Bestämmelserna om bemötande är, förutom gällande hänsyn till barn som målsägande enligt FUK, av mer allmänt hållen natur och riktar sig till rättsväsendets möte med enskilda i allmänhet och inte uttryckligen till mötet med målsäganden. Lagstiftningen uttrycker alltså inte de krav som lagstiftaren ställer på rättsväsendet genom förarbeten och regleringsbrev, möjligen just på grund av bemötandets vaga natur och svårigheterna med att definiera vad som kan och bör ingå i ett ”gott” eller ”korrekt” bemötande i olika situationer.
Trots det har bemötande gentemot brottsoffer diskuterats av både Justitiekanslern och Justitieombudsmannen och kritik har riktats mot aktörer inom rättsväsendet för att inte ha levt upp till kraven på ett korrekt bemötande. Enligt JK ligger det i den offentliga tjänsten att ”en tjänsteman givetvis har en skyldighet att iaktta de krav på ett korrekt uppträdande och vänligt bemötande som följer med den offentliga tjänsten.”63
Det är naturligtvis viktigt att befattningshavare vid åklagarväsendet bemöter allmänheten på ett korrekt och professionellt sätt och därmed vinnlägger sig om att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet. Det innebär t.ex. att en åklagare ska avstå från att uttala sig på ett sätt som innebär att denne bagatelliserar det saken gäller. Inte minst vid samtal med personer som uppger att de själva eller nära anhöriga blivit utsatta för brott är det givet att sådana uttalanden med fog kan uppfattas som kränkande. Till ett korrekt och professionellt bemötande hör
Vilket bemötande som anses lämpligt från en åklagare till en målsägande (här gällande en ung målsägandes mamma) förtydligas möjligen något av JO under år 2008, då mamman spelat in en del av ett telefonsamtal med den åklagaren som var ansvarig åklagare i ett fall gällande misstänkt misshandel av sonen (där den misstänkte gärningsmannen var sonens far). Åklagaren uttryckte där bland annat att han tyckte att saken var ”småttig” och att föräldrar får använda ett visst mått av våld mot sina barn. JO gjorde bedömningen att åklagaren skulle ha uttryckt sig på ett mer respektfullt sätt.
62 Sista stycket i 17 § FUK som stadgar att onödigt många förhör inte ska hållas tillkom år 2001, och skärper kravet på när flera förhör kan behöva hållas. Sådana tillfällen kan vara när nya uppgifter tillkommer i utredningen. För lagändring år 2001 se SFS 2001:645. I 18 § FUK framgår det även att förhör helst inte ska hållas i skolan eller liknande plats där den unge kan riskera att hans eller hennes kamrater får reda på saken.
63 JK, Diarienummer 1476-97-20. (Klagomål mot att Riksåklagaren i ett beslut felaktigt angett att ett förhör med en målsägande ägt rum).
42
givetvis också att en åklagare, när denne redogör för innehållet i gällande rätt, lämnar korrekta upplysningar.64
Även om uttalandet från JO kan ses som en riktlinje för hur rättsväsendets aktörer inte ska bete sig – som att inte uttala sig felaktigt eller kränkande – är det inte frågan om riktlinjer för hur aktörerna faktiskt ska bete sig, förutom att de ska lämna korrekta upplysningar.65
Att ett gott bemötande av brottsoffer motiveras av lagstiftaren med att det gynnar brottsoffers välbefinnande, rättsprocessen som sådan och förtroendet för rättsväsendet, genom att brottsoffer i högre utsträckning anmäler brott och fullföljer en rättsprocess, visar att det är ett viktigt begrepp att diskutera i en rättslig kontext. Det visar också på svårigheterna med att föra in ett så vagt begrepp som bemötande på den rättsliga arenan. Undersökningar har till exempel visat att vissa brottsoffer upplever att det finns brister i det bemötande som rättsväsendets aktörer ger,
Liksom i förarbeten som diskuterat bemötande, poängterar dock även JO att bemötandet är viktigt för att upprätthålla ett högt förtroende för rättsväsendet.
66 och studier har också visat på tendenser till att brottsoffer generellt har ett lägre förtroende för rättsväsendet än vad människor som inte har blivit utsatta för brott har.67 Orsakerna till brottsoffers upplevelser av rättsväsendets bemötande, och vissa brister i det bemötandet, kan säkerligen vara flera, men möjligen kan det vara ett uttryck för att ett gott bemötande av brottsoffer kan vara svårt att kombinera med andra krav som ställs på rättsväsendets arbete. Rättsfallet som nämndes inledningsvis och domarens uttalande kring det visar på liknande tendenser. Åklagare har också länge signalerat att det kan vara svårt att tillgodose brottsoffer behov av till exempel ett gott bemötande inom ramen för deras lagstadgade krav på objektivitet.68
64 JO, Diarienummer: 3912-2007. Beslutsdatum: 2008-05-14. Även JO Diarienummer: 1785-2006, Beslutsdatum: 2007-05-23 kritiseras en åklagare för att ha uttrycks sig illa till en målsägande i telefonen och därmed inte bemött denne på ett ”korrekt och professionellt sätt”.
Sådana tankegångar har senare uppmärksammats i ett kommittédirektiv som meddelar att denna problematik – brottsoffers rätt till personligt stöd och åklagarnas övriga
65 Att lämna upplysningar finns reglerat i ett flertal bestämmelser i till exempel förvaltningslagen och förundersökningskungörelsen. I mitt avhandlingsarbete har jag valt att separera kraven på information till brottsoffer från det bemötande rättsväsendet ska ge brottsoffer.
66 Brå rapport 2010:1, s. 59 ff. Se även Lindgren, 2004, s. 233 ff. Ungefär hälften av de 3000 tillfrågade brottsoffren som ingick i Lindgrens studie svarade att de upplevde aktörernas bemötande som positivt, medan en tiondel hade mötts av ointresse och ytterligare en tjugondel hade möts av bryskhet eller tvärhet från enskilda representanter inom rättsväsendet. Se också Brå rapport 2009:20 - Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet.
67 Brå rapport 2010:1, s. 34 ff, 72-73. Observera dock att undersökningen inte kunde säkerställa förhållandet mellan upplevelsen av att ha blivit dåligt bemött och det låga förtroendet, då förtroendet till exempel kan ha varit lågt för rättsväsendet hos dessa människor redan innan studien genomfördes (och innan de utsattes för brottet).
68 Riksåklagaren, 2003, s. 7-8. Dokumentet är den nationella handlingsplan för brottsofferfrågor som åklagarväsendet har att följa.
43
uppgifter – ska utredas. Till exempel ska arbetsfördelningen mellan målsägandebiträde och åklagare undersökas. Kanske kan en sådan undersökning ge vissa svar på problematiken som kan uppstå när ett icke-rättsligt begrepp ska hanteras och införas inom den rättsliga strukturen?
Det är dock tydligt att det krävs mer undersökningar kring hur rättsväsendet ska leva upp till de krav som ställs på dem avseende bemötande av brottsoffer, och hur kraven ska undvika att kollidera med exempelvis objektivitetsplikten. Det är viktigt inte minst för att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet, vilket såväl ett gott bemötande av brottsoffer som objektivitetsplikten till viss del syftar till.69
69 För diskussioner om vikten av objektivitet för att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsväsende och förvaltning, se till exempel Landström, 2011, s. 61, Bull, 2005, s. 104 och Rothstein, 2004, s. 223.
44
Källförteckning
Offentligt tryck
Proposition 1975/76:209 om ändring i regeringsformen.
Proposition 2000/01:79 Stöd till brottsoffer.
Proposition 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor.
Proposition 2003/04:89 Åtgärder för ett effektivare och snabbare brottmålsförfarande.
Proposition 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol.
Proposition 2010/11:1 Budgetproposition för 2011.
SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter.
SOU 2007:39 Framtidens Polis, Betänkande av Utredningen om den framtida polisutbildningen.
SOU 2007:67 Regeringsformen ur ett könsperspektiv, Grundlagsutredningen.
SOU 2008:39 Framtidens polisutbildning, Betänkande av Utredningen om den framtida polisutbildningen.
SOU 2008:106 Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag, Betänkande av Förtroendeutredningen.
SOU 2010:29 En ny förvaltningslag, Betänkande av Förvaltningslagsutredningen.
Avgöranden/beslut
Solna tingsrätt, Mål nr B 6697-10.
Svea hovrätt, Mål nr B 895-11.
JK, beslut 1998-08-31, Diarienummer 1476-97-20.
JO, beslut 2007-05-23, Diarienummer: 1785-2006.
JO, beslut 2008-05-14, Diarienummer: 3912-2007.
45 Övriga källor
Brå rapport 2010:1 - Brottsoffers kontakter med rättsväsendet.
Brå rapport 2009:20 - Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet.
Bull, Thomas, Objektivitetsprincipen, i Marcusson, Lena (red.) Offentligrättsliga principer, Uppsala, 2005.
Dagens nyheter, ”Grovt rättegångsfel - mål tas om”, publicerad 2011-03-10 11:09.
Landström, Lena, Åklagaren som grindvakt – en rättsvetenskaplig studie av åklagarens befogenheter vid utredning och åtal av brott, Iustus Förlag, 2011.
Lindgren, Magnus, Brottsoffer i rättsprocessen, Om idela brottsoffer och goda myndigheter, Jure Förlag AB, 2004.
Riksåklagaren, En redovisning av tre regeringsuppdrag, 2003.
Rothstein, Bo, Sociala fällor och tillitens problem, SNS förlag, 2004.
Wennergren, Bertil – Offentlig förvaltning i arbete, Norstedts Juridik, Vällingby, 2008.
46
47 Jan Leidö