Denna studie har undersökt tilläggsisolering av en vind, byte av ventilationssystem, byte av värmesystem och installation av solceller. Ett förslag på vidare studier är att under-söka byte av de ytterdörrar som är i stål. Vidare kan det vara intressant att underunder-söka hur de glaskupoler som finns på flertalet ställen i byggnadens tak påverkar energian-vändningen och om mer energieffektiva glaskupoler kan installeras. För vidare studier bör kostnaderna för de olika energieffektiviserande åtgärderna undersökas närmare. Om alla installationskostnader är kända är det enklare att avgöra vilken, eller vilka, av de föreslagna åtgärderna som är mest lönsamma.
För att vidare undersöka solcellerna ur ett ekonomiskt perspektiv kan det vara intressant att genomföra en känslighetsanalys där olika elpriser används. Om elpriserna förändras i framtiden kan det vara fördelaktigt att ha en solcellsanläggning med hög produktion för att minska beroendet av höjda elpriser. Ytterligare förslag på vidare studier är att utveckla en mer avancerad solcellsmodell där olika batteritekniker kan undersökas med syfte att lagra överskottselen. För framtida studier av klimatpåverkan i byggnader skulle det vara intressant att undersöka olika scenarier där marginalelen inte alltid antas vara kolkondens.
7 Slutsats
Preems kontorsbyggnad har stor potential att bli mer energieffektiv. I studien undersöks tilläggsisolering av vinden, byte av ventilationssystem och byte av uppvärmningssätt.
Alla energieffektiviserande åtgärder som har undersökts har, enligt simuleringarna i VIP-Energy, bidragit till en minskad energianvändning. Tilläggsisolering av vinden minskar energianvändningen med mellan 3 och 7 % beroende på isoleringstjocklek. Byte av ven-tilationen minskar energianvändningen med cirka 30 % och byte av uppvärmningssätt sänker energianvändningen med 42 % för luft-värmepumpen. Vid konvertering till fjärr-värme sänks inte energianvändningen, då det enbart sker ett byte av energikälla.
Resultaten visar att alla energieffektiviserande åtgärder innebär en årlig kostnadsbespa-ring för Preem. Störst kostnadsbespakostnadsbespa-ringspotential erhölls när den befintliga elpannan kompletterades med en luft-vattenvärmepump eller byttes ut mot fjärrvärme. Den årliga kostnadsbesparingen blev 125 000 kronor för värmepumpen och 113 000 kronor för fjärr-värmen. Återbetalningstiden blev tre, respektive två år för de olika värmesystemen. Den årliga kostnadsbesparingen för tilläggsisoleringen beräknades till mellan 11 500 och 24 600 kronor och återbetalningstiden till cirka fem år. Ventilationsrenoveringen är den mest in-vesteringstunga åtgärden. Den årliga kostnadsbesparingen beräknades till mellan 80 000 och 85 000 kronor och återbetalningstiden blev ungefär 13 år. Däremot visar resultaten att återbetalningstiden sjunker om vinden tilläggsisoleras samtidigt som ventilationen byts ut.
Resultaten från dimensioneringen av solcellssystemet visar att solelproduktionen varierar med olika lutningar på modulerna, samt för de olika taken. Återbetalningstiden varierade mellan tio och strax över elva år för de olika kombinationerna. Det alternativ med högst specifik produktion och kortast återbetalningstid var enligt resultaten tak 2 med en total lutning på 25 grader och ett radavstånd mellan modulerna på tre meter. Detta system gav en installerad effekt på 16,3 kWp och kunde tillgodose 5,6 % av kontorets årliga energianvändning. Med högre installerad effekt erhålls en högre självkonsumtion. För kombinationen tak 1, tak 2 och tak 3 med 25 grader lutning på tak 1 och tak 2 blev den installerade effekten 67,1 kWp. Solcellerna kunde då tillgodose 17,8 % av det årliga energibehovet. De slutsatser som kan dras av resultaten är att den installerade effekten ökar med lägre lutning på modulerna och att den specifika produktionen ökar med högre lutning på modulerna. De alternativen med högre specifik produktion har en kortare återbetalningstid.
Alla åtgärder som har undersökts har resulterat i att byggnadens klimatpåverkan har minskat. Hur mycket byggnadens klimatpåverkan minskar beror på vilken beräknings-metod som används. De beräkningsberäknings-metoder som har använts i studien är båda användbara och vilken som bör användas beror på vad studien ämnar undersöka. Den klimatpåverkan som Preem kan bokföra till sin verksamhet är de resultat som erhålls när klimatpåverkan beräknas utifrån ett bokföringsperspektiv.
8 Källförteckning
Abrahamsson, K., Persson, T., Nilsson, L., Friberg, D. (2012). Uppvärmning i Sve-rige 2012. Eskilstuna: Energimarknadsinspektionen. (Energimarknadsinspektionen, EI R2012:09).
Anneroth, M. (2016). Framgångsfaktorer för ökad återvinning av mineralull från byggpro-jekt. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=
8896178&fileOId=8896179 [Hämtad 2020-02-27].
Arbetsmiljöverket (2009) Arbetsplatsens utformning. Tillgänglig: https://www.av.se/globalassets/
filer/publikationer/foreskrifter/arbetsplatsens-utformning-foreskrifter-afs2009-2.pdf [Hämtad 2019-11-11].
Arbetsmiljöverket (2018). Allmänventilation. Tillgänglig: https://www.av.se/inomhusmiljo/
luft-och-ventilation/allmanventilation/ [Hämtad 2020-03-08].
Avasoo, D. (2003). Effektiva fönster - en bra investering. Tillgänglig: https://www.viivilla.se/
gor-det-sjalv/fonster--dorrar-1/effektiva-fonster-en-bra-investering1/ [Häm-tas 2020-04-10].
Backman, M. (2011). Så funkar det: Att isolera vinden. Viivilla, 19 maj.
Bengtsson, A., Holm, E., Larlsson, D., Karlsson, B. (2017). Skuggningshandbok- Design av solcellssystem för minimerad inverkan av skuggning. (Energiforsk rapport, 2017:385) Boverket (2012). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler - utgåva 2. Bo-verket. Tillgänglig: https://www.boBo-verket.se/globalassets/publikationer/dokument/
2012/handbok-for-energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf [Hämtad 2019-11-05].
Boverket (2017). Komfortkyla. TIllgänglig: https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/komfortkyla/ [Hämtad 2020-02-18].
Boverket (2018. Boverkets författningssamling. (Boverket BFS 2017:6)
Boverket (2019). Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd. Tillgäng-lig: https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/
konsolideradbbr2011-6.pdf[Hämtad 2019-11-21].
Chalmers EnergiCentrum (2005). Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen.
Tillgänglig: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/
atgarderforokadenergieffektiviseringibebyggelsen.pdf [Hämtad 2020-03-10].
Dagens Industri (2020). Valutakurser. Tillgänglig: https://www.di.se/valutor/eursek-26494/ Hämtad 2020-03-19].
Eklund, E. (2011). Renovering av ett tegelhus från 1955 - Vilka åtgärder sparar mest ener-gi? Tillgänglig: https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=
2366374&fileOId=8961436 [Hämtad 2020-03-15].
Energiföretagen (2017). Fjärrvärmens historia . Tillgänglig: https://www.energiforetagen.se/
om-energiforetagen/var-historia/fjarrvarmens-historia/ [Hämtad 2019-11-19].
Energimarknadsbyrån (2020). Ellagen och solceller. Tillgänglig: https://www.energimarknadsbyran.se/
solceller/konsumentratt/regler-och-beslut/ellagen-och-solceller/. [Hämtad 2020-03-02].
Energimarknadsinspektionen (2019). Nu finns information om residualmix för 2018.
Till-gänglig: https://www.ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2019/nu-finns-information-om-residualmix-for-2018/ [Hämtad 2019-11-06].
Energimyndigheten (2007). Förbättrad energistatistik för lokaler – ”Stegvis STIL” Rapport för år 1. Energimyndigheten. (ER 2007:34).
Energimyndigheten (2017a). Energistatistik för lokaler 2016. Eskilstuna: Energimyndig-heten. (ES 2017:5).
Energimyndigheten (2017b). Elvärme. Tillgänglig: https://www.energimyndigheten.se/
snabblankar/lattlast/hur-varmer-du-upp-ditt-hus/elvarme/ [Hämtad 2020-02-10].
Energimyndigheten (2017c). Energiläget 2017. (Statens energymyndighet ET 2017:12) Energimyndigheten (2017d). Bättre åtgärdsplaner för energieffektivisering en guide för
fö-retag. Tillgänglig: https://www.energimyndigheten.se/contentassets/42de3f292c3640a6965fc2d8843fcbc7/
battre-atgardsplaner-for-energieffektivisering.pdf [Hämtad 2020-03-09].
Energimyndigheten (2019a). Energiläget 2019 - En översikt. Energimyndigheten. (ET 2019:2).
Energimyndigheten (2019b). Olika typer av solceller. Tillgänglig http://www.energimyndigheten.se/
fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om-solceller/olika-typer-av-solceller/
[Hämtad 2020-02-21].
Energimyndigheten (2019c). Drift och underhåll av din solcellsanläggning. Tillgänglig:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/drift-och-underhall-av-din-solcellsanlaggning/ [Hämtad 2020-02-21].
Energimyndigheten (2020). Vägledning för energikartläggning i stora företag - Företag med en energianvändning över 10 GWh per år. (Energimynigheten rapport, ER 2020:06).
Energi & klimatrådgivningen (2018). Miljöpåverkan på el. Tillgänglig: https://energiradgivningen.se/
klimat/miljopaverkan-fran-el [Hämtad 2019-11-12].
Energi & klimatrådgivningen (2019). Värmepanna. Tillgänglig: https://energiradgivningen.se/
smahus/varmepanna [Hämtad 2020-02-10].
Erlandsson, M., Sandberg, E., Berggren, B., Francart, N., Adolfsson, I. (2018). Byggna-ders klimatpåverkan, timme för timme – idag och i framtiden. Stockholm: Energimyn-digheten. Tillgänglig: https://www.ivl.se/download/18.14bae12b164a305ba1116a43/
1540970874574/C352.pdf [Hämtad 2020-03-20].
European Commission (2020). Energy performance of buildings directive . Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/
energy-performance-buildings-directiveen [Hämtad 2020-03-11].
Gode, J., Byman, K., Persson, A., Trygg, L. (2009). Miljövärdering av el ur ett systemper-spektiv - En vägledning för hållbar utveckling. Tillgänglig: https://www.ivl.se/download/
18.343dc99d14e8bb0f58b759f/1445517418744/B1882.pdf [Hämtad 2019-11-12].
Gode, J., Martinsson, F., Hagberg, L., Öman, A., Höglund, J., Palm, D. (2011). Mil-jöfaktaboken 2011 - Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och trans-porter. Tillgänglig: https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/17907/
miljoefaktaboken-2011-vaermeforskrapport-1183.pdf [Hämtad 2019-11-12].
Gode, J., Lätt, A., Ekvall, T., Martinsson, F., Adolfsson, I., Lindblom, J. (2015). Miljövär-dering av energilösningar i byggnader - Metod för konsekvensanalys. Tillgänglig: https:
//www.ivl.se/download/18.4b1c947d15125e72dda2fb0/1450865175869/B2240.pdf [Häm-tad 2019-11-12].
Grano, J. (2013). NIBE – Uppgradering av värmepump. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:635600/FULLTEXT01.pdf. [Hämtad 2020-01-15].
Gustavsson, T., Jönsson, J., Molnár, M. (2017). Reparation av murade fasader med
korro-sionsskador. Tillgänglig: https://byggtjanst.se/contentassets/411c8e6d48604b4ba89b1c228d00ab7d/
provlasreparation-av-murade-fasader.pdf [Hämtad 2019-11-12].
Göteborg Energi (2019). Års- och hållbarhetsredovisning 2019.
Göteborg Energi (u.å.). Fjärrvärmepriser. Tillgänglig: https://www.goteborgenergi.se/
privat/fjarrvarme [Hämtad 2020-03-21].
Hagberg, M., Gode, J., Lätt, A., Ekvall, T., Adolfsson, I., Martinsson, F. (2017). Miljövär-dering av energilösningar i byggnader (etapp 2) - Metod för konsekvensanalys. Stockholm:
IVL Svenska Miljöinstitutet. Tillgänglig: https://www.ivl.se/download/18.1369484715f59ce4bab25f2/
1513853238318/B2282.pdf [Hämtad 2019-11-12].
Hasselby, F., Ekelöf, H. (2010). Fuktförebyggande åtgärder för ett bättre klimat i den små-ländska stenkyrkans krypgrund. Tillgänglig: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/
diva2:326255/FULLTEXT01. [Hämtad 2019-12-02].
Hult, M., Corner, R., Emenius, G., Engvall, K. (2009). Indikatorer och åtgärder för god in-omhusmiljö. Tillgänglig: http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/
halsa/3Hrapport3indikatorer.pdf [Hämtad 2020-03-09].
IVA (2015). Scenarier för den framtida elanvändningen - En specialstudie. Tillgänglig:
https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/201512-iva-vagvalel-elanvandning-f.pdf [Hämtad 2020-03-15].
Janson, U., Heincke, C., Fahlén, E., Wahlström, Å. (2019). Metoder för bedömning av kli-matpåverkan i bygg- och fastighetssektorn -en översikt. Tillgänglig: http://www.laganbygg.se/
UserFiles/Projekt/LAGANklimatbedomningsmetoder- 2019-03-02.pdf [Hämtad 2020-03-21].
Karlsson, F., Kovács, P., Gustavsson, L., Persson, H., Haglund Stignor, C. (2013). Nuva-rande status och framtidsutsikter för värmepumpar, solvärme och pellets på den svenska värmemarknaden. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. (SP Rapport 2013:45).
Tillgänglig: http://www.varmemarknad.se/pdf/Vpsolpellets.pdf. [Hämtad 2020-02-18].
Kungliga byggnadsstyrelsen (1950). Anvisningar till byggnadsstadgan. Stockholm (1950:1).
La Fleur, L., Moshfegh, B., Rohdin, P. (2017). Measured and predicted energy use and indoor climate before and after a major renovation of an apartment building in Sweden.
Energy and Buildings, 146(7), 98-110. DOI: https://doi.org/10.1016/j.enbuild.2017.04.042.
Lan, L., Wargocki, P., Lian, Z. (2011). Quantitative measurement of productivity loss due to thermal discomfort. Energy and Buildings, 45(5), 1057-1062. DOI: https://doi.org/
10.1016/j.enbuild.2010.09.001.
Liljenström. C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., Larsson, G., Brogren, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan - Livscykelberäkningar av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. Stock-holm: Sveriges byggindustrier.
Lindahl, J., Dalenbäck, JO., Löwenhielm, W. (2018). Solel och klimatpåverkan.
Tillgäng-lig: https://www.svensksolenergi.se/upload/fakta-om-solenergi/solel%20och%20klimatpaverkan%
20SSE%202018.pdf [Hämtad 2020-02-19].
Lindahl, J., Stoltz, C., Oller-Westerberg, A. (2018). National Survey Report of PV Power Applications in Sweden. IEA-PVPS.
Ljung, L., Glad, T. (2011). Modellbygge och simulering. 2:5. uppl. Malmö: Holmbergs.
Louwen, A., van Sark, W., Faaij, A., Schropp, R. (2016). Re-assessment of net energy production and greenhouse gas emissions avoidance after 40 years of photovoltaics deve-lopment. Nat Commun 7, 13728 (2016). DOI: https://doi.org/10.1038/ncomms13728.
Lundberg, D. (2015). Bergvärme och solenergi i flerbostadshus - En förstudie över Kv.
Uppfarten. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:823373/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-01-15].
Mannberg, A. (2012). Utredning av värmesystem ICA Kvantum i Umeå - Energieffek-tivisering, åtgärder och framtid. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/
diva2:552599/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-03-20].
Masson, G., Kaizuka, I. (2019). Trends in Photovoltaic Applications. (IEA rapport, T1-36:2019). Tillgänglig: https://iea-pvps.org/wp-content/uploads/2020/02/5319-iea-pvps-report-2019-08-lr.pdf [Hämtas 2020-04-09].
Naturvårdsverket (2005). Miljökonsekvenser av energieffektivisering i byggnader.
Till-gänglig: https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5510-0.pdf?pid=
3132 [Hämtad 2020-03-21].
Naturvårdsverket (2019a). Energieffektivisering i bostäder och lokaler . Tillgänglig: https:
//www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/ [Hämtad: 2020-03-11].
Naturvårdsverket (2019b). Bränslebyte har gett lägre utsläpp av växthusgaser från el och fjärrvärme. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/ [Hämtad 2019-12-16].
Naturvårdsverket (2019c). Energieffektivisering i bostäder och lokaler . Tillgänglig: https:
//www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Bostader-och-lokaler/ [Hämtad 2020-03-09].
Pettersson (2007). Energieffektivt företagande i Norrbotten. Tillgänglig: https://energikontornorr.se/
wp-content/uploads/2017/01/energieffektivtforetagandeinorrbottenslutrapport2007nenet.pdf [Hämtad 2020-03-21].
Polarpumpen (u.å.). Dimensionering av luft-vattenvärmepump. Tillgänglig: https://
www.polarpumpen.se/luft-vatten-varmepump/kunskapsbank/dimensionering [Häm-tad 2020-02-10].
Popa, V., Ion, I., Popa, C. (2015). Thermo-Economic Analysis of an Air-to-Water Heat
Pump. Energy Procedia, 85(1), 408-415. DOI: https://doi.org/10.1016/j.egypro.2015.12.221.
Regeringen (2020). Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan. Tillgänglig:
https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/sefinalnecpmainse.pdf [Hämtad 2020-03-22].
Regeringskansliet (2016). Överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering.
Tillgänglig: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/11/overenskommelse-om-sveriges-mal-for-energieffektivisering/ [Hämtad: 2020-03-11].
Resvik, B., Ågren, R-M. (2016). Framtidens el – så påverkas klimat och miljö. Stockholm:
IVA. Tillgänglig: https://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagvalel-framtidens-el.pdf [Hämtad 2020-03-09].
Rezaie, B., Rosen, M. (2012). District heating and cooling: Review of technology and potential enhancements. Applied Energy, 96(5), 2-10. DOI: https://doi.org/10.1016/
j.apenergy.2011.04.020
Sagerbrand U., Zinko, H., Walletun, H. (2015). Värmedriven komfortkyla för mindre an-läggningar. (Energiforsk rapport, 2015:184).
SCB (2019). Priser på el för industrikunder 2007–. Tillgänglig: https://www.scb.se/
hitta-statistik/statistik-efter-amne/energi/prisutvecklingen-inom-energiomradet/
energipriser-pa-naturgas-och-el/pong/tabell-och-diagram/genomsnittspriser-per-halvar-2007/priser-pa-el-for-industrikunder-2007/ [Hämtad 2020-03-02].
SFS 2009:689 Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.
SFS 2018:1448 Ellag (1997:857).
SGU (u.å.). Jordarter 1:25 000-1:100 000. Tillgänglig: https://apps.sgu.se/kartvisare/
kartvisare-jordarter-25-100.html. [Hämtad 2019-12-03].
Skatteverket (u.å.) Mikroproduktion av förnybar el – näringsfastighet. Tillgänglig: https:
//www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/fastighet/mikroproduktionavfornybarelnaringsfastighet.4.309a41aa1672ad0c837b4e8.html [Hämtad 2020-03-02].
SMHI (2017). Öppna data - Dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT 1981-2010) för 310 orter i Sverige. Tillgänglig:
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut-1981-2010/
[Hämtad 2020-02-10].
SMHI (2018). Lufttryck Tillgänglig: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/
lufttryck-1.657 [Hämtad 2019-12-03].
SMHI (2019). Solstrålning i Sverige . Tillgänglig: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/
meteorologi/solstralning-i-sverige-1.89984. [Hämtad 2019-12-03].
Solcellskollen (2019). Vilken lutning och väderstreck är bäst för solceller?. Tillgänglig:
https://www.solcellskollen.se/vanliga-fragor/vilken-lutning-och-vaderstreck-ar-bast-for-solceller [Hämtad 2020-03-04].
Solkollen (u.å.) Mikroproducent: Var Går Gränsen?. Tillgänglig: https://www.solkollen.nu/
svSE/mikroproducent-vart-gar-gransen/. [Hämtad 2020-03-02].
Strusoft (2016). VIP-Energy - MANUAL VERSION 4. Tillgänglig: https://www.vipenergy.net/
Manual.htm [Hämtad 2019-11-05].
Strusoft (2018). Jämförelse av el-energi från solceller beräknad med PVSYST och VIP-Energy. Tillgänglig: https://www.vipenergy.net/Validering-solceller-VIP-Energy-PVSYST-2016.pdf [Hämtad 2020-03-16].
Sveby (2013). Brukarindata kontor. Tillgänglig: http://www.sveby.org/wp-content/uploads/
2013/06/Brukarindata-kontor-version-1.1.pdf [Hämtad 2019-11-05].
Svenska kyl & Värmepumpföreningen (u.å.). Värmepumpsförsäljning . Tillgänglig: https:
//skvp.se/aktuellt-o-opinion/statistik/varmepumpsforsaljning. [Hämtad 2020-02-18].
Svensk Kraftmäkling (2020). SKM Elcertificate price history. Tillgänglig: http://www.skm.se/
priceinfo/history/2020/ [Hämtad 2020-03-02].
Svensk Solenergi (2011). Solceller – Snabbguide och anbudsformulär . Tillgänglig: https:
//www.svensksolenergi.se/upload/pdf/Solceller-snabbguide-rev20110503.pdf. [Häm-tad 2020-03-09]
Svensk Ventilation (u.å.). Olika typer av värmeväxlare. Tillgänglig: http://www.svenskventilation.se/
ventilation/varmevaxlare/ [Hämtad 2020-01-09].
Swedisol (u.å.). Utvärdering av mineralulls livslängd och prestanda . Tillgänglig: https://
swedisol.se/relaterat/utvardering-av-mineralulls-livslangd-och-prestanda [Häm-tad 2020-01-09].
van Noord, M., Paradis Ärlebäck, J. (2011). Solceller i samhällsplanering - Skapa bra förutsättningar för solenergi. (Elforsk rapport, 11:75).
Värmemarknadskommittén (2019). Överenskommelse i Värmemarknadskommittén. Till-gänglig: https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/
fjarrvarme/miljovardering-av-fjarrvarme/hjalp-vid-berakning/vmk-overnskommelse-2019.pdf [Hämtad 2019-12-16].
VIP-Energy (u.å.). Frågor och svar. Tillgänglig: https://www.vipenergy.net/Indata-modellering.htm [Hämtad 2020-01-13].
Wirén, C. (2005). Enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till småhus.
(Svensk Fjärrvärme rapport, Värmegles 2005:15).
24Solar (u.å). TRINA SOLAR TSM 295 DD05A.05-PREC MONO ALL BLACK-5BB.
Tillgänglig: https://24solar.se/sv/solar/trina-solar-tsm-295-dd05a05-prec-mono-all-black-5bb [Hämtad 2020-04-04].
9 Bilagor
9.1 Appendix A - Fjärrvärmekalkyl
Rapport fjärrvärmekalkyl
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5 000
Årsöversikt - månad för månad (priser i kr)
Energikostnad Effektkostnad Returtemperatur Totalkostnad Förbrukning (MWh)
jan 19 778 5 613 0 25 391 38