En diskussion uppstår i fokusgrupp tre angående betydelsen av ordet motivation, motivation kan betyda olika saker för olika elever samt för olika pedagoger, det är viktigt att tidigt i elevens skolgång belysa och lyfta innebörden av ordet.
Fokusgrupperna var eniga i sitt resonemang att ordet lust var ett viktigt ord att sätta samman med ordet motivation, undervisningen ska vara lustfylld men inte luststyrd enligt fokusgruppsdeltagarna. Eddie beskriver ett mindset i sin undervisning:
Eddie:Motivation är ett mindset som vi måste undervisa i, alla elever ska undervisas i hur lärandeprocessen går till, det måste finnas ett eget driv till att ta till sig kunskap. Vi kan inte bara stoppa dem fulla av kunskap utan vi måste ge dem verktyg att hitta sin egen motivation i processen. Jag vill lära mig att lära är ett talesätt som representerar min undervisning. (Fokusgrupp 2)
I undervisningen handlar det om att skapa ett mindset angående det inre drivet hos eleven, det inre drivet är en egenskap som går att utveckla diskuterades i grupperna. Pedagogen bör låta eleven hitta sitt eget driv för att lyckas, skolans roll ska vara att tillhanda ha eleven verktyg genom att undervisa, som till exempel ”så här gör jag som elev för att komma framåt i min motivationsutveckling”.
Motivation är för många i grupperna ett positivt ord, det kopplas till progression i att utmana sig att ta till sig kunskap. Skolan innebär och kräver målstyrd uthållighet, inre driv och förmågan att inte ge upp vid motgångar. Detta är något som
framkommer i fokusgrupperna. Följande citat är ett exempel:
Gustav: Jag tror att det är jätteviktigt att de känner sig trygga och trivs att vara i skolan, det blir svårt att finna motivation och viljan att kliva in i skolarbetet om motivationen uteblir. Att skapa en trygghet i gruppen gör att klimatet är tillåtande och man vågar säga vad man tycker utan att man ska vara rädd att någon tycker att jag säger eller gör fel. Att vara på helspänn och hela tiden vänta på vad som ska hända, skapar inte ett tänk hos eleven att jag klara nästa steg bara jag kämpar lite till, utan energin går åt att vara på sin vakt och att vara över ytan. (Fokusgrupp 1)
Studiedeltagaren framhöll vikten av en trygg lärarmiljö och att trygghet ligger till grund för elevens förutsättning för att kunna ta till sig den kunskap som förmedlas
under lektionerna. Upplever eleven otrygghet i klassrummet är det svårt att ta till sig kunskap och svårare att bli motiverad för kunskapsinhämtning. Diskussionen i fokusgrupp 1 ledde fram till slutsatsen att trygghet i gruppen har stor påverkan på elevers skolutveckling. Trygghet kopplas till motivation och följande citat beskriver vikten av motivationsarbetet.
Sebastian: Det är egentligen kärnan i vårt arbete, det är motiverade man vill att de ska känna när de lämnar oss, det spelar ingen roll vad vi gör i tre år om de inte har fått med sig motivationen. (Fokusgrupp 1)
Studiedeltagarna i alla tre grupper förklarar här i full konsensus att
motivationsarbetet har stor betydelse för den enskilde elevens skolframgång. Det är ett fortlöpande arbete som utförs dagligen både på individnivå och på gruppnivå.
Maja: Vad är arv och vad är miljö? (Fokusgrupp 1)
I pilotgruppen och grupp ett, diskuterades arv och miljö. Fokusgruppsdeltagarna exemplifierade flertalet elever där hemmet inte gav förutsättningar för att ge eleverna en självkänsla och verktyg att arbeta med motivation. Alla
fokusgruppsdeltagarna var eniga i att det är svårt att lyfta dessa elever i
motivationsarbetet. En fokusgruppsdeltagare beskrev att alla elever vill göra rätt och vill vara som alla andra men att arbeta med att motivera alla kan vara svårt.
Stina: Det finns även elever på lågstadiet som inte har någon motivation. (Fokusgrupp 2)
Här var gruppen mycket enig i att omotiverade elever var ett växande fenomen. Flera av pedagogerna förde fram att bristen på motivation går ned i åldrarna, och de ställde sig frågande till varför fenomenet uppstått. Att börja sina 9 + år i skolan på ett minuskonto måste ha någon förklaring. Det ställde frågor som: Många elever som kommer i klass ett, kan redan läsa, tappar vi då bort deras första skolutmaning när vi har för låg nivå på vår läsinlärning? Diskussionen om att skolsituationen är komplex åskådliggjordes i fokusgrupp två, där pratades det om att det alltid finns elever som behöver undervisningsutmaningar, samtidigt finns det även en liten elevgrupp som inte vågar släppa på kontrollen och inte vågar att misslyckas: dessa elever riskerar avta i sin kunskapsinhämtning då rädslan att misslyckas är för stor. I ett sådant resonemang säger Lotta:
Denna lilla grupp elever visar tidigt i sin skolgång inte några tecken på att gå vidare, att kämpa till nästa steg. Dessa elever var inte olyckliga utan de levde i sin bubbla och var nöjda med att göra det de skulle, menade pedagogerna i samtalet. Flertalet studiegruppsdeltagare beskrev i samtalet att det uppstod en maktlöshet att inte nå fram till dessa elever, de beskrev en strävan att göra eleverna mer ihärdiga och få denna grupp av elever mer mottagliga i sin kunskapsinhämtning, men erkände att detta var en svår del i pedagoguppdraget. Vi som pedagoger är förebilder för våra elever, vi har ett yrke att vara stolta över resonerar Mattias.
Mattias: Att få möjligheten att påverka nästa generation är en stor ynnest. Att framför sig möta elever som lyckas i sin kunskapsutveckling efter ett gemensamt jobb det är ett yrke att vara stolt över. Hela jag är en positiv förebild, jag är lärare och allt jag gör är för att vara en motiverande förebild. (Fokusgrupp 1)
Talesättet Barn gör inte som vi säger utan de gör som vi gör speglade fokusgrupp tvås samtal. Diskussion fortgick och alla var ense om att läraruppdraget bestod av att skapa en medmänniska, att främja kunskap men också fostra elever till
samhällsmedborgare, och att få dem förstå att prestation hänger samman med Grit, det vill säga, att anstränga sig. Axel, till exempel, säger:
Axel: Att jobba med eleverna att de ska förstå att smart är inget man är utan det är något man blir. (Fokusgrupp 1)
Motivationsarbete är ett av det mest givande arbete som pedagogen har med eleverna, menar många. De lyfte att de tillsammans med eleverna skapar en
utveckling som är för livet. De flesta eleverna märker skillnaden och lägger tid och kraft på att utvecklas, det var något som fördes fram. Vidare fördes resonemang om att elevens arbete ger snabba resultat gör det eleven motiverad till att utveckla sitt eget driv och sin egen motivation.
Trots vikten av att arbeta med motivation tycks mycket lite vikt läggas vid att i lärarkollegiet faktiskt diskutera detta motivationsarbete. Fredrik säger:
Fredrik: Det går trender i vårt uppdrag, det är den ena fortbildningen efter den andra, när kommer fortbildningen om motivation? (Pilotgrupp)
Ett behov och en efterfrågan på kompetensutveckling inom motivationsarbetet framkom i fokusgrupperna. Fokusgruppsdeltagarna uttryckte att de kände sig
okunniga och ibland maktlösa i att utveckla elevers motivation.
Fokusgruppsdeltagarna beskrev vidare att de hade lite kunskap inom ämnet, och att motivationsundervisningen präglades av egna värderingar och erfarenheter, snarare än att vila på vetenskaplig grund. ”Att förstå att jag är ansvarig för min egen utbildning, är en utvecklingsprocess som startar första skoldagen. Det är skolans uppdrag att ge elever undervisning och strategier att utveckla färdigheter att lyckas”, säger Fredrik. Elever har skilda erfarenheter när det gäller att själva förstå att det är de personligen som måste jobba för att utvecklas. Det är en utvecklingsresa genom skolsystemet som ofta tar många år, att slutligen äga sin personliga motivationsnivå, var ett resonemang som fokusgrupp två belyste.
Linda: Någonstans där att hitta sin egen motivation det är vårt nyckeluppdrag. (Fokusgrupp 2)
Fokusgruppsdeltagaren berör hur pedagogen beskriver arbetet med att utveckla elevers motivation. Är det att hitta sin egen motivation som är skolans
nyckeluppdrag? Resonemangen som följde i gruppen var att utan motivation har eleven sämre utgångspunkt för att ta till sig ny kunskap.
Wilma: Vad är viktigast för att en elev ska lyckas i sitt skolarbete, är det att de har begåvning eller är det deras ansträngning? (Fokusgrupp 2) Alla i fokusgruppen var eniga i att frågan tillhör lärarens huvuduppdrag, och att elevens ansträngning utgör den viktigaste komponenten i elevens undervisning. Gruppen diskuterade vidare att ansträngning var början, det var nyckeln till hur väl eleven skulle lyckas i skolan, men eleven var inte själva i denna del utan pedagogen har en stor del i att utmana och lyfta eleven i sin ansträngning.
5.3
Hur beskriver pedagogerna sina strategier för att skapa och bibehålla elevers motivation?Tobias: Du kan stå och skrika, kämpa, ge mera, bättre kan du och eleverna följer dina anvisningar. (Fokusgrupp 2)
Fokusgruppsdeltagarna resonerar om det livslånga lärandet, och lyfter att motivationsarbetet ska följa eleverna och utvecklas från förskoleklass till att de lämnar grundskolan. Fokusgrupp två tog upp att motivationsarbetet kunde vara styrt
till olika ämnen, och diskussionen ledde fram till att det fanns olika fördelar med att arbeta med motivation i olika ämnen. Idrott och Hälsa var det ämne som belystes i första hand, ämnet hade flest beröringspunkter med motivation, särskilt diskuterades detta i fokusgrupp ett. Det sades att inom ämnet Idrott och Hälsa är det accepterat att läraren uppmuntrar och hejar på för att eleven ska kämpa och få en starkare
motivation. Diskussion fortsatte och frågan ställdes: vad händer om vi skulle använda samma undervisningsmetod i klassrummet? Fokusgruppens slutsats ledde till att det skulle kännas obekvämt att använda idrottshallens pedagogik i
klassrummet. Följande citat beskriver Annas sökande efter elevers motivation:
Anna: Jag jobbar med att låta eleverna hitta sin inre motivation. Jag söker efter individens egen inneboende drivkraft, vad har eleven för intresse, vad gör eleven nyfiken? (Fokusgrupp 1)
Denna studiedeltagare beskrev det som sin ambition att hitta drivkraften och elevens intresse. Pedagogen arbetade som speciallärare och hade den arbetssituation med en till en undervisning, medan resten av gruppen diskuterade att på grund av tidsbrist och stora klasser var det svårt att arbeta med varje elevs inre motivation.
Resonemangen som följde var kring huruvida det var möjligt att utveckla varje elevs inre motivation i en normalstor klass, och flertalet studiedeltagare menade att det går att utveckla, ett exempel från diskussionen var:
Gustav: Motivation är något vi kan påverka, men då måste man och andra sidan vara motiverad, för att lyckas i skolan så måste du vara motiverad. (Fokusgrupp 2)
Majoriteten av studiedeltagarna menar att motivation har betydelse och att eleven kan påverka sina egna val, men det är ett arbete som kräver tid och har att göra med elevernas mognadsnivå. Skolan ska vara tydlig i sin undervisning, men för att lyckas i skolan så måste du vara motiverad. Det handlar om att tillgodose eleverna med strategier och verktyg så att de kan utveckla sitt arbete med sin inre motivation och använda sig av motivationen i skolarbetet.
Flera fokusgruppsdeltagare beskrev att deras arbete med en pedagogik som utvecklade motivation gav eleverna nya utgångspunkter i skolarbetet. En pedagog beskrev att det fanns ett före, och ett efter införandet av motivationsarbetet i hennes pedagogroll. Hon ansåg att elevgruppen arbetade på ett nytt och
motivationsutvecklade arbetssätt och hon såg att arbetssättet utvecklade elevens kunskapsinhämtning.
Anna: James Nottingham pratar om beröm. Man blir inte en bra idrottsman genom att bli berömd för man är duktig på att idrotta, utan man blir
berömd för att man tränar och visar att man anstränger sig. Jag använder mig av formativ bedömning, det motiverar eleven att synliggöra vad man gör och inte vad man är. Jag använder beröm tex. så här, jag ser att du har utvecklats jag ser att du kämpar med dina uppgifter istället för att säga, vad duktigt du är på historia. Jag märker stor skillnad på att eleverna själva ser sin väg in i motivationsarbetet, de vet att inget är gratis, eleven måste lägga tid och engagemang på sin kunskapsväg, eleven måste själv förstå att det är viktigt att vara motiverad. (Fokusgrupp 1)
I diskussion mellan fokusgruppsdeltagare belyses vikten av att uppmärksamma eleverna och dess arbetsinsatser genom, att ge konstruktiv feedback. I pedagogens dialog med eleven används den formativa bedömningen, om den används rätt, kan den formativa bedömningen vara ett kraftfullt redskap i undervisningen, den hjälper eleverna att koppla samman begrepp och kontext, idéer och frågor, den skapar sammanhang mellan förkunskaper och nytt lärande diskuterade fokusgrupp ett. Citatet om Nottinghams pedagogik synliggör hur pedagogen presenterade
konstruktiv feedback till eleverna, enligt fokusgruppsdeltagarna låg fokus på att det var viktigt för motivationen att berömma elevernas prestationer och inte berömma eleven för att vara duktig på ämnet. Det är vägen till kunskap som ska ge utdelning i form av beröm, att ge positiv feedback och påvisa att eleven kämpat och utvecklats i ämnet. Linda säger:
Linda: Jag undervisar att eleverna ska ta ansvar för sin egen
kunskapsutveckling. Jag ser att eleven växer i sitt tänk att de själva är ansvariga. (Fokusgrupp 2)
Motivationsarbetet genomsyrar hela elevens skolgång, det kan handla om elevens insikt att skriva tydligt i sin loggbok eller hur eleven får en förståelse för vad eleven uppnått utifrån kunskapskraven eller hur eleven får insikt för att nå högre upp i betygsskalan. Diskussionen i både pilotgrupp och studiegrupp två belyste att motivationsarbetet är ett individuellt arbete där eleven personligen väljer att kämpa eller om eleven väljer att vara nöjd med sitt arbete. Att visa eleverna vikten av
ansvar, eleven kan skapa möjligheter av att påverka sin egen situation. Förväntar eleven att andra ska lösa de problem eleven själv upplever, förlorar eleven möjlighet att påverka och eleven blir därmed maktlös. Flertalet studiedeltagare menade att ansvarsbiten styrdes av hur eleverna var motiverade till sin egen
kunskapsutveckling. Citaten nedan visar hur Fredrik arbetar:
Fredrik: Visar på goda exempel, modulerar och visar hur jag själv gör misstag. Förklara hur jag behöver tänka för att prestera för att nå målet. (Pilotgrupp)
Pilotgruppen resonerade angående läraruppdraget, att vara tydlig i sin pedagogik och i sitt ledarskap och samtidigt vara en motiverade coach. Alla i gruppen var ense att läraruppdraget var ett komplext men samtidigt ett mycket meningsfullt och
inspirerande uppdrag. Karin, till exempel, säger:
Karin: Tillsammans med barnen, är mitt ledord, vänskap och relationer, jobbar man i detta yrke så måste man verkligen bry sig på riktigt, du måste vara engagerad och jobba på deras nivå, deras motivationsnivå och att aldrig ge upp på dem. (Fokusgrupp 2)
Att aldrig ge upp, att kämpa för eleverna, tillsammans med barnen, beskriver fokusgruppsdeltagaren som centralt. Detta innebär att arbeta relationellt, att bygga förtroende, visa att pedagogen ser och finns för eleven och att, det har mindre
betydelse om det blir fel ibland. Eleven måste känna att pedagogen är engagerad och alltid finns för eleven i alla situationer, så formulerade Karin sig och resonemanget som följde i gruppen var att ”tillsammans” skapar lärare elevers tilltro att de inte är ensamma i sitt lärande, utan får stöd och hjälp att utveckla motivationen för
skolarbetet av pedagogerna.
Skolans uppdrag lyder under Läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr11).
Diskussionen som följde var att det saknas vägledning utifrån styrdokumenten. Ordet motivation finns inte med i skriften Lgr11 men alla fokusgruppsdeltagare beskrev att de arbetat med motivation i undervisningssituationen. Ordet motivation användes frekvent i undervisningen och även i de utvecklingssamtal som pedagogen hade tillsammans med vårdnadshavarna, och ordet motivation finns med i många sammanhang i kontexten skola.
5.5 Sammanfattning resultat
I alla tre fokusgrupper uppstod reflekterande diskussioner angående betydelsen av att arbeta med motivation i undervisningen. Att motivationsarbetet behövs för att utveckla elevers motivation och motivationsarbetet är något studiedeltagarna lyfte fram som en stor del i pedagoguppdraget. Det konkreta arbetet kom samman i att motivationsarbetet är komplex, det är ett arbete som ständigt finns närvarande under elevernas skoldag. Fokusgruppsdeltagarna var eniga i att lärarens svåraste utmaning är att motivera sina elever till att vilja lära. Vidare beskrev de vikten av att se på sig själva som, och utgöra, positiva förebilder. Ordet lust var ett viktigt ord att sätta samman med ordet motivation, undervisningen ska vara lustfylld men inte luststyrd enligt fokusgruppsdeltagarna.
Motivation är en lärandeprocess, det inre drivet är en egenskap som går att utveckla enligt fokusgruppsdeltagarna. Motivation är för många i grupperna ett positivt ord, det kopplas till progression i att utmana sig att ta till sig kunskap, och diskussionerna stödjer tidigare forskning som visar att individen kan utveckla och förstärka sin motivation (Duckworth, 2016). Skolan innebär och kräver målstyrd uthållighet, inre driv och förmågan att inte ge upp vid motgångar.
Att låta eleven hitta sitt eget driv och tankesätt hur hen utvecklar sitt sätt att lyckas. Detta arbete sker tillsammans med eleven, det finns en vänskap och en relation mellan pedagog och elev, för att bygga det relationella perspektivet i
motivationsundervisningen. Pedagogerna i studien pekar på vikten av att tro på sina elever, att aldrig ge upp tron på att eleverna kan lyckas.