Beräkning av klimatpåverkan - Minskad energianvändning och klimatpåverkan: En fallstudie av Pre

4.2 Åtgärdsförslag

4.2.8 Beräkning av klimatpåverkan

Kontorets klimatpåverkan har beräknats på två sätt, dels med hjälp av den produktions-specifika elmixen dels genom den nordiska elmixen. Klimatpåverkan beräknas på årsbasis och inkluderar inte olika dygns- och säsongvariationer.

Elleverantörer är enligt lag skyldiga att redovisa hur den levererade elen är producerad och vilken miljöpåverkan den har (8 kap. 12-13 § Ellagen). Göteborg Energi har en elmix som består av 61 % förnybar energi, 21 % kärnkraft och 16 % fossila energikällor.

De fossila bränslena kommer från kol, olja, naturgas och torv. Denna elmix ger enligt Göteborg Energi upphov till 131 g CO₂-ekv/kWh. Vid en förändrad elanvändning till följd av energieffektivisering och egengenerering av elektricitet har den köpta elmixen antagits vara konstant.

Det andra sättet som har använts för att beräkna byggnadens klimatpåverkan är genom att använda den nordiska elmixen. Arbetet har undersökt vilken effekt de

energieffekti-viserande åtgärderna, samt installation av solceller, har på elproduktionen i det nordiska elsystemet och utifrån det beräknat klimatpåverkan. Den nuvarande klimatpåverkan har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer för den nordiska elmixen och förändringarna har antagits påverka driftmarginalen. Den nordiska residualmixen bestod 2018 av 24,79

% förnybar energi, 39,77 % kärnkraft och 35,43 % fossil energi. Utsläppen från den nordis-ka residualmixen beräknades av Energimarknadsinspektionen till 250,76 g CO₂-ekv/kWh (Energimarknadsinspektionen 2019). Vilket produktionssätt som ligger på marginalen kan förändras och det är inte säkerställt vilket produktionssätt som kommer att ligga på marginalen i framtiden. I denna studie har, i likhet med Gode et al. (2009), ett antagande gjorts att marginalelen är kolkondens. Enligt Miljöfaktaboken ger kolkondens upphov till ett växthusgasutsläpp på 968,6 g CO₂-ekv/kWh (Gode et al. 2011).

När bytet av uppvärmningssystem från elvärme till fjärrvärme har undersökts har den emissionsfaktor som Göteborg Energi anger i sin fjärrvärmemix använts. De anger att emissionsfaktorn är 73 g CO₂-ekv/kWh (Göteborg Energi 2019). När fjärrvärmen miljö-värderas är systemgränsen det lokala fjärrvärmenätet och därför kommer utsläppen för fjärrvärmen enbart att beräknas utifrån ett bokföringsperspektiv.

När klimatpåverkan från solcellerna har beräknats har värdet 28 g CO₂-ekv/kWh använts (Lindahl, Dalenbäck & Löwenhielm 2018).

5 Resultat

I detta kapitel presenteras de resultat som har erhållits från simuleringarna i VIP-Energy.

I avsnitt 5.1-5.4 presenteras resultaten från de energieffektiviserande åtgärderna. Ener-gianvändningen, energibesparingen, den årliga kostnadsbesparingen, återbetalningstiden och klimatpåverkan presenteras för respektive åtgärd. I avsnitt 5.5 presenteras resultaten från dimensioneringen av solcellsanläggningen och i avsnitt 5.6 resultatet från känslig-hetsanalysen.

5.1 Tilläggsisolering av vind

Nedan presenteras resultaten från VIP-Energy när vinden har tilläggsisolerats. I tabell 3 presenteras byggnadens totala energianvändning, energibesparing och den årliga kost-nadsbesparingen för olika isoleringstjocklekar.

Tabell 3: En sammanställning av resultaten från VIP-Energy. Den årliga kostnadsbesparingen är beräknad enligt metodbeskrivningen i avsnitt 4.2.7.

Isoleringstjocklek [mm]Energianvändning (kWh/m²)

Energibesparing (MWh)

Energibesparing (%)

Årlig besparing (tkr)

Nuvarande 267

100 259 9,1 3,0 11,5

200 254 13,9 4,9 17,5

300 250 17,2 6,4 21,7

400 248 18,6 7,1 23,5

500 247 19,5 7,5 24,6

Resultaten visar att energianvändningen minskar när tilläggsisoleringen ökar. Liknande studier har erhållit likvärdiga resultat. I en studie från 2009 undersöktes tilläggsisole-ring av en vind i ett flerbostadshus. Den befintliga isoletilläggsisole-ringstjockleken var 100 mm och de undersökte energibesparingen när vinden tilläggsisolerades med 200 mm mineralull.

Resultaten visade att energibesparingen blev 5 %, vilket är att likna med de erhållna resultaten i denna studie (Pettersson & Hansson 2009).

När vinden tilläggsisoleras minskar även byggnadens U-värde, vilket i sin tur ger upphov till minskade transmissionsförluster. När transmissionsförlusterna minskar, minskar även byggnadens värmebehov. Linjen i figur 10 visar hur värmebehovet minskar när isolerings-tjockleken ökar.

Figur 10: Minskning av byggnadens årliga värmebehov med olika tjocklekar på tilläggsisole-ringen. Notera att y-axeln är bruten.

I figur 10 går det att se att värmebehovet sjunker mest i början. Mellan isoleringstjock-lekarna 400 och 500 mm sker enbart en liten nedgång i värmebehovet. Enligt Energi &

klimatrådgivaren brukar det vara lönsamt att tilläggsisolera upp till 400-500 mm (Energi

& klimatrådgivningen 2016). I tabell 4 presenteras investeringskostnaden och återbetal-ningstiden för de olika isoleringstjocklekarna.

Tabell 4: Investeringskostnaden och återbetalningstiden för de olika isoleringstjocklekarna.

Isoleringstjocklek [mm] Investeringskostnad (tkr)

Återbetalningstid (År)

100 66 5,8

200 78 4,5

300 98 4,5

400 111 4,7

500 124 5,0

I detta fall har tjockleken 400 mm använts när olika kombinationer senare studeras.

Tjockleken har valts baserat på de erhållna resultaten och rekommendationer. Ju tjockare isolering, desto större ingrepp krävs på vinden och därför har 400 mm valts framför 500 mm. På vissa ställen är det idag svårt att ta sig fram på vinden då det saknas golv. På de ställen där det finns golv bör golvet brytas upp och sedan läggas tillbaka ovanför den nya isoleringen. På de ställen där golv saknas kan antingen ett nytt golv läggas, alternativt en gångbrygga från gavel till gavel (Andersson et al. 2009).

En energibesparing innebär att mindre energi måste tillföras byggnaden. En minskad energianvändning leder i sin tur till lägre utsläpp av växthusgaser. Figur 11 visar hur

mycket klimatpåverkan minskar när tilläggsisoleringen ökar.

Figur 11: Diagrammet visar hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskar med de olika isoleringstjocklekarna.

Likt värmebehovet sker den största skillnaden i början, medan minskningen avtar med ökande isoleringstjocklekar. Att tilläggsisolera med 400 mm mineralull minskar byggna-dens klimatpåverkan med 6,3 % när Göteborg Energis elmix har använts vid beräkning-arna. Detta är den procentuella minskning som Preem kan bokföra till sin verksamhet.

5.2 Ventilation

I tabell 5 presenteras resultaten från VIP-Energy när ventilationssystemen har bytts ut.

Den totala energianvändningen, energibesparingen och den årliga besparingen presenteras för olika tilluftsflöden.

Tabell 5: En sammanställning av resultaten från VIP-Energy. Den årliga kostnadsbesparingen är beräknad enligt metodbeskrivningen i avsnitt 4.2.7.

Ventilationssystem Energianvändning (kWh/m²)

Energibesparing (MWh)

Energibesparing (%)

Årlig besparing (tkr)

Nuvarande 267

SV+NV bibehållet flöde 190 65,7 28,8 82,0

Flöde BBR 186 68,6 30,3 85,5

Flöde Sveby 190 65,4 28,8 82,0

Resultaten visar att det inte är några stora skillnader mellan de olika flödena. Alla flöden minskar den årliga energianvändningen med cirka 30 %. Att energianvändningen minskar

kan förklaras med ett minskat värmebehov. Med de nya aggregaten återvinns värmen i frånluften, till skillnad från när zon 2 hade en tilluftsfläkt. Det totala värmebehovet minskar från 222 MWh till cirka 158 MWh. Flera tidigare studier har med hjälp av simuleringar undersökt den teoretiska energibesparingen som ett FTX-system kan leda till. Kristoffersson et al. (2017) har utfört omfattande mätningar på energianvändningen innan och efter att ett FTX-system installerades i ett flerbostadshus byggt 1969 i samband med miljonprogrammet. Resultatet visade att energibesparingen var 22 % när ett FT-system byttes mot ett FTX-FT-system. Det är en något lägre energibesparing jämfört med den som har erhållits i detta arbete. Ett riktvärde för en villa är att energibesparingen ligger någonstans mellan 20 och 40 % Energi & klimatrådgivningen 2018).

I tabell 6 presenteras investeringskostnaden och återbetalningstiden för ventilationen.

Investeringskostnaden är baserad på en intern kalkyl.

Tabell 6: Investeringskostnad och återbetalningstid för de olika ventilationslösningarna.

Ventilationssystem Investeringskostnad (tkr)

Återbetalningstid (År)

SV+NV bibehållet flöde 1100 13,4

Flöde BBR 1100 12,9

Flöde Sveby 1100 13,4

Eftersom det ännu inte är bestämt hur byggnaden ska användas är det bra att ha en viss flexibilitet i det flöde som väljs. Svebys flöden är inte beroende av antalet personer i byggnaden, utan flödena anges per kvadratmeter. Därför kommer Svebys flöden att an-vändas när kombinationer undersöks. Figur 11 visar hur mycket klimatpåverkan minskar med olika ventilationssystem.

Figur 12: Diagrammet visar hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskar med de olika ventilationssystemen.

Att koppla samman kanalerna i zon 1 och zon 2, samt installera ett nytt FTX-aggregat i zon 3 minskar byggnadens klimatpåverkan med 28,6 % när Göteborg Energis elmix om Svebys flöden används. I figur 13 presenteras inomhustemperaturen när Svebys flöden har använts vid simuleringarna i VIP-Energy. Ventilationsaggregatet antas ha ett installerat kylbatteri som kyler tilluften vid behov.

Figur 13: Grafen visar hur inomhustemperaturen varierar under året. Den lägsta temperaturen som uppnås under året är 21 ^◦C och den högsta temperaturen 24 ^◦C. Notera att y-axeln är bruten och börjar på 21^◦C.

Även om högsta tillåtna inomhustemperatur är satt till 23 ^◦C går temperaturen upp till 24 ^◦C. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning behöver det normalt vara 20-24 ^◦C. Vidare menar de att om temperaturen avviker från 20-26 ^◦C på sommaren bör situationen undersökas (AFS 2009:2). I detta fall håller sig temperaturen inom intervallet. Figur 13 visar att temperaturen ligger på 22 ^◦C under större delar av året.

5.3 Byte eller komplettering av värmesystem

I tabell 7 presenteras resultaten från VIP-Energy när uppvärmningssystemet byts ut.

Den totala energianvändningen, energibesparingen och den årliga kostnadsbesparingen presenteras när värmesystemet byts ut mot fjärrvärme eller kompletteras med en luft-vattenvärmepump.

Tabell 7: En sammanställning av resultaten från VIP-Energy. Den årliga kostnadsbesparingen är beräknad enligt metodbeskrivningen i avsnitt 4.2.7.

Värmesystem Energianvändning

Värmepumpen sänker energianvändningen med 42 %. Vid ett byte till fjärrvärme sänks inte energianvändningen då det enbart sker ett byte av energikälla. Båda alternativen innebär årliga kostnadsbesparingar. Fjärrvärmepriserna är lägre än elpriserna och dess-utom sänks effektkostnaderna när fjärrvärme används istället för el. I tabell 8 presenteras investeringskostnaden och återbetalningstiden för de olika alternativen.

Tabell 8: Investeringskostnad och återbetalningstid för de olika värmesystemen.

Värmesystem Investeringskostnad

Resultaten visar att det är lönsamt att byta uppvärmningssätt. Abrahamsson et al. (2012) kom även de fram till att det är lönsamt att byta uppvärmningssätt om det befintliga vär-mesystemet är elpanna med ett vattenburet radiatorsystem. I studien undersöker de bland annat pellets, bergvärmepumpar, luft-vattenpumpar och fjärrvärme. De jämför även drift-och underhållskostnader för de olika alternativen. De menar att fjärrvärmen är förenat med den minsta egna arbetsinsatsen och därmed har den lägsta underhållskostnaden av de undersökta alternativen. För att upprätthålla ett effektivt värmesystem rekommen-deras en regelbunden tillsyn av fjärrvärmecentralen. En regelbunden tillsyn innebär att temperaturen och trycket undersöks med jämna mellanrum för att säkerställa att värme-systemet fungerar som det ska (Svensk fjärrvärme 2004). En luft-vattenvärmepump kräver en något högre arbetsinsats. Det är viktigt att se till att utedelen inte täcks med smuts eller snö då det gör att värmepumpen inte får tillgång till luft, vilket leder till att den inte kan generera värme. Dessutom måste filtret i innedelen bytas ut var tredje månad för att effektiviteten ska bibehållas (Green match 2018). För luft-vattenvärmepumpen tillkommer ett kompressorbyte vart 10-15:e år som vanligtvis kostar mellan 10 000 till 15 0000 kronor. Den tekniska livslängden är cirka 25 år för både fjärrvärmecentralen och luft-vattenvärmepumpen (Abrahamsson et al. 2012).

Återbetalningstiden för fjärrvärmen och luft-vattenvärmepumpen beräknades till två, re-spektive tre år. Mannberg (2012) utreder olika uppvärmningsalternativ för en fastig-het vars befintliga uppvärmningssystem är elvärme. Återbetalningstiden för fjärrvärmen blir i Mannbergs studie sex år. Pettersson (2007) kommer fram till att fjärrvärme har en återbetalningstid på mellan 6,2 och 10,5 år när fjärrvärme ersatte elvärme. En luft-vattenvärmepump har generellt en återbetalningstid på cirka fem år. De

återbetalnings-tider som erhölls i denna studie är något kortare än vad liknande studier kommer fram till. Det kan bero på att antaganden om energipriser varierar från studie till studie och att olika byggnader har olika förutsättningar. Dessutom är de investeringskostnader som anges i denna studie antaganden som inte har bekräftats av leverantörer eller energibolag.

I figur 14 presenteras hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskar, uttryckt i ton CO₂-ekv, för de olika uppvärmningssystemen.

Figur 14: Diagrammet visar hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskar för de olika värmesystemen. När fjärrvärmens klimatpåverkan beräknas har Göteborg Energis elmix för fjärrvärme använts.

Resultaten visar att ett byte till fjärrvärme ger den största sänkningen av byggnadens kli-matpåverkan när utsläppen beräknas utifrån ett bokföringsperspektiv. Fjärrvärmemixen som har använts vid beräkningarna gällde för år 2018 och hade, enligt Göteborg Energi, en emissionsfaktor på 73 g CO₂-ekv/kWh. Året dessförinnan hade deras fjärrvärmemix en emissionsfaktor på 59 g CO₂-ekv/kWh. Skulle denna faktor ha använts skulle utsläppen ha minskat med 56 %, istället för de 46 % som erhålls med emissionsfaktorn som har använts i denna studie. Att emissionsfaktorn för fjärrvärmemixen varierar från år till år beror bland annat på huruvida det är en kall eller varm vinter. Är det kallt ute ökar användningen av spetskällor, vilket var fallet för Göteborg Energi år 2018. Detta ledde till att den genomsnittliga emissionsfaktorn ökade år 2018 (Göteborg Energi 2019). Luft-vattenvärmepumpen sänkte byggnadens utsläpp med 42% när elmixen från Göteborg Energi användes.

5.4 Kombination av energieffektiviserande åtgärder

I tabell 9 presenteras resultaten från när olika kombinationer av åtgärder testades i VIP-Energy. Den totala energianvändningen, energibesparingen och den årliga kostnadsbespa-ringen redovisas för de olika kombinationerna.

Tabell 9: En sammanställning av resultaten från VIP-Energy. Den årliga kostnadsbesparingen är beräknad enligt metodbeskrivningen i avsnitt 4.2.7.

Kombination Energianvändning

Med en isoleringstjocklek på 400 mm och ett ventilationssystem med Svebys rekommen-derade flöden blir, enligt VIP-Energy, det nya värmebehovet 142 MWh. Med hjälp av ekvation 2 beräknas det nya värmeeffektbehovet till 58,7 kW. Det innebär att värmepum-pen har en effekttäckningsgrad på ungefär 70 %. Den högsta energi- och kostnadsbespa-ringen uppnås med kombinationen tilläggsisolering 400 mm, byte av ventilationssystem med Svebys rekommenderade flöden och en luft-vattenvärmepump.

Energianvändningen är i två fall fortfarande något högre än den genomsnittliga energi-användningen i lokaler byggda mellan 1941 och 1960. Enligt Energimyndigheten (2017a) var den genomsnittliga energianvändningen för lokaler byggda mellan 1941 och 1960 135 kWh/m². Statistiken säger inte något om huruvida de undersökta lokalerna har blivit energieffektiviserade under deras livstid.

I tabell 10 presenteras investeringskostnaderna för de olika kombinationerna, samt deras återbetalningstid.

Tabell 10: En sammanställning av resultaten från VIP-Energy. Den årliga kostnadsbesparingen är beräknad enligt metodbeskrivningen i avsnitt 4.2.7.

Kombination Investeringskostnad

Utan tilläggsisolering var återbetalningstiden 13,4 år för ventilationen. Resultaten i tabell 10 visar att det är lönsamt att tilläggsisolera vinden samtidigt som ventilationssystemet

byts ut eftersom återbetalningstiden blir kortare. Genom att tilläggsisolera blir byggna-dens klimatskal tätare och ventilationen fungerar bättre.

5.5 Dimensionering av solcellssystem

I detta avsnitt presenteras resultaten från dimensioneringen av solcellssystemet. I tabell 11 presenteras den area som finns tillgänglig att täcka med solceller för respektive lutning.

För tak 3 är den täckta arean 200 m² i alla studerade fall. Det motsvarar 70 % av den totala arean på tak 3. Tak 1 och tak 2 har samma takarea. För de båda taken varierar dock den area som kan täckas med solceller beroende på vilken lutning montagesystemen har. För en total lutning på 15 grader måste modulerna vinklas upp 9 grader. För en total lutning på 20 grader måste modulerna vinklas upp 14 grader och för 25 graders lutning måste modulerna vinklas upp 19 grader.

Tabell 11: En sammanställning av den totala arean på tak 1 respektive tak 2, det radavstånd som krävs för att undvika intern skuggning vid olika lutningar och den totala tillgängliga arean som finns tillgänglig om modulerna placeras enligt det beräknade radavståndet.

Lutning

I tabell 12, 13 och 15 presenteras resultaten från simuleringarna i VIP-Energy. Den in-stallerade maxeffekten, årlig solelsproduktion, specifik produktion, installationskostnad och återbetalningstid presenteras för olika lutningar på modulerna och för olika kombi-nationer av tak.

Tabell 12: En sammanställning av de erhållna resultaten med solcellsmoduler som har en total lutning på 15 grader på tak 1 och tak 2.

1+2+3 79,2 58,0 732 744 11,4

Tabell 13: En sammanställning av de erhållna resultaten med solcellsmoduler som har en total

1+2+3 74,2 54,4 733 690 11,3

Tabell 14: En sammanställning av de erhållna resultaten med solcellsmoduler som har en total lutning på 25 grader på tak 1 och tak 2.

1+2+3 69,8 51,6 739 649 11,2

Det alternativ med högst specifik produktion och kortast återbetalningstid är enligt re-sultaten tak 2 med en total lutning på 25 grader. För alla system tillkommer även en viss underhållskostnad för att säkerställa solcellsanläggningens effektivitet. Efter att solcells-anläggningen är installerad behöver den undersökas med jämna mellanrum så att den fungerar som den ska. Ungefär en gång per år bör anläggningen ses över så att den inte har några synliga skador eller missfärgningar på modulerna. Det är även rekommenderat att titta efter tecken på om vatten läcker in, samt kontrollera att kablar inte ligger mot vassa kanter. Att rengöra panelerna från smuts är i normala fall inte nödvändigt då smuts och pollen sköljs bort naturligt (Energimyndigheten 2019c).

För att undersöka hur klimatpåverkan, självförsörjandegrad och den interna användning-en av solel påverkas av olika storlekar på anläggninganvändning-en har tre kombinationer valts ut. De tre kombinationer som har valts ut är kombinationer av ett, två respektive tre tak. De ut-valda alternativen har den högsta specifika produktionen i respektive fall. De undersökta taken är:

• Tak 2 med 25 graders lutning.

• Tak 1 och tak 2 med 25 graders lutning.

• Tak 1, tak 2 och tak 3 med 25 graders lutning på tak 1 och tak 2, samt 12 grader på tak 3.

Figurerna 15, 16 och 17 visar hur elbehovet och solelsproduktionen varierar under året.

Figur 15: Elbehov och solelsproduktionen varierande över året för solceller på tak 2 med en total lutning på 25 grader.

Figur 16: Elbehov och solelsproduktionen varierande över året för solceller på tak 1 och tak 2 med en total lutning på 25 grader.

Figur 17: Elbehov och solelsproduktionen varierande över året för solceller på tak 1, tak 2 och tak 3. Tak 1 och tak 2 har en total lutning på 25 grader och tak 3 en lutning på 12 grader.

I tabell 15 presenteras den interna användningen, vilket avser hur stor andel av solelen som används i byggnaden. Vidare presenteras självförsörjandegraden, vilket motsvarar hur stor andel av byggnadens totala elbehov som kan tillgodoses av solcellsanläggningen.

Dessutom presenteras hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskas.

Tabell 15: Den interna användningen, självförsörjandegrad och den minskade klimatpåverkan uttryckt i ton CO₂-ekv/år. Solcellsmodulerna på tak och tak 2 har en total lutning på 25 grader.

Tak Självkonsumtion (%)

Självförsörjande-grad (%)

Minskad klimatpåverkan (ton CO₂-ekv/år)^a

Minskad klimatpåverkan (ton CO₂-ekv/år)^b

2 95,2 5,6 0,9 12,2

1+2 90,0 10,8 1,5 24,0

1+2+3 71,4 17,8 2,2 48,5

a Beräknad med Göteborg Energis elmix,^b Beräknad med den nordiska elmixen

I figur 15 går det att se att anläggningen på tak 2 sällan har en högre elproduktion än elkonsumtion. Detta kan förklara varför den interna användningen ökar med minskad installation. Ju större solcellsanläggningen är, desto mer överskottsel säljs till nätet och den procentuella andelen som används internt minskar. Däremot ökar självförsörjande-graden med en ökad installerad effekt. Med den största anläggningen kan solcellssystemet tillgodose 17,8 % av byggnadens årliga elbehov. I figur 17 går det dock att se att detta system ofta har en högre elproduktion än byggnadens elkonsumtion. I det fallet hade det varit intressant att undersöka hur överskottselen hade kunnat tas tillvara på internt, exempelvis genom att kombinera solcellerna med ett batteri.

Nedan visas den procentuella minskningen i CO₂-ekv för tre av de olika solcellssystemen, beräknade med Göteborg Energis elmix och emissionsfaktorn för solceller.

Figur 18: Procentuell minskning av klimatpåverkan för de olika socellssystemen.

I figuren går det att se att den största minskningen uppnås med det alternativ som har den högsta installerade effekten och den största årliga produktionen av de tre alterna-tiven. Den största majoriteten av solcellernas klimatavtryck erhålls vid produktion av modulerna. Därför spelar tillverkningssätt en stor roll. De flesta solcellsmoduler är idag producerade i Kina, som har en hög andel kolkraft i sin elmix. Då kolkraft har höga utsläppsvärden ökar solcellernas klimatpåverkan. Eftersom en stor andel av utsläppen från solceller är indirekta finns det potential för att de kan tillverkas mer utsläppssnålt i framtiden (Resvik & Ågren 2016) När solcellerna är i drift har de inga utsläpp som bidrar till en negativ klimatpåverkan (Louwen et al. 2016).

5.6 Känslighetsanalys

I detta avsnitt presenteras resultaten från känslighetsanalysen. Först presenteras hur skuggning av solcellerna påverkar den årliga solelproduktionen och sedan presenteras resultaten från när fönstrens U-värde och kostnaden för tilläggsisoleringen varieras.

De cisterner som undersöks benämns cistern 1, cistern 2 och cistern 3. Höjdskillnaden mellan cistern 1 och taket är 16 meter. Cistern 1 befinner sig i en position 115 grader från nordriktningen och är belägen 88 meter från byggnaden. Cistern 2 och 3 är båda 13 meter högre än taket. Cistern 2 är belägen 77 meter från byggnaden och är placerad 270 grader från norr. Cistern 3 är belägen 61 meter från byggnaden och är placerad 300 grader från norr. Figur 19a och figur 19b visar skugglängderna som de olika cisternerna

In document Minskad energianvändning och klimatpåverkan: En fallstudie av Preems kontor i Skarvikshamnen (Page 38-56)