Bergvärme eller jordvärme - Resultat Bredåker förskola

8 Resultat Bredåker förskola

10.2 Bergvärme eller jordvärme

Enligt resultatdelen visar det sig att ett jordvärmesystem är billigare vilket ger en kortare återbetalningstid. Anledningen till att det är billigare med jordvärme jämfört med bergvärme är att det är billigare att gräva jämfört med att borra. Bergvärme och jordvärme har ungefär lika stor årsvärmefaktor detta då jordvärme är effektivare än bergvärme under sommarhalvåret då markytan är varmare än berggrunden, men under vinterhalvåret är berggrunden varmare än markytan och då är bergvärme lite mer effektivt än jordvärme. Under ett helt år blir årsvärmefaktorn ungefär densamma för de båda systemen (Aludden, 2017). Nackdelar med jordvärme jämfört med bergvärme är att om det är tjäle i marken finns risk att marken höjs vilket kan skapa ojämnheter i markytan. En annan nackdel med jordvärme är att med jordvärme tas energi från markytan vilket kan missgynna eller till och med skada växtligheten på den specifika markytan där slangarna är nedgrävda. Ett annat problem med jordvärme kan vara att slagarna läggs på fel djup eller att de vecklas när marken rör på sig. Dessa problem uppstår inte för bergvärme (Varmepump.n.nu, 2017). Jag tycker Bodens kommun ska välja jordvärme om de vill ha den mest kostnadseffektiva värmekällan. Men om Bodens kommun vill ha en värmekälla med mindre risk för komplikationer skall bergvärme väljas.

10.3 Felmarginaler och felkällor

Vid detta arbete finns det många antaganden och förenklingar. Vid uppbyggnad av skolan i datorprogrammet IDA ICE förekommer det många antaganden då många parametrar inte var angivna som tex, u-värde på dörrar, u-värde på fönster, byggandens luftläckage, djupet till berg mm. Det gjordes även ett par förenklingar som t.ex. att Luleås klimatfil användes. Trots dessa förenklingar och antagandet påverkas inte återbetalningstiden så pass mycket eftersom värmepumpens årsvärmefaktor inte påverkas av mindre energiförändringar i förskolans

energiåtgång. Därav ger denna rapport en inblick på återbetalningstiderna för värmekällorna berg- och jordvärme.

10.4 Fortsatt arbete

Som tidigare nämnt ger denna rapport inblick hur fysiskt stora och ekonomiskt lönsamma de olika värmekällorna är. Om Bodens kommun vill investera i någon av dessa värmekällor gäller det att de märker ut plats för eventuellt borrhål respektive markytan. Det bör även undersöka djupet till berggrund samt att undersöka markytan där eventuella slangar ska placeras.

Hade jag haft mer tid hade jag dimensionerat ett berg- och jordvärmesystem själv och jämfört resultatet med resultatet från Aluddens dimensionering. Jag hade även gjort en egen

kostnadskalkyl som också skulle jämföras mot fler värmepumpsåterförsäljare.

10.5 Slutsats

Jag tycker Bodens kommun ska söka stöd hos länsstyrelsen i Norrbotten även fast chanserna för att få stöd inte är jättestora då den besparade koldioxidhalten per investerad krona är lägre än vad länsstyrelsen normalt ger stöd för. Även om Bodens kommun inte skulle få stöd beviljat tycker jag de ska investera i jord- eller bergvärme då det är en lönsam investering samt det är bättre för miljön att använda värmepump i stället för att använda olja och underhållsarbetet blir lägre vilket ger personal på Bodens kommun mer tid till annat.

Referenser

Abergon AB. (u.d.). Mer om ventilation. Hämtat från Lufttemperatur: http://abergon.se/vara-tjanster/ventilationsoptimering/mer-om-ventilation

ACP Luftbehandlingsprodukter AB. (Februari 2010). Textildon. Hämtat från Underhåll: https://www.acp.se/files/pdf/underhall-textildon15.pdf

ACP Luftbehandlingsprodukter AB. (u.d.). Textildon. Hämtat från https://www.acp.se/files/pdf/underhall-textildon15.pdf

Alltombostad.se. (den 1 Juni 2010). Byt ytterdörr och spara pengar. Hämtat från Bra att veta om ytterdörrar: http://www.alltombostad.se/byt-ytterdorr-och-spara-pengar-22646/nyhet.html Aludden, S. (den 27 Maj 2017). Berg och jordvärme. (M. Turesson, Intervjuare)

Arbetsmiljöverket. (den 9 Oktober 2009). Arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverket. (den 22 Juni 2015). Förebygg dålig luft. Hämtat från

https://www.av.se/inomhusmiljo/luft-och-ventilation/forebygg-dalig-luft/

Belok. (den 24 Augusti 2011). Ekvationer som används i BELOK LCC, Generell kalkyl. Hämtat från http://www.belok.se/lcc/LCC_Generell_kalkyl.pdf

Björk, E., Acuna, J., Granryd, E., Mogensen, P., Nowacki, J.-E., Palm, B., & Weber, K. (2013).

Bergvärme på djupet. Stockholm: US-AB, Stockholm April 2013.

Bodens kommun. (1996). Tiiluft och frånluft Bredåker förskola. Boden: Tekn iska förvaltningen. Bodens Kommun. (den 30 November 2016). Driftbilder på Brönjaskolan. Boden, Norbottenslän,

Sverige.

Bodens kommun. (2017). Riktlinjer – Inomhustemperaturer och drifttider för anläggningar inom

Bodens Kommun Fastighetsförvaltningen. Boden.

Boverket. (Mars 2015). 9 Energihushållning. Hämtat från 9:12 Definitioner:

http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-9

Boverket. (2015). Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler. Boverkets byggregler. (2015). Hygien, hälsa och miljö. Hämtat från Luft:

http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr-22/bbr-avsnitt-6

dinbyggare.se. (2015). Bra termostater sparar energi. Hämtat från Problem med gamla termostater: https://www.dinbyggare.se/bra-termostater-sparar-energi/ Energimarknadsinspektionen. (u.d.). https://www.ei.se/Documents/Forhandsreglering_el/2016_2019/Beslut_om_intaktsramar _och_darpa_foljande_dokument/Gemensamma_bilagor_beslut-lokalnat/Bilaga_6_Kalkylranta_avseende_tillsynsperioden_2016-2019.pdf. Hämtat från https://www.ei.se/Documents/Forhandsreglering_el/2016_2019/Beslut_om_intaktsramar_

och_darpa_foljande_dokument/Gemensamma_bilagor_beslut-lokalnat/Bilaga_6_Kalkylranta_avseende_tillsynsperioden_2016-2019.pdf Energimyndigheten. (Februari 2008). Pelletsvärme i villan. Hämtat från

https://www.lerum.se/globalassets/documents/forvaltningssidorna/bygga-bo-och-miljo/bygglov/energiradgivning/pelletsvarme.pdf

Energimyndigheten. (den 7 Oktober 2009). Olja. Hämtat från

http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja/

Energimyndigheten. (2012). Uppvärmning i Sverige 2012. Hämtat från

http://ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202012/EI_R2012_0 9.pdf

Energimyndigheten. (den 9 Oktober 2014). Pelletspannor. Hämtat från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/pelletspannor/ FTX-ventilation.se. (den 19 April 2013). VAV-system. Hämtat från

http://ftx-ventilation.se/ventilation/vav-system

GRÖNA BILISTER. (2015). Drivmedelsfakta 2015. Hämtat från file:///C:/Users/User/Downloads/drivmedelsfakta-2015.pdf Hanssen, & S. O. (Februari 2013).

http://www.swegonairacademy.com/wp-content/uploads/2013/02/Kapitel-18-316-338-S-Hanssen-pa-svenska.pdf. Hämtat från

http://www.swegonairacademy.com/wp-content/uploads/2013/02/Kapitel-18-316-338-S-Hanssen-pa-svenska.pdf

Hållén, T. (den 20 November 2014). Hämtat från Energispararen:

http://blogg.ivt.se/energispararen/vilket-uppvarmningssatt-ger-lagst-driftkostnad Jernkontoret. (u.d.). Jernkontorets energihandbok. Hämtat från

http://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material

Jernkontorets energihandbok. (u.d.). Fläktar. Hämtat från Radialfläkt: http://www.energihandbok.se/flaktar/

Levin, P., & Clarholm, A. (den 30 November 2015). Brukarindata undervisningsbyggnader . Hämtat från Jämförelse av beräkningsresultat för två olika undervisningsbyggnader: http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2015/12/Sveby-brukarindata-undervisning-prel.pdf

Levin, P., & Clarholm, A. (2016). Brukarindata undervisningsbyggnader . Stockholm: © Sveby Stockholm 2016.

Luleå Energi AB. (Juni 2017). Vad är energiskatt? Hämtat från Energiskatt på el 2017: https://www.luleaenergi.se/sv/privatkund/el/om-var-el/vad-ar-energiskatt/

Lymath, A. (den 1 Februari 2015). What is a U-value? Heat loss, thermal mass and online

calculators explained. Hämtat från

https://www.thenbs.com/knowledge/what-is-a-u-value-heat-loss-thermal-mass-and-online-calculators-explained

Länssyrelsen Norrbotten. (den 20 December 2016). Klimatklivet - lokala klimatinvesteringar. Hämtat från http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/klimatklivet.aspx?keyword=klimatklivet

Magnusson, O. (u.d.). Dyr elräkning? Hämtat från http://faluglas.com/dyr_elrakning.pdf Naturvårdsverket. (den 10 Oktober 2015). Beskrivning av beräkningar av minskade

växthusgasutsläpp för. Hämtat från

http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i- miljoarbetet/bidrag-och-ersattning/bidrag/klimatklivet/utslapp-vagledning-klimatklivet-2015-11-05.pdf

Nilsson, S. (2013). Väder och vind påverkar ditt värmebehov. Hämtat från Dimensionerande utetemperatur: http://www.varmahus.se/varmebehov/vader_vind_varme.php

NORDPOOL. (den 12 Maj 2017). Elspot prices. Hämtat från http://nordpoolspot.com/Market-data1/Elspot/Area-Prices/SE/Monthly/?dd=SE1&view=table

Olsson, V. (2012). Luftläckage I Småhus. Halmstad: Högskolan i Halmstad .

Omboende. (den 9 Mars 2017). Oljepanna. Hämtat från http://www.omboende.se/sv/Aga1/Byte-av-uppvarmningsform/Oljepanna-/

Osama, H. (u.d.). Vanliga begrepp och standarder i byggnadsfysik- värme . Hämtat från Genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (Um ) :

http://www8.tfe.umu.se/courses/byggteknik/kurser/byggnadsfysik/grundlaggande%20beg repp%20%20och%20standard.pdf

Persson, J. (2012). Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader. Sundsvall. Persson, J. (2012). Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader. Umeå: Umeå

Universitet.

Petersson, S., & Nyberg, B.-E. (2003). FUNKTION HOS 1-RÖRSRADIATORSYSTEM –

AVKYLNING,. Stockholm: SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGENS SERVICE AB.

Ramacharaka, Y., & Walker Atkinson, W. (2012). Handbok i yogaandning. Atles förlag. Roots, P. (u.d.). Thermal bridges. Hämtat från What is a thermal bridge:

http://rootsing.weebly.com/uploads/1/6/0/2/16026966/enef_peter_roots_thermal_bridges_ powerpoint__15-09_1.pdf

Rödadagar.nu. (2017). 2017. Hämtat från http://rodadagar.com/

Sardén, Y. (den 10 April 2017). Stöd från Länsstyrelsen Norrbotten. (M. Turesson, Intervjuare) SHHI. (den 11 December 2013). Luftfuktighet. Hämtat från

Sjöström, A. (den 11 Januari 2017). Miljövärdering av fjärrvärme. Hämtat från

https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/miljovardering-av-fjarrvarme/ Skatteverket. (Februari 2014). Momsbroschyren. Hämtat från Undantag från momsplikt:

https://www.skatteverket.se/download/18.15532c7b1442f256bae4338/1393841014470/55 222.pdf

SMHI. (den 9 September 2014). SMHI. Hämtat från Koldioxidhalten ökar snabbare i atmosfären: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luft-1.6034

Socialstyrelsen. (2005). Temperatur inomhus. Stockholm.

SOFTWARE ENGINEERING AB. (2000). Byggtekniska program - VVS. Göteborg: Software Engineering AB.

SPBI. (den 21 juni 2010). Energiinnehåll, densitet och koldioxidemission. Hämtat från http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/

Styf, M. (den 15 mars 2017). Luftflöde. (M. Turesson, Intervjuare)

Styf, M. (den 16 April 2017). Sotning av pelletspanna. (T. Mikael, Intervjuare) Styf, M. (den 12 Februari 2017). Värmebatteri. (M. Turesson , Intervjuare) Styf, M. (den 7 Maj 2017). Värmeväxlare. (M. Turesson, Intervjuare) Swegon. (u.d.). SIRI. Hämtat från Mät- och reglerspjäll med irisfunktion:

https://www.swegon.com/Global/PDFs/Flow%20control/Commissioning%20dampers/_s v/SIRI.pdf

SWEMA. (u.d.). Operativ temperatur. Hämtat från Den operativa temperaturen: http://www.swema.se/instrument.php?p=Operativ%20temperatur

Svensk energi. (den 9 Augustu 2012). Hur mycket koldioxid medför din elanvändning? Hämtat från http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Miljo-och-klimat/Klimatpaverkan/Hur-mycket-koldioxid-medfor-din-elanvandning/

Svensk Fjärrvärme. (u.d.). Om fjärrvärme. Hämtat från Tryggt och bekvämt: http://www.svenskfjarrvarme.se/Fjarrvarme/

Svensk Ventilation. (u.d.). Brandspjäll. Hämtat från Olika typer av brandspjäll: http://www.svenskventilation.se/ventilation/brandskydd/brandspjall/ Svensk Ventilation. (u.d.). FTX – Ventilation med värmeåtervinning. Hämtat från

http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-varmeatervinning/ Svensk Ventillation. (u.d.). Olika typer av värmeväxlare. Hämtat från

http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/

Svenska inneklimatinstitutet. (1989). R1 KLASSINDELADE INNEKLIMATSYSTEM. Stockholm. Svensson, O. (den 13 Mars 2017). Verkninggrad oljepanna. (M. Turesson, Intervjuare)

SVERIGES RIKSBANK. (den 11 April 2012). Inflationsmålet. Hämtat från Inflationsmålets tillkomst: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/ Thermia. (2016). Stora värmepumpsboken. Arvika: JOMA Grafisk Produktion AB.

Umeå Universitet. (u.d.). Vad menas med inneklimat? Inneklimat (inomhusklimat innemiljö -

inomhusmiljö). Hämtat från

http://docplayer.se/511042-Vad-menas-med-inneklimat-inneklimat-inomhusklimat-innemiljo-inomhusmiljo.html

Umeå Universitet. (u.d.). Vistelsezon. Hämtat från http://docplayer.se/511042-Vad-menas-med-inneklimat-inneklimat-inomhusklimat-innemiljo-inomhusmiljo.html

Warfvinge, C., & Dahlblom, M. (2010). Projektering av VVS-installationer. Lund: Interak. Varmepump.n.nu. (2017). Jordvärmepumpar. Hämtat från Nackdelar med jordvärme:

http://www.varmepump.n.nu/jordvarmepumpar

Vattenfall. (2017). Energiskatter i Sverige. Hämtat från Energiskatt på El 2017: https://www.vattenfall.se/foretag/elavtal/energiskatter/

Vattenfall. (u.d.). Så fungerar fjärrvärme. Hämtat från https://www.vattenfall.se/fjarrvarme/sa-fungerar-fjarrvarme/

Wilfa Sverige AB. (den 11 April 2012). Inomhusklimatet - ett bortglömt folkhälsoproblem. Hämtat från För fuktigt eller för torrt:

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/inomhusklimatet-ett-bortgloemt-folkhaelsoproblem-849303

Värmex AB. (u.d.). TEKNISKA SPECIALISTER INOM. Hämtat från Så fungerar ett element: http://www.varmex.se/blogg/teknik/sa-fungerar-ett-element/

Bilagor

Bilaga 1

Enkätfrågor för Brönjaskolan. Enkätfrågor för Brönjaskolan Fråga 1

Hur tycker du att värmekomforten är i skolan och dess klassrum under sommarhalvåret? Om missnöje finns specificera vilka delar av byggnaden det handlar om d.v.s. vilka klassrum det rör sig om samt vid vilken tidpunkt det råder störst missnöje (t.ex. morgon, eftermiddag mm)? Finns det några specifika utomhustemperaturer/temperaturomväxlingar som ger mer missnöje t.ex. (kall morgon till varm eftermiddag, regn mm?)

Mycket bra Bra