Internbudget 2021

(1)

KALLELSE

Socialnämnden kallas till sammanträde.

Socialnämndens sammanträde 2020-12-10 är inte öppet för

allmänheten. Frågor på dagordningen kan ställas till socialnämnden per mejl och kommer att besvaras skriftligen.

socialforvaltningen@astorp.se Märk ditt mejl med ”Frågor på dagordning - SN”

Datum: Torsdagen den 10 december

Tid: 14.00

Plats: Kulturhuset Björnen, Stora salen

Gruppmöten sker 13.00. Socialdemokraterna och Centerpartiet: Stora Salen.

Åstorpsalliansen: Cafeterian. Sverigedemokraterna: Källaren FÖREDRAGNINGSLISTA

1. Upprop

2. Val av justerare

3. Godkännande av föredragningslistan 4. Allmänhetens frågestund

5. Internbudget för Socialnämnden 2021

6. Väckt ärende av Maria Gottschalk (-) Alkoholservering vid hemleverans av mat

7. Revidering av riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

8. Uppdaterade riktlinjer för insatser inom socialtjänstlagen äldre och funktionsnedsatta

9. Resursförstärkning inom äldreomsorgen

10. Förstärkt hemvård vid hemgång efter sjukhusvistelse 11. Översyn av terminologi inom socialförvaltningen

12. Redovisning av statistik från Barnahuset Skåne NordVäst för perioden 2020-01-01 till och med 2020-06-30

13. Redovisning av statistik från Socialjouren för perioden 2020-01-01 till och med 2020-06-30

14. Förvaltningen informerar

15. Redovisning av delegationsbeslut 16. Delgivningar

Isabella Dzanko Linda Tholén

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum 2020-12-10

NÄRVAROLISTA

Socialnämndens ledamöter och ersättare samt

omröstningsbilaga.

Tjänstgörande ersättare markeras med tjg.

Närvaro

Namn Ledamöter

Ja Nej Avstår Ja Nej Avstår

Isabella Dzanko (S), ordf.

Bertil Wemmert (C), 1:e vice ordf.

Wiveca Andreasson (M), 2:e vice ordf.

Leif Persson (S) Magnus Olsson (S) Anette Andersson (C) Catarina Anderberg (M)

Hans Sundström (KD) Mattias Strand (L) Maria Gottschalk (-) Petra Jansdotter (SD) Anneli Servin (SD) Harri Rosqvist (SD)

ERSÄTTARE

Ioana Cimpoeru (S) Monica Glans (L) Rolf Lundqvist (SD) Anna-Lena Olsson (SD) Lena Svensson (M) Kerstin Lindecrantz Noresson (S)

Bogomir Dordevic (C) Totalt

(3)

Sn §

Val av justerare Socialnämndens beslut

Att Wiveca Andreasson (M) och Ioana Cimpoeru (S) utses till att jämte ordförande justera dagens protokoll.

Expedieras Akten

___________

(4)

Sn §

Godkännande av föredragningslistan Yrkande

Ordförande yrkar att följande ärenden utgår från dagordningen:

- Allmänhetens frågestund - Eventuella övriga ärenden - Frågor till och från råden Proposition

Ordförande lägger lagda yrkanden under proposition och finner att detta bifalles.

Socialnämndens beslut

Föredragningslistan fastställs med ovan justering.

Expedieras:

Akten

(5)

Sn §

Internbudget för Socialnämnden 2021 Dnr SND 2020/134

Sammanfattning

Förvaltningen har utarbetat förslag på internbudget 2021.

Beslutsunderlag

Internbudget 2021, Dnr 2020-134

Tjänsteskrivelse från ekonom Katarina Rikse, daterad 2020-11-24 Beslut från SnAu 2020-11-26 § 248

Yrkande

Ordförande yrkar att godkänna det upprättade förslaget till internbudget för socialnämnden för 2021 samt att överlämna internbudgeten 2021 som information till kommunstyrelsen.

Proposition

Ordförande lägger eget yrkande under proposition och finner att detta bifalles.

Socialnämnden beslutar att godkänna det upprättade förslaget till

internbudget för socialnämnden för 2021 samt att överlämna internbudgeten 2021 som information till kommunstyrelsen.

Expedieras:

Akten

Kommunstyrelsen

(6)

Katarina, Rikse Ekonom 042 – 641 16

katarina.rikse@astorp.se

Socialnämndens arbetsutskott

Internbudget 2021 Dnr SN2020/134 Sammanfattning

Socialnämndens budgetram för 2021 är 270 123 tkr. Socialförvaltningen har tagit fram ett förslag till fördelning av nettokostnadsramen. Budgetramen har justerats för

löneökningar, organisatoriska förändringar samt uppdrag att reducera kostnader inom särskilt boende inköp och gemensam översyn av vaktmästeri och lokalvård.

Socialnämndens bruttokostnader 2021 är 302 887 tkr och intäkterna beräknas till 32 764 tkr.

Förslag till beslut

Socialnämndens beslutar att godkänna det upprättade förslaget till internbudget för socialnämnden för 2021 samt att överlämna internbudgeten 2021 som information till kommunstyrelsen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från ekonom Katarina Rikse, daterad 2020-11-24 Ärendet

Socialförvaltningen har sammanställt och överlämnar verksamhetens internbudget 2021 till nämnden för godkännande.

Beaktande av barnperspektivet Hur har barns bästa beaktats?

Ja

Har barn fått uttrycka sina åsikter?

Nej

Monica Ehnberg Katarina Rikse

Socialchef Ekonom

Expedieras till:

Socialnämnden, Kommunstyrelsen

Tjänsteskrivelse Datum 2020-11-24 Version 1

(7)

1 Internbudget 2021

Socialnämnden

Internbudget 2021

Beslutad av:

Socialnämnden 2020-xx-xx DNR SN 2020-134

(8)

2 Internbudget 2021

Socialnämnden

(9)

3 Internbudget 2021

Socialnämnden

Socialnämnden har fått en tilldelad budgetram för 2021 på 270 123 tkr inklusive kapitaltjänstkostnader. I förhållande till den fastställda budgeten för 2020 är det en nettominskning med – 2 579 tkr. Ramen för 2021 är justerad enligt följande:

Specifikation budgetram tkr

Budgetram 2020 exkl kapitaltjänstkostnader 269 128

Löneökningar 2019 0ch 2020 HSL 861

Arvoden nämnd 35

Justering för ökning av personalomkostnadspålägg 1 % 1 310

Förändrad nämndsadministration -557

Förändrad redovisning av kostnader för inköp av datorer och telefoner,från investering till drift

794

Överflyttning av färdtjänst till KSF -2 313

Minskning av platser särskilt boende demografisk förändring -2 000

Översyn av vaktmästeri och lokalvård -67

Minskade kostnader för inköp av kontor- och förbrukningsmaterial utredning Decimalen

-314

Kapitaltjänstkostnader 2021 3 246

Summa budgetram 2021 270 123

Resultaträkning (tkr) 2019 2020 2021

Intäkter -57 365 -43 691 -32 764

Summa intäkter -57 365 -43 691 -32 764

Personalkostnader 208 569 206 450 201 089

Lokalkostnader 28 613 29 306 27 838

Övriga verksamhetskostnader 80 840 76 887 70 714

Avskrivningar 1 745 3 519 3 078

Finansiella kostnader 126 231 168

Summa kostnader 319 893 316 393 302 887

Nettoresultat 262 528 272 702 270 123

Differens 3 568

(10)

4 Internbudget 2021

Socialnämnden

• Kommunen kommer att få ett permanent tillskott riktat till äldreomsorgen på c:a 5,0 mkr. Beloppets storlek fastställs under december 2020. Bidraget ställer inte några särskilda krav exempelvis på bemanning eller att kommunen ska göra en

återrapportering till staten.

• Redan under 2020 finns avsatta medel för äldreomsorgslyftet. Inför 2021 stärks anslaget ytterligare. Bidraget ska användas till att täcka lönekostnader för ny eller befintlig personal som utbildar sig till vårdbiträde eller undersköterska. Från och med 2021 omfattas även första linjens chefer av bidraget. Bidragets storlek beslutas under december 2020.

• Kommunen får en generell förstärkning under 2021-2023. Första året beräknas kommunen få c:a 10 mkr. Sedan minskas bidraget under 2022-2023 till c:a 5,0 mkr per år. Bidraget planeras att användas till volymförändringar inom ekonomiskt bistånd samt täcka högre kostnader i LSS-utjämningssystemet.

Utöver ovan nämnda förändringar kommer det även ske löpande justeringar av kompensation för löneökningar 2020 års löneavtal, justering av belopp för kapitatjänstkostnader,

samfinansiering mellan förvaltningar samt justering för organisatoriska förändringar.

(11)

5 Internbudget 2021

Socialnämnden

Nämnd 764 764

Förvaltningsövergripande verksamhet 20 264 20 144

föreningsbidrag 352 427

förvaltningsövergripande 19 912 19 717

tillstånd och tillsyn alkohol 0 0

Myndighetsenheten 38 607 36 997

ekonomiskt bistånd 18 434 18 434

myndighet vuxna/äldre 11 757 11 911

placeringar funktionsvariation 5 876 2 449

placeringar och insatser vuxna 2 260 2 920

övriga insatser vuxna 280 1 283

Äldreomsorg och hälso- och sjukvård 136 221 135 681

anhörigstöd 144 147

bostadsanpassningsbidrag 534 537

färdtjänst 2 575 0

hälso- och sjukvård 23 735 25 851

ledning och administration 6 358 6 539

ordinärt boende 51 076 51 968

särskilt boende 51 335 49 385

övriga insatser ordinärt boende 464 1 254

Individ-och familjeomsorg 32 816 34 370

familjerätt o familjerådgivning 1 415 1 422

ledning och administration 3 761 2 771

myndighet barn och unga 7 414 10 215

placeringar och insatser barn o unga 14 408 14 523

öppenvård barn och familj 5 378 4 923

övriga insatser barn o unga 440 516

Funktionsvariation 44 030 42 167

anhörigstöd 147 147

boendestöd 1 206 1 121

bostad med särskild service 24 615 25 051

bostadsanpassningsbidrag 537 537

ledning och administration 1 089 901

personlig assistans 11 479 10 047

övriga insatser 4 532 3 996

personligt ombud 425 367

Nettoresultat 272 702 270 123

(12)

6 Internbudget 2021

Socialnämnden

Förvaltningsövergripande

Föreningsbidragen till sociala föreningar har höjts till 250 tkr enligt tidigare fattade beslut.

Bidragen till föreningar som riktar sig till äldre och till personer med funktionsvariationer kommer att flyttas över till Kultur- och fritidsnämnden under början av nästa år.

Den förvaltningsövergripande budgeten har justerats med ökade kostnader för inköp kopplade till IT- utrustning samt indexuppräkning av befintliga avtal. Förvaltningen gör en gemensam utbildningssatsning för samtlig personal genom att ansluta sig till utbildningskatalogen. Detta finansieras genom omfördelning av utbildningsanslag inom förvaltningen.

Myndighetsenheten

Budgeten för ekonomiskt bistånd ligger på en oförändrad nivå mellan 2020 och 2021.

Budgeten beräknas räcka till bidrag för 190 hushåll per månad men nuvarande nivå bedöms ligga på c:a 250 hushåll per månad. Intäkterna från Migrationsverket och DELMOS medlen kommer inte att finnas kvar under 2021. Det innebär att utifrån den beräknade volymen och den lägre intäktsnivån, saknas det c:a 5,7 mkr. Volymförändringen inom ekonomiskt bistånd planeras dock att till största delen kunna täckas med del av det tillfälliga statsbidraget för 2021. Samtidigt pågår arbetet med Öka takten, hantering av felaktiga utbetalningar och översyn av rutiner inom verksamheten i syfte öka kvaliteten i arbetet och minska bidragskostnaderna.

Placeringskostnaderna för externt boende LSS beräknas minska då insatsen kommer att utföras i egen regi. Budgeten för placeringar för vuxna missbrukare har ökat från en till två årsplaceringar. Inom området övriga insatser vuxna ryms budget- och skuldrådgivning, insatser inom våld i nära relationer samt bistånd andrahandslägenheter.

Äldreomsorg och hälso- och sjukvård

Budgeten för särskilt boende minskas då flera lägenheter tidvis stått tomma. Antalet platser minskar från 84 till 80. I budgetramen förutsätts att socialnämnden gör ytterligare

reduceringar med -2,0 mkr. Det motsvarar cirka fyra platser. Ännu är inte något beslut fattat hur detta genomföras utan förvaltningen och nämnden får arbeta vidare med frågan under 2021.

Inom hemvården planeras en omstrukturering från hemtagningsteam till att flytta ut resurserna närmare kommuninvånarna och på så sätt skapa en förstärkt hemvård. Samtidigt utökas

korttiden och växelvården från fem till åtta platser. Nattpatrullen får en utökning av bemanningen på grund av ökad vårdtyngd.

Hälso- och sjukvården har fått kompensation för löner enligt 2020 års lönerevision.

Verksamheten inriktar sig på att stärka sin grundbemanning för bättre kontinuitet och minskning av kostnasder för hyrpersonal.

Under 2020 kommer äldreomsorgen att få förstärkningar i form av riktade statsbidrag.

Fördelningen av dessa bidrag kommer att redovisas i början av 2021.

(13)

7 Internbudget 2021

Socialnämnden

bidrag samt finansiering med bidrag från Migrationsverket. Inför 2021 finns inga

projektmedel kvar men det finns fortfarande behov av i stort sett samma bemanning. Genom att omdisponera del av medel från neddragningen av antalet platser inom särskilt boende täcks den ökade kostnaden för barn och familj. För att stärka arbetsledningen inom barn och familj har det skett en utökning av teamledare. Utökningen täcks genom att IFO minskar med en områdeschef.

Kostnaderna för placeringar på HVB och institution ligger på en högre nivå än 2020.

Placeringskostnaderna är också uppräknade med tre procent, då avtalen som regel följer indexuppräkningar. Kostnaderna för extern familjhemsvård minskar medan kostnaderna för interna familjehem och vårdnadsöverflyttningar ligger på en oförändrad nivå.

Funktionsvariation

Inom personlig assistans har volymen minskat och budgeten har anpassats till en lägre nivå.

Timbeloppet inom personlig assistans är uppräknat med 3,5 procent till 315 kr per timme.

Detta är en förändring mot tidigare, då de funnits en fast uppräkning med 1,5 procent de senaste åren.

Antalet boendeplatser inom LSS och psykiatri beräknas ligga på en oförändrad nivå. Antalet ärenden inom boendestödet och övriga insatser inom LSS kan variera under året.

Nettokostnaden för personliga ombud minskar då kommunen beräknas få ett högre bidrag från Länsstyrelsen.

(14)

8 Internbudget 2021

Socialnämnden Myndighetsenheten

Ekonomiskt bistånd - antal hushåll/månad 197 190

Extern LSS boende - antal placeringsdygn 365 31

Extern korttidsvistelse LSS - antal vistelsedygn 220 215 Extern placeringar vuxna missbrukare - antal placeringsdygn 424 730

Äldreomsorg och hälso - och sjukvård

Särskilt boende - antal platser 84 76

Hemvård - antal personer med insats 385 385

Hemsjukvård - antal inskrivna 235 235

Individ- och familjeomsorg

Externa placeringar institution/HVB - antal dygn 1 095 2 006 Familjehem/vårdnadsöverflyttningar - antal placeringar 60 39

Funktionsvariation

Boende psykiatri - antal platser 10 10

Boende LSS gruppbostäder - antal platser 38 38

Boendestöd - antal ärenden/mån 26 26

(15)

9 Internbudget 2021

Socialnämnden

Nytt verksamhetssystem -1 500 0 0

Inventarier verksamheten -500 -500 -500

Inventarier FV övergripande -100 -100 -100

Vitvaror verksamhet -100 -100 -100

Sängar + madrasser SäBo -350 -400 -400

IT-utrustning verksamhet -100 -100 -100

It maskin-, programvara, förstärkning till verksamheten -100 -100 -100

WIFI inom äldre- och gruppboende -100 -100 -100

Välfärdsteknologi och e-hälsa -1 000 -1 000 -1 000

Ersättning vitvaror, slitage Hökens lägenheter 0 0 0

Larm/tillbehör -500 -100 -100

Summa -4 350 -2 500 -2 500

(16)

Datum: den 26 november 2020 15:49:48

Bilagor: image003.png

image004.png

Hej !

Här kommer kompletterande uppgifter:

1)Internräntan är 1,5 % för 2021

2)Budgeten för tekniska hjälpmedel är 3 698 3)Specifikation Myndighetsenheten övriga insatser

--

3) 3) 3) --

Med vänlig hälsning

(17)

f.\_<

<»

ÅSTORP

Sammanträdesprotokoll

Snau § 248

Internbudget för Socialnämnden 2021 Dnr SND 2020/134

Sammanfattning

För/altningen har utarbetat förslag på internbudget 2021.

Beslutsunderlag

Tjänstesta-i velse från ekonom Katarina Rikse, daterad 2020-11-24

Yrkande

Ordförande yrkar att föreslå socialnämnden att godkänna det upprättade förslaget till internbudget för socialnämnden för 2021 samt att överlämna internbudgeten 2021 som information till kommunstyrelsen.

Maria Gottschalk (-) yrkar som ett tilläggsyrkande att bibehålla tjänsten som aktivitetssamordnare i befintlig form och utsträckning i socialförvaltningens

regi.

Harri Rosqvist (SD) meddelar att han inte deltar i beslutet.

Proposition

Ordförande lägger eget yrkande under proposition och finner att detta

bifalles.

Ordförande lägger Maria Gottschalk (-) tilläggsyrkande under proposition

och finner att detta avslås.

Maria Gottschalk (-) begär votering.

Voteringsordning

Arbetsutskottet godkänner följande voteringsordning:

Den som önskar att bifalla Maria Gottschalks (-) yrkande röstar "ja" och den som önskar att avslå yrkandet röstar "nej".

Voteringsresultat

Voteringen utfaller med en "ja" röst, två "nej" röster och två som avstår vilket innebär att arbetsutskottet avslår Maria Gottschalks (-)

tilläggsyrkande. För voteringsresultat, se nedan tabell:

Justerandes signatur

w^

1^

Utdragsbestyrkande

(18)

^_<

<»

ÅSTORP

Forts. Snau § 248

Namn Ja Nej ^Avstår

Bertil Wemmert

(C)

x

Wiveca

Andreasson (M)

x

Harri Rosqvist

(SD)

x

Maria Gottschalk

0_

x

Isabella Dzanko (S), ordf.

x

Socialnämndens arbetsutskotts beslut

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå socialnämnden att

godkänna det upprättade förslaget till internbudget för socialnämnden för 2021 samt att överlämna intembudgeten 2021 som information till

kommunstyrelsen.

Protokollsanteckning

Harri Rosqvist (SD) meddelas möjlighet att inkomma med en

protokollsanteckning.

Reservation

Maria Gottschalk (-) reser/erar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Expedieras:

Akten

Socialnämnden

15.

/^

Utdragsbestyrkande

(19)

« ^^edeMökr^erH^

^ Aft ^-i,

Socialnämnden 26/11-2020

Protokollsanteckning Socialnämndens internbudget

Den 23:e november 2020 tog kommunfullmäktige i Åstorps kommun ett beklagligt beslut att inte stödja Sverigedemokraterna Åstorps budgetförslag för 2021 . Det enda budgetalternativ som på riktigt utmanade nuvarande styre! Då SD-Astorps budget föll och minoritetsstyrets (S, V och C) budget är ett faktum kommer följande medföra att varje nämnds budget bygger på

minoritetsstyrets budgetförslag.

Sverigedemokraterna Åstorp utmanade styret med vårt egna budgetalternativ och det föll.

Således har SD-Åstorp gjort ett tappert försök och vad vi har kunnat för en förbättring för

kommunen. Inte minst att få en förändring som inte är präglad av liberalism och socialism.

Följande internbudget ger en del positiva riktade medel från staten. Emellertid kommer

internbudget präglas av klubbad budget i kommunfullmäktige och följande implicerar en minskad

rambudget för socialnämnden. SD-Åstorp kommer aldrig stödja en sådan minskning! Med det

kommer vi inte medverka kring minoritetsstyrets förslag till internbudget. Därför kommer SD-

Åstorp inte att äventyra något och stödja minoritetsstyrets internbudget och med de

konsekvenser detta medför!

Således kommer SD-Åstorp inte att delta i beslut gällande Socialnämndens internbudget

Harri Rosqvist (SD)

.Qirla 1 QV/ -I '(y

w^

(20)

Sn §

Väckt ärende av Maria Gottschalk (-) ”Alkoholservering vid hemleverans av mat”

Dnr SND 2020/135 Sammanfattning

På socialnämndens sammanträde 2020-11-19 väckte Maria Gottschalk (-) ett ärende gällande möjligheten för restauranger att servera alkohol i samband med hemleverans av mat. Det har fattats beslut i andra kommuner om att tillåta detta på grund av coronapandemin.

Arbetsutskottet diskuterade frågan tillsammans med alkoholhandläggaren på sitt sammanträde den 26 november. Alkoholhandläggaren redogjorde då för det gällande läget, öppettiderna för restaurangerna i kommunen och hur den tillfälliga förordningen om förbud mot alkoholservering efter klockan 22.00, påverkat dessa restauranger. Arbetsutskottet uppdrog åt handläggaren att informera berörda restauranger ärendet har diskuterats i arbetsutskottet och informera restaurangerna om de lagliga aspekterna av ärendet.

Handläggarens svar bifogas ärendet.

Beslutsunderlag

Beslut från Socialnämnden 2020-11-19 § 113 Beslut från SnAu 2020-11-26 § 246

Förordning (2020:956) om tillfälligt förbud mot servering av alkohol Fråga inkommen till Folkhälsomyndigheten gällande förordningen Lista över restauranger med serveringstillstånd i Åstorp samt öppettider Informationsblad gällande möjlighet till alkoholservering i hemmet, sammanställt av alkoholhandläggare.

Yrkande

Ordförande yrkar att anse ärendet besvarat.

Proposition

Ordförande lägger eget yrkande under proposition och finner att detta bifalles.

Socialnämnden beslutar att anse ärendet besvarat.

Expedieras:

Akten

(21)

^_<

<

ÅSTORP

Sn § 113

Väckt ärende av Maria Gottschalk (-) "Alkoholservering vid hemleverans av mat"

Dnr SND 2020/135

Sammanfattning

Maria Gottschalk (-) väcker ett ärende gällande alkoholservering vid

hemleverans av mat. I Malmö stad har det fattats beslut om att restauranger som erbjuder hemkörning av mat också kan erbjuda servering av alkohol i samband med hemkörning.

Yrkande

Ordförande yrkar att ärendet skickas för beredning till förvaltningen.

Proposition

bifalles.

Socialnämndens beslut

Socialnämnden beslutar att ärendet skickas för beredning till förvaltningen.

Expedieras:

Akten

Juster^ndés signatur

^<^

1^

'£>

Utdragsbestyrkande

(22)

^

<»

ÅSTORP

Snau § 246

Diskussion gällande väckt ärende av Maria Gottschalk (-)

"AIkoholservering vid hemleverans av mat"

Dnr SND 2020/135 Sammanfattning

På socialnämndens sammanträde 2020-11-19 väckte Maria Gottschalk (-) ett ärende gällande möjligheten för restauranger att servera alkohol i samband med hemleverans av mat. Det har fattats beslut i andra kommuner om att tillåta detta på grund av coronapandemin.

Arbetsutskottet har bjudit in alkoholhandläggaren till dagens sammanträde för att diskutera ärendet med arbetsutskottet. Alkoholhandläggaren

informerar om det gällande läget, öppettiderna för restaurangerna i kommunen och hur den tillfälliga förordningen om förbud mot alkoholservering efter klockan 22.00, påverkat dessa restauranger.

Beslutsunderlag

Beslut från Socialnämnden 2020-11-19 §113

Förordning /2020:956) om tillfälligt förbud mot servering av alkohol Fråga inkommen till Folkhälsomyndigheten gällande förordningen

Lista över restauranger med serveringstillstånd i Åstorp samt öppettider

Yrkande

Ordförande yrkar att alkoholhandläggaren får i uppdrag att informera berörda restauranger att ärendet har diskuterats i arbetsutskottet och informera restaurangerna om de lagliga aspekterna av ärendet.

Ordförande yrkar att föreslå socialnämnden att anse frågan besvarad.

Proposition

bifalles.

Socialnämndens arbetsutskotts beslut

Att alkoholhandläggaren får i uppdrag att informera berörda restauranger att ärendet har diskuterats i arbetsutskottet och informera restaurangerna om de lagliga aspekterna av ärendet.

'6^

Utdragsbestyrkande

(23)

^_<

<»'

ÅSTORP

Forts. Snau § 246

Socialnämndens arbetsutskotts förslag till socialnämndens beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå socialnämnden att anse frågan besvarad.

Expedieras:

Akten

Socialnämnden

w^

^

Utdragsbestyrkande

(24)

1

Förslag till förordning om tillfälligt

förbud mot servering av alkohol

(25)

2

1 Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås en ny förordning om tillfälligt förbud mot servering av alkohol. Förslaget innebär att sådan servering som avses i alkohollagen (2010:1622) av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden mellan klockan 22.00 och 11.00.

Undantag görs för servering på särskilda boenden och rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum.

Förordningen föreslås träda i kraft den 20 november 2020 och gälla till ut- gången av februari 2021.

(26)

3

mot servering av alkohol

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om förbud mot sådan serve- ring av alkohol som omfattas av alkohollagen (2010:1622).

Förordningen är meddelad med stöd av 3 kap. 10 § alkohollagen.

2 § De uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i alkohollagen (2010:1622).

3 § Servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker el- ler alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden mellan klockan 22.00 och 11.00.

4 § Förbudet gäller inte

1. servering på sådana särskilda boenden som avses i 8 kap. 1 b § alkohollagen (2010:1622), eller

2. rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum enligt 8 kap. 5 § alkohollagen.

1. Denna förordning träder i kraft den 20 november 2020.

2. Förordningen upphör att gälla vid utgången av februari 2021.

(27)

4

3 Bakgrund

I Sverige och i resten av världen fortsätter spridningen av det virus som orsakar covid-19. Covid-19 är en allvarlig sjukdom som i de svåraste fallen har en dödlig utgång. Det finns därför anledning till försiktighet för att minska spridningstakten i syfte att ge sjukvården mer tid att behandla de patienter som behöver vård och värna de grupper i befolkningen som riskerar att få särskilt allvarliga följder av sjukdomen.

Regeringen har sedan pandemins början vidtagit flera åtgärder för att minska smittspridningen av det virus som orsakar covid-19. Den 1 februari 2020 beslutades förordningen (2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom ska tillämpas på infektion med 2019-nCoV (SARS-CoV-2), dvs. den sjukdom som nu benämns covid-19. Den 1 juli 2020 trädde ändringar i smittskyddslagen i kraft vilka innebär att covid-19 är klassificerad både som en all- mänfarlig och en samhällsfarlig sjukdom.

Regeringen har infört begränsningar av möjligheten att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, tillfälligt stoppat icke nöd- vändiga resor till Sverige från en annan stat än en EES-stat eller Schweiz, och Utrikesdepartementet har avrått från icke nödvändiga resor. Rege- ringen har även vidtagit en rad olika åtgärder för att förhindra smittspridning i särskilda verksamheter och för att öka tillgången på sjukvårdsutrust- ning etc. Regeringen har, i nära dialog med partierna i riksdagen, vidtagit en rad åtgärder för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet för svenska företag och deras anställda. Exempel på åtgärder som har vidtagits är sänkta arbetsgivaravgifter, slopat sjuklöneansvar och stöd till egenföretagare vid sjukfrånvaro.

Under våren när Sverige präglades av stor smittspridning påverkades sjukvården i hög utsträckning då resurserna behövde fokuseras på patienter sjuka i covid-19. Det innebar i sin tur att stora delar av den planerade vården fick ställas in. Enligt Folkhälsomyndigheten har antalet personer som har diagnosticerats med covid-19 i flera regioner ökat kraftigt under hösten, med bland annat en ökad belastning på hälso- och sjukvården som följd. Fler patienter med covid-19 vårdas i slutenvården inklusive inten- sivvården. Myndigheten anser därför att det nu krävs extra åtgärder.

4 Förbud mot servering av alkohol

Förslag: Sådan servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som omfattas av alkohollagen ska vara förbjuden mellan klockan 22.00 och 11.00.

Skälen för förslaget: Bestämmelser om servering av alkohol finns i alko- hollagen (2010:1622). Med servering avses enligt 1 kap. 11 § försäljning av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat till konsument om försäljningen sker för intag på stället. Vad som avses med alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat framgår av 1 kap. 5–10 §§.

(28)

5

Som huvudregel kräver all servering tillstånd från kommunen, se 8 kap.

1 §. Servering som avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer och som sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, kräver dock inte tillstånd om serveringen äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. Serveringstillstånd krävs inte heller för servering till en boende och besökare till denne på sådana särskilda boenden som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena och 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) och 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, se 8 kap. 1 a och b §§ alkohollagen.

Servering får enligt 8 kap. 19 § alkohollagen inte påbörjas tidigare än klockan 11.00 och inte pågå längre än till klockan 01.00, om inte kommunen beslutar annat. Serveringsstället ska enligt samma bestämmelse vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång.

Serveringsställen är enligt Folkhälsomyndigheten särskilt riskfyllda ur smittskyddssynpunkt då för varandra okända personer samlas och till- bringar en längre tid i varandras fysiska närhet på en begränsad yta. Detta ökar risken för att viruset som orsakar covid-19 förs vidare till olika delar av samhället och skapar en ny smittspridningskedja, vilket bland annat in- nebär en risk för äldre och andra riskgrupper.

Den 1 juli 2020 trädde lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgär- der på serveringsställen i kraft. Lagen innebär att den som driver ett serve- ringsställe ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av det virus som orsakar covid-19. En grundläggande smittskyddsåtgärd som måste vidtas på serveringsställen är därför att människor inte vistas för nära varandra. Den som driver ett serveringsställe ska därför se till att lokaler och tillhörande områden utomhus är utformade så att trängsel und- viks på de ytor som besökare har tillträde till (prop. 2019/20:172 s. 19).

Den kommunala nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsområdet utövar tillsyn över lagen.

Fastän det funnits regler om hur smittspridning ska minskas på serve- ringsställen sedan mars 2020, då Folkhälsomyndigheten beslutade om fö- reskrifter och allmänna råd om att förhindra smitta av covid-19 på restauranger och caféer m.m. (HSLF-FS 2020:9), förekommer det fortfarande trängsel på serveringsställen.

Vid den tillsyn som bedrivits enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåt- gärder har det visat sig att lagens bestämmelser om att undvika trängsel oftast upprätthålls i vanliga restaurangmiljöer när gästerna sitter och äter.

När besökarna ätit klart, eller om matservering inte är den huvudsakliga serveringen på serveringsstället, ökar dock risken för att besökarna cirku- lerar i lokalen, börjar dansa osv. Eftersom kontakterna mellan olika säll- skap ökar när besökarna rör på sig mer i lokalen ökar även riskerna för smittspridning mellan besökarna samt personalen på serveringsställena.

Detta kan i sin tur skapa nya smittspridningskedjor i samhället bland personer som inte befunnit sig på dessa platser.

Vidare visar erfarenheterna från tillsynen att besökarnas alkoholkonsumtion i hög grad påverkar deras beteende. Ju mer alkohol som besökarna konsumerar, desto mindre upplevs de kunna följa reglerna om bland annat avstånd, oavsett vilka åtgärder som serveringsställena vidtar. Vid serve- ringsställen som huvudsakligen serverar mat ökar alkoholkonsumtionen efter att den beställda maten har konsumerats, vilket innebär att det efter

(29)

6

en viss tid på kvällen blir allt svårare för personalen att säkerställa att be- sökare följer reglerna. I det fall serveringsstället spelar hög musik finns det också risk att besökarna inte hör eventuella instruktioner eller uppma- ningar från personalen.

Detta gäller både restauranger och barer, nattklubbar och andra serve- ringsställen där den huvudsakliga serveringen inte består av mat. Många serveringsställen har öppet till sent på natten, mellan kl. 01:00–05:00, och besökarna konsumerar där främst alkoholdrycker i stället för mat. Att det huvudsakligen konsumeras alkoholdrycker på dessa ställen och att de har längre öppettider än en sedvanlig restaurang innebär att alkoholens påver- kan på deras besökare kan vara mer påtaglig och att regelverket följs ännu sämre.

Att snarast begränsa tiden för alkoholförsäljning bedöms mot denna bakgrund vara en viktig åtgärd för att kunna förhindra smittspridningen. I hu- vudsak uppstår trängsel i samband med tillståndspliktig alkoholservering på serveringsställen som restauranger, barer och nattklubbar men samma riskfyllda miljöer kan även uppstå vid sådan servering som inte kräver till- stånd, se nedan.

Enligt 10 § lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela ytterligare föreskrifter om smittskyddsåtgärder. Sådana föreskrifter kan avse hur serveringsställenas lokaler ska utformas så att trängsel begränsas, hur verksamheten ska organiseras och vilka rutiner som behövs för att för- hindra smittspridning. Att begränsa alkoholförsäljning bedöms dock inte rymmas inom detta bemyndigande. Vidare omfattas inte all alkoholservering av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, den lagen omfattar enbart inrättningar där det bedrivs näringsverksamhet.

Enligt 3 kap. 10 § första stycket alkohollagen får dock regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat om det finns synnerliga skäl för det. Av förarbetena till den förra alkohollagen (1994:1738) framgår att bestämmelsen motsvarar 66 § i lagen (1977:293) om handel med drycker och tar sikte på extraordinära förhållanden. Som exempel på situationer då bestämmelsen skulle kunna tillämpas anges krig eller krigsfara etc., (prop. 1994/95:89 s. 91). I förarbetena till lagen om handel med drycker förtydligas detta något genom att det anges att förbudet/inskränk- ningen gäller ”under krig, vid omedelbar krigsfara, då arbetslöshet eller nöd i större omfattning råder eller eljest när särskilda förhållanden förelig- ger.” (prop. 1976/77:108 s. 90). Av föregående bestämmelse på området, 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker, framgick att förbud mot eller inskränkning av detaljhandel kunde förbjudas med anledning av krig, omedelbar krigsfara, arbetslöshet eller nöd i större omfattning eller andra särskilda skäl.

Möjligheten att förbjuda eller inskränka alkoholförsäljning har således funnits under mycket lång tid. De omständigheter som har lyfts fram genom åren för att regeringen ska ha rätt att inskränka alkoholförsäljning ger uttryck för en mycket restriktiv tillämpning

Covid-19 är en allvarlig sjukdom som i de svåraste fallen har en dödlig utgång. Som nämns ovan avses med samhällsfarliga sjukdomar enligt 1 kap. 3 § smittskyddslagen allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

(30)

7

för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver ex- traordinära smittskyddsåtgärder. Endast ett fåtal sjukdomar (covid-19, infektion med ebolavirus, smittkoppor och SARS) är klassade som samhälls- farliga sjukdomar. Det kan konstateras att covid-19, som alltså är en sam- hällsfarlig sjukdom, nu är spridd i hela landet och smittspridningen ökar snabbt. Smittspridningen är omfattande globalt sett med och det har visat sig att utvecklingen snabbt kan gå åt fel håll. Under hösten har smittspridningen tagit ny hög fart i Sverige och efter en tämligen positiv period har nu dödstalen börjat öka oroväckande fort.

Den situation Sverige befinner sig i saknar motstycke under de senaste decennierna. Som ovan nämnts riskerar alkoholpåverkan att öka trängsel på serveringsställen men även på andra ställen där alkohol serveras och därmed ökar risken för spridning av covid-19. Förhållandena är extraordi- nära och det finns därför synnerliga skäl för regeringen att i en förordning delvis förbjuda sådan servering av alkoholdrycker som omfattas av alkohollagen.

Servering av alkohol bör vara förbjuden från klockan 22:00. Denna tidpunkt bedöms skapa bästa effekt då det oftast är efter denna tid som det finns risk för trängsel, bl.a. på grund av ökat alkoholintag, vilket i sin tur innebär att riskerna för potentiell smittspridning mellan besökarna samt personalen på serveringsställena ökar. Samtidigt bedöms tidpunkten vara lämplig då det innebär så lite störningar för serveringsställena som möjligt.

De flesta serveringsställen har slutat servera mat kl. 22:00. De flesta äter middag tidigare än så och få personer i Sverige går ut och äter mat efter den aktuella tidpunkten. Efter kl. 22:00 serveras huvudsakligen alkohol.

Det gäller särskilt på nattklubbar och barer.

Enligt 8 kap. 19 § andra stycket alkohollagen är huvudregeln att alkoholservering inte får påbörjas tidigare än klockan 11.00. För att förtydliga att alkoholservering inte kan påbörjas alltför tidigt på dygnet bör förbudet avse tidsperioden 22:00 till 11:00.

I alkohollagen finns definitioner av bl.a. uttrycken servering, alkoholdrycker och alkoholdrycksliknade preparat (se 1 kap. 5–11 §§). I förord- ningen bör det framgå att de uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i alkohollagen.

Den huvudsakliga serveringen av alkohol sker på ställen där serverings- tillstånd krävs, typiskt sett restauranger. Sådan servering omfattas av det nu föreslagna förbudet. Detsamma gäller provsmakning av alkoholdrycker enligt 8 kap. 6 och 7 §§ alkohollagen, sådana verksamheter utgör servering i alkohollagens mening och kräver serveringstillstånd (se 8 kap. 2 §).

Som anges ovan kräver dock inte alla former av servering serveringstill- stånd. Enstaka helt privata arrangemang där serveringen av alkoholdrycker bedrivs till självkostnadspris kräver inte tillstånd. Något kommersiellt ut- byte av serveringen får inte finnas (se prop. 2000/01:97 s. 86). Exempel på en sådan tillställning kan vara bröllop och fester på arbetsplatser där inbjudna gäster erbjuds köpa alkohol till självkostnadspris. På samma sätt som vid alkoholförtäring på traditionella serveringsställen kan det vid mer privata tillställningar uppstå trängsel, vilket är riskfyllt ur smittskyddsper- spektiv. Om sådan försäljning inte skulle omfattas av det nu föreslagna förbudet finns också risk för kringgående. Det är exempelvis tänkbart att studentnationers tillståndspliktiga servering skulle kunna arrangeras om så att festerna i stället hålls av enskilda personer helt utan vinstintresse. Det

(31)

8

nu föreslagna förbudet bör därför även omfatta icke tillståndspliktig servering.

Enligt 8 kap. 19 § alkohollagen ska ett serveringsställe vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Regleringen ska motverka att situationer uppstår där gästerna strax före senaste serveringstid beställer stora mängder alkoholdrycker och sedan fortsätter konsumtion lång tid efter serveringstidens utgång. Bedömningen är att denna bestämmelse även gäller när serveringstidens utgång regleras i en förordning som beslutas med stöd av 3 kap. 1 § alkohollagen. Då serveringsförbudet inträder kl.

22.00 innebär det att serveringsställena måste vara utrymda kl. 22.30. Det finns dock inte någon bestämmelse i alkohollagen som hindrar serverings- ställena att öppna på nytt därefter och fortsättningsvis servera alkoholfria alternativ. Även om det inte är sannolikt att alla serveringsställen väljer att öppna på nytt, kan det vara aktuellt för vägkrogar som serverar mat till yrkeschaufförer att fortsätta sin verksamhet.

Servering i strid med det nu föreslagna förbudet kan medföra sanktioner.

Enligt 9 kap. 17 § alkohollagen får en kommun meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning, om denne inte följer de bestämmelser som gäller för servering enligt alkohollagen eller de villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Vidare ska kommunen enligt 9 kap. 18 § återkalla ett serveringstillstånd bl.a. om tillståndshavaren har brutit mot alkohollagen eller vad som i övrigt gäller för tillståndet på ett sådant sätt att varning inte är en tillräckligt ingripande åtgärd, eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till.

Den nu föreslagna förordningen kan innebära en inskränkning i tidigare beslutade serveringstillstånd eftersom förordningen avseende serveringstiden ersätter villkoren i serveringstillståndet. Om förordningens bestäm- melser inte skulle ha företräde i denna del, skulle bemyndigandet i stor utsträckning bli verkningslöst. De sanktioner som finns i alkohollagen får anses bidra till ökad efterlevnad av den föreslagna förordningens bestäm- melser. Det föreslagna förbudet begränsar också rätten att servera alkohol för den som inte behöver ha serveringstillstånd, t.ex. servering av alkohol till självkostnadspris till inbjudna gäster. Ytterst är det en fråga för rätts- tillämpningen att avgöra tillämpningen av alkohollagens tillsyns- och sanktionsbestämmelser i det fall någon bryter mot förbudet i den före- slagna förordningen.

5 Undantag från förbudet

Förslag: Förbudet ska inte gälla för servering på sådana särskilda bo- enden som avses i 8 kap. 1 b § alkohollagen eller rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum enligt 8 kap. 5 § alkohollagen.

Skälen för förslaget: Från förbudet att servera alkohol efter klockan 22.00 på kvällen görs två undantag. Det första undantaget avser sådana särskilda

(32)

9

boenden som enligt 8 kap. 1 b § alkohollagen är befriade från kravet på serveringstillstånd. Det är boendeformer för äldre människor och männi- skor med funktionshinder där det tillhandahålls måltidsservice. Det är med andra ord personernas hemmiljö. Även besökare till den boende får serveras alkoholdrycker. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det dock inte är fråga om servering till allmänheten, utan om servering till en be- stämd krets personer, anhöriga, andra närstående eller andra personer som besöker den boende (prop. 2011/12:61 s. 22).

Det andra undantag som nu föreslås gäller rumsservering på hotell och servering från hotellens minibar. Ett sådant undantag från serveringstider finns i dag i 8 kap. 19 § fjärde stycket alkohollagen. Personer som t.ex.

checkar in på ett hotellrum efter en resa kan behöva beställa mat och dryck sent på dygnet. I 8 kap. 24 § finns ett förbud för besökare på serverings- ställen där det finns ett gällande serveringstillstånd att inta medhavda alkoholdrycker. Detta förbud gäller dock inte på hotellrum. Om det nu före- slagna förbudet skulle gälla hotellrum har hotellgästerna möjlighet att på hotellrummen i stället konsumera medhavda drycker. Ett förbud som omfattar hotellrum riskerar därför att inte få avsedd verkan och är också svårt att tillsyna.

6 Ikraftträdande- och övergångsbestäm- melse

Förslag: Förordningen ska träda i kraft den 20 november 2020. Den ska vara tidsbegränsad och upphöra att gälla vid utgången av februari 2021.

Skälen för förslaget: Med anledning av den kraftigt ökade smittsprid- ningen av det virus som orsakar covid-19 i samhället är det av smittskydds- skäl synnerligen viktigt att förordningen träder i kraft så snart som möjligt.

Förordningen föreslås därför träda i kraft den 20 november 2020.

Begränsningen av serveringstiden medför konsekvenser för företagarna.

Åtgärden bör anpassas efter det rådande läget och inte vara mer långtgå- ende än vad som är nödvändigt. Giltigheten bör begränsas. Det bedöms lämpligt att den upphör att gälla vid utgången av februari 2021. Denna tidpunkt kan dock ändras. Giltigheten av förordningen kan förlängas eller regeringen kan besluta att förordningen ska upphävas i förtid beroende på hur smittspridningen utvecklar sig.

(33)

10

7 Konsekvenser

7.1 Konsekvenser för företagen

Det finns omkring 15 700 serveringsställen i hela Sverige. För flertalet serveringsställen förväntas denna förordning innebära minskade intäkter och begränsade öppettider. Inkomster genom alkoholförsäljning uppskatt- tas vara en betydande inkomstkälla för serveringsställena. Vidare upp- skattas den större delen av försäljningen av alkohol ske under kvällstid.

Tiden som serveringsställena kommer att kunna servera alkoholdrycker och även deras öppettider begränsas genom denna förordning. Som fram- går ovan måste ett serveringsställe utrymmas senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Det saknas dock hinder för att dessa därefter kan öppna på nytt för alkoholfri servering.

Barer eller nattklubbar som vanligen öppnar för besökare sen kvällstid kommer att påverkas i stor utsträckning av denna förordning. För denna grupp av serveringsställen kommer det att innebära ett totalt förbud mot alkoholservering under stora delar av deras sedvanliga öppettider. Dock kan de fortfarande ha öppet för besökare utan att servera alkohol, vilket ändå möjliggör vissa intäkter.

Serveringsställen som har matservering som sin huvudsakliga verksamhet förväntas påverkas i mindre utsträckning eftersom dessa oftast har en servering som pågår under en längre period av dygnet. Det blir ändå en viss påverkan på dessa serveringsställen då de kan behöva stänga tidigare än normalt. Att öppna på nytt för alkoholfri servering är dock en möjlighet för att minska den ekonomiska påverkan.

Minskade intäkter förväntas endast för den tid denna förordning gäller.

Den ekonomiska påverkan på serveringsställen kan skilja sig åt mellan regioner. I storstadsområden och andra stadsområden förväntas det finnas fler serveringsställen som har öppet sent på kvällar och nattetid än vad det finns på mindre orter. Förordningens förbud förväntas därför i högre ut- sträckning påverka fler serveringsställen som belägna i större orter jämfört med mindre orter. Regionala skillnader av förbudets effekter skulle därför kunna noteras.

Förslaget innebär en begränsning av näringsfriheten. Enligt 2 kap. 17 § regeringsformen får begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Serverings- ställen är sådana platser där det finns en större risk för smittspridning och trots att det funnits regler om hur smittspridning ska minskas på serve- ringsställen sedan mars 2020, då Folkhälsomyndigheten beslutade om fö- reskrifter och allmänna råd om att förhindra smitta av covid-19 på restauranger och caféer m.m. är trängsel på serveringsställen fortfarande till viss del ett problem och utgör därmed en risk för smittspridning. Om reglerna om fysiskt avstånd på restauranger, barer, nattklubbar och andra liknande verksamheter inte hålls finns det risk att det leder till en vidare sam- hällspridning av det virus som orsakar covid-19, vilket kommer påverka enskilda individer, samhället, företagen och sjukvården i ännu större ut- sträckning än vad sjukdomen redan gör. Bedömningen är därför att

(34)

11

förslagen i denna promemoria är nödvändiga för att förhindra smittspridningen och motiveras således av ett angeläget allmänt intresse. Det innebär att det anses vara en tillåten inskränkning i näringsfriheten.

7.2 Konsekvenser för arbetslösheten

Begränsade öppettider och intäkter för serveringsställen kan innebära att dessa har mindre behov av personal och mindre möjligheter att behålla eller anställa personal. Jul- och nyårshelgen innebär ofta utökade inkomster för serveringsställen i form av julbordsservering, julshower, nyårsfester m.m. och kan innebära ett utökat behov av att anställa tillfällig serveringspersonal. Denna typ av tillställningar kommer dock att behöva ske i mer begränsad omfattning detta år med anledning av den pågående pandemin och de begränsningar som redan finns på plats för serveringsställen. Denna förordning innebär ytterligare en begränsning för denna bransch och kan få som konsekvens att fler personer mister sitt arbete samt att eventuell personal som tillfälligt hade planerats att anställas inte kommer att få an- ställning. Förväntningen är dock att det ska finnas möjligheter att återan- ställa eventuell uppsagd personal när denna förordning och dess begräns- ningar upphör.

7.3 Konsekvenser för alkoholkonsumtionen

I och med att tiden för möjligheten att inta alkohol på serveringsställen föreslås begränsas är bedömningen att alkoholkonsumtionen kommer att minska. Begränsade tider för alkoholservering kan dock medföra en benä- genhet bland besökarna på ett serveringsställe att konsumera mer alkohol under en begränsad tid, vilket kan innebära att besökarnas eventuella berusning inträffar vid en tidigare tidpunkt än i dagsläget. Sådant beteende ska dock enligt redan gällande regelverk motverkas av serveringspersona- len. Alkohollagen ställer krav på serveringsställen när det gäller ordning, nykterhet och återhållsam servering. Serveringspersonal har ett ansvar enligt alkohollagen att inte servera alkohol till besökare som är märkbart på- verkade av alkohol eller annan substans, och märkbart påverkade besökare ska avvisas från serveringsstället. Serveringspersonal har således redan ett ansvar att avbryta servering av alkohol innan problem uppstår och för- hindra ett sådant beteende som kan leda till hög grad av berusning. Det kan innebära att besökare på serveringsställen nekas ytterligare köp av alkohol, särskilt om det är kort tid kvar av serveringstiden och om besökaren beställer en större mängd alkohol.

7.4 Konsekvenser för staten

För staten förväntas konsekvenserna främst bestå av minskade skatteintäk- ter orsakade av den minskade försäljningen av alkoholdrycker på serve- ringsställen. Detta innebär att minskad försäljning av alkohol genererar mindre alkoholskatt för den period som denna förordning gäller.

(35)

12

Förordningen kan även medföra att färre personer har en anställning som genererar skatteintäkter och som kan behöva arbetslöshetsersättning istäl- let. Förordningen förväntas även medföra att företag som bedriver serve- ringsställen har mindre inkomster som genererar skatteinkomster för staten.

Förslaget innebär inte någon ändring i Polismyndighetens tillsynsansvar. Polismyndigheten kommer även fortsättningsvis att ha ansvar för tillsyn enligt alkohollagen. Ett minskat krog- och nattliv bedöms dock minska belastningen på Polismyndigheten, inte enbart då det kommer få en positiv effekt på myndighetens tillsynsarbete utan det kan även bidra till ett minskat antal våldsbrott där alkohol är en bidragande orsak.

7.5 Konsekvenser för kommunerna

Förslaget innebär inte någon ändring i kommunens tillsynsansvar. Kom- muner kommer även fortsättningsvis att ha ansvar för tillsyn enligt lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och enligt alkohollagen. Mer begränsade öppettider för serveringsställen och lägre berus- ningsgrad hos gäster kan medföra en bättre efterlevnad av lagreglerna, vilket borde kunna ha en positiv effekt på kommunens tillsynsarbete. Det kan också tänkas att kommuner inledningsvis kommer att behöva öka tillsyn för att säkerställa att de nya förhållningsreglerna uppfattats och efterlevs av verksamhetsinnehavare. Förslaget bedöms totalt sett inte leda till ökade kostnader för kommunerna. Förslaget kan ha en negativ effekt på syssel- sättning och kommunerna kan därigenom få minskade skatteintäkter.

7.6 Konsekvenser för regionerna

För regionerna förväntas förslaget leda till en mindre påverkan på sjukvår- den genom att smittspridningen förväntas minska vilket leder till att färre personer blir sjuka och behöver vård. Detta underlättar för sjukvården som kan fokusera på de patienter som insjuknar i covid-19. Vidare kan sjuk- vården fortsätta att försöka arbeta bort köerna av planerad vård som upp- stod under våren, under förutsättning att antalet patienter som behöver vård på grund av covid-19 minskar och håller sig på en låg nivå.

En minskad alkoholkonsumtion på serveringsställen nattetid och på sena kvällar kan bidra till ett minskat antal våldsbrott där alkohol är en bidragande orsak. Ett minskat antal våldsbrott kan även frigöra resurser både för rättsvårdande myndigheter och för sjukvården.

(36)

1

Förordning

om tillfälligt förbud mot servering av alkohol

Utfärdad den 18 november 2020 Regeringen föreskriver följande.

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om förbud mot sådan servering av alkohol som omfattas av alkohollagen (2010:1622).

Förordningen är meddelad med stöd av 3 kap. 10 § alkohollagen.

2 § De uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i alkohollagen (2010:1622).

3 § Servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden mellan klockan 22.00 och 11.00.

4 § Förbudet i 3 § gäller inte

1. servering på sådana särskilda boenden som avses i 8 kap. 1 b § alkohollagen (2010:1622), eller

2. rumsservering på hotell eller minibar i hotellrum enligt 8 kap. 5 § alkohollagen.

1. Denna förordning träder i kraft den 20 november 2020.

2. Förordningen upphör att gälla vid utgången av februari 2021.

På regeringens vägnar LENA HALLENGREN

Lars Hedengran (Socialdepartementet)

SFS 2020:956

Publicerad

den 19 november 2020