Diskussion Brönjaskolan

I klassrum 105 visade mätningarna av lufttemperaturen under mätningsperioden 17-22 februari godkända värden. Utomhustemperaturen under denna mätningsperiod varierade mellan 5,6 °C till - 17,5 °C vilket var bra för resultatet då ett varierande utomhusklimat testar värmesystemet på ett större span. Lufttemperaturen inne i klassrummet var väldigt stabil under mätningsperioden, högsta uppmätta lufttemperaturen under mätningsperioden var 23,4 °C och den lägsta uppmätta lufttemperaturen var 21,9 °C vilket är innanför Arbetsmiljöverkets rekommendationer på 20-24 °C. Lägsta uppmätta lufttemperaturen var också över Brönjaskolans egna lägsta rekommenderade värde på 21 °C. Den vertikala temperaturgradienten var i medelvärde 1,3 °C vilket inte borde upplevas som obehagligt.

Koldioxidhalten under mätningsperioden var varierande, högsta uppmätta koldioxidhalten var vid ett tillfälle 985,9 ppm. Det finns ingen riktig gräns vad som räknas som bra eller dålig luft men enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter bör koldioxidhalten vara under 1000 ppm. Högsta koldioxidhalten kan dock vara lite missvisande eftersom om någon råkar andas mot eller i närheten av koldioxidloggaren blir koldioxidhalten väldigt hög. Medelvärdet på koldioxidhalten under lektionerna låg mellan 540-750 ppm vilket ger en bättre bild av luftkvaliteten i klassrummet. Enligt mätvärdena kan luftkvalitén inte klassas som dålig då medelvärdet och även extremvärdet är inom rekommendationer utfärdade av Arbetsmiljöverket. Den relativa luftfuktigheten var låg i klassrummet under mätningsperioden, mellan 8-23 %, vilket kan leda till ökad dammalstring. Det är normalt med låg relativt luftfuktighet under vintern, speciellt under klara kalla vinterdagar, vilket förekom under mätperioden.

Mätvärdena för klassrum 105 visar att det inte behövs några åtgärder eftersom det inte förekommer några problem, både lufttemperaturen och koldioxidhalten var inom godkända gränser under mätperioden. Det finns ändå risk att det kan ha förekommit problem tidigare i detta klassrum vilket kan leda till att elever fortfarande upplever det termiska klimatet som obehagligt.

9.2 Klassrum 91

I klassrum 91 var den högsta uppmätta lufttemperaturen under mätningsperioden 22-28 februari 22,8 °C och den lägsta lufttemperaturen 20,6 °C vilket också är inom rekommendationer utfärdade av Arbetsmiljöverket. Utomhustemperaturen under samma tidsperiod varierade mellan - 6,4 och - 16,8 °C.

Koldioxidhalten i klassrum 91 var relativt hög, där högsta uppmätta halt var 1 005,4 ppm. Det förekom även flera mätvärden över 1000 ppm vilket klassas som dålig luftkvalité av Arbetsmiljöverket. Medelvärdet på koldioxidhalten låg mellan 670-790 ppm. Koldioxidhalten var låg under skoldagens första timmar men byggs på under lektionerna. Koldioxidhalten återställs till en behaglig nivå under de längre rasterna men förbättras även under de kortare rasterna. Även här var den relativa luftfuktigheten låg under mätningsperioden, runt 10-21 % men även denna mätning utfördes under kallt utomhusklimat.

48

Lufttemperaturen för klassrum 91 var inom godkända gränser därav förekommer ingen åtgärd angående lufttemperaturen men koldioxidhalten passerade rekommenderad nivå ett par gånger och åtgärder för att eventuellt minska koldioxidhalten i klassrummen finns listade i tabell 36. Där metoderna rankas i effektivitet och kostnad d.v.s. de åtgärder som är listade först skall vara effektiva men billiga att utföra.

Tabell 36. Åtgärder för förbättring av luftkvalité i klassrum 91

Place ring Åtgärd Investeringskostnad och arbetskostnad Arbetsi nsats Fördel Nackdel 1 Stänga klassrummen på rasterna d.v.s. inga elever i klassrummen under raster Ingen Mycket liten Lägre koldioxidhalt vid lektionstillfällen Eleverna kan inte använda lokalerna under raster 2 Kontroll av VAV-styrningen

Liten Liten Bättre fungerande styrning Ingen direkt 3 Tvätta, rengöra och eventuellt byta filter på textildonet

Medel Medel Kan öka tilluftsflödet i klassrummet Reservdon behövs under tvätt och torkning eller används inte klassrummet under perioden.

9.2.1 Motiveringen till följande åtgärder klassrum 91

 På första plats i eventuella åtgärder är ”att stänga klassrummen under raster”. Detta eftersom både lufttemperaturen men framför allt koldioxidhalten sjunker under rasterna. Vid platsbesök har det uppmärksammats att en del elever gärna sitter kvar inne i klassrummet på de kortare rasterna. Skulle klassrummen vara tomma mellan lektionerna skulle klassrummen ventileras bättre och luftkvalitén under lektionstid skulle bli bättre. Denna åtgärd är väldigt lätt att utföra och helt gratis varav den höga placeringen.

 På andra plats kommer ”kontroll av VAV-styrning”. Då koldioxiden i detta rum är högt, kan orsaken vara att VAV-styrningen inte fungerar som den ska eller att den är felinställd. Är VAV-styrningen felinställd kan ventilationen i rummet börja ventilera för sent vilket leder till höga koldioxidhalter när systemet sätter igång.

 På tredje plats kommer ”att tvätta rengöra och eventuellt byta filter på textildonet”. Detta eftersom textildon ska underhållas och tvättas vartannat år, görs inte detta finns risk för igensättning vilket minskar tilluftsflödet. Det kan även vara fel val av filter vilket kan orsaka igensättning. Nackdelen med denna åtgärd är att klassrummet blir obrukbart under arbetsperioden om inte reservdon finns.

49

9.3 Klassrum 93

I klassrum 93 var den högsta uppmätta lufttemperaturen under mätningsperioden 14-17 mars 23,1 °C och den lägsta lufttemperaturen var 19,3 °C. Det förekom ett par mätvärden under en tidsperiod på 90 minuter där lufttemperaturen var under 20 °C vilket är lägre än rekommenderad lufttemperatur enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Den låga lufttemperaturen kan bero på att klassrummet kan varit tomt under tidsperioden vilket leder till att personvärme exkluderas. Det kan också bero på att det var ganska blåsigt under denna tidsperiod och att denna del av byggnaden har ett stort luftläckage. Utomhustemperaturen under mätperioden pendlade mellan 1,0 °C och 7,8 °C. Utomhustemperaturen under tidsperioden där inomhustemperaturen var under 20 °C, pendlade mellan 3-4 °C med en vindhastighet 4-5 m/s i vindriktningen 290-300 °. Medelvärdet för den vertikala temperaturgradienten uppgick till 2,1 °C vilket inte borde upplevas som obehagligt. Högsta uppmätta koldioxidhalten låg på 724 ppm vilket medför en god marginal tills rekommendationsgränsen på 1000 ppm. Den relativa luftfuktigheten låg mellan 18-31 % vilket är högre än för de andra klassrummen, detta eftersom utomhustemperaturen var högre vid detta tillfälle än vid de andra mätningarna.

Koldioxidhalten i klassrum 93 är klart godkänd enligt mätvärdena och därför behövs ingen åtgärd angående luftkvaliteten i klassrummet. Temperaturen är nästintill godkänd förutom en period på 90 minuter där lufttemperaturen befann sig under 20°C. Åtgärder för att eventuellt höja lägsta temperaturen är listade i tabell 37.

Tabell 37. Åtgärder för att höja lägsta temperaturen Placering Åtgärd Investerings

kostnad och arbetskostnad

Arbetsinsats Fördel Nackdel

1 Byta fönster och dess lister

Medel Medel Mindre kalladrag från fönstren Ingen direkt 2 Byta ut termostat och reglerventil på radiatorerna Låg Låg Radiatorerna fungerar bättre Ingen direkt 3 Öka effektuttaget på radiatorerna i rummet Ingen Låg Ökar tillufttemperatu ren Dyrare driftkostna der

50

9.3.1 Motiveringen till följande åtgärder

 Första plats för åtgärder för att eventuellt öka klassrummets lägsta temperatur går till att ”byta fönster”. Detta då fönsterna i detta klassrum är gamla och fönsterlisterna är mycket slitna som figur 16 illustrerar. Åtgärden är relativt kostsam men effektiv. En billigare lösning skulle vara att endast byta ut fönsterlisterna. Denna åtgärd skulle inte vara lika energieffektiv men mycket billigare.

Figur 16. Fönster och fönsterlister i klassrum 93

 På andra plats kommer ”byta termostat och rengöra reglerventil på radiatorerna”. Termostaterna i detta klassrum är gamla och slitna som figur 17 illustrerar. Att utföra dessa åtgärder borde ge stabilare värmeutbredning och dessa åtgärder är inte speciellt dyra eller arbetskrävande.

Figur 17. Termostater i klassrum 93

.

 På tredje plats kommer ”höja radiatorns effekt genom att höja framledningstemperaturen från styrsystemet”. Då effekten på radiatorerna ökar, ökar även inomhustemperaturen vilket är önskvärt under de kallare dagarna. Nackdelen med denna åtgärd är att driftkostnaderna ökar då effekten trappas upp.

51