försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för
16 Beräkningsgrunder, inkomster och tillgångar
16.1 Beräkningsgrunder
16.1.1 Överskott från tidigare period
Huvudprincipen är att inkomster som överstiger hushållets behov enligt norm den ena månaden överförs som inkomst till nästkommande månad. Tillämpning av denna princip förutsätter dock att den sökande känner till kommunens beräkningsgrunder.
För sökande som aldrig eller inte under lång tid varit i kontakt med socialtjänsten kan socialtjänsten inte kräva att han eller hon i förväg ska planera och anpassa sin ekonomi efter gällande nivå på försörjningsstöd. Det egna ansvaret att planera sin ekonomi gäller dock. En ansökan om ekonomiskt bistånd kan i denna situation inte kategoriskt avslås med hänvisning till ett normöverskott som uppkommit genom summering av sökandens inkomster flera månader bakåt. Huvudregel är en tillbakaberäkning om 1 månad då den sökande ej haft ekonomiskt bistånd tidigare.
Det bör påpekas att en person som vid sista inkomsttillfället vet att han inte har sin försörjning tryggad framåt har ett eget ansvar att efter förmåga planera för de nödvändigaste utgifterna. En person som exempelvis fått avgångsvederlag motsvarande sex månadslöner får anses ha ett eget ansvar att sörja för sin försörjning under motsvarande tid eller fram till nytt arbete eller till utbetalning av
arbetslöshetsersättning.
Vid nyansökan ska inkomster under en månad tillbaka uppges. Ett skäl för detta är att kunna göra en helhetsbedömning av sökandens ekonomiska situation. Det är med hänsyn till eventuella överskott viktigt att de sökande kontinuerligt, men särskilt i början av kontakten, får information om regler för beräkning av försörjningsstöd och att i princip alla inkomster räknas, som exempelvis retroaktiva utbetalningar och överskjutande skatt.
Vid fortlöpande försörjningsstöd där den sökande kan anses vara medveten om hur inkomsterna beräknas i samband med prövning av försörjningsstöd, kan ansökan avslås om han eller hon haft inkomst över normen samt medberäkna överskottet till nästkommande månad/månader.
Personer som tidigare haft socialbidrag och som återvänder till socialnämnden inom tre månader ska de senaste månadernas inkomster och utgifter inlämnas. Vid frånvaro från socialnämnden längre än tre-fyra månader ska sökande beaktas som ett nybesök.
16.1.2 Skadestånd
Ett skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, bör socialnämnden i regel inte räkna med som faktisk inkomst, t.ex.
skadestånd för att ha varit utsatt för ett brott av något slag och behov av långvariga och kostsamma behandlingar. Frågan om försäkringsersättning avseende ideell skada ska undantas vid prövning av rätt till försörjningsstöd har prövats av Regeringsrätten (RÅ 2010 ref. 42). Rätten bedömer att det i och för sig kan anföras argument för att ett skadestånd för ideell skada eller försäkringsersättning inte ska behöva användas för den grundläggande försörjningen. Regeringsrätten finner dock att det inte är möjligt att bortse från en sådan tillgång vid prövning av rätten till försörjningsstöd. Endast medel för att täcka klart förutsebara kostnader till följd av skadan synes kunna undantas vid denna bedömning.
16.1.3 Handikappersättning
Huvudregeln är att handikappersättning som utbetalas som kompensation för merkostnader inte ska medräknas som inkomst vid beräkning av ekonomiskt bistånd. För att säkerställa vad som ingår i handikappersättningen ska beslut från Försäkringskassan begäras in. Detta för att få ett underlag på vad ersättningen avser att täcka och säkerställa att klienten inte beviljas ekonomiskt bistånd för samma utgifter (t.ex. läkarvård eller medicinkostnad).
16.1.4 Handikappersättning som kan medräknas
Undantag från huvudregeln gäller ersättning som endast utbetalas som en generell schabloniserad ersättning. Det är viktigt att göra skillnad på ersättning som utbetalas för faktiska merkostnader och sådan som endast avser generell rätt till ersättning, t.ex. för den som är blind eller gravt hörselskadad.
46
Om den sökande har generell ersättning kan det vara aktuellt att medräkna ersättningen som inkomst.
Vid utredning om handikappersättningen ska medräknas eller inte ligger beslutet från
Försäkringskassan till grund för bedömningen. Om den sökande har faktiska omkostnader, t.ex.
städning, hjälp att öppna post eller andra styrkta omkostnader som motsvarar ersättningen ska dessa delar inte räknas med som inkomst. Om den sökande inte har några omkostnader eller inte styrker faktiska omkostnader bör belopp som avser generellt utbetald ersättning medräknas som inkomst.
Lagrum: HFD 2017-05-11, mål nr 1893-1895-16. Vid eventuell framställan för handikappersättning är det viktigt att lägga till ”framställan avser inte merkostnadsersättning” under övriga upplysningar på Försäkringskassans blankett.
16.1.5 Införsel via Kronofogdemyndigheten
Sökande ska hänvisas till kronofogdemyndigheten för uträkning av rätt förbehållsbelopp. I normalfallet ska den enskilde vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även vid avdrag via
kronofogden. Undantag kan dock förekomma på grund av umgänge med barn samt tillfälligt höga medicinkostnader.
16.1.6 Leasingbil
Löneavdrag gällande leasingbil ska påräknas lönen efter avdrag för skatt enligt tabell 33. Kostnad för arbetsresor ska då godtas enligt Skatteverkets regler för bilersättning. Se avsnitt i riktlinjerna
”arbetsresor med bil”.
16.2 Inkomster 16.2.1 Jobbstimulans
Jobbstimulansen (Prop. 2012/13:94) är en särskild beräkningsregel för inkomster av anställning och regleras i 4 kap. 1 b § SoL. Den innebär att 25 % av nettoinkomst av anställning under vissa
förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd.
Beräkning av jobbstimulansen
Jobbstimulansen gäller från den 1 juli 2013 och kvalificeringstiden är sex sammanhängande månader med försörjningsstöd. Det innebär att perioden januari – juni 2013 är den första möjliga
kvalificeringsperioden för jobbstimulans. Socialstyrelsen anser att ordalydelsen leder till slutsatsen att ett avslag för en månad avbryter kvalificeringsperioden och en ny kvalificeringsperiod på sex månader ska påbörjas. Det finns inget krav på att den enskilde har fått försörjningsstödet från samma kommun under sexmånadersperioden. Jobbstimulansen är personlig.
Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader och tiden ska vara sammanhängande. Tvåårsperioden med möjlighet till jobbstimulans börjar när den enskilde fått försörjningsstöd sex månader i följd. Det har ingen betydelse om personen vid den tidpunkten har inkomst av anställning eller inte. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden. Om sökande har rätt till jobbstimulans och efter två år fortfarande är aktuell som biståndstagare måste hon/han återigen kvalificera sig under sex månader innan vi på nytt kan tillämpa den särskilda
beräkningsregeln.
Under tiden som den enskilde omfattas av jobbstimulansen har denne rätt att spara av sin inkomst utan att detta påverkar rätten till bistånd. Se även avsnittet i riktlinjerna om jobbstimulans under Tillgångar.
16.2.2 Ungdomars arbetsinkomster
Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 4 kap 1a § SoL:
1. Hemmavarande barns inkomster av eget arbete.
2. Hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.
Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförbar
grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpningen av 1 § till
47
den del de överstiger ett helt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring."
Barn kan aldrig vara underhållsskyldiga gentemot föräldrar och eventuella syskon. Däremot kan barns inkomster vid beräkning av familjens behov av bistånd användas för deras egen försörjning.
Med hemmavarande barn och skolungdomar avses barn och skolungdomar som bor i det hushåll för vilket bistånd beräknas för men även t. ex barn och ungdomar som på grund av gymnasiestudier inackorderats på annan ort. Barn och skolungdomar som bor växelvis hos respektive förälder eller bor med umgängesförälder räknas som hemmavarande hos båda föräldrarna (Prop 2012/13:94 s.11).
Socialstyrelsen har gjort ställningstagandet att bestämmelsen i 4 kap 1a§ SoL om skolungdomars arbetsinkomster inte kan anses vara tillämplig när det gäller ensamkommande ungdomar som bor i eget boende och studerar på gymnasiet. Däremot kan den särskilda beräkningsregeln i 4 kap 1b§, jobbstimulansen, vara tillämplig vid beräkningen av försörjningsstöd för dessa ungdomar
(Socialstyrelsen, Dnr 3.2-27697/2015).
16.2.3 Beräkning av ungdomars arbetsinkomster
I syfte att tillämpa bestämmelsen i 4 kap. 1 a § SoL och för att kunna göra en bedömning av en ansökan om ekonomiskt bistånd, behöver socialnämnden begära in uppgifter om den unges inkomster.
Nämnden behöver då den unges sammanlagda inkomster efter avdrag för skatt från början av kalenderåret och fram till ansökningstillfället. Någon avstämning vid årets slut av utbetalat bistånd mot intjänad årsinkomst ska inte göras. (Prop. 2012/13:94 s. 12 och prop. 2007/08:1, utgiftsområde 9, s. 147).
16.2.4 Inkomster av feriejobb
För ungdomar på kommunens stödboenden och ensamkommande ungdomar boendes i stödverksamhet medräknas inte lön från feriejobb.
Feriejobb, även kallat feriepraktik, erbjuds till ungdomar upp till 18 år Åstorps kommun som inte lyckats hitta sommarjobb på egen hand. Jobbet pågår under högst tre veckor.
16.2.5 Förtida uttag av ålderspension
Väljer en person att begära förtida uttag av sin ålderspension föreligger i regel inte rätt till
kompletterande försörjningsstöd, likaså kan nämnden inte kräva att den enskilde gör ett förtida uttag av ålderspensionen. En utredning och bedömning skall dock göras av den sökandes hela situation.
Finns det någon annan möjlighet till försörjning, ex genom arbetslöshetskassa eller aktivitetsstöd, om den sökande upphäver det förtida uttaget?
Vid förtida uttag av ålderspensionen beviljas inte bostadstillägg via försäkringskassan.
Om den enskilde på grund av förtida uttag erhåller ålderspension understigande
äldreförsörjningsstödets nivå beviljas istället äldreförsörjningsstöd av försäkringskassan.
16.2.6 Tillgångar och sparande
Huvudregeln är att kontanter, bankkonton och andra tillgångar som den enskilde förfogar över och som lätt kan realiseras i första hand bör tas i anspråk för att tillgodose den enskildes försörjning och att försörjningsstöd kan bli aktuellt först då den enskildes egna medel inte är tillräckliga.
Barn bör kunna ha sparmedel upp till 15 % av basbeloppet utan att det påverkar beräkning av
ekonomiskt bistånd. Hemmavarande, minderåriga barns banktillgodohavanden som överstiger 15 % av basbeloppet betraktas som tillgångar, men får i dessa fall endast användas till den unges egen
försörjning.
Skolungdomar 18-21 år bör på samma sätt som minderåriga barn kunna ha sparmedel upp till 15 % av basbeloppet utan att det påverkar beräkning av ekonomiskt bistånd. I normen finns vissa budgetposter som kräver ett visst sparande, exempelvis kläder och fritid. Vilket sparbelopp som i dessa fall kan godtas utan att påverka rätten till ekonomiskt bistånd, bedöms individuellt.
Förmögenhet som är bunden i egendom kan utgöra hinder för försörjningsstöd. Samtidigt som krav ställs på att egendom realiseras bör skäligt rådrum prövas och en långsiktig bedömning göras.
48 16.2.7 Fonder
Fonder som den enskilde beviljas och är avsedda för särskilt ändamål ska inte räknas med som inkomst.
16.2.8 Egna tillgångar – jobbstimulans
Jobbstimulansen innebär att det skapas ett utrymme för den enskilde att öka sin konsumtion eller att spara en del av sin inkomst. Om den enskilde väljer att spara inkomsten ska det inte påverka rätten till ekonomiskt bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln gäller. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter behöver ekonomiskt bistånd ska behovet bedömas på vanligt sätt, dvs. utan hänsyn till den särskilda beräkningsregeln. Det innebär att socialnämnden i varje enskilt fall då får bedöma om sparandet ska påverka rätten till bistånd eller inte. (Se även avsnittet om
Jobbstimulans)
16.2.9 Faktiska tillgångar
Vid bedömningen av om en sökande kan tillgodose sitt behov genom egna tillgångar i stället för genom försörjningsstöd bör endast sådana tillgångar beaktas som den sökande faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till.
Som exempel på fiktiva tillgångar som inte bör påverka rätten till försörjningsstöd kan nämnas - pensionsförsäkringar som inte kan återköpas
- bankmedel som inte går att disponera på grund av villkor i gåvobrev
- fast egendom som inte kan överlåtas på grund av en bestämmelse i gåvobrev eller testamente 16.3 Realiserbara tillgångar
Om den enskilde förfogar över kontanter, banktillgodohavanden eller andra tillgångar som lätt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer, pensionsförsäkringar där kapitalet kan lyftas, bör dessa beaktas vid bedömningen av en sökandes behov av försörjningsstöd.
Om hjälpbehovet bedöms bli långvarigt eller om andra särskilda omständigheter föreligger, bör krav kunna ställas på att även andra tillgångar skall avyttras för att den enskilde på så sätt helt eller delvis skall kunna tillgodose sitt behov. Sådana kapitalvaror som vanligtvis finns i ett hem, t.ex. TV, video, stereo och dator bör dock i normalfallet inte påverka rätten till försörjningsstöd, under förutsättning att varornas värde är rimligt.
Vid en försäljning bör den enskilde kunna använda intäkten till att betala eventuella lån som är kopplade till det som avyttrats utan att detta medför en sänkning av försörjningsstödet.
Krav på försäljning bör endast ställas i de fall då den aktuella tillgången representerar ett betydande värde samt då intäktsöverskottet av försäljningen kan anses motivera åtgärden.
Visserligen kan en vägran att sälja en tillgång vara skäl att neka försörjningsstöd men kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 1 § SoL kvarstår dock alltid. Det innebär att akuta hjälpbehov i
normalfallet inte kan vägras med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom att den enskildes tillgångar säljs. Är den enskilde i en akut nödsituation är han eller hon per definition i behov av omedelbart bistånd, eftersom behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.
16.3.1 Bilar och andra fordon
Bilinnehav betraktas i de flesta fall som något som överstiger begreppet skälig levnadsnivå och ska accepteras mycket restriktivt. Dessa ärenden ska alltid föregås av en utredning där rätten till
försörjningsstöd fastställs genom att ta reda på om ett avyttrande kan tillgodose den enskildes behov. I begreppet fordon innefattas förutom bilar även båtar, motorcyklar, snöskotrar, husvagnar, mopeder etc.
För att korrekta bedömningar ska kunna göras bör värderingsuppgifter på vad fordonet skulle betinga vid en försäljning i dagsläget tas fram. Värderingsuppgifter kan inhämtas från exempelvis
ikanobanken.se, kvd.se, bilpriset.se och/eller blocket.se. I de fall sökande inte håller med om värderingen ska han/hon inkomma med egna värderingsuppgifter, t.ex. från märkesverkstad.
Eventuella kostnader för en sådan värdering kan tas upp som en godtagbar kostnad vid beräkning av ekonomiskt bistånd under förutsättning att värderingen skett i samråd med ansvarig handläggare.
49
Skäligt rådrum bör beaktas vid krav på försäljning av bil och andra fordon och lämplig tid anses här en månad. När ett beslut om skäligt rådrum fattas ska alltid en besvärshänvisning bifogas.
Vid krav om försäljning ska fordonets värde ställas i förhållande till de eventuella lån som är kopplade till fordonet. I de fall nuvarande värde är lägre än vad fordonet är belånat till kan inte krav ställas på försäljning. Sökande ska dock informeras om att när fordonet är avbetalat eller när värdet på fordonet överstiger det belånade värdet kommer krav på försäljning att ställas.
I följande fall bör krav om att avyttra bil inte ställas:
- Bilen är en förutsättning för att kunna ta sig till och från arbete eller annan daglig
sysselsättning. Exempelvis när det inte finns tillgång till allmänna kommunikationsmedel med rimlig turtäthet eller inom rimligt avstånd från bostaden.
- Om medicinska eller sociala skäl för behov av bil finns. Detta kan exempelvis handla om en förälder som behöver bil för att kunna ha umgänge med sitt barn.
- En våldsutsatt person där man har utrett att det finns behov av bil utifrån ett skyddsperspektiv.
- Vid sjukdom och handikapp ska läkarintyg finnas som styrker behovet av bil utifrån medicinska och/eller psykiska orsaker. Vid medicinska eller sociala skäl ska ärendet alltid lyftas på samråd.
Om villkoren för bilinnehav är uppfyllda bör värdet av bilen inte överstiga ett prisbasbelopp. Om värdet är högre bör sökande hänvisas till att byta till en billigare bil. Om den enskilde p.g.a.
funktionshinder har en specialanpassad bil bör denna godtas oavsett värde.
Socialstyrelsen har inte tagit ställning till vilket värde ett fordon kan ha utan att räknas som en realiserbar tillgång. Av rättspraxis framgår dock att fordon, trots låga värden, ansetts vara realiserbara tillgångar.
16.3.2 Pantbelåning
Om det framkommer att sökande har pantbelåning, till exempel i inkomstdeklarationen, ska
låneinformation, med eventuell historik, begäras in. Av denna framgår vilka lån som finns/funnits och när föremålet pantsattes. Även lånebelopp framgår (den summa som sökande fick i samband med inlösen) samt kostnad för att lösa ut föremålet. Det framgår även förfallodatum, vilket kan komma att förlängas. Om sökande inte hämtar ut sitt föremål går detta till auktion, som i vissa fall kan generera i en inkomst.