– utkast till vägledningar
Redovisning till regeringen april 2014
S2013/613/PBB (Boverket) och M2013/1738/Me (Naturvårdsverket)
BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET
Förord
Det här dokumentet innehåller Boverkets och Naturvårdsverkets utkast till vägledningar om industribuller utifrån miljöbalken och plan- och bygglagen. Del 1 är gemensamt underlag till vägledningarna, del 2 innehåller Boverkets vägledning enligt plan- och bygglagen och del 3 Naturvårdsverkets vägledning enligt miljöbalken. Till följd av föreslagna förändringar i miljöbalken respektive plan- och bygglagen innehåller dokumentet utkast och inte färdiga vägledningar.
Hur regeringsuppdragen har samordnats redovisas i en separat skrivelse.
I vägledningarna framgår att vi har en gemensam syn på vilka ljudnivåer som bör klaras vad gäller buller från industrier och annan verksamhet. Utifrån de båda lagarnas skilda perspektiv redovisar vi också aspekter att beakta vid planläggning enligt plan- och bygglagen
respektive tillsyn enligt miljöbalken.
Innehåll
Inledning och läsanvisningar ... 4
Nya begrepp ... 4
Läsanvisningar ... 4
Tillämpning ... 5
Sammanfattning ... 6
Del 1. Gemensamt underlag till vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller ... 7
Lagstiftning ...7
Plan- och bygglagen ... 7
Miljöbalken ... 8
Jämförelse mellan PBL och MB ... 9
Tillämpningsområde ... 10
Miljöfarlig verksamhet ... 10
Teknisk utrustning ... 10
Trafik inom verksamhetsområdet ... 10
Trafik utanför verksamhetsområdet... 10
Bangårdar och serviceplatser för tåg ... 10
Uppställningsplatser ... 11
Godshantering ... 11
Vägledningen avser buller utomhus ... 11
Ljudnivåer utomhus ... 11
Ljudnivåer med hänsyn till nuvarande lagstiftning(april 2014) ... 12
Ljudnivåer justerade utifrån proposition 2013/14:128. ... 13
Olika aktörers ansvar i bullerfrågan ... 16
Vem är ansvarig för bullerstörningar? ... 16
När uppkommer ansvaret? ... 16
Vad innebär ansvaret? ... 16
Ansvar för fysisk planläggning enligt plan- och bygglagen ... 16
Ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken ... 16
Centrala myndigheters ansvar ... 16
Ljud och buller ... 17
Vad är ljud ... 17
Ljudets karaktär ... 17
Ljudets utbredning ... 18
Flera ljudkällor ... 18
Industri- och annat verksamhetsbuller ... 18
Vad är buller? ... 19
Störning och hälsopåverkan ... 19
Ordlista ... 20
Bostadsrum ... 20
Ekvivalent ljudnivå (Leq) ... 20
Fasad ... 20
Maximal ljudnivå (Lmax)... 20
Rådighet ... 21
Uteplats ... 21
Referenslista ... 21
Del 2. Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning – Boverkets utkast till vägledning ... Del 3. Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning – Naturvårdsverkets utkast till vägledning ... 50
Inledning och läsanvisningar
Naturvårdsverket och Boverket fick 2013 i uppdrag av regeringen att ta fram vägledningar enligt miljöbalken respektive plan- och bygglagen om hantering av bullerfrågor relaterade till industrier och annan liknande verksamhet inklusive hamnar. Buller utgör ett stort hälso- och
samhällsproblem som aktualiseras såväl vid den fysiska planeringen som följer plan- och bygglagen som vid prövning och tillsyn enligt
miljöbalkens bestämmelser. Vägledningarna ska underlätta tillämpningen av regelverket och främja möjligheterna att nå bland annat
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Uppdragen har samordnats med varandra.
Syftet med vägledningarna är att de ska underlätta en enhetlig och rättssäker tillämpning av både plan- och bygglagen och miljöbalken.
Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar om industribuller utgår ifrån att en så god ljudmiljö som möjligt alltid ska eftersträvas och att människors hälsa är i fokus. Inga människor, inklusive känsliga grupper, ska utsättas för skadligt buller i sin boendemiljö.
I vägledningarna har vi valt benämningen buller från industri- och annan verksamhet, i löptext angivet som industribuller.
Nya begrepp
I vägledningarna används benämningen ljudnivåer istället för det tidigare använda begreppet riktvärde. Anledningen till det är inte att nämnvärt ändra innebörden, utan att den gemensamma styrgruppen bedömde ljudnivåer som den bästa alternativa benämningen, då begreppet riktvärden i vägledningar kan förväxlas med begreppet som det tidigare använts i tillstånd och i förelägganden.
I Naturvårdsverkets vägledningar finns begränsningar för momentana ljud nattetid. Syftet är att undvika höga ljudtoppar som kan orsaka väckning och andra störningar av vila. I de föreslagna vägledningarna har begreppet ersatts med ”återkommande höga ljudtoppar” definierade som (> 55 dBA Lmax) där Lmax följer den överenskomna tolkningen inom den nationella bullersamordningen1.
Läsanvisningar
Redovisningen består av tre delar. Den inledande, del 1, innehåller gemensamt underlag: bakgrund, definitioner, tillämpningsområden och bedömningsgrunder. Del 2 är främst avsedd att användas vid
lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen. Del 3 avser tillsyn enligt miljöbalken.
Om Boverkets vägledning enligt plan- och bygglagen
Boverkets vägledning är i första hand avsedd att stödja kommunala handläggare och beslutsfattare vid planläggning och bygglovsprövning
1Gemensamma definitioner och begrepp. Redovisning från den nationella samordningen av omgivningsbuller, 2013. http://www.naturvardsverket.se/bullersamordning
enligt plan- och bygglagen, för nytillkommande bostäder i områden som utsätts för buller från industrier och liknande verksamheter.
Om Naturvårdsverkets vägledning enligt miljöbalken
Naturvårdsverkets vägledning är främst avsedd som stöd vid tillsyn enligt miljöbalken av buller från industrier och annan verksamhet. Den kan även utgöra ett underlag vid tillståndsprövningar.
Tillämpning
Vägledningarna ska kunna ge stöd i följande situationer:
• Vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken av industri eller annan verksamhet med liknande ljudbild.
• Vid detaljplanering eller ändring av detaljplan för utveckling av befintlig industri eller annan verksamhet med liknande ljudbild.
• Vid planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen för ny bostadsbebyggelse som kan bli påverkad av befintlig
bullrande industri eller annan verksamhet med liknande ljudbild.
• Vid planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen för ny bostadsbebyggelse som kan påverka utvecklingsmöjligheterna för befintlig bullrande verksamhet.
• Vid framtagande eller vid aktualitetsprövning av kommunal översiktsplan.
Sammanfattning
Boverket och Naturvårdsverket redovisar här sina respektive
regeringsuppdrag om industri- och annat verksamhetsbuller. Eftersom Boverket och Naturvårdsverket arbetar utifrån olika uppdrag och lagstiftningar, plan- och bygglagen respektive miljöbalken, är det inte möjligt att fullt ut göra en gemensam vägledning. Därför innehåller redovisningen en inledande del med gemensamt underlag till Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar om industri- och annat
verksamhetsbuller innehållande bakgrund, definitioner,
tillämpningsområden och bedömningsgrunder. Därefter följer Boverkets del som främst är avsedd att användas vid lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen och som avslutning finns Naturvårdsverkets del som avser tillsyn och prövning enligt miljöbalken.
Redovisningen som lämnas till regeringskansliet består av ett utkast och inte färdiga vägledningar. Vägledningarna kommer att färdigställas efter det att beslut fattats om regeringens proposition Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen samt regeringens kommande förslag på förordningar innehållande riktvärden för buller från olika slags källor.
Vägledningarnas tillämpningsområden omfattar både de verksamheter som förtecknas i 2-32 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) och verksamheter med liknande ljudbild som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt exempelvis fläktar, kompressorer och värmepumpar.
Bästa möjliga ljudnivå ska alltid eftersträvas.
Kort kan sägas att vid ljudnivåer utomhus upp till 50 dBA Leq, dag (06- 18) bör bostäder fritt kunna planeras. I intervallet 51 – 60 dBA bör bostäder kunna planeras förutsatt att tillgång till en ljuddämpad sida finns. Över 60 dBA bör dock inte bostadsbyggnader medges då störningen utomhus bedöms som alltför stor.
Vägledningarna innehåller även rekommenderade ljudnivåer kväll och natt (18-06) samt lördagar, söndagar och helgdagar.
Naturvårdsverkets vägledning är avsedd att tillämpas vid tillsyn och även kunna fungera som ett underlag vid tillståndsprövning.
Vägledningen ansluter till Boverkets vägledning genom att ange samma ljudnivåer, tillämpningsområde m.m. Vägledningen tar vidare upp centrala begrepp vid tillsyn och prövning av bullrande verksamheter enligt miljöbalken.
Del 1. Gemensamt underlag till
vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller
Lagstiftning
Människors hälsa är en central frågeställning i de bedömningar som görs vid prövning och tillsyn respektive planläggning och byggande av bostäder. Påverkan av buller i olika situationer hanteras och bedöms genom olika lagstiftningar. Vid planläggning och byggande av ny bebyggelse är det plan- och bygglagen som tillämpas, medan vid bedömning av situationer i den redan byggda miljön används miljöbalken.
Plan- och bygglagen
Plan- och bygglagen (SFS 2010:900), utgör den centrala lagstiftningen för planläggning och byggnation i Sverige. Lagen innehåller sammanhängande bestämmelser om hur mark och vatten ska planläggas och hur byggande får ske.
Syftet med bestämmelserna är att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
För att tillgodose en god och hållbar livsmiljö ska faror för människors hälsa och säkerhet förhindras. Begreppet hälsa i plan- och bygglagen är avsett att vara analogt med den definition på hälsa som ges i miljöbalken. Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk får inte ske på sådant sätt att det kan medföra fara för människors hälsa och säkerhet. Plan- och bygglagen anger specifikt att i all planläggning och i ärenden om bygglov, ska hänsyn tas möjligheterna att förebygga bullerstörningar (2 kap. 5§ 4p.).
Plan- och bygglagen utgår från det kommunala planmonopolet som innebär att det är en kommunal angelägenhet att planlägga hur mark och vatten ska användas inom kommunens territorium. I all planläggning ska hänsyn tas till allmänna och enskilda intressen. Människors hälsa och säkerhet är allmänna intressen.
Planläggningsarbetet och planinstrumenten, som består av översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner, ger kommunerna stora möjligheter att påverka markanvändningen på både kort och lång sikt. I sådan planläggning och i ärenden om bygglov ska buller förebyggas. På så sätt kan ingripande i efterhand undvikas från tillsynsmyndigheterna.
Plan- och bygglagen ställer vidare tekniska egenskapskrav på byggnader, exempelvis på skydd mot buller (8 kap. 4§ 1st 5p.).
Miljöbalken
Miljöbalkens övergripande syfte är enligt 1 kap. 1 § att främja en hållbar
utveckling som innebär att kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär att miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas från skador och olägenheter.
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. innehåller grundläggande krav som gäller vid tillämpningen av balken. De tillämpas vid både tillståndsgivning och tillsyn enligt miljöbalken. Enligt 2 kap. 3 § ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (försiktighetsprincipen). Det kan handla om allt från att begränsa verksamheten i tid och omfattning till krav på konkreta bullerskyddsåtgärder. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Med stöd av 2 kap. 3 § kan krav på bullerskyddsåtgärder ställas på en verksamhet för att förhindra att den ger upphov till skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa krav gäller dock bara om det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (se 2 kap. 7 § MB). Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Vid bedömningen av om kostnaden är skälig ska man utgå från en branschnivå och inte den enskilda verksamhetsutövarens ekonomi.
Med olägenhet för människors hälsa avses enligt 9 kap. 3 § störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Buller kan vara en sådan olägenhet. En bedömning av olägenhet för människors hälsa görs med utgångspunkt från lag, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, vägledningar och praxis. Även forskning och annat kunskapsunderlag bör vägas in.
Vissa typer av miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd (A- och B-verksamheter).
Om tillstånd meddelas kan det förenas med krav på försiktighetsmått i form av villkor. Villkor kan exempelvis reglera hur mycket buller verksamheten får ge upphov till. Dessa krav ställs med stöd av hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Att tillstånd meddelats för en verksamhet innebär att verksamhetsutövaren har rätt att bedriva verksamheten i angiven omfattning och inom ramen för de villkor som uppställts i tillståndet. Ett tillstånd gäller mot alla och ändring av tillstånd eller villkor kan bara ske under vissa lagreglerade förutsättningar. Vid bedömningen av vilka villkor som ska uppställas utgår man från befintliga förhållanden i
omgivningen och verkningarna av den planerade verksamheten.
För anmälningspliktiga verksamheter (C-verksamheter) och övriga miljöfarliga verksamheter (så kallade U-verksamheter) kan motsvarande krav, som för
prövningspliktiga verksamheter uppställs i form av villkor, ställas i förelägganden enligt miljöbalkens tillsynsbestämmelser i 26 kap. Enligt 26 kap. 9 § får
tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att balken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har
meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får dock inte tillgripas. Även förelägganden om krav på försiktighetsmått baseras på hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken.
Miljöbalken gäller enligt 1 kap. 3 § parallellt med annan lagstiftning, till exempel plan- och bygglagen.
Jämförelse mellan PBL och MB
Plan- och bygglagen och miljöbalken gäller parallellt, det vill säga lagarna
tillämpas fullt ut vid sidan av varandra. Det innebär att en åtgärd som har godtagits enligt plan- och bygglagen inte automatiskt ska anses uppfylla miljöbalkens krav.
Den prövning som har gjorts i en detaljplan enligt plan- och bygglagens krav får dock betydelse vid en senare prövning enligt miljöbalken. Ett tillstånd eller en dispens får enligt 2 kap. 6§ 3st miljöbalken inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser. Små avvikelser kan däremot vara tillåtna. Plan- och bygglagen och miljöbalken tillämpas utifrån delvis olika perspektiv.
I en jämförelse mellan lagverken kan plan- och bygglagen sägas ange hur den goda och långsiktigt hållbara livsmiljön ska planeras i en avvägningsmodell som förankras i politiska beslut om kommunal mark- och vattenanvändning.
Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling och dess grundläggande bestämmelser gäller såväl för enskilda människor i det dagliga livet som för verksamhetsutövare och dessutom finns en rad specialbestämmelser som riktar sig till vissa särskilt angivna verksamheter. Prövning görs alltid i det enskilda fallet vid förprövning eller tillsyn.
Vid tillämpningen av plan- och bygglagen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Åtgärderna ska prövas utifrån lämplighetsbedömningar, medan miljöbalken syftar till att skydda människors hälsa och miljön i enskilda fall. De olika perspektiven har ibland förtydligats på sådant sätt att
exploateringsintresset är mer framträdande i plan- och bygglagen medan skyddsintresset är mer påtagligt i miljöbalken.
Plan- och bygglagen är ett instrument för kommunerna att styra
bebyggelseutvecklingen, men är inte avsedd att utgöra grund för ingripande mot pågående användning av mark- och vattenresurser. Det är däremot viktigt att de krav som ställs i miljöbalken i relevanta delar också får genomslag vid tillämpning av plan-och bygglagen. På samma sätt ska den fysiska planeringen överlag vara så förutseende och ha sådan bärkraft att den håller gentemot miljöbalkens
tillsynskrav.
Den fysiska planeringen är således ett led i en samlad politik för hälsa och säkerhet på kommunal nivå. Plan- och bygglagen ger författningsstöd åt skyddsåtgärder för människors hälsa och säkerhet. Miljöbalken förbjuder inte heller all miljö- och hälsopåverkan utan dels måste en bedömning göras om det kan anses föreligga en olägenhet och dels måste en avvägning göras i det enskilda fallet mellan miljönyttan som kan uppnås med försiktighetsmått för att undvika olägenhet jämfört med kostnaderna för dessa. Lagarna måste samspela utifrån en gemensam kursriktning som håller över tid. De båda lagarnas vägledande
stadganden om en god och långsiktigt hållbar livsmiljö (plan- och bygglagen) och en hälsosam och god miljö (miljöbalken) för nuvarande och kommande
generationer tjänar som en god utgångspunkt.
Tillämpningsområde
Nedan anges för vilket buller de båda vägledningarna är avsedda att användas.
Olika verksamheter och källor anges för buller från industri- och annan verksamhet (industribuller), samt principer för avgränsningar mot andra vägledningar och regler om buller.
Miljöfarlig verksamhet
Vägledningarna avser buller utomhus från miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av annan vägledning om buller. Det gäller både de verksamheter som förtecknas i 2-32 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och verksamheter med liknande ljudbild som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt2. Teknisk utrustning
Buller från teknisk utrustning som exempelvis fläktar, kompressorer och
värmepumpar omfattas. Detta gäller oavsett om utrustningen hör till ovanstående verksamheter eller är fristående, teknisk utrusning på fordon omfattas vid till exempel uppställning och klargöring.
Trafik inom verksamhetsområdet
För en verksamhet som omfattas av vägledningen är huvudprincipen att buller från trafiken inom verksamhetsområdet bedöms som industribuller. I vissa fall kan det dock vara rimligt att istället använda riktvärdena för trafikbuller3. Det kan till exempel gälla om verksamhetens område är stort och verksamheten bedrivs i en begränsad del av området. Vid hamnar och färjelägen bör riktvärden för
trafikbuller vara vägledande även för vägar eller spår inom verksamhetsområdet om de fungerar som en naturlig fortsättning av det allmänna trafiknätet.
Trafik utanför verksamhetsområdet
För trafik till och från verksamhetsområdet på angränsande vägar och järnvägar bör som huvudprincip bedömningsgrunderna för trafik vara vägledande. Utifrån en sammanvägd bild av bullersituationen kan dock andra bedömningar i vissa fall behöva göras. Till exempel kan detta vara fallet vid tillfartsvägar till täkter, där transporterna till och från täkten står för en betydande del av bullerstörningarna.
Bangårdar och serviceplatser för tåg
På grund av den komplexa ljudbilden och verksamhetens karaktär bör buller från nedanstående anläggningar omfattas av vägledningen för industri- och annat verksamhetsbuller:
• Bangårdar där rangering ofta sker.
• Platser där tåg ofta står på klargöring (med tekniska system igång).
• Service- och uppställningsplats där tåg förvaras och underhålls när de inte är i reguljär trafik.
2 Miljöfarliga verksamheter delas upp i A-, B-, C- eller U-verksamheter. A- och B-verksamheter är tillståndspliktiga och beslut om tillstånd ges av mark- och miljödomstol respektive av länsstyrelsen.
C-verksamheter är anmälningspliktiga till kommunen. (A-, B- och C-verksamheter anges i
miljöprövningsförordningen (2013:251). Miljöfarlig verksamhet som inte klassas som A-, B- eller C- anläggningar benämns U-anläggningar. De behöver inte förprövas eller anmälas.
3 Riktvärden enligt prop. Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53.
Buller från den vanliga ”flödande” trafiken längs spåren inklusive stopp för bl.a. på- och avstigning vid järnvägs- och spårvagnsstationer och tågmöten räknas som trafikbuller.
Uppställningsplatser
Buller från fordon på tomgång, fordonservice etc. från uppställningsplatser för till exempel bussar och lastbilar samt spårbundna fordon bör bedömas som
industribuller.
Med uppställningsplats avses här en särskild iordningställd plats där fordonen för en kortare eller längre tidsperiod är placerat på tomgång eller med tekniska system, till exempel fläktar, i drift.
Godshantering
Buller från godshantering vid till exempel lastkajer och omlastningsterminaler bör räknas in i ljudnivån från verksamheten och bedömas som industribuller.
Vägledningen avser buller utomhus
Vägledningen avser buller utomhus. För regler om buller inomhus i ärenden enligt plan- och bygglagen hänvisas till Boverkets byggregler4.
För vägledning vid tillsyn av buller inomhus i miljöbalksärenden hänvisas till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus5.
Ljudnivåer utomhus
I det här kapitlet sammanfattas de delar av vägledningarna, som är väsentliga för samordningen av planläggningen och bygglovsprövning av nya bostäder och tillsynen enligt miljöbalken. För att samordningen mellan plan- och bygglagen och miljöbalken ska fungera väl är de föreslagna ljudnivåerna av central betydelse. De fullständiga vägledningstexterna återfinns i del 2 och i del 3, där del 2 behandlar industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och del 3 behandlar tillsyn av industri- och annat verksamhetsbuller. Nedan anges två tabeller, där den första är utformad efter nuvarande lagstiftning. I den andra tabellen återfinns
hänvisningar till proposition 2013/14:1286, som föreslår samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Vägledningarna kommer att anpassas till den förändrade lagstiftningen efter att den är behandlad av riksdagen7.
4 Boverkets byggregler (BBR). BFS 2011:6, avsnitt 7.
5 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13
6 Regeringens proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, 2014-03-20
7 Lagändringarna föreslås träda i kraft 2 januari 2015.
Ljudnivåer med hänsyn till nuvarande lagstiftning(april 2014)
Tabell 1. Ljudnivå från industri/annan verksamhet, frifältsvärde utomhus Leq dag
(06-18)
Leq kväll och natt (18-06) samt lör-, sön- och helgdag I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer
I tillsyn och prövning enligt miljöbalken:
Utgångspunkt för olägenhetsbedömning
50 dBA* 45 dBA*
I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör kunna medges förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas (se sid. 27).
I tillsyn och prövning enligt miljöbalken:
Angivna nivåer bör utgöra en utgångspunkt för bedömning av olägenhet vid nya bulleranpassade byggnader.
51-60 dBA** 50 dBA**
I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör inte medges >60 dBA** >50 dBA**
* Nivåerna avser utomhus vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan intill bostad.
** Nivåerna avser utomhus vid fasad på den mest bullerexponerade sidan.
Utöver detta gäller:
• Återkommande höga ljudtoppar (> 55 dBA Lmax) bör inte förekomma nattetid 22-06. Om de berörda byggnaderna har tillgång till ljuddämpad sida avser detta den ljuddämpade sidan.
• Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.
Ljuddämpad sida vid planläggning av nya byggnader
En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på samtliga sidor, och ibland har byggnaden en mer
bullerexponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad, det vill säga någon form av ljuddämpad sida. Ljudnivån på den ljuddämpade sidan anges som en totalnivå. Det vill säga här avses det sammanlagda ljudet från samtliga förekommande källor till exempel industri och vägtrafik. Nivån på ljuddämpad
sida bör klaras både vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan.
Tabell 2. Totalnivåer på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus Leq dygn från samtliga
källor
Leq natt (22-06) från samtliga
källor
Ljuddämpad sida 50 dBA 45 dBA
I särskilda situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara angivna ljudnivåer utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida kan i undantagsfall högre värden behöva accepteras. Detta gäller inte vid balkonger i de fall projektet har pekat ut dessa som de ljuddämpade uteplatserna. För större delen av fasaden och
iordningställda ytor för lek och utevistelse bör dock 50 dBA från samtliga källor alltid klaras. Ljudnivån 45 dBA från samtliga källor bör alltid klaras vid fasad nattetid (22-06).
Tillfällig verksamhet
Det förekommer att verksamheter pågår endast några veckor per år eller enstaka dagar/timmar per vecka. Förekommer verksamhet endast kortare perioder såsom enstaka dagar/timmar kan avsteg göras utifrån en samlad bedömning.
Frågan hanteras olika i planläggning och vid tillsyn beroende på de olika tidsperioder som avses. Frågan hanteras i respektive utkast till vägledning.
Ljudnivåer justerade utifrån proposition 2013/14:128.
Tabellen nedan är justerad utifrån lagförslaget som presenterats i propositionen Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop.
201/14:128). Justeringen består i hänvisningar till föreslagen lagtext i de delar som berörs av förslaget om lagändring om tillsyn av bostadsbyggnader med
bullervärden angivna i planbeskrivning till detaljplan eller bygglov. Nedanstående text avser inte närmare vägleda eller tolka i tillämpningen av lagen efter ändring.
Sådan tillsynsvägledning tas fram då förslagen behandlats.
Tabell 3. Ljudnivå från industri/annan verksamhet, frifältsvärde utomhus Leq dag (06-18)
Leq kväll och natt (18-06) samt lör-, sön- och helgdag I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer
I tillsyn och prövning enligt miljöbalken:
Instruktionen anpassas till miljöbalken 26 kap.
9a §. Föreslagen utformning enligt prop.
2013/14:128:
50 dBA* 45 dBA*
I fråga om omgivningsbuller vid en
bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.
Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.
Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen.
I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör kunna medges förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. (Se sid 27)
I tillsyn och prövning enligt miljöbalken:
Instruktionen anpassas till miljöbalken 26 kap.
9a §. Föreslagen utformning enligt prop.
2013/14:128:
I fråga om omgivningsbuller vid en
bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.
Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.
Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen.
51-60
dBA** 50 dBA**
I planläggning enligt plan- och bygglagen:
Bostadsbyggnader bör inte medges >60
dBA** >50 dBA**
* Nivåerna avser utomhus vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan intill bostad.
** Nivåerna avser utomhus vid fasad på den mest bullerexponerade sidan.
Utöver detta gäller:
Instruktionerna kommer att anpassas till förslaget till miljöbalken 26 kap. 9a§.
• Återkommande höga ljudtoppar (> 55 dBA Lmax) bör inte förekomma nattetid 22-06. Om de berörda byggnaderna har tillgång till ljuddämpad sida avser detta för den ljuddämpade sidan.
• Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.
Ljuddämpad sida vid planläggning av nya byggnader
En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på samtliga sidor, och ibland har byggnaden en exponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad, det vill säga någon form av
ljuddämpad sida. Ljudnivån på den ljuddämpade sidan anges som en totalnivå. Det vill säga här avses det sammanlagda ljudet från samtliga förekommande källor till exempel industri och vägtrafik. Nivån på ljuddämpad sida bör klaras både vid fasad och vid särskilt iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan.
Tabell 4. Totalnivåer på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus Leq dygn från samtliga
källor
Leq natt (22-06) från samtliga
källor
Ljuddämpad sida 50 dBA 45 dBA
I särskilda situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara angivna ljudnivåer utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida kan i undantagsfall högre värden behöva accepteras. Detta gäller inte vid balkonger i de fall projektet har pekat ut dessa som de ljuddämpade uteplatserna. För större delen av fasaden och
iordningställda ytor för lek och utevistelse bör dock 50 dBA från samtliga källor alltid klaras. Ljudnivån 45 dBA från samtliga källor bör alltid klaras vid fasad nattetid (22-06).
Tillfällig verksamhet
Det förekommer att verksamheter pågår endast några veckor per år eller enstaka dagar/timmar per vecka. Förekommer verksamhet endast kortare perioder såsom enstaka dagar/timmar kan avsteg göras utifrån en samlad bedömning.
Frågan hanteras olika i planläggning och vid tillsyn beroende på de olika tidsperioder som avses. Frågan hanteras i respektive utkast till vägledning.
Olika aktörers ansvar i bullerfrågan
Vem är ansvarig för bullerstörningar?
Den som bedriver miljöfarlig verksamhet har ansvar för de miljöstörningar som kan uppkomma. Väg-, ban- och flygplatshållare och hamnägare är alltså ansvariga för bullret som anläggningen genererar. Staten, kommunen, företag eller enskilda personer kan vara verksamhetsutövare.
När uppkommer ansvaret?
Ansvar för buller kan exempelvis uppkomma vid projektering av verksamhet, under pågående drift, vid förändring av verksamhet eller vid planläggning av ny bebyggelse.
Vad innebär ansvaret?
Miljöbalken ställer krav på förebyggande undersökningar och åtgärder innan en verksamhet startas. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska inom ramen för sin egenkontroll regelbundet följa upp verksamhetens
miljöpåverkan och vid behov vidta åtgärder. Verksamhetsutövaren ska också ta fram de uppgifter som behövs för tillsynen, och kan t ex föreläggas av
tillsynsmyndigheten att göra utredningar vid klagomål på buller och redovisa möjliga åtgärder.
Ansvar för fysisk planläggning enligt plan- och bygglagen
Kommunen ansvarar för fysisk planering och att hänsyn tas till allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressena omfattar skydd av människors hälsa och säkerhet, exempelvis skydd mot buller.
Länsstyrelserna utövar tillsyn över kommunernas detaljplanläggning och samordnar statens intressen. De ska verka för att riksintressen och
miljökvalitetsnormer följs liksom allmänna intressen som hälsa och säkerhet.
Länsstyrelserna har rätt att i vissa fall överpröva eller upphäva kommunala beslut om antagande av detaljplan eller områdesbestämmelser.
Ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken
Kommunen eller länsstyrelsen har ansvaret för den operativa tillsynen enligt miljöbalken över bullrande miljöfarlig verksamhet. Inom Försvarsmakten är det Generalläkaren som har ansvaret för den operativa tillsynen.
Centrala myndigheters ansvar
Boverket och Naturvårdsverket har olika roller och ansvar inom bullerområdet.
Boverket har ett särskilt ansvar för att vägleda kommuner och andra när det gäller hur hänsyn bör tas till buller och andra hälsofrågor vid planläggning för och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagstiftningen. Boverket är även målansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Naturvårdsverket ansvarar för att ge vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas och har ett nationellt samordningsansvar för omgivningsbuller.
Folkhälsomyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning om hälsoskyddsfrågor, bland annat buller inomhus. Folkhälsomyndigheten har också ansvar att följa upp hur befolkningens hälsa påverkas av miljön där buller är en del.
Även andra centrala myndigheter har olika ansvar vad gäller bullerfrågor.
Ljud och buller
Vad är ljud
Det vi uppfattar som ljud är tryckvariationer i luften som i sin tur sätter trumhinnan i svängning. Från trumhinnan överförs svängningarna via hörselbenen till
hörselsnäckan där det omvandlas till elektriska signaler som går vidare till hjärnan där de uppfattas som ljud. Hur starkt ett ljud uppfattas beror dels på ljudtrycket och dels på ljudets frekvenssammansättning. Örat kan hantera ljud inom ett mycket stort ljudtrycksområde. Det högsta ljudtrycket, som ungefär motsvarar
smärtgränsen, är en miljon gånger större än det lägsta ljudtryck som människan kan uppfatta. För att täcka in örats stora arbetsområde används en speciell skala för att beskriva hur starkt ljudet är. Detta anges i decibel (dB).
Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljud som domineras av låga frekvenser, t.ex. dova, mullrande ljud från en lastbil på tomgång, kan vara störande men är sällan hörselskadligt som ljud dominerat av höga frekvenser, exempelvis höga pipande toner. Mätinstrumentet (ljudnivåmätaren) som används när man mäter buller är konstruerat för att ta hänsyn till detta. Mätresultatet brukar oftast anges som A-vägd ljudnivå, dBA. De flesta ljud varierar i styrka och för att ta hänsyn till detta används en form av genomsnittlig ljudnivå, så kallad ekvivalent ljudnivå, för att ange ljudnivån för en viss given tidsperiod (till exempel dag, kväll eller natt).
Ljudets karaktär
Ljud är ofta komplexa och det kan därför vara svårt att beskriva ljudet med ett enkelt mått eller ett mätetal. Förutom ljudnivån har exempelvis ljudets karaktär stor betydelse för hur ett ljud upplevs och vilka negativa effekter det kan ge upphov till. Ljudets variation i tid kan beskrivas som exempelvis kontinuerligt, vilket är ljud som pågår utan större variation eller förändring i ljudkaraktär, intermittent, ljud som pågår under kortare perioder, eller som korta plötsliga impulsljud. Tillfälliga ljud är ofta mer störande än kontinuerliga ljud, vilket gör att det är viktigt att använda sätt slags parameter för att beskriva ljudet. Ibland räcker det med att ange ekvivalent ljudnivå när ett ljud ska beskrivas, men ibland behöver också den maximala ljudnivån anges.
Ljudets karaktär kan redovisas med exempelvis frekvensfördelning, förekomst av rena toner, modulationer (rytmiska förändringar i ljudet) och impulsljud, ljudets fördelning över tid (dag, kväll, natt, dygn, vecka och år), antalet ljudhändelser och varaktigheten hos enskilda ljudhändelser.
Lågfrekvent ljud
Ett lågfrekvent ljud upplevs ofta som mer störande jämfört med ett annat ljud som inte är dominerat av låga frekvenser, även om ljuden har samma dBA-nivå.
Lågfrekvent ljud har frekvenser mellan 20 och cirka 200 Hz och våglängden varierar mellan 1,7 m (200 Hz) och 17 m (20 Hz). Källor som ger upphov till lågfrekvent ljud är t.ex. kompressorer, fläktar och ventilationsanläggningar och musik (basljud). En annan vanlig källa är tung trafik och fordon på tomgång.
De långa våglängderna är svårare att dämpa och tar sig lättare igenom fasader med mera jämfört med ljud med högre frekvens. Lågfrekvent ljud kan därför lättare sprida sig genom väggar, tak och golv och uppfattas på mycket stora avstånd från källan. Insatser som endast inriktas på att minska dBA-nivån ger
begränsad effekt på det lågfrekventa bullret, eftersom låga frekvenser bara till viss del ingår i den A-vägda ljudnivån.
Hörbara toner
Ljud består normalt av olika toner med olika frekvenser. En ren ton består däremot av enbart en grundton med en viss frekvens. Brus kan i sin tur beskrivas som ljud som innehåller alla frekvenser med en slumpartad styrkefördelning.
Vissa bullerkällor, exempelvis slipverktyg, sågar och borrar, skapar tonala komponenter. Om ljudet innehåller sådana tonala komponenter eller rena toner kan det orsaka kraftigare störningseffekter.8
Ljudets utbredning
Förutom att dämpas av exempelvis byggnader, vegetation eller mjuk mark så påverkas ljudets utbredning främst av vinden och temperaturskillnader.
Ljudnivån minskar med avståndet till källan. Generellt minskar ljudet med 6 dB om avståndet fördubblats från en punktkälla (exempelvis en mindre fläkt på ett hus). Vid en linjekälla (exempelvis en väg med trafik på) är dämpningen 3 dB vid en fördubbling av avståndet. I många fall tillkommer andra effekter som förändrar avståndsdämpningen, det kan exempelvis handla om markdämpning och
reflektioner.
Flera ljudkällor
På grund av den logaritmiska skalan som används för att beskriva ljud så kan det vara komplicerat att räkna ut den sammanlagda ljudnivån från flera ljudkällor.
Några generella exempel, utan hänsyn till reflexer, markdämpning eller liknande, är:
• Om två lika starka ljudkällor som är lika långt bort läggs ihop ökar ljudnivån med cirka 3 dB. Två ljudkällor på 40 dB ger således en total ljudnivå på 43 dB.
• Tio lika starka ljudkällor som läggs ihop ökar ljudnivån med cirka 10 dB. Med tio ljudkällor på vardera 40 dB blir således den totala ljudnivån 50 dB. Om hundra lika starka ljudkällor läggs ihop ökar i sin tur ljudnivån med cirka 20 dB.
• Om man har två ljudkällor med en skillnad i ljudnivå som är större än 10 dB blir den totala ljudnivån densamma som den starkaste ljudkällan. Om
exempelvis ljudkälla 1 är på 40 dBA och ljudkälla 2 är på 30 dBA så blir den totala ljudnivån 40 dBA.
Industri- och annat verksamhetsbuller
Det är svårt att göra en direkt jämförelse mellan olika ljudkällor genom att enbart beakta exempelvis den ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod. Eftersom olika ljudkällor kan ge upphov till en mängd olika slags ljud så är det viktigt att både ge en korrekt beskrivning av källan och av det ljud den genererar. I kapitlet
”Avgränsningar” anges vad som i de här vägledningarna avses med industri- och annat verksamhetsbuller. Några exempel på komplexa ljudkällor är hamnar och bangårdar.
Kännetecknande för hamnar är att det förekommer flera olika bullerkällor, verksamheten bedrivs oftast utomhus över stora delar av dygnet och det är inte ovanligt att de är lokaliserade centralt i städer. Det finns flera olika slags hamnar såsom färjehamnar och kryssningshamnar som främst betjänar passagerartrafik
8 Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, 2002.
samt handelshamnar för godstransporter. Det är vanligt att hamnar inrymmer flera slags parallella verksamheter, både godstransporter och passagerartrafik.
Färjehamnar och färjeterminaler har inte sällan en omfattande godstrafik och rangering som ansluter till färjetrafiken, ibland med tillhörande
omlastningscentraler. I hamnar förekommer buller från lastning och lossning på järnväg och lastbilar, ofta med hjälp av kranar och ramper. Industritrafiken med truckar eller andra fordon kan vara omfattande inom hamnområdet liksom embarkering och debarkering av fordon på färjor eller ro/ro-fartyg (roll-on roll- off). Trenden har också gått mot att handelshamnar och delar av sådana hamnar har blivit alltmer specialiserade på att hantera vissa laster som petroleumprodukter eller miljöfarligt avfall. I ljudbilden ingår dessutom storskaliga fläktar och
kylaggregat i silos, lager och depåer.
Även på en bangård är ljudbilden ofta komplex med flera ljudkällor och olika typer av buller, exempelvis slagljud när man växlar spår eller kopplar vagnar för att bilda tåg, gnissel och slag när vagnar skjutsas och bromsas och tryckluftspys vid i och urkoppling av vagnsbromsar. Vanligt är också buller från
vagnssammanstötning på ändspår samt buller från tåg som flyttas. En hel del av bullret är alltså impulsljud, men det förekommer också lågfrekvent buller från diesellok som står på tomgångskörning.
Vad är buller
Buller är oönskat ljud. Men vad vi betraktar som oönskat ljud varierar, dels mellan olika personer men också beroende på ljudets karaktär och när och hur vi
exponeras för det. Exempelvis kan ljud som vi inte ens märker på dagen bland all annan aktivitet väcka oss och vara störande på natten.
Störning och hälsopåverkan
Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevs under en längre tidsperiod. Termen inkluderar störning av aktiviteter, vila och sömn. Den omfattar även själva upplevelsen av obehag och irritation när man utsätts för buller. Eftersom störning är en subjektiv reaktion påverkas reaktionen av fler andra faktorer än bara själva bullerexponeringen.
Buller påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. De negativa effekterna kan vara att det blir svårt att uppfatta tal, och svårt att vila och sova. Andra negativa effekter är stress, minskad koncentrationsförmåga och försämrad inlärningsförmåga.
Egenskaperna för industribuller varierar avsevärt beroende på typ av källa eller aktivitet det handlar om. Det innebär således att effekterna av olika slags
industribuller varierar. Industribuller omfattar många olika bullerkällor, av vilka några har särskilt irriterande egenskaper. Industribuller kan innehålla
återkommande inslag av exempelvis slagljud, gnissel, tonalt ljud och låga frekvenser vilket är av särskilt störande karaktär. Åtgärder som inbegriper mekanisk påverkan, till exempel rangering, nitning och lossning av järnskrot, kan generera impulsljud på hög nivå, och system som rör luft, till exempel fläktar och ventilationssystem, genererar ofta lågfrekventa ljud9. För en verksamhet kan det vara så att det är flera olika källor som genererar buller. Det kan exempelvis
9 Community Noise. Berglund. och Lindvall. Underlagsrapport till WHO. Archives of the Center for Sensory Research, 1995. 2(1): p. 1–195
innebära att en verksamhet samtidigt kan generera lågfrekvent buller från ett ventilationssystem och både impulsljud och ljud med tonala komponenter från olika roterande maskiner.10 Sambandet mellan allmän störning och trafikbuller är väl utredda och det finns en tydlig koppling mellan dem. Vid samma ekvivalenta ljudnivå genererar flygbuller en större andel bullerstörda än vägtrafik, som i sin tur genererar en större andel bullerstörda än spårbuller. Antalet studier av just
industribuller är begränsat men resultatet av de studier som finns visar att industribuller upplevs vara lika eller något mer störande än vägtrafikbuller.
Variationerna av hur bullerstörda vi blir beror bland annat på ljudnivån, ljudets karaktär, vilka aktiviteter vi håller på med och också vilken attityd vi har till bullerkällan. Människor är olika bullerkänsliga, och känsligheten är också olika i olika miljöer. I ett rekreationsområde där vi förväntar oss en tystare miljö blir vi mer störda av buller än i tätorter. Olika grupper av människor är också olika känsliga för bullerexponering. I en miljö där buller minskar förmågan att uppfatta och förstå tal drabbas särskilt personer med hörselnedsättning eller barn som håller på att lära sig språk och att läsa. Sömnstörningar är ett av de vanligaste klagomålen och det kan ge upphov till effekter både på kort- och lång sikt, till exempel trötthet, irritation och försämrad kognitiv förmåga. I Miljöhälsorapport 2009 sammanfattas bland annat vilka fysiologiska effekter som buller kan ge upphov till11. Studier visar att trafikbuller kan orsaka högt blodtryck och ökad risk för hjärtinfarkt. Fler studier om detta behövs dock, men även om den faktiska riskökningen är liten så kan den vara betydelsefull ur ett folkhälsoperspektiv eftersom det är ett stort antal personer som exponeras. Högt blodtryck kan i sin tur leda till hjärtkärlsjukdom.
Ordlista
Bostadsrum
Definieras som alla rum i bostaden för permanentboende och fritidshus där en låg bullernivå eftersträvas. Här ingår rum för sömn och vila, rum för daglig samvaro (till exempel vardagsrum). Däremot räknas inte kök, hall och tvättstuga som bostadsrum. Förråd och källare räknas som biutrymme.
Ekvivalent ljudnivå (Leq)
Energimedelvärdet av en varierande ljudtrycksnivå under en viss tidsperiod (t).
Periodens längd kan vara dag, kväll, natt, dygn eller annan relevant tidsperiod.
Anges i enheten dB. Dygnsekvivalent ljudnivå skrivs exempelvis som Leq,24h. Fasad
Begreppet vid fasad avser ett frifältsvärde eller till frifältsvärde korrigerat värde.
Med frifältsvärde avses en ljudtrycksnivå som inte är påverkad av reflexer i den egna fasaden.
Maximal ljudnivå (Lmax)
Den högsta A-vägda ljudnivån under en viss tidsperiod. Uttrycks i dBA.
10 Environmental noise and health. Current knowledge and research needs. Eriksson, Nilsson och Pershagen. Naturvårdsverket 2013
11 Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen 2009
Rådighet
Rådighet innebär att verksamhetsutövaren har ett tillräckligt inflytande och en sådan påverkansgrad över bullerkällan eller bullerkällorna bakom en uppkommen olägenhet, eller risken för sådan – att denne kan utkrävas ansvar för
bullerförebyggande eller bullerdämpande åtgärder på platsen.
Uteplats
Med uteplats avses, gemensam eller privat, iordningsställt område eller yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i anslutning till bostaden. Målen för ljudnivå vid uteplats avser frifältsvärden eller till frifältsvärde korrigerat värde.
Referenslista
Berglund och Lindvall (1995). Community Noise. Underlagsrapport till WHO.
Archives of the Center for Sensory Research, 1995. 2(1): p. 1–195.
www.boverket.se/Vagledningar/PBL-
kunskapsbanken/Detaljplanering/Planbestammelser Boverkets byggregler (BBR). BFS 2011:6, avsnitt 7.
Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, 2002.
Eriksson, Nilsson och Pershagen (2013). Environmental noise and health. Current knowledge and research needs. Naturvårdsverket 2013.
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13.
Gemensamma definitioner och begrepp. Redovisning från den nationella samordningen av omgivningsbuller, Naturvårdsverket 2013.
Ljudlandskap för bättre hälsa, Göteborgs universitet, Chalmers, Stockholms universitet, 2008.
Miljöhälsorapport 2009, Socialstyrelsen 2009.
Regeringens proposition 2013/14:128 Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, 2014-03-20.
Regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter
Del 2. Industri- och annat verksamhetsbuller vid
planläggning – Boverkets utkast
till vägledning
Innehåll
Inledning ... 24 Tillämpning ... 24 Bästa möjliga ljudmiljö eftersträvas ... 24 Åtgärda om möjligt källbullret ... 24 Olika zoner ... 24 Föreslagna ljudnivåer ... 26 Ljuddämpad sida ... 26 Var ska de angivna ljudnivåerna klaras ... 27 Vad gäller olika delar av dygnet ... 27 Bulleranpassad bostadsbyggnad ... 27 Balkonger och uteplatser ... 27 Ljudförhållanden inomhus i nyuppförda bostäder ... 28 Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor ... 28 Tillfällig verksamhet ... 28 Industriverksamhet med miljötillstånd ... 28 Arbetsgång vid planläggning i bullriga miljöer ... 29 Buller vid planläggning ... 30 Översiktsplan ... 30 Detaljplan ... 30 Riksintressen ... 30 Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller ... 30 Ortsvanlighet och allmänvanlighet är inte tillämpbart ... 31 God boendemiljö ... 31 Bebyggelsestruktur ... 32 Ljuddämpad sida ... 32 Utformning av bostadsbyggnad ... 32 Fasadmaterial ... 32 Balkonger med mera ... 32 Tak ... 33 Planlösning ... 33 Planeringsexempel ... 34 Beräkningsexempel ... 37
Industri och trafik är belägna på samma sida om planerad
bostadsbyggnad ... 38 Industri och trafik på olika sidor om planerad bebyggelse ... 40 Slutsatser ... 42 Internationell utblick ... 42 Inom EU används måtten Lden och Lnight ... 42 Norge ... 42 Danmark ... 45 Tyskland ... 47 Nederländerna ... 48 Referenslista ... 49
Inledning
Dagens samhällsplanering är inriktad på förtätning av befintlig bebyggelse, omvandling av tidigare verksamhetsområden till
bostadsområden samt funktionsblandning med närhet mellan bostäder, service och verksamheter. Fördelarna med denna inriktning är flera, bland annat ger den en levande och trygg stadsmiljö och en mer effektiv
användning av redan ianspråktagen mark, vilket minskar trycket på värdefulla grönområden och jordbruksmark i tätorternas ytterområden.
Funktionsblandning och förtätning ger också bättre förutsättningar för miljöanpassade transporter. En nackdel är att fler människor kan komma att utsättas för buller i sin boendemiljö. Genom framsynt planering och utformning av tillkommande bebyggelse kan ändå goda boendemiljöer skapas.
Boverkets vägledning ska ge stöd vid planläggning och byggande av bostäder i områden som är utsatta för buller från industrier och annan liknande verksamhet.
Tillämpning
Vägledningen avser buller från industri samt andra verksamheter. En beskrivning av vilka verksamheter som avses finns i del 1 under rubriken
”Tillämpningsområde”.
Bästa möjliga ljudmiljö eftersträvas
I en planeringssituation finns det möjligheter att anpassa bebyggelsen till omgivande bullersituation. Då är det viktigt att inte enbart klara lägsta godtagbara ljudkvalitet, utan att alltid sträva efter bästa möjliga ljudmiljö för de nya bostäderna.
För att det ska bli möjligt att bygga bostäder med god ljudmiljö i bullerutsatta delar av städer och tätorter är det viktigt att minimera de boendes upplevelse av störning från buller. Ett sätt är att arbeta med kompensationsåtgärder, exempelvis kan en bullrig sida kompenseras med tillgång till en ljuddämpad sida utomhus.
Åtgärda om möjligt källbullret
Vid planering av ny bostadsbebyggelse som är exponerad för buller från befintlig industri eller andra verksamheter över angivna ljudnivåer ska i första hand möjligheten att dämpa bullret vid källan undersökas. Detta behöver ske i dialog med verksamhetsutövaren. Om det inte är möjligt att dämpa källbullret kan åtgärder göras i den planerade bebyggelsen, exempelvis genom skärmning och/eller bulleranpassad utformning av bostadsbyggnaderna. En teknisk, ekonomisk och miljömässig värdering kan ligga till grund för vilka åtgärder som bör genomföras.
Olika zoner
Boverket föreslår tre olika zoner för planläggningen av
bostadsbebyggelse i områden som är utsatta för industri- eller annat verksamhetsbuller:
I zon A bör bostadsbebyggelse kunna medges utan krav på bulleranpassad utformning av bebyggelsen. Det är ändå lämpligt att beakta hur bebyggelsen kan utformas för att bidra till en så god ljudmiljö som möjligt.
I zon B bör bostadsbebyggelse kunna medges förutsatt att
tillkommande bostadsbebyggelse får tillgång till ljuddämpad sida och att byggnaderna bulleranpassas. Även här ska bästa möjliga ljudmiljö alltid eftersträvas.
I zon C är Boverkets bedömning att ljudnivåerna är för höga för att området ska vara lämpligt för bostadsbebyggelse och bostäder bör därför inte medges.
Nedan visas en figur över hur bästa möjliga ljudmiljö alltid ska eftersträvas. Genom åtgärder för att minska källbuller eller skärmning kan området få en bättre ljudmiljö.
Figur 1. Bästa möjliga ljudnivå ska alltid eftersträvas.
Föreslagna ljudnivåer
Nedan anges de ljudnivåer som bör gälla vid planläggning av bostadsbebyggelse i områden som påverkas av industri- och annat verksamhetsbuller. Ljudnivåerna som anges nedan är desamma som redovisas för planläggning i del 1 under rubriken ”Föreslagna ljudnivåer”.
Tabell 5. Ljudnivå från industri/ annan verksamhet, frifältsvärde utomhus Leq dag (06-18)
Leq kväll och natt (18-06) samt lör-, sön- och helgdag Zon A - Bostadsbyggnader bör kunna
medges upp till angivna nivåer 50 dBA 45 dBA
Zon B - Bostadsbyggnader bör kunna medges förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas
51-60 dBA 50 dBA
Zon C - Bostadsbyggnader bör inte medges >60 dBA >50 dBA Utöver detta gäller:
• Återkommande höga ljudtoppar (> 55 dBA Lmax) bör inte förekomma nattetid 22-06. Om de berörda byggnaderna har tillgång till
ljuddämpad sida avser dessa värden den ljuddämpade sidan.
• Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.
Ljuddämpad sida
En byggnad exponeras för buller på olika sätt. Ibland har byggnaden samma bullerexponering på samtliga sidor och ibland har byggnaden en exponerad sida och en sida som är mindre bullerexponerad, det vill säga någon form av ljuddämpad sida. I zon B bör bostadsbyggnader ha en ljuddämpad sida. Ljudnivån på den ljuddämpade sidan anges som en totalnivå. Det vill säga här avses det sammanlagda ljudet från samtliga förekommande källor till exempel industri och vägtrafik.
Tabell 6. Totalnivåer på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus Leq dygn från samtliga
källor
Leq natt (22-06) från samtliga
källor
Ljuddämpad sida 50 dBA 45 dBA
Var ska de angivna ljudnivåerna klaras
De angivna ljudnivåerna ska alltid klaras utomhus vid fasad. I zon A eller vid ljuddämpad sida ska ljudnivåerna också klaras vid särskilt
iordningställda ytor avsedda för lek och utevistelse i markplan intill bostad.
I särskilda situationer där det inte är tekniskt möjligt att klara angivna ljudnivåer utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida kan i
undantagsfall högre värden behöva accepteras. Detta gäller inte vid balkonger i de fall en bullerutredning har pekat ut dessa som de
ljuddämpade uteplatserna. Ljudnivån 45 dBA bör dock alltid klaras vid fasad nattetid (22-06).
Vad gäller olika delar av dygnet
De föreslagna ljudnivåerna anges på olika sätt för den bullerutsatta och den ljuddämpade sidan. För den bullerutsatta sidan beräknas
ekvivalentvärdet för dag klockan 6-18 och ekvivalentvärdet för kväll och natt klockan 18-06 samt lördagar, söndagar och helgdagar. Hänsyn har alltså tagits till att det är önskvärt med mindre buller på kvällar, nätter och helger.
På den ljuddämpade sidan beräknas ekvivalentvärdet för det totala bullret från samtliga källor under hela dygnet. Även ett ekvivalentvärde för natten ska beräknas för klockan 22-06.
Återkommande höga ljudtoppar bör inte förekomma nattetid 22-06.
Bulleranpassad bostadsbyggnad
I bullerutsatta lägen kan bebyggelse anpassas på olika sätt. Det kan handla om bebyggelsens utformning och placering i landskapet, att välja lämplig typ av byggnad och/eller olika byggnadstekniska åtgärder som val av utformning och material.
Sedan många år är det etablerad rättspraxis att en bostadsbyggnad också kan bulleranpassas genom att lägenheternas planlösningar utformas så att minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet orienteras mot den ljuddämpade sidan. Reglering i detaljplan av sådana planlösningar har vid upprepade tillfällen godtagits av mark- och miljööverdomstolen. Med bostadsrum avses rum för sömn och vila eller daglig samvaro. Utrymme för matlagning och personlig hygien samt korridorer, loftgångar,
gemensamhetsutrymmen och förråd kan orienteras mot den bullerutsatta sidan. Genom att utforma balkonger eller burspråk på sådant sätt att bakomliggande fasaddel eller fönsteröppning skärmas, ges möjlighet till ostörd utevistelse på balkong eller att kunna öppna fönster utan insläpp av buller. Även andra typer av fasad- och fönsterutformningar enligt
liknande principer kan användas.
Balkonger och uteplatser
Varje bostadslägenhet bör ha tillgång till en särskilt iordningställd yta, gemensam eller privat, avsedd för lek och utevistelse med god ljudmiljö i anslutning till bostaden. Balkonger och uteplatser bör normalt placeras på bostadens ljuddämpade sida. Om detta inte är möjligt kan en acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en delvis inglasning eller ett ljudabsorberande ytskikt. En balkong eller en uteplats i ett bullerutsatt läge kan ibland vara ett önskvärt komplement till en ljudskyddad sådan,
genom att den kan erbjuda särskilda kvaliteter, såsom solljus eller attraktiv utsikt.
För uteplats och vistelsezoner gäller förutom låga bullernivåer att de ska vara attraktiva att vistas på. Det gäller till exempel utformning av ytorna och den närmaste omgivningen, väderstreck, solljus och utsikt.
Ljudförhållanden inomhus i nyuppförda bostäder
I plan- och byggnadsförordningen 3 kap. 13 § finns egenskapskrav avseende skydd mot buller. I denna paragraf står att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande
förhållanden.
Föreskrifter och allmänna råd om bullerskydd inomhus finns i Boverkets byggregler (BBR)1.
I föreskrifterna står att byggnader som innehåller bostäder, deras installationer och hissar ska utformas så att ljud från dessa och från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas. Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. De installationer som brukaren själv råder över och som inte påverkar ljudnivån i någon annan bostad i samma byggnad, omfattas dock inte av ljudkraven.
Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder, ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas.
I de allmänna råden framgår vilka ljudnivåer som normalt bör klaras för att uppfylla föreskriften. De allmänna råden behandlar bland annat stegljud, ljud från installationer och hissar samt dimensionering av byggnadens ljudisolering mot yttre ljudkällor.
Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor
Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor regleras i dagsläget inte detaljerat i BBR. Däremot tas det särskilt upp i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus.2
Särskild hänsyn bör tas när det gäller bostadsbyggande vid
bullerkällor som avger lågfrekvent buller eftersom sådant buller är svårt att dämpa.
Tillfällig verksamhet
Det förekommer att verksamheter pågår endast några veckor per år eller enstaka dagar/timmar per vecka. Förekommer verksamhet endast kortare perioder såsom enstaka dagar/timmar kan avsteg göras utifrån en samlad bedömning. Tillfällig verksamhet kan exempelvis vara leveranser vid ett varuintag till en närbutik eller stormarknad.
Industriverksamhet med miljötillstånd
Industriverksamheter har ofta miljötillstånd som inkluderar bullervillkor.
Bulleranpassning av ny bostadsbebyggelse kan i ett planläggningsskede
1 Se gällande BBR: www.boverket.se
2 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13
komma i konflikt med gällande bullervillkor. De åtgärder som kan aktualiseras vid en lokaliseringsprövning av nya bostäder får inte gå ut över bindande villkor i gällande miljötillstånd eller deras rättsverkan. Vid planläggning av nya bostäder i närheten av befintliga eller nya
verksamheter ska dessutom verksamheternas utvecklingsmöjligheter beaktas.
Arbetsgång vid planläggning i bullriga miljöer
Nedan visas i ett flödesschema förslag till hur en arbetsgång kan se ut vid planläggning av nya bostäder i bullerutsatta lägen:
Figur 2. Flödesschema, arbetsgång
