En liten stad med stora nätverk
Kiruna kan ses i perspektivet som en liten stad med ett perifert läge i en perifer region i Sverige som i sin tur ligger perifert ur ett europeiskt perspektiv. I och med Sveriges inträde i den Europeiska Gemenskapen (EG) samt i den Europeiska unionen (EU) så har nationalstaternas regioner fått större fokus. Norra Norrland är monetärt en relativt rik del av EU, men Kiruna och övriga kommuner inom regionen är befolkningsmässigt fattiga och möter speciella förutsättningar på grund av långa geografiska avstånd. Detta har gjort att nordligaste Sverige kan ta del av EU:s strukturprogram för tillväxt och utveckling.
Regionernas renässans har också gjort att kommunerna i Norrbotten fått upp ögonen för börja bygga upp samarbete inom olika områden inom Barentsregionen, där Kiruna kommun har ett centralt läge med gräns mot både Norge och Finland. Därtill kommer Kiruna som en mångkulturell kommun där samisk, tornedalsk, finsk och svensk kultur är de vanligaste, men det finns också många med rötter långt från Sveriges gränser. Kiruna är så kallad förvaltningskommun för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska (nordsamiska). Detta innebär att bland annat att medborgare har rätt till att få framföra sitt förvaltningsärende på sitt modersmål.
Kirunas förutsättningar att vara en attraktiv stad är ytterst beroende av de fyra grundpelare som bär upp Kirunas näringsliv. De är mer eller mindre beroende av en internationell omvärld, både i Europa och resten av världen, för att må väl och utvecklas. De fyra grundpelarna är: Gruvindustri, Rymdindustri, Forskning samt Turismnäring. Dessa grundpelare är också de som gör Kiruna känt i omvärlden och det finns en interaktion mellan industrierna, forskningen och turismen.
Kunskapsturism är en stark trend inom besöksnäringen idag där turister vill uppleva ”the real thing”.
Den forskning och tekniska utveckling som sker inom exempelvis gruvindustri, rymd, miljö och is drar till sig besökare som vill få både information och upplevelse i autentisk miljö genom så kallade
’technical visits’. På motsvarande sätt vill många turister uppleva olika kulturer genom genuina möten.
Det perifera läget i kombination med internationell forskning, god infrastruktur samt andra turistattraktioner (Icehotel, naturupplevelser, samisk kultur m.m.) gör Kiruna lämpligt som rymdhamn för kommersiell bemannad rymdfart. Kirunas näringslivsbolag, Progressum, jobbar för att
34
rymdaktörerna och rymdturisterna ska välja Kiruna. En etablering av Spaceport Sweden skulle bidra till Kirunas varumärke som internationell turistattraktion ytterligare med stora kringeffekter på forskning och besöksnäring.
Idag finns dessutom ”Kirunas stadsflytt” som ett känt begrepp. ”Stadsflytten”, eller egentligen stadsomvandlingen, hänger samman med gruvbolaget LKAB:s utbredning och de markdeformationer som uppstår. Detta är en het samhällsplaneringsfråga som ger uppmärksamhet även internationellt och som lockar samhällsplanerare, arkitekter, konstnärer och byggnadsantikvarier från hela världen.
En sådan stor händelse blir förstås föremål för forskning och Luleå tekniska universitet i samarbete med Kiruna kommun har genomfört ett EU-projekt benämnt Nya Giron inriktat på ett hållbart samhällsbyggande ur olika aspekter under 2009-2011. Man skissar nu på fortsättningen.
Stadsomvandlingen har många frågor knutna till fastighetsekonomi och bostadsmarknaden. Kiruna och Gällivare kommun har tillsammans med KTH startat ett samverkansprojekt. KTH studerar kommunerna och bidrar till ny kunskap om processerna på fastighets- och bostadsmarkanden.
Kirunas läge ovan odlingsgränsen ger samhällsplanering och byggnationer speciella förutsättningar när det gäller exempelvis klimat- och markfrågor.
Foto:Ulrika Hannu
35
5.1 Styrkor, svagheter, hot och möjligheter
För kartläggning och strategisk översyn av en verksamhet, i det här fallet Kiruna kommun, kan man använda sig av SWOT-modellen. SWOT är en akronym för engelskans ”Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats” och innebär att man identifierar de styrkor, svagheter, risker/hot samt möjligheter både internt och från omvärlden som kan ha betydelse för verksamheten på kort och lång sikt. Vissa tillstånd eller egenskaper kan förstås utgöra både styrkor/svagheter respektive risker/möjligheter.
Utifrån Kiruna kommuns specifika situation med avseende på geografiskt läge, klimat, infrastruktur, befolkning, kultur, näringsliv, natur, kommunikationer och utbildningsutbud har vi identifierat och värderat dessa egenskaper enligt SWOT-analysens fyra dimensioner.
Styrkor
• Kirunas perifera läge med gles bosättning gör det lämpligt för lokalisering av utrymmeskrävande verksamheter som exempelvis raketuppskjutning och biltestanläggningar.
• Den relativt opåverkade miljön ger rent vatten, rikt djurliv samt attraktiva jakt- och
sportfiskeområden. Dessa faktorer ger stora möjligheter att fortsätta utveckla den småskaliga naturturismen och erbjuda de bofasta goda rekreationsmöjligheter.
• Glesheten och stora orörda naturområden ger möjligheter till upplevelser av tystnad och ensamhet.
• Kulturell mångfald där det samiska, tornedalska, finska och svenska möts.
• Kiruna erbjuder småstadens tillgänglighet till service men samtidigt bättre hushållning med tid jämfört med större städer med långa pendlingsavstånd.
• Flyg- och tågkommunikationerna ger relativt goda möjligheter för både privat- och affärsresenärer att resa till och från Kiruna.
• Kirunas näringsliv har goda kontakter med omvärlden med stabila nätverk. Det beror på den höga spetskompetens man besitter och den teknologiska utveckling man driver inom främst gruv- och rymdindustri.
• Mineralfyndigheterna är stora och brytningsbara utifrån dagens priser och den globala efterfrågan.
• Det råder framtidstro och låg arbetslöshet i samhället som följd av gruvindustrin expansion med kringeffekter. Det ger också förhoppningar för ungdomarna att kunna finna arbete på hemorten efter gymnasie- eller högskolestudierna.
Svagheter
• Ett starkt beroende av gruvnäringen ger hela samhället en ökad känslighet för konjunktursvängningar.
• Avsaknad av en mer diversifierad arbetsmarknad gör det svårare för hushåll med två vuxna att finna jobb på orten för båda.
• Kirunas perifera läge med långa avstånd gör befolkning och näringsliv beroende av stabila kommunikationer.
• Litet befolkningsunderlag utanför Kiruna C.
• Brist på riskkapital och externa investerare gör det svårt att kunna utveckla vissa verksamheter och branscher.
• Få företag är inriktade på export respektive samverkar inom forskningskluster.
• Svårigheter att kommersialisera ”vildmark”, dvs att omvandla orörd naturmiljö till inkomstbringande produkter såsom boende och aktiviteter som ger fler helårsarbeten, utan att överge den satsning på hållbar småskalighet som turismföretagen i Kiruna valt.
36
Risker/hot
• Stadigt åldrande befolkning.
• Landsbygden utanför tätorten avfolkas och samhällsservicen försämras.
• Långa avstånd från Kiruna till andra orter försvårar arbetspendling och möjligheterna för arbetsmarknaden att matcha utbud och efterfrågan.
• Överhettad bostadsmarknad som följd av den högkonjunktur som råder i Kiruna, vilket gör det svårt för inflyttare likväl som bofasta att få tag i bostad. Det i sin tur gör det svårt för företag att rekrytera personal utifrån.
• När investeringsfasen för gruvnäringen avklingar minskar efterfrågan på arbetskraft.
• Eventuella försämringar i tåg- och flygtrafik gör besöksnäringen mycket utsatt då Kirunas läge gör att turister har få transportalternativ.
• Försämringar i samhällsservice och infrastruktur kan påverka nationella och internationella företags respektive forskningsenheters helhetsbedömningar av Kiruna som lokaliseringsort.
Möjligheter
• Det subarktiska klimatet på en hög breddgrad tillsammans med samisk och tornedalsk kultur medger unika möjligheter för upplevelseindustrin att hävda sig internationellt.
• Hög spetskompetens inom flera FoU-områden som även kan kommersialiseras och utvecklas till företag.
• Fortsatt god samhällsservice och infrastruktur ger bra förutsättningar för att företag och forskningsprojekt ska intressera sig för Kiruna långsiktigt.
• Mångfald inom besöksnäringen där turister kan få upplevelser från både orörd natur, samisk och tornedalsk kultur, samt ’technical visits’ under samma resa vilket stärker Kiruna som destination.
• Exklusiv norrskens- och rymdturism växlar upp Kirunas turistutbud till att nå nya
marknadssegment. Kommersiell rymdfart bör även ge kringgående effekter på efterfrågan på service, FoU samt relaterad ”rymdturism på jorden”.
• Satsning på att utveckla biltestverksamheten till bokningsbara produkter.
• Gemensam satsning inom besöksnäringen på att utveckla barmarkssäsongen.
• Gruvnäringens investeringsfas gynnar samhället i stort. Nya satsningar kan fokuseras till övriga näringslivet.
• Stadsomvandlingens infrastrukturprojekt genererar arbetstillfällen i sig. Intresset för denna unika händelse från både turister, media, forskare och samhällsplanerare skapar dessutom efterfrågan på guidade turer, informatörer, boende och mat. Den mediala bevakningen bygger på Kirunas varumärke och ger indirekt reklam för kommunen.
• I och med stadsomvandlingen kan man ”börja om” inom vissa områden i stadsplaneringen – ett nytt centrum kan t ex planeras från början med ”blankt papper”.