I avsnittet nedan visas enkla schematiska skisser för ett antal exempel då en planerad bostad exponeras för industri- och vägtrafikbuller
samtidigt. Skisserna är inte skalenliga. Observera att bostads- och industribyggnaderna är symboliskt ritade. Illustrationer och förslag till beräkningsexempel är framtagna av Clara Göransson, Tyréns.
Exemplen ska belysa situationer som kan bli aktuella och hur de angivna ljudnivåerna slår i de olika situationerna. I de fall trafik- och industri- eller verksamhetsbuller förekommer vid den plats där ny bebyggelse planeras och båda bullerkällorna exponerar planområdet är det speciellt viktigt att helheten beaktas. Nedan ges exempel på detta för de fall industri och verksamhet ligger på samma sida om den planerade bostadsbebyggelsen. Exempel då de ligger på olika sidor om planerad bostadsbyggnad visas också. I samtliga figurer är planerat bostadshus markerat med blå färg och ett kryss. Industrin/verksamheten är markerad med lila färg och vägen med svart färg. Totalnivån det vill säga den
4 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13
sammanlagda nivån är angiven med blå färg. Exemplen utgår från ljudnivåerna från denna vägledning för industri- och annat
verksamhetsbuller. För trafikbuller finns ingen vägledning utifrån nya plan- och bygglagen, därför används i exemplen de riktvärden som anges för trafikbuller i Boverkets allmänna råd 2008:1.
De exempel som markerats med grön färg uppfyller angivna
ljudnivåer och bör kunna medges, medan de exempel som markerats med röd färg överskrider angivna ljudnivåer och bör inte medges.
Vid de speciella situationer då både trafik- och industribuller påverkar nivån på den ljuddämpade sidan, gäller särskilda förutsättningar. Nivån på ljuddämpad sida avser samtliga källor, det vill säga även trafikbuller, och dessutom anges i vägledningen både dygns- och nattvärden som bör klaras. För att kontrollera att nivån nattetid inte överskrider 45 dBA vid ljuddämpad sida kan en schablon för trafikfördelningen över dygnet användas. Den fördelning som använts är att 70 procent av trafiken förekommer dagtid, 20 procent kvällstid och 10 procent nattetid.5
Omräknat till ljudnivå innebär det att ekvivalent ljudnivå för nattperioden är cirka nio dB lägre än ekvivalent ljudnivå för dygn. Till detta adderas eventuellt industribuller som förekommer nattetid.
Industri och trafik är belägna på samma sida om planerad bostadsbyggnad
Nedan visas exempel där buller från industri eller annan verksamhet och trafikled exponerar samma sida av planerad bebyggelse.
Exempel 5
I detta exempel uppfylls samtliga värden. Vägtrafiken orsakar Leq,dygn 54 dBA och industrin som endast är i drift dagtid orsakar Leq,dag 49 dBA. I detta fall kommer det sannolikt inte att krävas ytterligare utredningar och beräkningar av nivån till exempel på ljuddämpad sida eftersom ljudnivåer för industri- och verksamhetsbuller respektive trafikbuller uppfylls.
Platsen är därmed lämplig för fortsatt planläggning av bostadsbyggnader enligt zon A.
5 Vägverket, Vägutformning, publikation 2001:122
Exempel 6
På väg- och industrisidan orsakar vägtrafiken Leq,dygn 55 dBA och industrin orsakar Leq,dag 55 dBA och Leq,kväll-natt 49 dBA. Man kan
konstatera att industrins bullernivå överskrider ljudnivån för zon A såväl dagtid som på kväll och natt.
På den ljuddämpade sidan orsakar vägtrafiken Leq,dygn 43 dBA och industrin orsakar Leq,dygn 43 dBA. Den totala nivån på den ljuddämpade sidan, det vill säga vägtrafik och industri tillsammans, är Leq,dygn 46 dBA.
För nattperioden bedöms bullernivån vara Leq,natt 34 dBA. (För vägtrafik är Leq,natt schablonmässigt ca 9 dBA lägre jämfört med Leq,dygn, och Leq,natt
för industrin bedöms vara ca 41 dBA). Området bedöms lämpligt för bostäder enligt zon B.
Exempel 7
Industrins ljudnivå (för dag, kväll och natt) är 55 dBA på industrisidan och 45 dBA på den ljuddämpade sidan (samma nivå hela dygnet).
Vägtrafikens ljudnivå är Leq 65 dBA på trafiksidan och 50 dBA på den ljuddämpade sidan. Total ljudnivå på den ljuddämpade sidan är Leq,dygn 51 dBA respektive Leq,natt 46 dBA. (Baserat på att Leq,natt för vägtrafiken schablonmässigt är ca 9 dBA lägre jämfört med Leq,dygn, dvs Leq,natt 41 dBA. Leq,natt för industrin är 45 dBA.) Ljudnivåerna på
trafik/industrisidan uppfyller avstegskrav för respektive bullerkälla.
Kravet på ljuddämpad sida överskrids dock med 1 dBA för Leq,dygn och 1 dBA för Leq,natt. Kravet uppfylls inte och bostäder bör inte medges enligt zon C om inte ytterligare bullerdämpande åtgärder vidtas.
Industri och trafik på olika sidor om planerad bebyggelse
I exemplen nedan är industri eller annan verksamhet och trafik placerade så att de exponerar olika sidor om planerad bostadsbebyggelse.
Exemplen följer samma schematiska upplägg som i avsnittet ovan.
Exempel 8
Ljudnivån från industrin är Leq,dag 50 dBA och Leq,kväll-natt 40 dBA.
Industrin klarar därför ljudnivåerna för zon A. Vägtrafiken orsakar Leq,dygn
55 dBA och uppfyller därmed riktvärdet för trafikbuller. Inga ytterligare bullerberäkningar eller åtgärdsförslag behöver utföras då ljudnivåerna för zon A klaras. Området bedöms lämpligt för bostäder enligt zon A.
Exempel 9
Industrin klarar ljudnivåerna för zon A Leq,dag 50 dBA respektive Leq, kväll-natt 45 dBA. Trafikbullernivån på den planerade bostadsbyggnadens trafiksida är Leq,dygn 60 dBA och på vägtrafikens ljuddämpade sida, det vill säga industrisidan, är trafikbullernivån Leq,dygn 45 dBA. Totalnivån på vägtrafikens ljuddämpade sida, det vill säga industrisidan, blir Leq,dygn 50 dBA. Området bedöms lämpligt för bostäder enligt zon A.
Exempel 10
Industrin är i drift dygnet runt och ljudnivån är 52 dBA på industrisidan vilket innebär att ljuddämpad sida krävs enligt zon B. På motsatt sida orsakar industrin en ljudnivå på 48 dBA. Vägtrafikens bullernivå på trafiksidan är 55 dBA. Total ekvivalentnivå på vägtrafiksidan är då Leq,dygn 56 dBA och Leq,natt 50 dBA vilket överskrider ljudnivåerna för ljuddämpad sida. Den planerade byggnaden har ingen ljuddämpad sida och bostäder bör därför inte medges om inte ytterligare bullerdämpande åtgärder vidtas.
Exempel 11
Industrin är endast i drift under dagtid och ljudnivå är Leq,dag 55 dBA på industrisidan vilket innebär att ljuddämpad sida krävs enligt zon B. På motsatt sida orsakar industrin en ljudnivå på Leq,dag 45 dBA. Vägtrafikens ljudnivå är Leq,dygn 55 dBA på trafiksidan, det vill säga riktvärden för enbart trafikbuller uppfylls. Total dygnsekvivalentnivå på vägtrafiksidan är Leq,dygn 55 dBA respektive Leq,natt 46 dBA vilket överskrider
ljudnivåerna för ljuddämpad sida. Den planerade byggnaden har ingen
ljuddämpad sida och bostäder bör därför inte medges om inte ytterligare bullerdämpande åtgärder vidtas.
Slutsatser
Av exemplen ovan framgår att det i praktiken ofta blir svårt att
åstadkomma en ljuddämpad sida då verksamhet och trafikled är belägna på olika sidor av planerad bostad. En lösning kan då vara att planera de nya bostäderna så att de bildar ett kringbyggt kvarter med en ljuddämpad innergård.
I de exempel där ljudnivåerna överskrids och det trots detta finns en önskan om att fortsätta planera för bostäder på platsen behöver ytterligare åtgärder utredas. Det gäller åtgärder som reducerar bullernivåerna så att angivna ljudnivåer uppfylls. Ytterligare möjligheter att anpassa
byggnadens form för att optimera den ljuddämpade sidan kan också vara ett alternativ som behöver beaktas. Med någon eller några av ovan nämnda åtgärder kan i vissa fall området utvecklas så att det efter åtgärd bedöms vara lämpligt för bostäder.
Internationell utblick
Nedan följer en kort genomgång av hur några europeiska länder arbetar med bullerfrågor vid planering av ny bebyggelse.
Inom EU används måtten Lden och Lnight
De båda EU-måtten är Lden (en ekvivalent ljudnivå över dygnet med högre värdering av bullret kvälls- och nattetid), samt Lnight som är en ekvivalent ljudnivå nattetid kl. 22:00-06:00. Flera andra länder, både inom och utanför EU har redan infört dessa mått i sina nationella riktlinjer. Boverket har övervägt möjligheterna att övergå till Lden, men har i nuläget valt att behålla måtten Leq för dag, kväll och natt, i syfte att inte försvåra för tillsynen.
Norge
I Norge tog man 2005 fram riktlinjer T-1442 ”Retningslinje for
behandling av støy i arealplanlegging” som beskriver hur buller utomhus från olika källor ska hanteras i planeringssammanhang. Riktlinjerna gäller både vid etablering av nya verksamheter och vid bebyggelseplanering. I riktlinjerna sammanfattas riktvärden för omgivningsbuller för olika källor samlat i en tabell.
Källorna som beskrivs är de olika trafikslagen, industri, hamnar, motorsport och skjutbanor samt vindkraft. Syftet är att ge en god överblick, tydlighet och förutsättningar för att buller från olika källor behandlas mera enhetligt. Riktlinjerna togs fram efter omfattande utredningar och publicerades ursprungligen år 2005. De uppdaterades under 2012 och benämns nu T-1442/2012.
I materialet beskrivs en indelning i två zoner, gul respektive röd zon. I samband med planering av ny bebyggelse inom gul zon gäller att
särskilda hänsyn ska tas till buller. Inom röd zon ska ny
bostadsbebyggelse, skolor eller annan bebyggelse med bullerkänslig verksamhet undvikas. Dock gäller att i de så kallade ”avviksområdena”,
det vill säga av kommunen speciellt utpekade områden, tillåts bebyggelse inom röd zon.
Riktvärdena uttrycks genomgående i enlighet med EU-måtten Lden och Lnight. Som komplement används även maximala ljudnivåer.
Ljudnivåkraven inomhus är desamma som i Sverige. Utanför bostadsrum samt vid uteplats ska Lden 55 dB klaras. Vid förekomst av impulsartat ljud skärps nivån 5 dB till Lden 50 dB. Det strängare värdet tillämpas vid mer än tio händelser per timme. Nattetid utanför sovrum gäller ekvivalentljudnivån 45 dB, kombinerat med maximalnivå 60 dB, som tillämpas vid mer än tio händelser per natt. I anvisningarna anges att förhållanden på ljuddämpad sida skall tillgodoses vid en bedömning även för industrirelaterat buller. Riktvärden för olika trafikslagen samt industri och verksamheter beskrivs i tabell 7 nedan.
Tabell 7. Riktvärden för trafik och industri enligt T-1442. Kravet på maximal ljudnivå under nattperioden gäller då antalet händelser per natt är flera än 10 stycken.
Av tabellen framgår att man har definierat två zoner; en gul och en röd zon.
Gul zon
För den gula zonen gäller att kommunerna bör vara restriktiva med att tillåta ny bullerkänslig bebyggelse såsom bostäder, sjukhus,
fritidsbostäder, daghem och skolor. Ny bebyggelse kan övervägas förutsatt att det finns förslag till bullerskyddsåtgärder och en
bullerutredning som visar att åtgärderna ger tillfredställande bullernivåer vid planerad bebyggelse. Bullerutredningen bör belysa bullernivåer ute och inomhus
Röd zon
För den röda zonen, närmast bullerkällorna, är huvudregeln att bullerkänslig bebyggelse bör undvikas. I den röda zonen bör
kommunerna inte tillåta etablering av bostäder, sjukhus och
vårdinrättningar, daghem, skolor och så vidare. Bostäder kan dock tillåtas om skyddsåtgärder vidtas exempelvis att man uppför kontorsbyggnader eller annan avskärmning så att bostäder uppförs i ett bullerskyddat läge (men nivåer enligt gul zon). Andra typer av byggnader som inte har bullerkänslig verksamhet, kan uppföras fritt inom röd zon.
I ”avviksområden” är det lättare att planlägga för nya bostäder Vägledningen ger också kommunerna möjlighet att definiera så kallade
”avviksområden”. Områdena ska framgå av kommunala planer och i dessa områden ska det vara lättare att planlägga för nya bostäder.
Avviksområden kan exempelvis vara aktuella vid kollektivknutpunkter eller andra områden där det är aktuellt med tät bebyggelse och högt utnyttjande av marken. För att möjliggöra för bullerkänslig bebyggelse i dessa områden kan kommunerna ställa konkreta krav på hur de nya byggnaderna ska utformas. Kraven ska föras in i planbestämmelserna för att de ska bli juridiskt bindande och här ska även krav som gäller vid planläggning i dessa områden framgå så att planläggare och byggherrar tidigt uppmärksammas på vad som gäller.
Exempel på krav:
• Alla lägenheter/bostäder i avvikelsezonen ska vara genomgående och ha en tyst/dämpad sida
• Minst 50 % av antalet rum (här avses bullerkänsliga rum) ska ha fönster mot den tysta/ljuddämpade sidan.
• Bullerkrav på vistelseytor utomhus ska klaras
Grundskolor och daghem ska inte tillåtas i den röda zonen och inte heller i avviksområden.
Tre kategorier för industribuller
För det som vi i Sverige benämner industribuller finns i Norge tre kategorier, se tabell 7:
- Industri med helkontinuerlig drift
- Övrig industri (enligt Miljödirektoratet omfattas asfaltverk, krossverksamhet och skeppsvarv)
- Hamnar och terminaler, här ingår även bangårdar (enligt besked vid mötet med Miljödirektoratet)
Fler än en bullerkälla
I de situationer då gul eller röd zon överlappar varandra (det vill säga flera bullerkällor exponerar samma område) blir den totala
bullerbelastningen högre jämfört med om enbart en bullerkälla belastar området. Då man planerar nya bostäder i områden som exponeras för flera bullerkällor ska man enligt vägledningen överväga att använda ett riktvärde som är 3 dB strängare jämfört med kravet enligt tabellen.
Danmark
I Danmark har Miljøstyrelsen publicerat vägledning och tillägg till de ursprungliga riktvärdena för externt industribuller6. Vägledningen gäller för områden som i kommunala planer är utpekade som
stadsförnyelseområden (byomdannelseområder). Vägledningen gäller endast i områden där verksamheten på lång sikt är under avveckling eller ska upphöra helt. Med lång sikt avses ca 5 år.
Vägledningen ger övergångsregler som innebär följande nivåer:
• 60 dBA på dagtid
• 50 dBA på kvällstid och på helgen dagtid
• 45 dBA på natten
I juli 2007 publicerade Miljøstyrelsen ytterligare ett dokument:
”Tillägg till Vejledning 5/1984, Eksterns støj fra virksomheder”. Denna vägledning kan användas då kommunerna anvisar nya bostäder i områden där det finns befintliga industrier eller andra verksamheter. Här avses sådana verksamheter där det inte är tekniskt eller ekonomiskt motiverat eller möjligt att dämpa bullret. Det kan till exempel vara verksamheter som har ett miljötillstånd som medger en viss bullernivå. En avsikt är att detta ska kunna utnyttjas t ex då man ska komplettera och uppföra enstaka byggnader intill befintliga byggnader. I sådana fall åligger det byggherren att vidta åtgärder så att riktvärden enligt tillägget från juli 2007 uppfylls för befintlig verksamhet.
Idén i detta dokument är att nya bostäderna kan tillåtas förutsatt att riktvärden inomhus i bostadsrum uppfylls med fönster som är öppna i vädringsläge. Då inomhusriktvärden uppfylls med ”öppet fönster” anses det att man har kompenserat för att bullernivån utomhus vid fasad överskrider riktvärdet för aktuell fastighet. Följande värden ska klaras inomhus i bostadsrum med fönster öppet i vädringsläge (öppen area 0,35 m2).
6 Vejledning nr 5/1984, ”Vejledning nr 3/2003: Eksterns støj i byomdannelseområder”
Tabell 8. Tabell med vägledande värden (A-vägd ljudnivå) för bullernivåer inomhus i sovrum och vardagsrum i speciellt ljudisolerade bostäder och med fönster öppna i vädringsläge (0,35 m2)
Värdena gäller för bullret från varje enskild verksamhet och ska bestämmas över en angiven referenstid. Om bullernivån innehåller impulsljud eller rena toner kan ett tillägg på den beräknade eller uppmätta ljudnivån ske. Om bullret har en lågfrekvent karaktär så finns en separat vägledning från Miljöstyrelsen som ska tillämpas.
För bostäder som uppfyller de i tabellen angivna bullernivåerna inomhus behöver bullernivån utomhus vid fasad inte klaras. Däremot ska riktvärdena utomhus klaras på vistelsezoner i bostädernas omedelbara närhet.
I Danmark arbetar man med att utveckla fönster som möter behovet av ljuddämpning för att kunna tillämpa vägledningen. Det behövs nya typer av fönster som även i vädringsläge ger en tillräcklig dämpning av bullret utifrån. Ett exempel på detta är det så kallade ”Russervindue”, namnet kommer av att samma princip användes i Vinterpalatset i S:t Petersburg.
Ryssfönstret består av en dubbelkonstruktion med en öppningsbar vädringsdel i det yttre fönstrets nedre del respektive i det inre fönstrets övre del. Vädringsdelarna är motordrivna för att enkelt kunna öppnas och stängas.
Figur 3. Principskiss för det danska ”Ryssfönstret”.
Tyskland
Övergripande regler om buller finns i dokumentet TA-lärm7. I Tyskland har man differentierade immissionsriktvärden beroende på typ av område.
För industrier/verksamheter gäller att följande riktvärden ska klaras i respektive område:
Tabell 9. Tyska immissionsriktvärden
Områdestyp Immissionsriktvärde, utomhus
Dag Natt
Rehabilitering- och
sjukhem 45 dBA 35 dBA
Rena bostadsområden 50 dBA 35 dBA
Huvudsakligen
bostadsområden 55 dBA 40 dBA
Blandade områden 60 dBA 45 dBA
Kommersiella områden 65 dBA 50 dBA
Industriområden 70 dBA 70 dBA
Indelningen tar hänsyn till den störningsfrihet från buller som olika verksamheter förväntas behöva. Man tar dessutom hänsyn till att t ex bostäder ges olika riktvärden utomhus beroende på om de ligger i rena bostadsområden (låg bakgrundsnivå) eller blandade områden (hög bakgrundsnivå). Riktvärdet för natt ska jämföras med den bullrigaste timmen under nattperioden.
Utöver de ovan nämnda nivåerna kan Förbundsländerna ha ytterligare regler och tillämpningar. Exemplet nedan kommer från Hamburg.
7 Sechste Allgememeine Verwaltungsvorschrift zum Bundes-Immissionsschutzgesetz, Technische Anleitung zum Schutz gegen Lärm – TA Lärm. 26 augusti 1998, GMBI Nr 26/1998 S. 503
Hamburg
Vägledningen Hamburger Leitfaden – Lärm in der Bauleitplanung 2010, behandlar både trafik- och industribuller.
I centrala delar av städerna eller i stadsutvecklingsområden i hamnnära läge finns det inte alltid möjlighet eller plats för
bullerdämpande skärmar eller liknande. I sådana fall finns det ibland möjlighet att kompensera för detta genom att man istället ska klara riktvärden inomhus med fönster ”i vädringsläge”. Det vill säga ungefär på samma sätt som beskrivs för Danmark.
I dokumentet beskrivs att man mot den bullriga sidan, kan tillföra byggnadstekniska åtgärder (placera bullerskyddet på fasaden) framför fönster till sov- och vardagsrum. Det kan t ex vara någon typ av
dubbelfönster, en loggia, en vinterträdgård eller liknande. Idén är att det ska finnas möjlighet för friskluftsinsläpp via t ex loggian eller
vinterträdgården8. Nederländerna
I Nederländerna finns riktvärden för hamnbuller som vid planläggning av nya bostäder ska klaras så långt möjligt. I de fall riktvärden överskrids ges möjlighet att anpassa byggnader så att det till exempel bildas en tyst eller ljuddämpad sida dit minst hälften av bostadsrummen ska vara orienterade. I de fall bullernivån från hamnen överskrider ”högsta acceptabla värde” får endast bostadsbyggnader uppföras förutsatt att det är en ”död fasad” mot den bullerexponerade sidan. Med en ”död fasad”
menas en fasad helt utan fönster till bostadsrum.
I tabellen nedan visas riktvärden (A-vägd nivå, Lden) för industribuller vilket även inkluderar buller från hamnverksamhet dock inte buller från passerande fartyg.
Tabell 10. Nederländska riktvärden9
Typ av
buller Typ av
byggnad Riktvärde Högsta
tolerabla nivå Högsta nivå inomhus
8 Verordnung november 2009, Bebauungsplan HafenCity 9
9 Vaststelling hoegere grenswaarden, Wet geluider, Amsterdam beleid, 2007 och e-post 2013-09-30: Frits van den Berg, Public Health Service Amsterdam
Referenslista
Boverkets byggregler (BBR). BFS 2011:6, avsnitt 7
www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Planbestammelser
Danmark, Vejledning nr 5/1984, ”Vejledning nr 3/2003: Eksterns støj i byomdannelseområder”
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13
Nederländerna, Verordnung november 2009, Bebauungsplan HafenCity 9 Nederländerna, Vaststelling hoegere grenswaarden, Wet geluider,
Amsterdam beleid, 2007 och e-post 2013-09-30: Frits van den Berg, Public Health Service Amsterdam
Norge 2005 och 2012, T-1442 ”Retningslinje for behandling av støy i arealplanlegging
Tyskland, Sechste Allgememeine Verwaltungsvorschrift zum Bundes-Immissionsschutzgesetz, Technische Anleitung zum Schutz gegen Lärm – TA Lärm. 26 augusti 1998, GMBI Nr 26/1998 S. 503
Tyskland, Hamburg, Hamburger Leitfaden (vägledning) – Lärm in der Bauleitplanung 2010
Vägverkets publikation 2001:122, Vägutformning
NATURVÅRDSVERKET
Del 3
Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller
51
Innehåll
INNEHÅLL 51
FÖRÄNDRINGAR I VÄGLEDNINGEN 53
TILLÄMPNINGSOMRÅDE 54
LJUDNIVÅER UTOMHUS 55
Bulleranpassad bebyggelse 56
Vad innebär bulleranpassad bebyggelse? 56
Tillsyn och prövning vid bulleranpassad bebyggelse 57
Buller inomhus 57
Friluftsområden 58
VIKTIGA BEGREPP VID TILLSYN OCH PRÖVNING AV BULLRANDE
VERKSAMHETER 59
Olägenhet 59
Påverkar människors hälsa eller välbefinnande negativt 59
Kunskapskravet 60
Bevisbördan 60
Lokaliseringsprincipen 61
Åtgärder 61
I första hand vid källan 61
Utgå från bästa möjliga teknik 61
Tänk långsiktigt 62
Rimlighetsavvägning 62
RELEVANTA LAGRUM 64
EXEMPEL / HJÄLPREDA 65
52
Naturvårdverket hade tidigare allmänna råd med riktvärden för externt industri-buller, RR 78:5, som utgick från miljöskyddslagen. De allmänna råden upphävdes 2013 och ersattes med en övergångsvägledning i väntan på ett färdigställande av ny vägledning. Det här är ett utkast till vägledning i enlighet med det uppdrag Naturvårdsverket fått från Regeringen, och är en del i redovisningen av det upp-draget. Det är inte avsett att användas som vägledning i sitt nuvarande skick. Det är avsett att färdigställas till en vägledning och kommer inför färdigställandet att justeras, kompletteras samt remissbehandlas.
53