Mål 1: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
NKI – Servicemätning för 2014 visar att kommunen behåller sitt totala NKI på 70 från 2013. Det är bra men det finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete. För respektive verksamhetsområde ansvarar berörd förvaltning men det finns delar som kan bedrivas som ett gemensamt utvecklingsarbete. Exempelvis har vi högt NKI inom betygsindexet Bemötande och det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med det. Därav att
näringslivsarbetet under 2016 kommer att fortsätta arbeta för att utveckla förståelsen och insikten för vikten av att ge näringslivet bra service och bemötande.
Under 2016 är ambitionen att nya mötesformer med näringslivet provas. Under 2015 inventeras hur andra kommuner gör och förslag kommer att tas fram för att presenteras för ansvariga politiker under hösten 2015 för att kunna förbereda en implementering under 2016.
I samarbete med SBA kan kommunen genomföra en utredning som analyserar intresset för företagsetableringar (primärt inom tjänsteföretag) avseende vissa utvalda platser i kommunen.
Under 2016 kommer Tillståndsguiden att marknadsföras och implementeras.
Uppföljning av Kontaktcenter – Företag genomförs. Handbok för företag och välkomstkit för nya företag revideras.
Stadsbyggnadsavdelningen ska under 2015 aktivt arbeta med resultatet av den
byggherreenkät som Stadsbyggnadsbenchen låtit genomföra. Detta arbete ska leda till åtgärdsplaner som kan genomföras under 2016 för att på sikt öka byggherrarnas NKI.
För att underlätta för näringslivet ska kommunens agerande vara långsiktigt, förutsebart och konkurrensneutralt. Politisk vägledning behövs för att under 2016 säkerställa att kommunen ställer önskvärda krav vid upphandlingar och markförsäljningar.
Mål 2: Fler i arbete
Mål 3: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla hög kvalitet Mål 4: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Trygghetsutredningen avslutades i februari i år och under våren kommer ett strategiskt dokument tas fram för det fortsatta trygghetsarbetet i kommunen. Styrdokumentet ska kopplas ihop med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.
Respektive förvaltning ska med utgångspunkt från styrdokumentet ta fram egna handlingsplaner med egen finansiering av insatserna för beslut i nämnd.
För kommunledningskontorets del beräknas handlingsplanen inkludera återkommande trygghetsmätning, samordning av ett trygghetsråd med medborgare, räddningstjänst och polis samt utveckling av Tryggt och snyggt med utbildningssatsningar och fortsatt arbete med att utveckla Grannsamverkan.
Mål 5: Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Mål 6: Arbeta för en god bebyggd miljö
Stadsbyggnadsavdelningen ska under 2016 säkerställa att ca 500 nya bostäder möjliggörs och att vi i all planering följer vår översiktsplan och andra styrdokument.
Enligt remissförslag från vattenmyndigheten ska en vattenplan tas fram för alla kommuner. För Kommunens del behöver en vattenplan tas fram med åtgärdsförslag som måste prioriteras och finansieras under 2016.
Mål 7: Minska utsläppen av växthusgaser
Stadsbyggnadsavdelningen ska arbeta för att klimatpåverkan från kost inom kommunala verksamheter minskar, t ex genom ett projekt om skolmat som inleds redan 2015.
Mål 8: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
Formerna för att nå Sollentuna kommuns invånare där de befinner sig behöver ständigt utvecklas och förädlas. Under 2015 övergår kommunen till att ha en responsiv webb vilket leder till att de som vill söka och hämta information på kommunens hemsida lätt kan göra det både från en stationär dator, läsplatta eller mobiltelefon. Inriktningen för 2016 är hur kommunen arbetar med och vidareutvecklar sitt digitala arbetssätt
ytterligare, främst användningen av sociala medier. Sollentuna kommun ligger efter i användningen av sociala medier och behöver göra extra insatser under nästa år för att hålla jämna steg med utvecklingen.
Arbetet med kommunikationsfrågor utgår från fyra områden som i sig baseras på den externa kommunikationspolicyn. Nedan beskrivs de övergripande inriktningsområden som kan genomföras inom befintliga budgetramar.
Extern kommunikation
• Öka användningen av sociala medier genomgående i kommunens externa kommunikation
• Satsningar från 2015 som Sollentunaliv, temaföreläsningar och skattekollen.se – implementeringen fortsätter och aktiviteterna följs upp, utvärderas och
vidareförädlas.
Intern kommunikation
• Avvaktar den genomlysning som är klar hösten 2015.
Press- och nyhetsarbetet
• Press- och nyhetsarbetet ska finna former i sociala medier
• Implementera den nya nyhetssidan på externa webben
• Implementera och utveckla My Newsdesk samt Retervier Medborgardialog
• Utveckla uppföljningen av genomförda dialoger
• Nya metoder för att genomföra dialoger för att nå så många målgrupper som möjligt, särskilt fokus på sociala medier.
Stadsbyggnadsavdelningen håller under 2015 på att utveckla informationen på externa webben. I kombination med det nyligen implementerade GISO kommer invånarna att
någon gång under 2016 att ha tillgång till realtidsinformation om pågående planer, vilket ökar transparens och möjlighet till påverkan.
En digitalisering av detaljplaner skulle underlätta för invånarna att ta del av gällande detaljplaner.
2 Överförmyndarnämnden
2.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
2.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
2.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Utbildningskostnader från och med år 2016
Från och med den 1 januari 2015 är det enligt lag krav på att nämnden ska utbilda sina gode män och förvaltare. Länsstyrelsen har uppdraget att ta fram riktlinjer för
utbildningens omfattning. Länsstyrelsen ska presentera riktlinjerna till hösten 2015.
Nämnden diskuterar olika sätt att hantera uppdraget. Det dyraste alternativet är att köpa in utbildningen. Nämnden saknar egen pedagogisk erfarenhet och utbildningsmaterial för att genomföra utbildning själv. Även andra metoder såsom att ta fram ett eget utbildningsmaterial eller samarbete med andra kommuner diskuteras.
Cirka 50 nya gode män behöver utbildas per år vilket skulle innebära en kostnad om 150 000 kronor per år. Dessutom beräknas 50 befintliga gode män behöva utbildas per år vilket skulle innebära ytterligare 150 000 kronor per år.
För år 2016 beräknas utbildningskostnaden vara 300 000 kronor.
Ökade arvodeskostnader
Gode män och förvaltare har rätt att få arvode för sitt arbete. Arvodets nivå följer prisbasbeloppet varvid en höjning av beloppet genererar ett högre arvode. Genom lag är reglerat att personer med inkomster under 2, 65 % av prisbasbeloppet och som har god man ska få arvodet betalt av kommunen. Överförmyndarnämnden kan svårligen påverka de nivåer som regleras av prisbasbeloppsförändringar.
Befolkningstillväxten beräknas för år 2016 bli cirka 1 362 personer för Sigtuna kommun, cirka 1 366 personer för Sollentuna kommun och cirka 863 personer för Upplands Väsby kommun. Med hänsyn till befolkningstillväxten samt ärendenas mer komplexa art beräknas arvodena för gode män öka med cirka 288 000 kronor för år 2016.
Ensamkommande barn i behov av god man kommer enligt Migrationsverkets
beräkningar inte att minska under överskådlig tid. Detta medför ökade arvodeskostnader för gode män om cirka 210 000 kronor.
2.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Uteblivna resurser för utbildningsansvar medför att överförmyndarnämnden inte kan tillgodose de av lag uppställda kraven. Utebliven kompensation för ökade
arvodeskostnader kommer att leda att nämnden måste reservera sig för underskott i budgeten.
2.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Resursförstärkningar kommer att användas för att uppnå de fastställda lagkraven på utbildning för gode män och förvaltare samt att betala arvoden för gode män och förvaltare.
2.2 Beredning målstyrning
Ansvarsfull ekonomisk politik. Överförmyndarnämnden följer resultat månadsvis och rapporterar i kommungemensamma styrdokument. Till nämnden rapporteras
regelbundet uppföljningar och avvikelser från budget. Verksamheten ses ständigt över för att optimera effektivaste arbetssätt utifrån medborgarnas rättssäkerhet och
verksamhetens kostnader.
Förebyggande insatser och omsorg. Hög kvalitet på gode män och förvaltare medför en trygghet och möjligheter till ett självständigt och värdigt liv för de medborgare som av domstol befunnits ha behov av insatsen. Hög kvalitet på tillsynen över gode män och förvaltare stärker den enskildes rättssäkerhet för deras ekonomiska och juridiska
förvaltning. En hög kvalitet på gode män och förvaltare minskar dessutom risken för skadeståndskrav på nämnden.
Kommunikation. Tydlig information till medborgarna om vad insatsen gode man- förvaltare innebär är av stor vikt och förutsätter en utvecklad hemsida och annat informationsmaterial. Kontakter med intresse- och brukarföreningar ges särskilt stor vikt. Internt är det av stor vikt att samarbete med respektive kommuns socialtjänst och vård- och omsorgskontor. Information på nämndens hemsida behöver översättas till andra språk, bland annat finska då Sigtuna- och Upplands Väsby kommun är finskt förvaltningsområde.
3 Trafik- och fastighetsnämnden
3.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
3.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
3.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
Under 2016 kommer Trafik och Naturavdelningen få ökade driftkostnader avseende exploateringsytor om 21 000 m2 som tillställs Trafik och fastighetskontoret för fortsatt drift och underhåll. Vi beräknar att driftkostnaderna kommer att öka med 1,2 mkr och att kapitaltjänstekostnader planeras stiga med 1 mkr.
3.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
I verksamhetsberättelsen med resultatanalys lyfte vi upp de ekonomiska
förutsättningarna som behövs för att vi skall kunna klara av våra uppdrag och åtagande med bra kvalitet. Vi bedömde att den nya parkdrift- och skötselavtalet kommer att kosta 2 mkr mer än vad nuvarande avtalet kostar idag. Som påföljd av arbetet med att
förbättra förutsättningarna för vattenrening, biologisk mångfald och tillgänglighet kring Edsån och omförhandling med Arbetscenter kommer Trafik och Naturavdelningen att få ökade driftkostnader med 0,5 mkr. Trafik och Naturavdelningen kommer även att få ökade driftkostnader med 1,2 mkr avseende exploateringsytor om 21 000m2
(kapitaltjänstekostnader planeras att öka med 1mkr). Vi vill även påbörja arbetet med utveckling av e-tjänster och vi räknar med en kostnad på 0,4 mkr. Totalt: 5,1
I den preliminära budgeten 2016 har Trafik och Fastighetsnämndens budgetram höjts med 3,0 mkr netto. Bruttoökningen uppgår till 5,5 mkr men reduceras genom ett avkastningskrav (2 mkr) för fastighetsförvaltningen införs. Största delen (3,5 mkr) av bruttoökningen avser kapitaltjänstekostnader som påföljd av gång och
cykelväginvesteringar (2 mkr), broar (0,5 mkr) samt belysning (1,0 mkr). Därutöver tillförs 2 mkr för ökade driftkostnader.
Trafik- och fastighetsnämnden har fått i uppdrag att inventera kommunens
mexfastigheter (mark- och exploateringsfastigheter) för att klargöra syfte med och driftplan för dessa fastigheter. Utöver detta uppdrag kommer vi även utvärdera gällande hyresavtal och hyressättningen. Vi bedömer att detta arbete kan komma att resultera i högre avkastnings på några års sikt men vi ser dock inte att det är möjligt att räkna med detta inför 2016 med anledning av hyresavtalstider.
Skötseln av kommunens gator och vägar kommer att försämras om Trafik och
Naturavdelningens budgetram inte höjs med 1,2 mkr för ökade skötselytor. Trafik och Fastighetsnämnden kommer även inte ha utrymme i budgeten gällande ökade
kapitaltjänstekostnader.
Gällande Edsån kostnader kan vi konstatera att nämnden inte kommer att få
kostnadstäckning för skötseln som förutsätts för att sköta områden. Arbetscenters kostnader ökar eftersom deras uppdrag kommer att vara större och mer omfattande.
Vi är klara med parkupphandlingen gällande skötsel av parkmark. Till vår stora glädje lyckades vi få ett fördelaktig avtal med vår nuvarande entreprenör till ett bra pris. Med anledning av detta behöver vi 0,4 mkr för ökade driftkostnader och inte 2,0 mkr som vi tidigare hade räknat med.
Upprustning av broar ingår inte i investeringsplanen under 2015 så vi kommer inte att ha ökade kapitaltjänstekostnader som påföljd av det. Med anledning av det behöver vi inte 0,5 mkr i ökade kapitaltjänstekostnader för broarna.
Sammantagna bilden för förslaget till budget för Trafik och Fastighetsnämnden innebär att nämnden har fått teckning för kostnader som vi inte bedömer kommer att uppstå med ett samlat belopp om 2,1 mkr. Samtidigt har nämnden inte fått teckning för tvingande kostnader om 2,7 mkr. Avkastningskravet på fastighetsinnehavet är heller inte rimligt att hämta hem varför ytterligare 2 mkr kommer att saknas och det kommer därmed påverka fastighetsunderhållet. Utöver detta kan vi också konstatera att vi inte får kostnadsteckning för att påbörja arbete med e-tjänster.
Trafik och fastighetnämndens verksamheter är investeringsdrivna. I
verksamhetsberättelsen med resultatanalys redögör nämnden för kostnader om 79,5 mkr. Den största delen gäller fastighetsägarinitierade investeringsprojekt så som reainvestring, utemiljö, myndighetkrav och Gatuinvesteringar. Trafik och
fastighetsnämnden vill tydliggöra att kontoret gärna bistår i beredningsarbetet gällande investeringsbudgeten.
3.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Trafik och Fastighetsnämnden föreslår att 2,7 mkr tillförs till Natur och Trafikavdelningen för tvingande kostnadsökningar. Vi föreslår även att
avkastningskravet för fastigheterna inte införs 2016. Samtidigt kan konstateras att nämnden inte behöver 1,6 mkr för parkskötsel och för broar 0,5 mkr.
3.2 Beredning målstyrning
De åtaganden som nämnden 2014 fattat beslut om i relation till de övergripande målen och fokusområdena löper i flertalet fall under en period om två till tre år och redogörs för nedan. Merparten av åtagandena förutsätter ett nära samarbete med övriga nämnder och deras kontor. Nämnden kommer att hålla fast vid dessa och i flera fall precisera uppdraget för 2016 i förhållande till det utredningsarbete som åtagandena ofta utgörs av för 2015. Nämnden kommer också att tydliggöra, inför verksamhetsåret 2016, behovet av effektiviseringar. Även insatser inom området miljö- och energi- effektiviseringar väntas ingå i kommande åtaganden. Nämnden kommer att ta ställning till nya åtaganden och direktiv till kontoret i samband med att kontoret redovisar sin kvalitetsanalys i september.
Nämndens nu gällande åtaganden för perioden 2015-2017
Näringsliv och arbetsmarknad: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
• Etablera arbetsformer med det lokala näringslivet: Etablera arbetsformer som innebär att nämndens verksamheter regelbundet genomför möten med
företrädare för det lokala näringslivet. Detta med syfte att dels ge aktuell information som berör näringslivets villkor och dels fånga upp information och synpunkter från det lokala näringslivet. 2015 - Kartlägga ytor och hitta former.
2016 - Reguljärt arbete
Miljö- och samhällsutveckling: Arbeta för en god bebyggd miljö och minska utsläppen av växthusgaser
• Utveckla kommunens parker och naturområden: Ta fram en plan för utveckling och höjd ambitionsnivå gällande skötsel av Sollentunas parker och
naturområden, med syfte att dels förbättra skötsel och dels att utveckla miljöerna till stöd för utevistelse och rekreation. 3-års perspektiv: År 1 planering, år 2-3 genomförande
• Förbättra utemiljöerna i våra verksamhetsfastigheter: Under en 3-årsperiod inventera och genomföra åtgärder i verksamhetsfastigheternas utemiljöer utifrån trygghets- och pedagogiskt barnperspektiv. 3-årsperspektiv: År 1 inventera. År 2-3 genomförande.
• Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet: Genomföra ett systematiskt förbättringsarbete gällande belysning på allmänna platser och siktskymmande växtlighet med syfte att öka tryggheten i utemiljöerna.
Genomförande på 3 år.
• Handlingsplaner för Barnens natur: Genomföra aktiviteterna i handlingsplanen för Barnens natur under 2015-2018 enligt beslut i TFN
• Långsiktigt hållbarhetsarbete: Vi ska planera och genomföra ett samlat arbete inom TFNs skilda verksamheter till stöd för det långsiktiga hållbarhetsarbetet i kommunen. 3 års-perspektiv. År 1 inventering av TFNs insatser bland annat i förhållande till kommunens Miljö- och klimatstrategi.
• Genomföra cykelplanen enligt beslutade handlingsplaner: Genomförande av cykelplanen enligt framtagna och beslutade handlingsplaner och tidplaner. Syfte att bli Sveriges cykelvänligaste kommun.
• Ta fram en parkeringsplan: Framtagande av en parkeringsplan under 2015 med syfte att underlätta nyttjande av kollektivtrafik och säkerställa ett effektivt användande av tillgängligt gatuutrymme
Kommunikation: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling
• Utveckla dialogformer kring TFNs ansvarsområden: Utveckla dialogformerna med invånare i Sollentuna. Syftet ska vara att dels informera om hur
kommunens olika miljöer förvaltas/utvecklas och dels inhämta synpunkter från medborgarna hur de upplever de utemiljöer som TFN förvaltar. 2015
genomförs ett utvecklingsarbete gällande metoder. 2016 - reguljärt arbete.
• Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter: Utveckla hantering av
felanmälan och synpunkter tillsammans med Kontaktcenter samt med stöd av ett kommungemensamt IT- system. 2015 ska IT-stöd för felanmälan implementeras och vara i full drift.
Trafik- och fastighetskontorets verksamhetsstyrning i förhållande till målen Trafik- och fastighetskontoret har en intern verksamhetplan med tidsperspektivet 2014-2016 men som revideras årligen utifrån vad som är klart och vad som tillkommit i relation till politiska uppdrag, internstyrning inom kommunen och identifierade förbättringsåtgärder utifrån kvalitetssystemet. Fortsatt arbete under år 2016 är inom de utvecklingsområden som handlar om att vidareutveckla samarbetet med de andra kontoren inom kommunen, utveckla det vardagliga ledningsarbetet utifrån ny
organisation och värdegrund, säkerställa kompetens i form av rekrytering och minska konsultberoendet, vidareutveckla administrativa arbetsuppgifter och rutiner, utveckla det strategiska kommunikationsarbetet och säkerställa IT-mässigt verksamhetsstöd.
Viktigt utvecklingsområde som påbörjats och fortlöper kommande period är formerna för kvalitetsredovisning och uppföljning och fortsatt arbete med processkartläggningar som grund för verksamhetsutveckling. År 2016 kommer kontorets internt satta
verksamhetsmål att utvärderas och ligga som grund för kommande planperiod 2017-2019.
4 Barn- och ungdomsnämnden
4.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag
4.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer
Volymmått Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal barn
Avstämning av volymer pågår förnärvarande i samarbete med KLK. Kommentarer kring dessa kommer skickas ut separat.
4.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?
4.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?
Den föreslagna resurstilldelningen är begränsad i förhållande till tilldelningen tidigare år. Det innebär att verksamheterna inte kan räkna med någon större uppräkning av check och peng 2016. Detta i sin tur leder till att verksamheterna kan få det tufft att klara reguljära kostnadsökningar och kommer därför tvingas till effektiviseringar av verksamheten. Det ekonomiska läget för enheterna är fortsatt ansträngt. Fortsatta
löneökningar och löneglidningar för att lyckas rekrytera och behålla personal, måste matchas mot check och peng i enheternas budgetar. Många skolor står inför större om- och tillbyggnationer vilket leder till kraftigt höjda hyror. Det innebär att utrymmet för framförallt personalkostnader minskas. Den fortsatta satsningen på IKT innebär även fortsättningsvis stora kostnader för enheterna.
Kontoret kommer att se över alla kostnader som inte är lagstyrda och återkomma med förslag på eventuell avveckling av verksamheter som inte krävs enligt lag.
4.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?
Kontoret har tidigare lyft vikten av ett förändrat arbetstidavtal för lärarna. Avsikten är att använda resursförstärkningen för att kunna påbörja en sådan förändring. Det innebär att den generella uppräkningen kommer bli väldigt begränsad.
4.2 Beredning målstyrning
Näringsliv och arbetsmarknad
För att förebygga brist på och svårigheter att rekrytera legitimerad personal till skola och förskola, behöver en översyn av organisationen kring och ersättningen till VFU-handledare genomföras. Att samtliga skolor i Sollentuna har plats för lärarstudenter, ger både skolorna ett utbyte med universiteten liksom det ger goda möjligheter för
Sollentuna kommun att knyta de bästa blivande lärarna till våra enheter.
Utbildning
Sveriges kommuner och landsting har identifierat åtta faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det första kriteriet definierar ett gott ledarskap på alla nivåer med dynamiskt samarbete och gemensamt ansvar för helheten. Kriterium två handlar om att lyfta fram kompetenta lärare och arbeta aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Att ha höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar står som kriterium tre och att ta reda på hur det går genom uppföljning och återkoppling som nummer fyra. Det femte kriteriet tar upp väl fungerande relationer inom hela
verksamheten och det sjätte att man har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Kriterium sju betonar vikten av att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och slutligen i det åttonde att man har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten.
Verksamheterna i Sollentuna kommun lever väl upp till punkterna under respektive kriterium och har under flera år visat upp bra alternativt förbättrade resultat. Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.
Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och
Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och