För insamling av data valdes databasen Orbis då den på ett överskådligt sätt genererade information baserat på de urvalskriterier som ställts upp för studien. Datan sorterades och omstrukturerades till longitudinell form i Microsoft Excel. Här eliminerades även de observationer där data saknades för någon av variablerna. Därefter importerades datan till ekonometriprogrammet EViews där även resterande datahantering och analys genomfördes.
Variabler
Följande avsnitt behandlar de olika variablerna som använts för att analysera relationen mellan företagsålder och konkurrensfördelar. Som tidigare beskrivits är förutom företagsålder även variabeln EBITDA-marginal i fokus för studien. Övriga variabler fungerar som kontrollvariabler för att säkerställa studiens resultat, vilket beskrivs mer i detalj under avsnittet Kontrollvariabler.
Företagsålder. I studien har företagsålder definierats utifrån året då företagen registrerades. Beslutet grundades i att de mekanismer som beskrivs i den teoretiska referensramen börjar verka så fort verksamheten startar. Dessa mekanismer är exempelvis den ackumuleringsprocess som Penrose (1995) och Dierickx & Cool (1989) beskriver, samt teorin om spårbundenhet (Sydow et al., 2009; Teece et al., 1997). Registreringsåret är det tidigaste konkreta beviset på företagets existens och användes därför som urvalsparameter för företagsålder.
Ett alternativ till att definiera företagsålder hade varit att utgå från företagets Initial Public Offering (IPO), det vill säga året då allmänheten kunde teckna och förvärva aktier i
bolaget. Ett av studiens urvalskriterier är att företaget ska vara publikt, vilket genererar en alternativ definition av företagsålder för studien att ta ställning till. Användandet av IPO-datumet hade kunnat motiveras på grunder såsom rättvisare fördelning av kapitalstruktur, ägarstrukturer och den marknadsföring som tillkommer genom publik handel av bolagets värdepapper (Loderer & Waelchli, 2009). En sådan utgångspunkt hade dock medfört ett kortare åldersspann för respektive företag, vilket hade gjort det svårare att uttala sig om de långvariga mekanismer som beskrivs ovan. Påverkan hade blivit särskilt stor för de företag som börsintroducerades betydligt senare än tidpunkten för registrering. Detta hade producerat skeva resultat då företag som egentligen borde betraktas som gamla felaktigt tolkas i linje med de mekanismer och processer som talar för unga företag, vilket hade gjort analysen felaktig.
Konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar mäts i studien utifrån företagens EBITDA-marginal. Förkortningen EBITDA översätts på svenska till rörelseresultat före ränteintäkter, räntekostnader, skatt, ned- och avskrivningar. Genom att använda EBITDA som variabel minskas skillnader i kapitalstruktur som exempelvis kan uppstå till följd av olikheter i räntor, avskrivningar, skatter och amorteringstakt. Fortsättningsvis medför denna variabel som mått på lönsamhet en pålitlig jämförelse mellan olika företag (Haykir & Celik, 2018). För att ta hänsyn till skillnader i företagens storlek beräknas EBITDA-marginalen, vilket innebär att EBITDA divideras med nettoomsättningen (Pervan et al., 2017). Att endast undersöka företagens EBITDA utan att dividera med nettoomsättningen hade medfört att stora företag gynnats i analysen då de logiskt sett har en högre omsättning. Nyckeltalet har således räknats ut enligt följande:
EBITDA = resultat före ränteintäkter, räntekostnader, skatt, ned- och avskrivningar EBITDA-marginal (%) = EBITDA ÷ nettoomsättning × 100
Kontrollvariabler. För att minimera risken för felaktiga slutsatser har ett antal kontrollvariabler använts i studien. Dessa är skuldsättningsgrad, kassalikviditet, soliditet samt storlek. Mer specifikt inkluderas dessa för att undvika omitted variable bias, vilket uppstår när en statistisk modell utelämnar en eller flera oberoende variabler som har högt förklaringsvärde. Det kan med andra ord finnas en tredje variabel som är korrelerad med både den oberoende och den beroende variabeln, vilket resulterar i felaktiga slutsatser kring sambandet. Risken är då att modellen felaktigt kompenserar för dessa variabler genom att antingen över- eller undervärdera någon av de andra variablerna (Wooldridge, 2016). Genom att kontrollera för andra variabler som kan antas påverka företags lönsamhet minskar sannolikheten för att företagsålderns påverkan estimeras felaktigt och att sambandet därför misstolkas.
Skuldsättningsgrad är ett mått på företagets kapitalstruktur och anger förhållandet mellan lånat och eget kapital. Företagstillväxt förknippas ofta med en högre grad av upplåning, vilket påverkar skuldsättningsgraden negativt. En hög skuldsättningsgrad innebär en större sårbarhet under försämrade ekonomiska omständigheter och därmed en högre risk.
På så sätt kan en hög skuldsättningsgrad antas påverka EBITDA-marginalen negativt.
Kassalikviditet mäter företagets förmåga att omedelbart betala av sina kortfristiga skulder. En låg likviditet förknippas ofta med svagheter i företagets verksamhet och skulle därför kunna ha negativ effekt på EBITDA-marginalen. Soliditet beskriver företagets finansiella hälsa och mäter dess förmåga att betala av långfristiga skulder. Med en lägre soliditet ökar företagets utsatthet, vilket ofta speglas i högre finansiella kostnader och en lägre lönsamhet. Därför kan en högre soliditet antas vara förknippad med en högre EBITDA-marginal (Pervan et al., 2017). Slutligen används storlek som kontrollvariabel då större företag kan antas ha en högre EBITDA-marginal till följd av ett antal faktorer. Enligt Penrose (1995) är en av de mest
grundläggande fördelarna för större företag de skal- och kombinationseffekter som kan25 åstadkommas över tid och genererar kostnadsfördelar. Vidare har stora företag enligt författaren även lättare att anskaffa kapital, vilket främst beror på att mängden kapital som finansiärer är beredda att låna ut kommer vara större än den för mindre företag. Det beror på att den finansiella risken för en investering minskar om det finns fler tillgångar som finansiären kan använda som säkerhet. Såvida tillgångarna ökar med storleken på företaget borde därmed större företag ha en fördel. Tillgångarna ger också mer etablerade företag en större intern kapitalmarknad som de mindre företagen inte hunnit bygga upp (Penrose, 1995).
Givet att det finns ett samband mellan storlek och företagsålder krävs det att de två variablerna hålls isär för att undvika sammanblandning, vilket även understryks av Pervan et al., (2017). Kontrollvariablerna har definierats och beräknats enligt tabell 1.