6.3 Behovet av att locka läsaren
6.3.4 Berättelser som berör
Tidning
Total
DN SvD AB Exp
Graden av konflikt Ingen 48% 55% 64% 72% 59%
Låg 31% 24% 17% 13% 22%
Hög 21% 22% 19% 16% 20%
Total 100% 100% 100% 100% 100%
N 48 55 64 32 199
Omkring hälften av nyheterna i morgontidningarna präglades av konflikter och polariseringar i någon grad. Totalt sett fokuserade en av fem artiklar på stora konflikter som de våldsamma protesterna till exempel. Tidigare forskning av Strömbäck (2008:36) har visat att graden av konflikt och polarisering är betydligt högre i samtliga nyhetsmediers politiska
nyhetsjournalistik än i det totala nyhetsurvalet och att politik-nyheter är vanligare för
morgontidningarna (ibid. 18). Resultatet är därför inte så förvånande, men visar på skillnader mellan de två tidningskategorierna och likheter inom respektive tidningskategori.
6.3.4 Berättelser som berör
Förekomsten av human-interest stories i rapporteringen, det vill säga känslofulla berättelser om hjältar och offer i katastrofen, framgår av tabell 19.
Tabell 19. Graden av human-interest story i krisrapporteringen
(procent).
38 Tidning Total DN SvD AB Exp Graden av human-interest Ingen 67% 75% 70% 50% 67% Låg 21% 13% 20% 22% 19% Hög 13% 13% 9% 28% 14% Total 100% 100% 100% 100% 100% N 48 55 64 32 199
Främst Expressen men också Dagens Nyheter, det vill säga Bonniertidningarna, har tillämpat human-interest story i sin rapportering i störst utsträckning. Det kan delvis förklaras med att Expressen har en korrespondent i Libanon, Kassem Hamadé och att Dagens Nyheter hade skickat ner ett par journalister dit, Ossi Carp och Lisa Mattisson. Bägge tidningarna kan på så vis ha kommit närmare de drabbade Beirutborna och intervjuat både offer som exempelvis förlorat sina hem, någon familjemedlem eller sitt hopp, men även invånare som röjer upp efter explosionen – personer som agerar hjältar i katastrofer med andra ord. Tittar man på tabell 2 (se bilaga 2), ser man att det är Bonniertidningarna som har högst andel reportage, även om skillnaderna mellan alla tidningar är minimala. I ett reportage av Carp och Mattisson (2020:b) med hög grad av human-interest story, får läsaren bekanta sig med ett par äldre Beirutbor som bodde kvar i sina förstörda hem efter explosionen. Båda berättade att det var unga volontärer och inte staten som hjälpte och tittade till dem. En man som åkt ner från norra Libanon för att laga mat till de drabbade Beirutborna, intervjuades också i reportaget.
7 Slutsatser och diskussion
Syftet med studien var att undersöka vad som kännetecknar internationell kris- och katastrofrapportering i den allt mer kommersialiserade och digitaliserade journalistiken, bygga vidare på tidigare forskning kring internationell krisrapportering och nyhetsurval och se om likheterna och skillnaderna mellan två tidigare åtskilda tidningskategoriers nyhetsurval fortfarande är desamma på 2020-talet som de var på sent 2000-tal.
Studien fann att elitcentrering och den maktfulla eliten specifikt, var vanligt i alla de undersökta tidningarna. Nyheterna om explosionen i det geografiskt och kulturellt avlägsna
39
Libanon var däremot till största delen bara tidsmässigt nära, i den bemärkelsen att katastrofen, krisen och konflikterna som följde var aktuella när rapporteringen var som starkast.
Libanesiska nyhetsaktörer dominerade i rapporteringen, medan svenska och särskilt andra västerländska nyhetsaktörer inte var lika vanligt förekommande. Det visar att kulturell närhet och relevans inte är en lika viktig faktor vid internationell krisrapportering som den var på 1960-talet (Galtung & Ruge 1965).
Även en del skillnader mellan tidningskategorierna har gått att uttyda. Morgontidningarna rapporterade om framgångar och bra nyheter i större utsträckning, men kvällstidningarna lade mer fokus på positiva nyheter i en större andel artiklar. Det är hoppfullt att tidningarna
uppmärksammade ljusglimtarna i den förödande katastrofen och inte enbart fokuserade på det som var sensationellt, som antalet döda, skadade och våldet (Galtung & Ruge 1965; Galtung & Fischer 2013:98). Trots att explosionen i sig var tragisk, lyckades
välgörenhetsorganisationer samla in pengar till drabbade på kort tid, samtidigt som invånare i Beirut och Libanon volonterade och hjälpte varandra mitt i krisen. Om tidningarna inte hade rapporterat om dessa och andra positiva händelser med koppling till explosionen, hade det gått att diskutera hur lik verkligheten den mediala bilden av krisen faktiskt är. För några år sedan lade Cozma och Kozman (2015) märke till en förändring i krisrapporteringen, då deras studie visade att två amerikanska tidningar var fredsorienterade i sin rapportering om den syriska krisen. Den här studien styrker den förändringen i internationell krisrapportering. Rapporteringen bestod till största delen av konkreta händelser och situationer i samtliga tidningar men mestadels i kvällstidningarna, vilket även Strömbäcks (2008:29) resultat visade på. Morgontidningarna hade mer fördjupat och komplext material. Eftersom jag har
undersökt vad fokuset i varje artikel ligger på, går det inte att dra några slutsatser om att tematisk inramning, där bakomliggande orsaker undersöks, saknas helt i majoriteten av artiklarna. Det som går att säga är att episodisk, case- eller händelseorienterad, inramning (Bennett 1988 cit. efter Cozma & Kozman 2015:672–673; Dorfman, Wallack & Woodruff 2005 cit. efter Cozma & Kozman 2015:672–673) var vanligast i krisrapporteringen, men att morgontidningarna var bättre på att rapportera utifrån en större kontext.
Polariseringar och konflikter var vanligare i morgonpressen. Men att konflikt som inramning, nyhetsfaktor och berättarteknik skulle föredras av medierna vid internationell
nyhetsrapportering (Kozma & Cozman 2015:671), behöver inte stämma. Dagens Nyheter var den enda tidningen som lyfte upp konflikter och polariseringar mellan nyhetsaktörer i de flesta artiklarna, men i endast en av fem artiklar var konfliktnivån hög och utgjorde ett fokus.
40
Vissa faktorer har haft olika stor betydelse i tidningarna men utan att några påtagliga skillnader mellan tidningskategorierna har gått att urskilja. Kulturell närhet var exempelvis vanligare i Svenska Dagbladet och Expressen än i de andra tidningarna. I alla tidningarna utom Expressen var inflytelserika, maktfulla eliter dominerande i nyhetsurvalet. I det avseendet liknade Aftonbladet morgontidningarna. Expressen fokuserade mest på
privatpersoner. I enighet med tidigare forskning av Allern (2002), verkar tidningarna ha sina egna identiteter och liknar därför inte nödvändigtvis den andra tidningen inom samma tidningskategori.
Bilden av att kvällstidningarna skulle styras av intresse som styrfält i större utsträckning än morgonpressen (Strömbäck 2008; Johansson 2008), stämmer inte in i rapporteringen om Beirutexplosionen. Tvärtom har intressanta nyheter och berättartekniker som gör viktiga nyheter mer tilltalande, visat sig vara betydelsefulla för samtliga tidningar, en trend som Johansson lade märke till redan 2008.
Förvånansvärt nog har undersökningen visat på skillnader mellan Schibstedtidningarna och Bonniertidningarna och samtidigt likheter mellan tidningarna som ingår i samma koncern. Det är möjligt att skillnaderna endast är en tillfällighet som enbart gäller för rapporteringen om Beirutexplosionen. Men samtidigt var den här krisen välbevakad av tidningarna och det är ett faktum att elitcentreringen var något högre i Schibstedägda Svenska Dagbladets och
Aftonbladets rapportering om Beirutexplosionen och att human-interest stories var vanligare i Bonniertidningarna Dagens Nyheter och Expressen. Därtill präglades nyhetsurvalet i
Schibstedtidningarna av mestadels TT-artiklar och notiser, medan Bonniertidningarna var mer exklusiva i sin rapportering, med bland annat nyhetsartiklar och reportage framtagna av egna utsända journalister och korrespondenter på plats i Libanon och färre färdiga artiklar från nyhetsbyråer.
Dessa likheter mellan tidningarna som ingår i samma koncern, skillnaderna mellan de två koncernerna och även förekomsten av intressanta och tilltalande nyheter i alla tidningarna, kan till viss del förklaras som en kommersiell effekt där medieföretagets ekonomi är med och styr nyhetsurvalet (Allern 2002:145; Johansson 2008:9). Även styrfältet mediernas egna format och behov verkar spela en roll (Strömbäck 2008:13), då innehållet verkar beror på vad som passar den egna organisationen (Altheide & Snow 1979 cit. efter Strömbäck 2015:161; Esser 2013 cit. efter Strömbäck 2015:161).
Det krävs dock andra metoder och teoretiska ramar som medielogik och
41
påverkar tidningarnas nyhetsurval och i så fall hur. Ett förslag för vidare forskning är därför att undersöka om koncernerna har några uttalade krav eller policys på hur tidningarna ska förhålla sig till exempelvis TT-material. En mer omfattande studie av nyhetsurvalet i rikstidningar som ingår i olika koncerner kan också visa om det faktiskt är så att mediekoncernen spelar en roll i nyhetsurvalet.
Ytterligare aspekter som är intressanta att forska vidare i är betydelsen som bilder, videoklipp och inte minst sociala medier har för nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet vid internationell krisrapportering. När jag skrollade på Instagram bara timmar efter Beirutexplosionen,
observerade jag att en hashtag på arabiska som kan översättas till #vårahemäröppna användes flitigt av libaneser som erbjöd husrum till Beirutbor som blivit hemlösa. Morgonen efter tog jag upp det på jobbet och det gick hem bland journalistkollegorna. Min upplevelse är att sociala medier används som en källa för nyheter, något jag även har märkt av när jag genomfört den här undersökningen. Kanske antar journalister att det som sker på sociala medier – som att privatpersoner organiserar sig i kriser under en hashtag, inflytelserika och kända eliter som uttalar sig och uppmärksammade inlägg av någon som hyllar en som omkommit i katastrofen – ska intressera den egna publiken och därmed värderar det högt. Kanske har sociala medier kommit att bli en nyhetsfaktor i sig.
42
Käll- och litteraturförteckning
Allern, Sigurd (2002) ”Journalistic and Commercial News Value. News Organizations as Patrons of an Institution and Market Actors. Nordicom Review 23(1/2) s. 137–152.
Alsalman, Ibraheem (2020), Stjärnans hus totalförstört – städerskan svårt skadad, expressen.se, https://www.expressen.se/nyheter/stjarnans-hus-totalforstort-staderskan-svart-skadad/, hämtad 15 april 2020.
Andersson, Jenny, Bäck, Jacob & Ernbrandt, Therese (2020) Svenskarna och internet 2020, Stockholm: Internetstiftelsen.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2020/12/internetstiftelsen-svenskarna-och-internet-2020.pdf
Asp, Kent (1986) Mäktiga massmedier. Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur.
Azhari, Timour (2020), Beirut blast: Tracing the explosives that tore the capital apart,
aljazeera.com,
https://www.aljazeera.com/news/2020/8/5/beirut-blast-tracing-the-explosives-that-tore-the-capital-apart, hämtad 7 april 2021.
Bbc.com (2020), Beirut explosion: Lebanon’s government ’to resign’ as death toll rises,
https://www.bbc.com/news/world-middle-east-53720383, hämtad 7 april 2021.
Carp, Ossi & Holmberg, Mia (2020) Libanons regering avgår, dn.se,
https://www.dn.se/nyheter/varlden/ny-minister-avgar-i-libanon-efter-massprotester, hämtad 7
april 2021.
Carp, Ossi & Mattisson, Lisa (2020:a), ”Det finns ingen tanke på att regeringen rycker ut”,
dn.se, https://www.dn.se/nyheter/varlden/det-finns-ingen-tanke-pa-att-regeringen-rycker-ut/,
hämtad 19 maj 2021.
Carp, Ossi & Mattisson, Lisa (2020:b), ”Mitt huvud slog i taket innan jag föll till marken”,
dn.se, https://www.dn.se/nyheter/varlden/mitt-huvud-slog-i-taket-innan-jag-foll-till-marken/,
hämtad 20 maj 2021.
Clifton, Katy (2020), Beirut explosion ’one of the largest blasts in history, standard.co.uk,
https://www.standard.co.uk/news/world/beirut-explosion-one-of-largest-blasts-history-a4517646.html, hämtad 11 februari 2021
Cozma. Raluca & Kozman, Claudia (2015) ”The Syrian Crises in the News. How the United States’ elite newspapers framed the international reaction to Syria’s use of chemical
43 weapons”. Journalism Practice, vol 9(5) s. 669–689.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17512786.2014.982940
Davidsson, Pamela, Palm, Matti & Melin Mandre, Åsa (2018) Svenskarna och internet 2018, Stockholm: Internetstiftelsen.
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf
de Vreese, Claes H. (2005) ”News framing: Theory and typology”. Information Design Journal
+ Document Design, 13(1) s. 51–62.
Ektröm, Mats & Johansson, Bengt (2019) “Inledning”. Ingår i Mats Ekström & Bengt Johansson (red) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 11– 23.
Erlandsson, Åsa, Mellgren, Fredrik & Netz, Veronica (2020), Kyrka öppnar för sörjande: ”Jag
har inga ord”, svd.se, https://www.svd.se/svenske-eyli-jag-tankte-hiroshima, hämtad 19 maj
2021.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007)
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3 uppl. Stockholm:
Nordstedts Juridik.
Forsberg, Birgitta (2020), Fyrverkerier påstås ha funnits i magasinet, svd.se,
https://www.svd.se/fyrverkerier-pastas-ha-funnits-i-magasinet-i-beirut, hämtad 20 maj 2021.
Frejdeman, Hanna (2020) Explosionen I Beirut – på 3 minuter, svd.se,
https://www.svd.se/explosionen-i-beirut--pa-3-minuter, hämtad 11 februari 2021.
Galtung, Johan & Fischer, Dietrich (2013) “High Road, Low Road: Charting the Course for Peace Journalism”. Ingår i Johan Galtungs & Fischer Dietrich (red) Johan Galtung. Pioeneer
of Peace Research. Berlin Heidelberg: Springer Verlag, s. 95–102.
Galtung, Johan & Ruge, Mari Holmboe (1965) ”The Structure of Foreign News. The
Presentation of the Congo, Cuba and Cyprus Crises in Four Norwegian Newspapers”. Journal
of Peace Research, vol. 2 (1), s. 64–91.
Gans, Herbert J. (2004) Deciding What’s News. A Study of CBS Evening News, NBC Nightly
News, Newsweek, and Time. 25-årsjubelumsupplaga. Evanston: Northwestern University
Press.
Ghersetti, Marina (2012) ”Journalistikens nyhetsvärdering”. Ingår i Lars Nord & Jesper Strömbäck (red) Medierna och demokratin, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 205–225. Ghersetti, Marina (2021) ”Den största nyheten” Ingår i Lars Truedson & Bengt Johansson (red)
44
Hamadé, Kassem (2020:a), Timme för timme i kaoset – efter massiva explosionen, expressen.se,
https://www.expressen.se/nyheter/timme-for-timme-i-kaoset-efter-massiva-explosionen/,
hämtad 19 maj 2021.
Hamadé, Kassem (2020:b), Han var mitt i explosionen – överlevde mirakulöst, expressen.se,
https://www.expressen.se/nyheter/han-var-mitt-i-explosionen-overlevde-mirakulost-/, hämtad
20 maj 2021.
Hamadé, Kassem & Hermansson, Alice (2020), Massiv demonstration i Beirut – polisen svarar
med tårgas, expressen.se,
https://www.expressen.se/nyheter/vreden-vaxer-i-beirut-100-tusentals-vantas-pa-gatorna/, hämtad 16 maj 2021.
Harcup, Tony & O’Neill, Deidre (2001) “What is news? Galtung and Ruge revisited.”
Journalism studies, vol 2 (2), s. 261–280.
Hodge, Mark (2020), Plucked from hell. Beirut explosion – Incredible moment little girl is pulled alive from rubble 24 hours after mega-blast, thesun.co.uk,
https://www.thesun.co.uk/news/12326862/girl-pulled-alive-rubble-beirut/, hämtad 7 april
2021.
Johansson, Bengt (2008) Vid nyhetsdesken. En studie av nyhetsvärdering vid svenska
nyhetsredaktioner. (Studier i politisk kommunikation 19). Sundsvall: Demokratiinstitutet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:226990/FULLTEXT01.pdf
Kantar Sifo (2020) Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020 Helår, Stockholm: Kantar Sifo
https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_orvesto_kon sument_2020_helar_0.pdf
Karlsson, Josefine (2020) Massiv explosion i Beirut – minst 78 döda, aftonbladet.se, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/b5yrXg/massiv-explosion-i-beirut--minst-78-doda, hämtad 6 april 2021.
Karlsson, Michael & Johansson, Bengt (2019), ”Kvantitativ innehållsanalys”. Ingår i Mats Ekström & Bengt Johansson (red) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap, 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 171–192.
Koskelainen, Adam (2020), Här är morgonens nyheter, expressen.se,
https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-morgonens-nyheter-83/, hämtad 15 maj 2021
Laurén, Anna-Lena (2020), Ryska kaptenen tog explosiva ämnet till Beirut: ”Vi var gisslan i
elva månader”, dn.se,
45
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2005) Hot på agendan. En analys av nyhetsförmedling om
risker och kriser. (KBM:s temaserie 2005:7). Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
https://rib.msb.se/filer/pdf/21537.pdf
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2012) ”Demokrati, medier och journalistik” Ingår i Lars Nord & Jesper Strömbäck (red) Medierna och demokratin, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 9–39. Pan, Ellen & Koskelainen, Adam (2020), Svenska Jennifer såg explosionen: ”Fick panik”,
expressen.se, https://www.expressen.se/nyheter/svenska-jennifer-sag-explosionen-fick-panik/,
hämtad 19 maj 2021.
Safi, Michael & Roth, Andrew (2020), Beirut blast timeline: what we know and what we don’t,
theguardian.com,
https://www.theguardian.com/world/2020/aug/06/beirut-blast-timeline-what-we-know-and-what-we-dont-explosion-lebanon, hämtad 7 april 2021.
Semetko, Holli & Valkenburg, Patti (2000) ”Framing European Politics: A Content Analysis of Press and Television News”. Journal of Communication, 50(2) s. 93–109.
https://doi.org/10.1111/j.1460-2466.2000.tb02843.x
Strömbäck, Jesper (2008) På nyhetsmediernas agendor – en studie av hot och risker i det
svenska nyhetsurvalet i morgonpress, kvällspress och TV. (Studier i politisk kommunikation
18). Sundsvall: Demokratiinstitutet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:127561/FULLTEXT01.pdf
Strömbäck, Jesper (2015) ”Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar” Ingår i Michael Karlsson & Jesper Strömbäck (red) Handbok i Journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur, s. 154–162.
Strömbäck, Jesper & Esser, Frank (2014) ”Mediatization of Politics: Towards a Theoretical Framework”. Ingår i Frank Esser & Jesper Strömbäck (red) Mediatization of Politics.
Understanding the Transformation of Western Democracies, Basingstoke: Palgrave
Macmillan, s. 3–28.
Sylvén Möller, Jonas (2020), Svenskarna har samlat in över en miljon kronor till katastrofhjälp i
Beirut, aftonbladet.se,
https://www.aftonbladet.se/svenskahjaltar/a/vQ4L1m/svenskarna-har-samlat-in-over-en-miljon-kronor-till-katastrofhjalp-i-b, hämtad 19 maj 2021.
Voytenko, Mikhail (2014), Crew kept hostages on a floating bomb – m/v Rhosus, Beirut,
fleetmon.com,
46
Bilagor
Bilaga 1. Kodbok V1 ID (rubrik på analysenheten) V2 Tidning 1. Dagens Nyheter 2. Svenska Dagbladet 3. Aftonbladet 4. Expressen V3 DatumKodinstruktion: Publicerades artikeln exempelvis den 5 augusti 2020, kodas 200805.
V4 Artikelns längd (antal ord)
1. 0–200 2. 201–400 3. 401–600 4. 601–800 5. 801–1 000 6. > 1000 V5 Artikeltyp 1. Nyhetsartikel 2. Notis
3. Reportage (eller personporträtt, feature)
4. Fördjupande artikel (eller bakgrundsartikel, explainer) 5. Övrigt
Kodinstruktion: Funderingar kring vad som skiljer en notis från en kortare nyhetsartikel och en längre nyhetsartikel från ett reportage kan förekomma. Koda därför 1 om analysenheten är en nyhetsartikel, handlar om en (ny) händelse, innehåller ingress och rubrik. Koda 2 om analysenheten saknar ingress och har variabelvärde 1 (0–200 ord) i V4. Koda 3 om
analysenheten är mer personlig, har scener, är längre och mer omfattande i återgivningen av händelseförloppet, är en fördjupad skildring av/intervju med en person eller dylikt. Koda 4 om händelseförloppet och helheten behandlas mer djupgående än i huvudnyheten. En artikel som återger hur ammoniumnitratet seglades från Georgien till Libanon 2013 och vad som hänt sedan dess är ett exempel på en fördjupande artikel eller explainer. Den har troligen krävt med research dessutom.
47
Variabelvärde 5 bör helst inte användas då jag undersöker artiklar, notiser och reportage. Skulle ett avslöjande eller gräv förekomma kan det presenteras som en längre nyhetsartikel eller ett reportage, tänker jag. Men eftersom webbtidningar tillåter mer flexibilitet än tryckta tidningar, är ”övrigt” bra att ha med för säkerhets skull.
V6 Vem har producerat artikeln?
1. Tidningens egna journalister eller frilansande journalister 2. Nyhetsbyrå
Kodinstruktion: Vissa artiklar och notiser på dagstidningarna kommer från TT, Reuters eller andra nyhetsbyråer. Är så fallet kodas 2. Har tidningen och dess journalister själva tagit fram och skrivit nyheten, eller har den tagits fram av frilansare, kodas 1. Analysenheten kodas även 1 om det är en rewrite med källhänvisningar till nyhetsbyråer och andra tidningar.
V7 Graden av närhet
1. Låg 2. Mellan 3. Hög 4. Framgår ej
Kodinstruktion: Geografiskt sett ligger Libanon i Mellanöstern, långt bort från Sverige. Alla analysenheter kan antas vara tidsmässigt nära då händelsen var aktuell.
Analysenheten kodas med 1 om den bara är tidsmässigt nära. En explosion har nyligen skett, protester har brutit ut och politiker har avgått är exempel på tidsmässig närhet.
Analysenheten kodas som 2 om det både finns en tidsmässig närhet och någon kulturell koppling till Sverige. Det kan till exempel vara om svenska politiker, myndigheter och organisationer får uttala sig om händelsen eller det nämns något om hur Sverige hjälper till i krisen. Om en svensk i Libanon eller med anhöriga där nere förekommer i analysenheten men inte utgör dess fokus, kodas också 2.
Analysenheten kodas som 3 om den, förutom tidsmässig närhet, även är kulturellt nära, det vill säga om en stark koppling till Sverige och svenskar finns. Fokuset i analysenheten ligger på en eller flera svenskar som bor, arbetar eller befinner sig i Libanon eller som har anhöriga där nere som får komma till tals. Fokuset kan också ligga på en representant för en
organisation som exempelvis svenska Röda Korset.
V8 Elitcentrering förekommer
1. Ja 2. Nej
3. Framgår ej
Kodinstruktion: Om kända eller inflytelserika personer eller organisationer eller elitnationer förekommer i analysenheten överhuvudtaget, kodas 1. Till eliten räknar jag både den
politiska, ekonomiska, kulturella och idrottsliga eliten. Det kan vara politiker, myndigheter, organisationer, större företag, entreprenörer, kändisar, artister och sportstjärnor. Om någon
48
representerar en myndighet och organisation, till exempel en presskommunikatör som framför myndighetens uttalande, räknas denne också till eliten då den inte representerar sig själv utan myndigheten. USA, Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Tyskland, Kina, Vatikanstaten, Förenta nationerna och Europeiska unionen är andra eliter.
Om endast vanliga privatpersoner – libanesiska medborgare, Beirutbor, svenskar med anhöriga i Libanon och andra utan större inflytande eller kändisskap – förekommer i
analysenheten, eller om analysenheten endast redogör för läget i staden, utan att nämna några nyhetsaktörer, kodas 2.
V9 Den mest framträdande nyhetsaktörens grad av inflytande
1. Litet eller inget inflytande 2. Stort inflytande
3. Framgår ej
Kodinstruktion: Till personer med litet eller inget inflytande räknas vanligt folk
(privatpersoner), lokala grupper, kändisar och idrottare. Till personer med stort inflytande,