Av de orsaker som leder till onödiga transporter som diskuterats i avsnitt 5.3 Orsaker som driver
onödiga transporter har några valts ut, se 4.2 Nulägesanalys för motivering, för att beräkna hur
mycket CO2-utsläpp de onödiga transporterna genererade under 2019. Beräkningar på orsakernas CO2-utsläpp har sammanställts i underavsnitten nedan och grupperats efter kategorierna ingående, interna och utgående transporter. Orsaker inom ingående transporter är kvalitetsbrist och försenat material. Inom interna transporter ingår orsakerna lagerhållning, kvalitetssäkring, tvättning och skrotning. Orsaken inom utgående transporter är 90-kit. Som beskrivet i avsnitt 4.2 Nulägesanalys användes bland annat Undergrounds speditörers emissionsrapporter vid beräkningen. För alla emissionsrapporter som använts i arbetet har CO2- utsläppen beräknats enligt standarden EN16258 och sättet tank-to-wheels som finns beskrivet i avsnitt 3.5 Beräkning av växthusgaser enligt den europeiska standarden EN16258.
5.4.1 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom ingående transporter
Underground hade 121 leverantörer/legoleverantörer år 2019 som onödiga transporter härletts till. Antal onödiga transporter för kvalitetsbrist och förseningar redovisas nedan.
Kvalitetsbrist
Enligt Tabell 2 kom det in 7339 ärenden till kvalitetsgruppen år 2019. Eftersom hälften av alla kvalitetsärenden leder till någon form av onödig transport var antalet onödiga transporter inom kvalitetsbrist ca 3670.
Tabell 2. Antal ärenden kvalitetsgruppen fått in 2019.
Försenat material
I urvalet som beskrivs i 4.2.3 Beräkning av processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom
ingående transporter uppträdde 5296 förseningar, däremot kunde endast 1460 av dem härledas
till en orsak. Data från de fyra månaderna där en orsak kunde härledas till en försening presenteras i Tabell 3.
Tabell 3. Visar de månader från urvalet samt antal förseningar och de kategorier förseningarna faller
under.
Som visas i Tabell 3 berodde några av förseningarna på kvalitetsbrist. Eftersom kvalitetsbrist har ett eget område vilka beräkningar utförts på tas den kategorin bort från området försenat material för att inte räkna CO2-utsläpp dubbelt. Antal ärenden med orsak kvalitetsbrist i förhållande till det totala antalet ärenden som kunde härledas till en orsak är 2,5%. Av de 5296 förseningarna härleddes därmed 132 till orsaken kvalitetsbrist vilket betyder att det kvarstod 5164 ärenden. Av 5164 ärenden ledde 90% av dem till en onödig transport i form av expressleverans. Totala antalet onödiga transporter på grund av försenat material var därmed 4648.
De onödiga transporterna inom ingående transporter ledde till 2129 ton i CO2-utsläpp vilket visas i Tabell 4 nedan.
Tabell 4. Redogör CO2-utsläpp orsakade av kvalitetsbrist och försenat material.
5.4.2 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom interna transporter
Resultatet av genererat CO2-utsläpp på grund av interna transporter redovisas nedan. Områdena inom interna transporter är lagerhållning, kvalitetssäkring och tvättning, samt skrotning.
Lagerhållning
Den totala mängd CO2-utsläpp som orsakas av transporterna till och från lagret i Hallsberg presenteras i Tabell 5 nedan. Totalt gick det nio bilar mellan lagret och Underground varje arbetsdag 2019 vilket sammanlagt genererade 46 ton CO2-utsläpp. För en av slingorna används en bränsletyp som inte genererar växthusgaser och därmed är emissionsfaktorn noll.
Tabell 5. Presenterar de CO2-utsläpp som genererats 2019 av slingbilarna som går till och från lagret i
Hallsberg.
Kvalitetssäkring och tvättning
År 2019 såldes 718 maskiner varav 580 maskiner transporterades från Underground till någon av gruvorna. Fördelningen mellan gruvorna uppskattas vara att 80% testas i Kvarntorp och 20% i Nacka. Av de resterande 138 maskinerna tillverkades 50 i en verkstad i Kvarntorp och transporterades därmed bara en enkel sträcka till Underground. Resterande 88 maskiner genomgick ingen kvalitetssäkring i gruva och därmed exkluderades de från beräkningen. Hur mycket CO2-utsläpp de onödiga transporterna inom kvalitetssäkring och tvättning genererade presenteras i Tabell 6 nedan.
Tabell 6. Presenterar de CO2-utsläpp som genererats 2019 av transporterna mellan gruvorna, tvättning
och Underground.
Av de 630 maskinerna kvalitetssäkrades 5% av dem ytterligare en gång. Fördelningen mellan gruvorna och CO2-utsläppet som genererades presenteras i Tabell 7 nedan.
Tabell 7. Presenterar de CO2-utsläpp som genererats av en extra kvalitetssäkring för 5% av maskinerna.
Skrotning
Skrotning av material leder till onödiga transporter däremot hämtas materialet som ska skrotas på Underground med fordon som har emissionsfritt bränsle. Detta innebär att området skrotning inte leder till några CO2-utsläpp.
5.4.3 Processlöseriers genererade CO2-utsläpp inom utgående transporter
År 2019 såldes maskiner till 49 olika kunder i världen. Data för skickade 90-kit fanns endast registrerade för det sista kvartalet av året vilket visas i Tabell 8. Summan av antal 90-kit i kvartalet multiplicerades därmed med fyra för att få en representation av hela året vilket blir 256. Representationen motiveras som realistisk eftersom det skickades 234 st 90-kit nästkommande år. CO2-utsläppen från 90-kit resulterade i 1040 ton CO2-utsläpp.
Tabell 8. Antal 90-kit som skickats sista kvartalet 2019.
5.4.4 Totalt CO2-utsläpp från samtliga onödiga transporter 2019
Samtliga CO2-utsläpp som sammanställts i avsnitt 5.4 Beräkning av onödiga transporter 2019 presenteras i Tabell 9 för att visa det totala utsläppet som genererats av processlöserierna kvalitetsbrist, försenat material, lagerhållning, kvalitetssäkring, tvättning, skrotning och 90-kit år 2019. Den totala mängd CO2-utsläpp som samtliga processlöserier resulterade i var 3332 ton.
Tabell 9. CO2-utsläpp som genererats av transporter inom kategorierna ingående, interna och utgående
transporter.
Tabellen ovan visar att de områden som orsakar störst CO2-utsläpp var kvalitetsbrist, försenat material och 90-kit och uppgick till 3169 ton vilket är 95% av de beräknade utsläppen. De områden som påverkar minst är lagerhållning samt kvalitetssäkring och tvättning. Slutligen orsakade skrotning inga CO2-utsläpp.
6 Diskussion
I kapitel sex lyfts både tolkning av resultatet samt värdering av resultatet. Kapitlet avslutas med en presentation av fortsatt arbete.
Arbetets resultat presenterar en nulägesbeskrivning av Undergrounds produktionsprocess som baserades på intervjuer och dokumentstudie. Ur nulägesbeskrivningen urskildes Undergrounds transportbehov vilka delades in i tre kategorier ingående, interna och utgående. Nulägesbeskrivningen och de identifierade transportbehoven gav information om olika processlöserier som leder till onödiga transporter och sammanställdes i ett Ishikawadiagram. För några av processlöserierna var det möjligt att genomföra beräkningar på hur mycket CO2- utsläpp de genererade 2019. Resultatet från beräkningarna i avsnitt 5.4 Beräkning av onödiga
transporter 2019 tolkas och hur metoderna som använts under hela arbetets gång påverkat
resultatet diskuteras i kommande avsnitt.