervjun att äldre ofta är sämre på enkel utrustning så som hjälm, skyddsglasögon och handskar. P1 berättar om exempel när kollegor berättar ”jag blundar när jag kapar” och ”jag har redan dålig hörsel, så behöver inte hörselskydd”. Vilket också YK3 påpekar.
4.1.2 Säkerhetskunskap och riskhantering
När författarna intervjuat anställda på större företag har det enats om att säkerheten är strängare där än på mindre företag. När snickare på mindre företag intervjuats har det beskrivits att säkerheten ibland nonchaleras. I de flesta intervjuer beskrivs det att företaget erbjuder den säkerhetsutbildningarna som behövs för att befinna sig på en byggarbetsplats.
P1 menar att säkerheten har förbättrats eftersom det talas om säkerheten mer. På arbetsplatsen som P1 arbetar på har de morgonmöte varje dag med alla i ledningen och alla ute på arbetsplatsen. Det talas om arbetsbeskrivningar, vilka risker det finns ute på arbetsplatsen och vem som ska återgälda riskerna. P1 berättar också att inskrivningarna blivit bättre och berättar om att det inte är ovanligt att alla yrkesgrupper måste genomföra en säkerhetskurs innan de får jobba på arbetsplatsen vilket inte finns på mindre företag.
P1 och menar att det finns en viss okunskap i ledningen och att all information inte når ut till hela vägen till arbetsplatsen. P1 avslutar sin intervju med att förklara att utbildningar inte är allt som behövs utan rutin är minst lika viktigt.
K3 talar övergripande i intervjun att riskerna tas på grund av okunskap om hur ens agerande påverkar.
På frågar ”hur ska man få bort säkerhetsbristerna på byggarbetsplatsen?” svarar K1 att det måste informeras mera för att få alla i koppling till arbetsplatsen att förstå risken. ”Alltså väljer man den andra vägen har man inte förstått”. K1 menar att det är ledningen som bestämmer hur seriöst riskhanteringen ska tas.
K4 beskriver att i en perfekt värld ska det göras en förberedelse innan alla moment ”Det gäller ju att man har med tänket. När du ska utföra ett nytt jobb går man igenom arbetsberedningen och går igenom risker som tas när du utför jobbet så det ska ju med i ett tidigt tänk”. K4 talar också om att det blir problem desto mer led informationen om risker behöver gå ju mer otydlig blir informationen.
YK1 berättar att vid uppstart av arbetsplatsen han arbetar på nu hade de ingen genomgång om arbetsplatsen och ingen arbetsförberedning. ”Det var kanske dåligt styrt i början, det var inte så många som visste vad som skulle göras och hur det skulle göras, det var mer att vi löser det under tidens gång. Så på det sättet var det ganska negativt, det var inte så planerat till en början”.
Empiri
YK2 berättar att säkerhetsförberedningen på företaget varierar mellan högt och lågt men att de nu håller på att utveckla ett system där arbetsförberedning och tidschema finns i en applikation på telefonen. YK2 fortsätter med att berätta att nyckeln är att informera mera och diskutera om hur moment ska gå till. YK2 menar på att informationen inte når fram till alla och för att de ska ske måste det belysas vad som hänt och diskutera hur det hade kunnat förebyggas.
K2 tycker riskerna minskar men att det är svårt att få personal att förstå riskerna.
4.1.3 Ekonomi
K1 påstår att ekonomin påverkar säkerheten då prioriteringar hamnar på ekonomin. ”Jag tror att det hänger ihop med ekonomi, det är allt mer pressade priser och det ska gå fort och vara billigt”. Dock menade K1 att prioriteringarna kunde variera mellan olika företag.
En teori som lyftes av K1 var att Arbetsmiljölagen inte var tillräckligt tydlig vilket gjorde att större företag gjorde allt de kunde för att inte göra fel medens mindre företag gjorde minsta möjliga för att hålla nere kostnaderna. ...”alla måste jobba från samma villkor och vara säker på att alla har samma kostnad för det här”.
K1 menar att en lösning till problemet kan vara att hota med stängning av arbetsplatsen ”Men jag kan faktiskt ringa Arbetsmiljöverket och de kan in princip stoppa bygget”. Stänger Arbetsmiljöverket arbetsplatsen kostar det pengar för arbetsgivarna vilket gör att de måste fokusera på säkerheten på arbetsplatsen. ”Och jag tror det är enda sättet att får folk att fatta” avslutar K1 med.
K2 menar också att ekonomin styr säkerheten och att företag väljer underdimensionerad konstruktion för att spara in pengar ”Vi har haft några olyckor för några år sedan när konstruktioner ger vika. Man går ner i dimensioner för att spara pengar”. Vid frågan ifall han tror det är någon skillnad mellan hög - och lågkonjunktur så påstår K2 att det inte spelar någon roll eftersom under lågkonjunktur tas genvägar inom säkerhet för att öka vinsten på projektet och vid högkonjunktur springer personerna på arbetsplatsen runt och slarvar på grund av stress.
YK1 och P3 har liknande tankar om ekonomin som K1 då de påpekar att mindre företag inte har samma kapital vilket gör att säkerheten inte prioriteras lika högt som i stora företag. ”Jag tror att kapitalet spelar roll. I ett mindre företag är det inte lika stora vinster och då blir det att man försöker stressa på arbetet och då blir det lätt att säkerhet faller mellan stolarna”. YK1 pekar också att jobba under ackord gör att säkerheten bortprioriteras då man tänker på pengarna hellre än säkerheten.
På frågan hur högt YK1 prioriterar sin och andra säkerhet svarar YK1 att det är högt nu men att det har varit dåligt då han tidigare jobbat under ackord ”Relativt högt, innan jobbade jag på ackord och då var det mindre. Man ville göra alla nöjda och man ville tjäna pengar så man struntade i att bygga ställning för att i stället stå på ett osäkert sätt och balansera på en stege. Men idag jobbar jag med en fast månadslön vilket jag tycker är bättre eftersom då tar man tiden och tänker till. Man jobbar med ett lugnare tempo och ser till att man inte tar lika stor skaderisk”.
Empiri 4.1.4 Stress
Stress har tagits upp i intervjuerna och samtliga placerar stressen högt bland orsakerna till skador på byggarbetsplatser i Sverige.
K3 menar att tidspressen är en betydande del och framförallt den tidsramen som bestäms i projekteringsstadiet, då tidsplaner förkortas gör det att snickare måste ta genvägar och jobba fortare. K3 avslutar med att förtydliga att det är planeringen av tidplanen som är viktigast.
P1 resonerar på samma sätt som K3 och antyder att planeringen av tidsplanen inte tas på allvar. P1 menar att anställda hos ledningen och projekteringen sitter på för lite kunskap och inte vet hur lång tid ett moment kan ta. ”Det är någon från kontoret som säger att de kan ta 2 dagar, men vi kommer ju dit med facit. Vi ser direkt att det här kommer inte ta 2 dagar de kommer ta 2 veckor. Då hamnar vi efter eftersom han på kontoret inte hade någon kunskap”. Platschefen berättar också att påtryckningar från ledningen gör att snickarna på arbetsplatsen slarvar mer och det tar längre tid än vad det borde göra.
K2 talar om att stressen och planeringen av tidsplanen är två faktorer som måste förbättras ifall skadefrekvensen ska minska. Han påpekar också att BAS-P har en viktig roll för att förändring ska ske. ”Jag tror att det beror på att det är så fruktansvärt stressigt. När du väl börjar bygga så skulle det vara klart för tre år sedan”.
P2 menar att stressen påverkar snickarna men att det är en undermedveten stress som kommer ifrån tidsplanen. P2 menar på att ledningen inte behöver säga till att man behöver skynda på utan att snickarna känner det själva och förtydligar att det absolut inte får vara så.
YK1 talar genomgående i sin intervju om tidspressen och menar på att det är en blandning mellan press från ledningen och självförvållad stress. YK1 berättar att arbetsplatsen han är på nu har bra tidsplan men arbetsplatser han varit på innan har varit värre och att ledningen pressade på att snickarna skulle jobba övertid och skynda på sitt arbete. YK1 avslutar med att förtydliga att ackord är en betydande faktor när det kommer till arbetsskador då man stressar extra och tar genvägar för att kringgå säkerheten när man kan tjäna pengar på det.
YK2 följer samma resonemang som YK1 men påpekar också att stressen mellan kollegorna kan vara en betydande faktor då de ofta vill vara lika snabb som kollegorna man jämförs med.
På frågan ifall de tror att platschefer trycker på snickarna för att jobbet ska gå fortare svara K1 och P3 att det sällan förekommer och att det är snickarna själva som tar genvägar och tullar med säkerheten.
4.1.5 Förbättringar
I intervjuerna ställer författarna frågan ”Hur skulle man kunna engagera de yrkeskunniga att tänka mer på sin och andras säkerhet?”. Som följdfråga ställde författarna frågan ifall det kan hjälpa att engagera de yrkeskunniga med ett belöningssystem som bygger på det befintliga ackordssystemet.
Empiri
På huvudfrågan berättade K2 att ledningen måste involvera snickarna i besluten som angår säkerhet. ”så att snickarna kan påverka... Snickarna måste lita på ledningen och vise versa”. På följdfrågan ställer sig K2 positiv till ett belöningssystem men att ledningen måste visa att de är engagerade i idén.
YK2 svarar liknande som K2 och förklarar om att informationen mellan snickare och ledningen måste vara tydlig och aktiv med möten varje vecka där det förklaras hur snickarna säkert kan utföra vissa moment. YK2 fortsätter berätta att en viktig del är att få bort ackordssystemet för att minska riskerna. YK2 ställer sig positiv till ett belöningssystem och berättar om ett poängsystem som han hört talas om.
YK1 svarar att Arbetsmiljöverket ska ha upprepade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera och för att kunna ge företaget vite vid inte uppfyllt säkerhetsansvar. YK1 upplyser själv att det borde finnas ett belöningssystem där snickarna får en bonus när arbetsplatsen är väl städad och säkerheten följs.
P2 och K4 har inget bra exempel på hur snickarna ska engageras mer men ställer sig positiva till ett belöningssystem. P2 svarar ”Ja kanske, pengar är ju alltid fint”.
K1 ställer sig positiv till ett belöningssystem och belyser att det förekommer att beställaren ställer krav på byggentreprenaden vilket förekom på en arbetsplats i Östergötland ”där fanns det krav på att ifall man ser någon utan hjälm så får man 500 kr i böter och det kan vara bra”.
P1 och P3 berättar att på Skanskas arbetsplatser hålls det en tyst minut när någon gått bort på någon av Skanskas arbetsplatser i världen. P1 menar på att det belyser de yrkeskunniga och att det hade varit bra att ifall det hölls liknande även på mindre skador fast då bara på den enskilde arbetsplatsen. ”Nu stannar vi och tänker igenom de här. Så får alla lämna förslag till arbetsledningen hur man få bort de här”. P1 avslutar sin intervju med att berätta ett exempel där beställaren stängde arbetsplatsen P1 arbetade på eftersom det blåste för mycket och att det kunde utgöra en risk för de som figurerade på arbetsplatsen. P1 ställde sig positiv till beställarens agerande och tyckte att andra skulle ta efter.
Dokumentanalys
Dokumentanalys som används kommer från arbetsmiljöverket och Afa försäkring och presenteras i bilaga 1.
Sammanfattning av insamlad empiri
Respondenterna lyfte fram flera faktorer som kunde påverka säkerheten på en arbetsplats och det var specifikt fyra faktorer som belystes extra mycket. De faktorer som det talades om mest var ekonomi, stress, attityd och riskhantering. När författarna samlat in all empiri visade det sig att det finns en stor koppling mellan ekonomi och stress. Stressen uppkommer oftast av en för strikt tidsplan för arbetsmomenten och tidsplanen i sin tur kortades ned för att effektivisera arbetet och erbjuda en så billig entreprenad som möjligt till beställaren. Då det är hög konkurrens mellan företag som tävlar om anbud och priset som den skiljande faktorn drabbas kollegorna ute på arbetsplatsen.
Empiri
Attityden till att arbeta säkert på arbetsplatsen har varierat mellan respondenterna och tron om hur verkligheten ser ut har varierat mellan tjänstemän och yrkeskunniga ute på arbetsplatsen. Tjänstemän påstår att stressen är självförvållad och att det aldrig ska behövas ta dåliga beslut för att utföra ett moment, medan yrkeskunniga ute på arbetsplatsen menar på att stressen förmedlas från tjänstemän och att det inte finns tid till att handla säkert inför ett moment.
Samtliga respondenter enas i att det skiljer mellan stora och små företag när det handlar om säkerhetskunskap och riskhantering. De stora företagen har kommit långt med arbetsmiljö och gör allt för att förhindra olyckor och dödsfall medans mindre företag ofta nonchalerar säkerheten på grund av brist på tid, kompetens och resurser. Större företag har tydligare säkerhetsgenomgånger och är striktare vid inskrivning och vid utbildningar. K1 belyste en anmärkningsvärd anledning till problemet som var att arbetsmiljölagen kan vara svår att tolka vilket gjorde att större företag med stor marginal gjorde allt för att inte få anmärkningar medens mindre företag gjorde minsta möjliga för att spara tid och resurser.
Samtliga respondenter ville se en förbättring kring säkerheten på arbetsplatsen och för att förbättra säkerheten behövde snickarna bli involverade och informeras mer. Det räcker inte med att tjänstemän vet hur det ska gå till utan det behövs en öppen dialog med yrkesmännen för att komma fram till hur det fungerar i praktiken.
För att engagera yrkeskunniga ute på arbetsplatsen belyste författarna att företagen eller beställaren kunde använda sig av ett belöningssystem där kollegorna ute på arbetsplatsen fick kompensation när säkerheten följdes felfritt och varje enskild person gjorde sitt yttersta för att förhindra olyckor. Belöningssystemet blev positivt bemött och fick som respons att ifall systemet fungerar kommer det också visas på statistiken ute på arbetsplatser.
Analys och resultat
5
Analys och resultat
I detta kapitel kommer den insamlade empirin att analyseras med koppling till det teoretiska ramverket för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå målet. Analys och resultat redovisas separat under varje frågeställning.
Analys av hur riskbeteendet ser ut på dagens
byggarbetsplats?
I tabell 5.1 presenteras de ämnen som berörde den första frågeställningen.
Tabell 5.1 Berörda ämnen som leder till riskbeteende
5.1.1 Riskuppfattning
De flesta respondenter visar på ett riskbeteende där man inte bryr sig om att använda säkerhetsutrustning eller annan skyddsanordning vid moment och situationer som inte uppfattas som riskfyllda. Skydda (2019) visar i sin undersökning att de största anledningarna till att man inte använder skyddsutrustning är för man inte ser någon större risk i det momentet man utför. Det som oftast upprepas av respondenterna är att yrkesarbetarna inte bär hjälm inomhus då det tycks vara mindre risk till allvarlig olycka. YK1 säger ”vi följer inte de restriktionerna så mycket när man jobbar inne och gipsar.
Det är nog det vi är sämst på skulle jag tro”. P2 har inte som krav att använda hjälm
på arbetsplatsen för allt arbete görs inomhus. Tar arbetsplatsen säkerheten till en överdrift kan de ske att yrkesarbetare slutar att lyssna och följa de säkerhetsanvisningar som gäller vid allvarliga situationer och gör det till en vana. Det är viktigt att ha tydliga och specifika säkerhetsregler och anvisningar som hjälper yrkesarbetarna att sänka sin risktolerans och uppmärksamma situationer som är riskfyllda visar studier från Wang et al. (2016); Skydda (2019).
5.1.2 Lathet och genvägar
Lathet och genvägar tas även upp i de allra flesta moment och kan kopplas till de situationerna i ovannämnda stycke. Ser personen ingen risk i sitt arbetsmoment så finns det heller ingen anledning till att göra det ordentligt för det blir för omständligt. Både yrkesarbetarna och ledning menar på att yrkesarbetarna tar genvägar för att bli klara med momentet snabbare. Koppling till teori saknas men faktorn nämns flera gånger i samband med andra faktorer under intervjuerna vilket gör att faktorn är värd att nämna i studien.
5.1.3 Mänsklig påverkan
Människor påverkas av andra människors agerande, både positivt och negativt. Det framkommer ofta att de äldre som varit med en längre tid i byggbranschen gör på sitt sätt och inte är helt öppna för att ändra sitt arbetssätt. Det påpekas dock att det var värre för några år sedan men börjar att växa bort, det kan beror på att säkerheten i byggsektorn
Analys och resultat
tas upp mer frekvent på arbetsplatser och media. P1 tror inte att de yngre påverkas av de äldre för att det är ett nytt tänk hos de yngre som kommer ut till dagens byggbransch. P2 instämmer att de yngre kommer in med mer säkerhetstänk eftersom det lär sig de i skolan. Studien från Siu et al. (2002) menar på att äldre visar en mer positiv attityd mot säkerhet och är mer uppmärksamma mot riskmoment även om det är sämre på att bära skyddsutrustning.
Erfarenhet gör en klokare, man tänker en extra gång och har bättre koll på allvarliga situationer menar P2, K1 och K2. Det yngre kan tro att man är odödlig säger P2 och K2, detta beteende kan tyda på att de yngre inte riktigt tänker igenom risken i momenten de utför, enligt statistik från Afa försäkring (2017) så ser man att det är högre olycksfrekvens på yrkesarbetare i yngre åldrar. Skadefrekvensen ökar med åldern tills den når kurvan där yrkesarbetaren har samlat på sig tillräckligt mycket erfarenhet för att kunna förhindra skadan. Det är erfarenheten hos de äldre som är avgörande till att skadefrekvenskurvan börjar minska efter ett tag (Siu, Phillips, & Leung, 2002). Wang et al. (2016) studie pekar på att erfarenhet hjälper yrkesarbetaren att se risken på ett mer rationellt och objektivt sätt.
Resultat
Dessa tre aspekter på riskbeteende kopplas oftast ihop och den ena leder till de andra. Yrkesarbetaren har gjort ett moment så många gånger utan att skada sig så denne orkar inte ta på sig sin skyddsutrustning. Detta beteende blir till en vana som sedan speglar sig till de oerfarna och erfarna yrkesarbetare som tar beteendet vidare. Tillslut skapas ett osäkert arbetsklimat där säkerheten underskattas och kan leda till att allvarligare situationer nonchaleras. En dominoeffekt som leder till att första beteendet triggar till flera andra beteenden, detta tas upp i tidigare nämnda studier av Abdelhamid och Everett (2000); Heinrich (1959).
Det är viktigt att det finns personer som alltid står upp för de säkerhetsregler som är uppsatta på arbetsplatsen och inte hamna under grupptryck. Skyddsombud och arbetsledare bör prata positivt om säkerheten och engagerar alla yrkesarbetare. Då dåligt riskbeteende beror på dålig attityd gentemot säkerhet har det visat sig att det finns kunskapsluckor när det handlar om vilka moment som innebär en risk. Samtliga respondenter antyder att information inte når hela vägen från ledning till kollegor ute på arbetsplatsen. Yrkeskunniga nonchalerar ofta risk på grund av lathet och bristande attityd vilket leder till onödigt risktagande och olyckor på arbetsplatsen.
Analys av vad som gör att byggbranschen har högst
skadefrekvens i förhållande till andra branscher i Sverige?
I tabell 5.2 presenteras de ämnen som berörde den andra frågeställningen.
Analys och resultat 5.3.1 Ekonomi
I vissa av intervjuerna lyfte respondenterna fram att det var ekonomin som påverkade skadefrekvensen på byggarbetsplatserna. Då priserna konstant pressas och en bransch på väg in i en lågkonjunktur menar K1 att skadefrekvensen speglar situationen. Då alla byggföretag är vinstdrivande och det är hög konkurrens (Konkurrensverket, 2018) gör företagen allt för att gå med vinst och för att försöka vinna förhandlingar om objekt. K1 menar på att grunden till problemet uppkommer på grund av att alla företag inte har samma förutsättningar när det handlar om att tolka Arbetsmiljölagen medan K2 menar att företag tar genvägar i form av underdimensionerad konstruktion för att spara pengar. YK1 följer samma spår som K1 och menar att mindre företag inte har samma vinstmarginal vilket leder till att moment stressas fram och säkerheten faller mellan stolarna.
5.3.2 Stress
I tabell 5.3 presenteras de ämnen som påverkar stressen.
Tabell 5.3 Berörda ämnen som påverkar stressen
9 av 10 respondenter beskrev att stressen är en betydande faktor när det handlar om risktagande. Enligt Boverket (2018) råder det bostadsbrist i Sverige och bebyggelsen av bostäder behöver öka för att mätta behovet. Detta leder till att byggtider och tidsplaner kortas ned för att hinna med och de som drabbas är yrkeskunniga ute på arbetsplatser. Enligt K2 har branschen svårt att hinna med ”När du väl börjar bygga så
skulle den vara klar för tre år sedan”. P1, P2 och YK1 lyfter fram att ledningen
fastställer en allt för stressig tidsplan vilket leder till att yrkeskunniga på arbetsplatsen känner en undermedveten stress från ledningen och ofta medvetet kringgår säkerheten för att hinna med tidsplanen.
P1 påstår att det beror på okunskap och det menar också K3 ”det är planeringen av
tidplanen som är viktigast”. Dock påpekar yrkeskunniga att de jämförs med sina
kollegor vilket gör att även de med mindre erfarenhet vill vara lika snabba som de med erfarenhet i branschen vilket leder till självförvållad stress. YK1 och YK2 menar på att stressen kommer från ledningen medens K1 menar på att stress inte förmedlas av ledningen utan att stressen är självförvållad. Enligt Wang et al (2016) som tagit fram 27 faktorer som påverkar säkerhetsrisktoleransen visas de att tidsbegränsningar att fatta beslut är den mest betydande faktorn vilket också speglas i den insamlade empirin.
Resultat
Enligt respondenterna går stress och ekonomi ofta hand i hand och de ekonomiska besluten som tas påverkar ofta tidsplanen på projekten. Då byggbranschen är en hårt konkurrensutsatt bransch pressas priserna och redan under projekteringen bestäms en för kort tidsplan för projektet och de som drabbas är de yrkeskunniga ute på
