1
PLANERINGSUNDERLAG
Kiruna kommun 2012 - 2013
1-2012
2
FÖRORD... 3
NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD ... 4
1.1 Arbetsmarknadens struktur och utveckling ...4
1.2 Näringslivets struktur ...10
1.3 Landsbygdsutveckling ...12
1.4 Arbetsmarknaden och näringslivets utvecklingsområden ...13
2 BEFOLKNING... 15
2.1 Befolkningsutveckling...15
2.2 Fritiden ...25
2.3 Utbildning ...25
2.4 Bostäder ...28
3 KOMMUNIKATIONER ... 30
3.1 Flyg...30
3.2 Väg ...30
3.3 Järnväg...31
3.4 IT-kommunikation ...31
4 FORSKNING/UTBILDNING ... 32
4.1 Befintlig forskning/utbildning ...32
4.2 Studentkommunen ...33
5 BESKRIVNING AV KOMMUNEN IDAG ... 33
5.1 Styrkor, svagheter, hot och möjligheter ...35
6 TRENDER... 36
7 FRAMTIDSSCENARIER... 38
7.1 Befolkningsprognoser ...38
7.2 Kirunas framtida kännetecken/varumärke ...43
3
FÖRORD
Ett planeringsunderlag används till att redovisa fakta om kommunen men också att klargöra de samband som är viktiga för kommunens strategiska planering. Paneringsunderlaget baseras på ett urval av statistik och annan fakta. Ambitionen är att ge en objektiv bild av faktorer som har betydelse för kommunens framtid på både kort och lång sikt. För bättre översikt måste ändå ett urval göras genom att man väljer att belysa vissa aspekter och inte andra. Det är viktigt med kontinuitet och att använda samma källor och samma metoder för att underlätta jämförelser över tiden. De indelningar som används i planeringsunderlagets tabeller och figurer bygger på det behov som finns inom kommunens förvaltningar för att kunna planera sin framtida verksamhet bättre.
Omvärlden förändras och ibland sker drastiska förändringar från år till år. I ett planeringsunderlag ingår att beakta både skedda förändringar och framtida trender. Detta planeringsunderlag, liksom de tidigare, utgår från den näringslivsstruktur som finns i kommunen och utgör basen för
befolkningsstrukturen. Befolkningens sammansättning formar behovet av exempelvis utbildning och omsorg. Omvärlden är komplex och många ytterligare faktorer samverkar med näringsliv och befolkning för att forma Kiruna. Exempelvis styr energipriser och transporter hur vi utformar samhällen. Förändringar i människors värderingar kan komma att påverka våra preferenser för boende, kommunikationer och konsumtion.
Hög- respektive lågkonjunkturer i olika delar av världen påverkar efterfrågan på produkter, tjänster och innovationer från vår region. Naturligtvis påverkar även enskilda personers initiativ till företag och föreningsliv för hur samhället Kiruna ska se ut idag och i morgon.
I Kiruna satsas på turism. År 2011 besöktes Kiruna av tyska resesäljare och detta har varit en stor framgång för turismen. Norrskensturism, den pågående utvecklingen av rymdturism ger positiva signaler inför en utökning av turismens betydelse för Kiruna.
Gruvföretaget LKAB har en så god global efterfrågan på sina produkter så att man fortsatt med sin investering i ny huvudnivå och planeringen av tre gruvor i Svappavaara, varav den första,
Gruvberget, öppnade 2010. En utökning av antalet gruvor ger en positiv bild av framtiden då dessa innebär fler arbetstillfällen och ger förutsättningar för att fler kan välja att bo kvar eller flytta till Kiruna kommun.
Den framgångsrika gruvbrytningen har nu börjat påverka staden Kiruna. Det är en så pass unik och stor händelse att samhällsplanerare, arkitekter, byggnadsantikvarier och forskare från hela världen besöker staden och intresserar sig för hur människor, byggnader och infrastruktur kommer att påverkas.
Önskas ytterligare information ta gärna kontakt med strategi- och kommunikationsenheten, Eva Spolander (0980-707 10) eller Anders Lundgren (0980-701 76)
E-post: förnamn.efternamn@kommun.kiruna.se.
En del av texten är skriven av Utreda.nu - Marianne Öhman. Befolkningsprognosen är gjord av ADITRO. Kapitlet om näringsliv är skrivet av Ann-Christin Samuelsson. Omslagsbilden är tagen av Ulrika Hannu.
4
NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD 1.1 Arbetsmarknadens struktur och utveckling
1.1.1 Sysselsättning
Kiruna förknippas med gruvnäring, rymd och turism. 2010 stod gruvnäringen tillsammans med entreprenörer för c:a 2 700 arbetstillfällen av totalt c:a 11 602. Det fanns c:a 671 fler arbetstillfällen 2010 jämfört med 2009. Gruvindustrins framgångar ger kringeffekter inte bara till underleverantörer utan även inom andra branscher som service, ekonomi och administration. Utvinning- och tillverknings industrin är största bransch och sysselsätter nästan en fjärdedel av den lokala arbetsmarknaden. För riket i snitt är den siffran ca 15 %.
Andel av arbetsmarknaden
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri Handel; transport, magasinering;
kommunikation
Personliga och kulturella tjänster Kreditinstitut, fastighetsförvaltn,
företagstjänster Civila myndigheter, försvar; internat.
organisationer
Forskning o utveckling; utbildning Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer Näringsgren okänd
Andel av arbetsmarknaden
Figur 1.1.1 Sysselättningens procentuella fördelning efter olika näringsgrenar år 2010.
Källa:SCB
Under åren 2008-2010 syns ingen större trend av förändring mellan branschernas andel arbetsmarknaden annat än att andelen tillverkning och utvinning samt byggverksamhet har ökat vardera med en procent.
5
Tabell 1.1.1 Sysselsättningens procentuella fördelning efter olika näringsgrenar förändring mellan åren 2008 - 2010.
Källa:SCB
NÄRINGSGREN 2008 2009 2010
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 2 2
Tillverkning och utvinning 21 21 22
Energi och miljö 1 1 1
Byggverksamhet 9 9 10
Handel 9 9 9
Transport 6 6 6
Hotell och restauranger 4 4 4
Information och kommunikation 3 3 3
Kreditinstitut och försäkringsbolag 1 1 1
Fastighetsverksamhet 2 2 2
Företagstjänster 9 9 9
Civila myndigheter och försvaret 7 7 6
Utbildning 8 8 8
Den traditionella sysselsättningsbasen i Kiruna finns som bekant inom primärnäringarna främst representerade av gruvindustrin och de till gruvindustrin knutna transport- och
verkstadsbranscherna. Enligt rapport från Tillväxtanlays (2010:05) utgjorde Kirunas
diversifieringsgrad av ett tal 0.41 år 2009, med det menas att 41% av alla branscher som existerar finns lokalt. För riket i snitt är den siffran 0,51. För att öka diversifieringsgraden och minska
konjunkturberoende finns en strävan om en långsam omstrukturering från en tyngdpunkt på de traditionella primärnäringarna till ett allt större inslag av dels privat tjänsteproduktion riktad på en marknad utanför Kiruna, dels rymd- och miljörelaterad verksamhet, forskning och nationellt inriktad utbildning.
Sysselsättning 2010 i näringsgrenar
2000 400600 1000800 12001400 16001800 20002200 24002600
Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning, utvinning (gruvor)
Energi och miljö Byggverksamhet
Handel Transport
Hotell och restauranger Information och komm
unikation
Kreditinstitut och försäkringsbol.
Fastighetsverksamhet Företagstjänster
Civila myndigheter och försvaret Utbildningg
Vård och omsorg
Personliga och kulturella tjänster Okänd bransch
Kvinnor Män
Figur 1.1.2 Sysselsättning år 2010 i antal inom olika näringsgrenar fördelat på kvinnor och män. Källa SCB
6
Ser man över arbetsmarknadens uppdelat på kvinnor och män dominerar män kraftigt inom utvinning och tillverkning medan kvinnor dominerar inom vård och omsorg. Kvinnor utgjorde under år 2010 15% av totalt sysselsatta inom utvinning och tillverkning medan motsvarande siffra för kvinnor inom vården och omsorg var 95%. Att arbetsmarknaden är så starkt könssegregerad har en grund i att branscher som traditionellt attraheras av män dominerar, kombinerat med en låg diversifieringsgrad och ett kvinnounderskott. Stora arbetsgivare som LKAB arbetar långsiktigt med att öka andelen kvinnor inom gruvsektorn vilket också övertid har ökat kvinnors andel inom utvinningssektorn.
För att minska obalansen på arbetsmarknaden och kvinnounderskottet behövs dels fler traditionellt kvinnliga arbetstillfällen på kort sikt och dels, på längre sikt, en förändring av beteendemönster så att yrken inte betraktas som typiskt manliga eller kvinnliga.
1.1.2 Arbetslöshet
Kiruna uppvisar, enligt statistik från Arbetsförmedlingen, fortsatt låg arbetslöshet och under slutet av 2011 låg den öppna arbetslösheten på 2,4 % vilket avser öppet arbetslösas andel av befolkningen totalt. Procentsatsen motsvarar ca 340 personer. Motsvarande procentuella siffra i snitt för riket är 3,4% och för Norrbotten som snitt på 3,6 %. Figur 1.3 visar på förändring av arbetslösheten mellan åren 1976 och 2010. Den låga arbetslösheten är givetvis kopplad till de investeringar som sker inom gruvnäringen.
En något högre arbetslöshet finns bland kvinnor med 2,7% medan män uppvisar en siffra på 2,2%.
Kiruna avviker mot riket i snitt och även länets snitt där männen uppvisar en något högre arbetslöshets tal, se tabell 1.2.
I slutet av 2011 var ungdomsarbetslösheten ( 18 -24 år) 4 % vilket motsvarar ca 80 öppet arbetslösa ungdomar utanför åtgärder i Kiruna. Motsvarande siffra för länet var 4,9 % och för riket i snitt 4.1 %.
Beträffande arbetsmarknaden i Kiruna gäller fortfarande att den permanenta basen i arbetslösheten kan hänföras till det faktum att den lokala arbetsmarknaden inte förmår ge ett tillräckligt brett utbud av arbetstillfällen för att kunna matcha arbetskraftens val av yrken. Det här tar sig uttryck i främst den arbetslöshet som finns bland ungdom, men också i den utflyttningsprofil som ungdomen visar.
Variationer ovanpå basen består av de konjunkturberoende effekterna på sysselsättningen.
7
Arbetslöshetstal
Kiruna jämfört med riket
Ny definition from 1989. Proc. av befolkn. 16-64 år.
0 2 4 6 8 10 12 14
76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 År
%
RIKET
KIRUNA KOMMUN
Figur 1.1.3 Arbetslöshetstal för Kiruna kommun 1976 – 2011 jämfört riket
8
Tabell 1.1.2 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen År 2011. Källa: Arbetsförmedlingen
Samtliga 16-64 år Ungdomar 18-24 år
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program Arbets- Program
Kommun/Län/Riket lösa lösa lösa lösa lösa lösa
2505 ARVIDSJAUR 3,9 4,3 3,5 4,6 4,2 4,0 6,1 12,5 6,3 13,2 6,0 11,9
2506 ARJEPLOG 4,0 2,8 3,9 2,5 4,1 3,0 5,3 7,9 6,6 6,9 4,1 8,7
2510 JOKKMOKK 4,2 4,0 4,5 4,2 3,9 3,8 4,8 13,1 5,3 12,9 4,4 13,4
2513 ÖVERKALIX 4,1 6,3 3,2 5,7 4,9 6,9 4,1 19,1 3,2 17,5 4,8 20,4
2514 KALIX 4,0 6,2 3,8 5,4 4,3 6,9 5,3 15,3 4,2 14,1 6,1 16,2
2518 ÖVERTORNEÅ 4,4 4,7 3,9 4,4 4,8 5,0 4,9 12,4 5,2 13,3 4,7 11,7
2521 PAJALA 4,3 5,3 3,8 4,6 4,6 5,8 4,9 11,1 5,7 11,8 4,4 10,7
2523 GÄLLIVARE 3,4 2,7 3,6 3,2 3,2 2,3 5,4 5,2 4,9 5,6 5,8 4,9
2560 ÄLVSBYN 4,4 4,4 3,7 4,7 5,1 4,0 5,1 9,1 4,1 9,5 6,0 8,8
2580 LULEÅ 3,7 4,0 3,8 4,1 3,6 4,0 4,6 7,7 4,3 7,4 4,8 8,0
2581 PITEÅ 3,2 4,1 3,1 4,2 3,3 3,9 5,1 12,0 4,8 11,3 5,4 12,6
2582 BODEN 3,6 3,7 3,6 3,8 3,5 3,6 5,2 9,8 4,8 8,1 5,6 11,3
2583 HAPARANDA 4,8 7,5 4,1 6,5 5,5 8,5 5,6 17,8 4,9 13,0 6,1 21,4
2584 KIRUNA 2,4 1,9 2,7 2,1 2,2 1,8 4,0 3,7 4,0 3,0 3,9 4,4
Norrbottens län 3,6 4,1 3,5 4,1 3,6 4,1 4,9 9,4 4,6 8,7 5,1 9,9
Riket 3,4 2,8 3,3 2,8 3,6 2,9 4,1 5,7 3,7 5,2 4,5 6,2
9 1.1.3 Förändringar
Kiruna har ökat graden av marknadsförsörjning under en 10-årsperiod . Marknadsförsörjningsgraden är ett uttryck för den del av människors inkomster som kommer direkt från den privata sektorn vilket ska ses som en beskrivande variabel över strukturen för samhällets försörjning. År 2001 hade Kiruna en marknadsförsörjning på 42.5 %, år 2010 hade den siffran ökat till 56,9 % vilket ligger över riket som snitt som har 54.4 %. Bakom dessa siffror ligger att den privata sektorn ökat samtidigt som
arbetstillfällen inom offentlig sektor minskat. Se fig 1.4
Marknadsförsörjning
Procent
Källa: SCB
Not: marknadsförsör jning beräknas enligt följande: (mar knadsfinansier ade arbetsinkomster och för måner) / (mar knadsfinansier ade ar betsinkomster och för måner + skattefinansierade löneinkomster och förmåner + skattefinansierade transfereringar). Som offentlig ar betsgivare räknas följande: statliga enheter , kommuner , kommunalförbund, landsting, försäkringskassor , offentliga anstalter, r egionala statliga enheter och ar betslöshetskassor . Rester ande sor teras som privat inkomstslag. Noteras bör att Svenska kyrkan ingår i SCB:s statistik över pr ivat sektor , likaså kommunala, statliga och landstingsägda bolag. För denna variabel saknas bear betning före 1999 för Västr a Götalan
Hämtat: 2012-05-07
35 40 45 50 55 60
1990 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Sverigemedel Kiruna Luleå År
Figur 1.1.4 Marknadsförsörjning som privata inkomster som andel av alla inkomster för Kiruna, Riket i genomsnitt samt Luleå.
10
1.2 Näringslivets struktur
Det privata företagandet i Kiruna har ökat under 2000- talet och ligger i dag på 31,5 privata arbetsplatser per 1000 innevånare, genomsnittet för Sverige totalt ligger på 33,7.
Företagande
Antal/1 000 invånare
Källa: SCB
Not: Registr et bygger på administr ativa mater ial (ex empelvis Skatteadministr ation). Ändr ingar i r egelver k kan där för påver ka jämför bar heten mellan enskilda år . Ex empelvis sänktes gr änsen för momsr egistr er ing 1997 vilket innebär att alla för etag som genomför t momsr edovisning numer a omfattas av statistiken, att jämför a med innan 1997då det kr ävdes momsr edovisning på minst 200 000 kr onor /år för att omfattas. Detta har medför t betydligt fler r egistr er ade för etag fr ån och med 1997. Statistiken avser den 30 november var je år .
Hämtat: 2012-05-07
20 22 24 26 28 30 32 34
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011
Sverigemedel Kiruna Luleå
År
Figur 1.2.1 visar det totala antalet privata arbetsplatser med minst 1 anställd per 1 000 invånare i Kiruna, Luleå samt riksgenomsnittet. Statistiken visar hur många arbetsplatser det finns i kommunen/rikets som bidrar till sysselsättning, justerat för
kommunens/rikets befolkningsstorlek. Det senare görs för att olika stora regioner ska kunna jämföras.
Rymd och forskningsrelaterade verksamheter finns vid Esrange, EISCAT och Institutet för Rymdfysik (IRF). Där arbetar tillsammans ca 250 personer. Esrange utvecklar, vid sidan av satellitoperatörstjänster, raketuppskjutning och ballongkampanjer nya tjänster där obemannade flyg är det senaste tillskottet. Verksamheten med satellitstyrning går bra och förväntas öka. Bolaget Spaceport Sweden AB bildades 2011 som en avknoppning av det projekt kring rymdturism som drivits av näringslivsbolaget Progressum. Det nya bolaget ska jobba för att utveckla rymdturism och kreativa näringar med rymden som tema och med Kiruna som bas.
Turism är en viktig näring som nästan dubblerat sin omsättning under en 10-årsperiod. Under 2010 omsatte besöksnäringen 574 miljoner kronor och sysselsatte 563 personer på årsbasis.
11
Tabell 1.2.1 Turism omsättning fördelat på branscher i Kiruna år 2000-2010 Källa: Resurs AB, TEM analys för Kiruna
OMSÄTTNING FÖRDELAT PÅ BRANSCHER
(i miljoner kr) 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Logi 106 112 115 135 168 193 227 234 214 220
Livsmedel 34 34 41 43 49 46 41 41 41 38
Restaurang 69 74 75 92 99 114 136 141 135 120
Transport 45 46 48 52 61 59 64 67 63 65
Shopping 40 46 56 60 65 67 73 73 76 77
Aktiviteter 38 37 43 50 55 57 59 60 63 54
Kiruna har ca 3 800 kommersiella gästbäddar i kommunen. Björkliden och Riksgränsen ägs och drivs gemensamt av företaget Visionalis AB och utgör en av Norrbottens största turistanläggningar.
Destinationsorganisationen, Kiruna Lapplands ek.för har som mål är att till år 2020 fördubbla turismomsättningen. Kiruna har goda förutsättningar att fortsätta utveckla turismen mot bakgrund av redan internationellt kända besöksmål som IceHotel i kombination med utveckling av norrskensturism som nu utvecklas på Aurora Skystation i Abisko. Den pågående Stadsomvandlingen och kommande Rymdturismen är ytterligare områden som kan bidra till Kiruna blir en internationellt känt turistdestination.
1.2.1 Nyföretagande
Antalet nystarter för Kiruna Kommun ser ganska konstant ut de senare åren med undantag för 2008 då det var ett rekordår med 134 nystarter. Året efter gick antalet nystarter ned för att öka igen och år 2011 startades 114 nya företag.
Tabell 1.2.3 Antal nystartade företag /år i Kiruna samt procentuellandel företag som startas av kvinnor
Källa: Bolagsverket, Företagarna i Kiruna( enskilda firmor ingår inte i statistiken)
År 2009 2010 2011
Totalt 83 103 114
andel kvinnor % 28% 30% 20%
Nystarterna har en spridning över flera olika branscher och varierar också över tid. Turism, konsultverksamhet och handel har varit tydlig representerade över de sista tre åren. Under år 2009 ökade både andelen och antalet kvinnor som startade företag, Hälsa & skönhet och turism som branscher sticker ut detta år.
Företagarna i Kiruna har avtal med kommunen att bedriva nyföretagarverksamhet och håller Starta- Eget-informationer och utbildningar för potentiella företagare vilka är flitigt besökta. Besöken till Nyföretagarcentum är även de konstanta med ca 250 st som besökare varje år.
Antalet nystarter per tusen innevånare som redovisas i fig 1.6 visar att antalet nystarter legat något under riket som genomsnitt men ökat år 2008 och efter det legat som riket i snitt.
12
Nyföretagande
Antal/1 000 invånare
Källa: SCB
Not: statistiken bygger på administrativt material (till exempel skatteadministration). Ändringar i regelverk kan därför påverka jämförbarheten mellan enskilda år. Exempelvis sänktes gränsen för momsregistrering 1997 vilket innebar en ökning av antalet registrerade företag. Regeländringen syns dock först 1998 vad gäller nyföretagandet. Dessutom höjdes gränsen för minsta kapital för aktiebolag år 1997 från 50 000 till 100 000 kronor vilket medförde att många aktiebolag ombildades till handelsbolag under år 1998. Under 2010 sänktes aktiekapitalskravet och revisionsplikten avskaffades för mindre företag. Detta har haft en stor påverkan på s
Hämtat: 2012-05-11
0 5 10 15 20 25
1980 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009
Sverigemedel Kiruna Luleå År
Figur 1.2.2 Antalet nystartade företag per 1 000/ innevånare i Kiruna jämfört med riksgenomsnitt och Luleå.
För de företag som startas i Kiruna är överlevnadsgraden mycket hög. Enligt statistik från
bolagsverket per 2011-12-31, så finns 88 % av företagen i samtliga bolagsformer som startades år 2008 kvar. För enbart aktiebolag är siffran 92 %. Siffror för riket i snitt är 68 % i överlevnadsgrad för företag efter tre år, snitt för Norrbottens län är 73 %. De senare siffrorna baseras på företag som startades år 2005 enligt Tillväxtanalys.
1.3 Landsbygdsutveckling
En levande landsbygd med god näringslivs- och samhällsutveckling är nödvändig för kommunens överlevnad.
Kommunen arbetar med att stimulera utvecklingsarbetet i landsbygden genom att stödja
nyföretagande och utveckling i etablerade företag. I detta arbete samverkar kommunkontoret med andra aktörer som Företagarna i Kiruna och näringslivsbolaget Progressum.
Även Länsstyrelsen och Tillväxtverket är viktiga samarbetspartners, speciellt då det gäller finansiering av utvecklingsinsatser i landsbygden.
Kommunen medverkar även till interregionalt nätverksbyggande och projekt genom kommunens medverkan i Tornedalsrådet.
Kiruna kommun är delaktig i två Leaderområden; Leader Tornedalen och Leader Polaris, som ingår i Sveriges Landsbygdsprogram 2007-2013. Genom dessa får landsbygdens invånare möjlighet att genomföra utvecklingsprojekt som främjar utveckling och livskvalitet på landsbygden.
13
Kiruna kommun är även delaktig i Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård – här ges möjligheter till åtgärder inom fiske och fisketurism i hela Tornedalen.
Kommunen har en tjänst i Kiruna C och en halv tjänst på medborgarkontoret i Karesuando för arbetet med landsbygdsutveckling.
1.4 Arbetsmarknaden och näringslivets utvecklingsområden
Kiruna har under de senaste decennierna förändrat näringslivsprofilen från enbart gruvstad till en stad vars näringsliv vilar på flera ben. Förutom gruvnäringen spelar rymdindustrin och turismen en viktig roll i näringslivet. Ur sysselsättningssynpunkt kan det konstateras att förutom landsting och kommun så är gruvnäring, rymd och turism tyngdpunkten i näringslivet. I anslutning till dessa näringar finns tjänste- och serviceföretag. Tillverkningsindustrin är främst inriktad på den lokala marknaden i form av underleveranser till gruvnäringen. Det finns goda möjligheter och initiativ till att söka nya marknader och avknoppningar – Kiruna Wagon är ett sådant exempel.
Inom handel finns utvecklingsidéer som kan förverkligas om marknaden så tillåter. Nyetableringar av flera större handelskedjor har skett under de senaste åren som exempel Hennes & Mauritz, KappAhl, Clas Ohlson, Lakkapää. Andledningen till nyetableringarna är den generella expansionen, läget och lönenivåerna hos kommuninnevånarna som i dag ligger över riksgenomsnittet.
Medelinkomstens utveckling redovisas i figur.1.7
Medelinkomst
Antal kronor
Källa: SCB Hämtat: 2012-04-23
180 000 200 000 220 000 240 000 260 000 280 000 300 000 320 000
1999 2001 2003 2005 2007 2009
Sverigemedel Kiruna Luleå År
Figur 1.4.1 Medelvärdet av förvärvsinkomsten under ett år för innevånare i åldern 20-64 år i kiruna, Luleå samt riket i snitt . Förvärvsinkomsten redovisas före skatt, siffrorna inkluderar lön men också inkomst frånnäringsverksamhet och beskattningspliktiga transföreringar såsom sjukpension och föräldraförsäkring. Inkomst av kapital ingår dock inte i dessa siffror.
14
Ett diversifierat näringsliv är mindre sårbart jämfört med ett näringsliv som vilar på få branscher. För Kirunas del skulle näringslivet bli mer diversifierat om branscherna vid sidan om gruvnäringen kunde stärkas. Idag har vissa näringar en obalans i fördelningen mellan män och kvinnor. Det är givetvis bättre om alla arbetsplatser attraherar män och kvinnor lika.
En omstrukturering skulle också ge nya sysselsättningstillfällen som skulle kunna komma till nytta för både kvinnor och lokal yngre arbetskraft. En bredare arbetsmarknad som attraherar både kvinnor och män skapar en bredare bas för kompetensförsörjning, attraherar nya företag och ökar attraktivitet för Kiruna som bostadsort vilket gynnar inflyttning medan en ensidig arbetsmarknad bidrar till ökad inpendling.
Kvinnounderskottet är kopplat till utflyttningen. Kommunkontoret har tidigare gjort en undersökning om skälen till att ungdomar flyttar från Kiruna. Skälen är lättförklarliga:
§ Utbildning
§ Arbete för båda
§ Tillgång till bostad
§ Möjlighet att skapa egen sysselsättning
§ Fritidsintressen, kulturutbud
§ Samvaro med jämnåriga
Kiruna kan rimligen inte tillhandahålla alla typer av utbildningar. Människor kommer att lämna Kiruna för att utbilda sig. Det är dock viktigt att kunna erbjuda de som utbildat sig en möjlighet att återvända till Kiruna, efter slutförd utbildning, till en attraktiv och diversifierad arbetsmarknad
Ett allt mer nödvändigt alternativ är inflyttning av relevant utbildad arbetskraft vilket redan sker men måste främjas genom särskilda åtgärder. Den förväntade åldersstrukturen i de arbetsföra åldrarna 16- 64 år visar, såsom påpekats i tidigare års rapporter, att en inflyttning till Kiruna bör gynnas.
15
2 BEFOLKNING
I detta kapitel beskrivs befolkningsförändringar ur olika aspekter genom aktuell statistik och några års tillbakablick. Om inget annat sägs så gäller statistiken Kiruna kommun som helhet. I bilagor finns ytterligare uppgifter och dessutom enskilda församlingar redovisade.
2.1 Befolkningsutveckling
Under år 2011 ökade Kirunas befolkning med 23 personer och den totala folkmängden var vid årets slut 22 967 personer. Det blev ett födelseöverskott med 16 personer och ett positivt flyttnetto för kommunen med 7 personer. Kiruna har sedan 1970-talet haft en minskning av befolkningen.
Minskningen kan kopplas till den utveckling som skett på arbetsmarknaden med rationaliseringar samt den starka urbaniseringstrenden till storstäder och universitetsorter. I denna befolkningsmässigt negativa trend har det skett en förändring år 2006, då Kiruna fick ett födelse- samt flyttningsöverskott, se tabell 2.1.3. Sedan dess har trenden varit en pendling kring en befolkning kring 23 000. Trots bostadsbrist har befolkningen i år ökat. Med ökat bostadsbyggande finns goda chanser att öka befolkningen.
Tabell 2.1.1. Folkmängd i Kiruna kommun 31 december 2011 och befolkningsförändringar 2012. Källa: SCB
Inflyttade Folkmängd Folk-
ökning Levande
födda Döda Födelse-
överskott Totalt Därav från
Egna
länet Övriga
Sverige Ut- landet
22 967 23 263 247 16 944 240 389 315
Utflyttade Flyttningsnetto
Totalt Därav till Totalt Därav mot
Egna
länet Övriga
Sverige Ut-
landet Egna
länet Övriga
Sverige Ut- landet
937 293 588 56 7 -53 -199 259
Foto: Ulrika Hannu
16
Tabell 2.1.2 nedan beskriver även befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper under de senaste åren. Samtidigt som befolkningen minskar så ökar andelen äldre från 65 år och uppåt med ungefär 6
% under tidsperioden 2006-2011. Från år 2006 finns också en försiktig trend med fler kommunmedborgare i de allra yngsta åldrarna.
Tabell 2.1.2 Befolkningsutveckling 2007-2011
Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 Förändr. Förändr. %
2007-2011 2007-2011
0 217 231 243 255 261 44 20,3
1-3 727 709 704 706 745 18 2,5
4-6 715 693 686 732 722 7 1
7-9 744 730 728 710 683 -61 -8,2
10-12 788 771 762 742 727 -61 -7,7
13-15 959 895 840 792 777 -182 -19
16-19 1368 1375 1336 1281 1205 -163 -11,9
20-64 13328 13323 13235 13249 13314 -14 -0,1
65-69 1246 1276 1266 1314 1361 115 9,2
70-w 3014 3092 3165 3163 3172 158 5,2
Totalt 23106 23095 22965 22944 22967 -139 -0,6
Foto Anders Lundgren
17
Tabell 2.1.3 Befolkningsförändringar 1980-2011 - hela befolkningen
År Levande Döda Födelse Inflyttade Utflyttade Flyttnings- Befolknings-
födda överskott netto förändring
justerat
1980 406 250 +156 856 1483 -627 -472
1981 382 240 +142 660 1246 -586 -441
1982 393 241 152 510 1288 -778 -619
1983 364 244 +120 533 1551 -1018 -891
1984 337 218 +119 620 1285 -665 -532
1985 341 240 +101 736 1193 -457 -360
1986 353 250 +103 908 1157 -249 -152
1987 349 214 +135 984 1276 -292 -159
1988 360 231 +129 1138 1508 -370 -241
1989 400 201 +199 1349 1505 -156 49
1990 441 239 +202 911 1328 -417 -212
1991 428 222 +206 776 949 -173 25
1992 414 220 +194 668 812 -144 43
1993 368 238 +130 790 846 -56 74
1994 368 219 +149 1071 1341 -270 -121
1995 320 232 +88 611 1047 -436 -348
1996 266 244 +22 619 893 -274 -252
1997 286 245 +41 659 1007 -348 -307
1998 278 223 +55 751 923 -172 -116
1999 253 209 +44 649 1010 -361 -317
2000 249 256 -7 616 1127 -511 -518
2001 255 229 +26 591 1085 -494 -468
2002 228 238 -10 644 927 -283 -294
2003 217 206 +11 748 905 -157 -146
2004 239 230 +9 697 859 -162 -153
2005 222 247 -25 741 834 -93 -118
2006 251 207 +44 1006 924 82 +126
2007 219 235 -16 878 997 -119 -135
2008 236 236 +-0 803 824 -21 -21
2009 243 221 +22 797 951 -154 -132
2010 256 254 2 966 994 -28 -26
2011 263 247 +16 944 937 +7 +23
18
Figur 2.1.1 Befolkningsförändringar för Kiruna kommun 1980 - 2011
2.1.1 Befolkningens geografiska fördelning
Närmare 80 procent av kommunens befolkning bor i Kiruna C. Befolkningens geografiska fördelning i antal personer inom kommunen framgår av figur 2.1.2. I nästa figur, 2.1.3, visas befolkningens fördelning inom Kiruna C.
19
Figur 2.1.2. Befolkningskarta Kiruna kommun enligt SCB’s befolkningsdata 2011-12-31.
20
Figur 2.1.3. Befolkning per trakt enligt befolkningsdata från SCB 2011-12-31.
21 2.1.2 Kvinnounderskott
Andelen kvinnor uppgick år 2011 till 48,5 % av Kirunas befolkning (män 51,5 %), se tabell 2.1.4. En betydelsefull del av Kirunas näringsliv är fortfarande kraftigt mansdominerat, framför allt inom gruvindustrin och dess underleverantörer. Gruvföretaget LKAB har satsat på att få fler kvinnor att börja arbeta inom företaget och man har de senaste åren ökat andelen anställda kvinnor från 7% till 15
%.
Fler kvinnor än män går vidare till högskole- och universitetsutbildningar och många kvinnor får då också svårare att hitta matchande arbete på hemorten eftersom arbetsmarknaden för högutbildade fortfarande är något begränsad i Kiruna inom många yrken.
2.1.3 Utflyttning och inflyttning
Tillsammans med födelse- och dödstal är flyttningar det som kan förändra befolkningens mängd och struktur. Utflyttningen består till stor del av yngre vuxna som flyttar till större orter för arbete, studier och ”miljöombyte”. Yngre kvinnor börjar utflyttningen några år före de yngre männen, se figur 2.1.3.
En stor del av inflyttningen utgörs av immigration från andra länder och är knutet till
Migrationsverkets anläggning. Många av dessa immigranter stannar bara i Kiruna en kortare tid och registreras sedan som utflyttade. Under år 2011 var flyttningsnettot 7 personer.
Gruvindustrins expansion och alla byggnationer som stadsomvandlingen ger upphov till, exempelvis ny dragning av järnvägen, har skapat förväntningar på ett ökat antal inflyttare. Ett fortsatt negativt flyttnetto kan bero på att många väljer att arbetspendla istället för att flytta till Kiruna. Speciellt inom byggindustrin så ingår rörligheten i byggarbetarnas arbetsvillkor och man flyttar inte till den plats där man tillfälligt arbetar. Företag och underleverantörer kan låta anställda arbeta intensivt 1-2 veckor i sträck i Kiruna för att sedan få vara lediga en hel vecka. Kiruna kommuns geografiskt stora yta gör att Kiruna aldrig har varit någon betydande pendlingskommun i statistiken. Det finns medborgare som pendlar många mil inom kommunen, men få dagspendlar till eller från andra kommuner.
Den överhettade bostadsmarknaden i Kiruna kan också ha bidragit till lägre inflyttningstal de senaste åren. Många företag och organisationer har haft det tufft att kunna nyanställa folk som inte redan har bostad i Kiruna.
Kirunabostäder har släppt ut renoverade lägenheter på marknaden. Totalt kommer fram till år 2012 c:a 100 lägenheter att tillföras bostadsmarknaden. Positiva signaler från HSB och LKAB gör att bostadsbyggandet ser ut att starta inom kort.
22
Figur 2.1.4 In- och utflyttning i relativa tal.
Flyttningsnetto 1980 - 2011 Kiruna kommun
-1200 -1000 -800 -600 -400 -200 0 200 1980
1982 1984
1986 1988
1990 1992
1994 1996
1998 2000
2002 2004
2006 2008
2010
Figur 2.1.5 Flyttningsnetto 1980- 2011
IN- OCH UTFLYTTNING. Män och kvinnor. Relativa tal, treårsperiod 2009-2011
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40
ÅLDER 4 9 14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 74 79 84 89 94
MÄN UTFL. (-) KVINNOR UTFL. (-) MÄN INFL. (+) KVINNOR INFL. (+)
23 2.1.4 Åldrande befolkning
Både i Sverige och större delen av västvärlden går utvecklingen mot en åldrande befolkning. I Kiruna och många andra kommuner i Sverige minskar även befolkningen samtidigt vilket gör att andelen i familjebildande och arbetsför ålder stadigt sjunker. Detta innebär att det blir svårare och svårare att öka befolkningsantalet annat än genom inflyttning.
Kirunas befolkning har tidigare haft lägre medelålder än riket, men i början av 2000-talet passerade man riksgenomsnittet och ligger nu något högre på 42 år även om också medelåldern i Sverige har ökat, se figur 2.1.5. Idag utgör andelen 65 år och äldre cirka 1/5, eller 20 %, av kommunens befolkning.
Det talas idag mycket om den pågående generationsväxlingen. De stora barnkullarna födda på 1940- talet går i pension fram till år 2015 och fram till 2025 kommer det att vara ett ”gap” mellan ett högre antal som går i pension och ett lägre antal ungdomar som nytillträder arbetsmarknaden. Detta innebär också att försörjningsbördan ökar, d.v.s. antalet personer (i åldern 0-19 och 65+) som varje förvärvsarbetande, 20-64 år, ska försörja inklusive sig själv. För Kiruna kommuns del kommer försörjningsbördan att öka från 2,1 till 2,3 mellan år 2010 och 2025. En ökad försörjningsbörda får konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen då färre ska försörja fler. Samhällskostnaderna kan öka och BNP riskerar att sjunka.
Stora pensionsavgångar skulle kunna betyda arbetskraftsbrist och chans för många ungdomar att få arbete. Antalet pensionsavgångar fram till 2025 kommer dock inte motsvaras exakt av antalet nya arbetstillfällen, då många tjänster ”försvinner” genom rationaliseringar och införande av ny teknik.
En åldrande befolkning är något att beakta vid all samhällsplanering och även specifikt i och med stadsomvandlingen. Många äldre kör inte bil och behöver närhet till exempelvis matbutiker och vårdcentraler.
Foto: Anders Lundgren
24
Medelåldern i Kiruna respektive riket i sin helhet 1990-2011
34 35 36 37 38 39 40 41 42 43
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Årtal
Ålder
Kiruna Riket Figur 2.1.6 Medelålderns förändring i Kiruna jämfört med riket.
Figur 2.1.7. Ålderspyramid för 2011 jämfört med 2006 (gult och streckat)
25
Tabell 2.1.4. Åldersfördelningen i Kiruna kommun 2011-12-31.
% %
Ålder Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa
0-4 629 598 1227 5,3 5,4 5,3
5-9 614 570 1184 5,2 5,1 5,2
10-14 654 591 1245 5,5 5,3 5,4
15-19 774 690 1464 6,5 6,2 6,4
20-24 857 716 1573 7,2 6,4 6,8
25-29 673 570 1243 5,7 5,1 5,4
30-34 597 515 1112 5 4,6 4,8
35-39 667 651 1318 5,6 5,8 5,7
40-44 837 767 1604 7,1 6,9 7
45-49 936 818 1754 7,9 7,3 7,6
50-54 896 766 1662 7,6 6,9 7,2
55-59 784 695 1479 6,6 6,2 6,4
60-64 832 737 1569 7 6,6 6,8
65-69 686 675 1361 5,8 6,1 5,9
70-74 494 614 1108 4,2 5,5 4,8
75-79 474 521 995 4 4,7 4,3
80-84 272 341 613 2,3 3,1 2,7
85-89 125 206 331 1,1 1,9 1,4
90-94 32 76 108 0,3 0,7 0,5
95-99 3 13 16 0 0,1 0,1
100-w 0 1 1 0 0 0
Summa 11836 11131 22967 100 100 100
2.2 Fritiden
Kirunas geografiska läge innebär att det inom kommunen finns stora rekreationsområden i en relativt opåverkad naturmiljö. Dessa områden är viktiga för såväl kommunmedborgarna som turismföretagarna. Kommunen erbjuder i samarbete med ett stort antal föreningar och näringsliv ett rikt utbud av fritids- och kulturaktiviteter. Närheten till orörd natur ger kirunaborna stora möjligheter till ett aktivt friluftsliv med bl. a jakt och fiske, vilket för en stor del av befolkningen är det största fritidsintresset. Intresset för kultur är stort och i kommunen arrangeras fler än 300 kulturarrangemang per år.
Kiruna kommun är en av Sveriges föreningstätaste kommuner.
2.3 Utbildning
Förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola sorterar under barn- och utbildningsnämnden.
Gymnasieskolan, inklusive gymnasiesärskolan, ligger från och med 2010 under Lapplands
gymnasium, ett samverkansorgan inom Lapplands Kommunalförbund, där medlemskommunerna är Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Komvux verksamhet ligger också, från och med 1 juli 2010, under Lapplands kommunalförbund. Gymnasieskolan i Kiruna, som har ca 900 elever, erbjuder 5 högskoleförberedande program, 8 yrkesprogram och 5 introduktionsprogram.
För- och grundskolan är indelad i åtta rektorsområden. Alla rektorsområden omfattar förskola och grundskola. Fem av dom omfattar grundskola upp till och med årskurs 9. Förskolan omfattar ca 800 barn. Antalet elever i förskoleklass till och med årskurs 9 är ca 2 150. Det geografiska avståndet mellan
26
de skolor som ligger längst ifrån varandra, Abisko och Karesuando, uppgår till ca 275 km. Avståndet till centralorten är 100 respektive 175 km.
Elevhälsan och Språkcentrum, som är centrala stödfunktioner till förskola och skola, ingår också i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Det samma gäller kommunens verksamheter för måltider och skolskjutsar samt barn- och utbildningsförvaltningens kansli.
Foto: Anders Lundgren
27
Tabell 2.3.1 Befolkningen 2011-12-31, 16-74 år i Riket, Kiruna och länet fördelad efter utbildningsnivå
Befolkningen 2011-12-31, 16-74 år i Riket, Kiruna och länet fördelad efter utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymn. Utbildning Forskar-
Befolkning Folkskola Grundskola Högst 2 år 3 år < 3 år minst 3 år utbildning
16-74 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %
Riket
Män 3 509 484 250 112 ( 7) 558 634 (16) 805 351 (23) 801 881 (23) 442 548 (13) 527 058 (15) 42 330 (1) Kvinnor 3 431 109 215 867 ( 6) 455 976 (13) 776 761 (23) 688 273 (20) 486 260 (14) 718 555 (21) 24 163 (1) Totalt 6 940 593 465 979 ( 7) 1 014 610 (15) 1 582 112 (23) 1 490 154(21) 928 808 (13) 1 245 613(18) 66 493 (1)
Kiruna
Män 8 878 623 ( 7) 1 256 (14) 2 892 (33) 2 408 (27) 839 ( 9) 701 ( 8) 48 (1) Kvinnor 8 109 570 ( 7) 1 036 (13) 2 325 (29) 1 819 (22) 909 (11) 1 338 (17) 22 (0) Totalt 16 987 1 193 ( 7) 2 292 (13) 5 217 (31) 4 227 (25) 1 748 (10) 2 039 (12) 70 (0)
Nb län
Män 95 510 6 181 ( 6) 13 481 (14) 29 261 (31) 23 187 (24) 10 713 (11) 10 540 (11) 720 (1) Kvinnor 89 181 5 142 ( 6) 11 025 (12) 25 928 (29) 17 733 (20) 11 687 (13) 16 336 (18) 354 (0) Totalt 184 691 11 323 ( 6) 24 506 (13) 55 189 (30) 40 920 (22) 22 400 (12) 26 876 (15) 1074 (1)
En nettopendling (in) av personer med forskarutbildning kan dock förväntas kvarstå. Antalet gästande forskare inom hela rymd- och miljöblocket (Ekopelarklustret) kan tidvis uppgå till över 100 personer.
28
2.4 Bostäder
Idag finns det c:a 12 400 bostäder i Kiruna kommun. Antalet har varit relativt konstant sedan 2002. I genomsnitt bebos varje lägenhet av 1,85 personer. Idag är det svårt att få en exakt siffra på antalet bostäder för Kiruna C. För det krävs en förnyad folk- och bostadsräkning. Antalet bostäder har alltså inte förändrats sedan 2002 och då var befolkningen i Kiruna C 18 700. Idag är det sannolikt färre personer per lägenhet dvs det är mindre trångbott idag jämfört 2002. Efterfrågan på bostäder är hög och det bortfall som sker i form av rivningar med anledning av gruvbrytningen måste kompenseras.
I skrivande stund är ett program för bostadsförsörjning färdigt för politiskt beslut. I programmet finns en redogörelse för situationen och de åtgärder som vidtas. Programmet finns på kommunens hemsida under rubriken "Bygga/Bo".
Foto: Anders Lundgren
29
Tabell 2.4.1 SCBs beräkning av bostäder i Kiruna
Kalkylerat bostadsbestånd och dess förändringar
Antal lägenheter baserat på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och
till SCB inrapporterade förändringar 1994-2010
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Antal lägenheter i småhus
Vid årets början (1991 enl FoB90. 1994-2010 beräknat)
5 342 5 363 5 383 5 389 5 391 5 396 5 397 5 399 5 399 5 401 5 402 5 407 5 409 5 412 5 416 5 422 5 015
Nybyggda + 21 20 6 2 5 1 2 0 2 1 5 2 3 4 6 3 6
Rivna** - 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Vid årets slut 5 363 5 383 5 389 5 391 5 396 5 397 5 399 5 399 5 401 5 402 5 407 5 409 5 412 5 416 5 422 5 425 5 021
Antal lägenheter i flerbostadshus
Vid årets början
(1991 enl FoB90. 1994-2009 beräknat) 7 404 7 451 7 452 7 468 7 479 7 325 7 325 7 097 7 097 7 007 7 007 7 007 7 007 7 016 7 021 7 021 6 353
Nybyggda + 47 7 21 6 21 0 3 0 10 0 0 0 0 0 0 0 0
Ombyggda* + 215 248 55 13 2 0 80 0 35 0 69 176 9 5 0 0 0
Avgångar genom ombyggnad* - 215 248 58 8 0 0 53 0 25 0 69 176 0 0 0 0 0
Rivna - 0 6 2 0 177 0 258 0 110 0 0 0 0 0 0 0 0
Vid årets slut 7 451 7 452 7 468 7 479 7 325 7 325 7 097 7 097 7 007 7 007 7 007 7 007 7 016 7 021 7021 7021 6 353
Summa lägenheter vid årets slut 12 814 12 835 12 857 12 870 12 721 12 722 12 496 12 496 12 408 12 409 12 414 12 416 12 428 12 437 12443 12446 11 374
* Avser ombyggnad, som minst omfattar utbyten av rörsystem samt utrustning i hygienutrymmen eller lägenheter som tillkommit eller avgått genom ombyggnad t.ex.
inredning av vindar, omb. från lokal till lägenhet, sammanslagningar mm.
**Rivningar av småhus redovisas enbart av vissa kommuner
Förändringar i bostadsbeståndet som ej regelbundet rapporteras till SCB är t.ex. ändring från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor el. dylikt kan också saknas. Dessa okända förändringar berör främst småhusen.
30
3 Kommunikationer
Kiruna är en stad i stora nätverk långt utanför landets gränser. Tillgängligheten och möjligheterna till kontakter med övriga världen är av vital betydelse för ortens utveckling. Med tanke på Kirunas geografiska läge är därför goda kommunikationer på järnväg, flyg och väg av särskilt stor betydelse.
3.1 Flyg
Den stora benägenheten i Kiruna att nyttja flyget som transportalternativ är en återspegling av det geografiska läget, de kontaktintensiva verksamheterna inom näringslivet och besöksnäringen. Kiruna flygplats har bedömts som nationellt strategisk i flygplatsutredningen och är ett riksintresse. Flyget är en mycket viktig del i Kirunas infrastruktur. En markant ökning syntes under den period som LKAB gjorde sina investeringar.
Efter det har det skett en nedgång i samband med konjunkturnedgången 2009 - men man kan se en tydligt ökning med 24 % i december år 2011 och januari år 2012 jämfört året innan. SAS har ökat antalet "stolar" under den tiden. Det visar på att efterfrågan finns och när kapaciteten på flyget ökar så ökar också antalet turister i området.
En ny förbindelse med Köpenhamn kommer att börja trafikera Kiruna under 2012.
3.2 Väg
Kiruna har ett mycket glest vägnät. En handfull vägar förbinder kommunen med Norge, Finland, Tornedalen och kusten. Europaväg 10 och Malmbanan mellan Kiruna och Narvik löper parallellt den största delen av sträckan. Denna Ofoten-Botnia korridoren utgör, vid sidan av havsleden längs norska kusten och Murmanskbanan, en av de tre tunga, dominerande transportstråken inom Barentsregionen. Långtradartrafiken på det allmänna vägnätet inom kommunen har ökat och kommer sannolikt att öka ytterligare. Många transporter från Norge sker längs väg E10. I EU:s arbete med en sammanhållen regional utvecklingsplanering ingår även kommunikationsfrågor och klassificering av vägsträckningar, Bland annat TEN-sträckor, Transeuropeiska transportnätverk. I Kiruna finns väg E10 upptagen som en TEN-sträcka.
Foto Anders Lundgren
31
3.3 Järnväg
Tillgång till goda tågförbindelser är en mycket viktigt fråga för Kiruna. Persontågtrafiken har betydelse bl.a. för pendlingsmöjligheter och möjligheterna att skapa en gemensam arbetsmarknad med Gällivare samt underlätta resandet till kusten.
Restiden till Luleå har varit c:a 3,5 timmar. Den har nu ökat till vara nästan 4 timmar. Enligt Banverkets stomnätsplan för perioden fram till 2007 ska sträckan Luleå-Kiruna, med vissa förbättringar, kunna köras på en gångtid av 2 tim 40 min. Sträckan Luleå-Narvik ska kunna köras på 4 tim 45 min. Redan med nuvarande banstandard och det persontågmaterial som i dag finns tillgänglig på marknaden, kan sträckan Gällivare-Kiruna köras på ca 45 minuter. Det är av oerhörd vikt att stora resurser sätts på att öka kapaciteten på Malmbanan. Bristande kapacitet kan utgöra ett stort hot för gruv- och turistnäringen.
Norrtåg (där Kiruna kommun ingår) kommer att upphandla tågtrafik och siktar på trafikstart under 2012.
Rikstrafikens (numera Trafikverkets) utredning inför upphandlingen av nattågstrafiken väckte stor oro i Malmfälten. Utredningen föreslog att man skulle slopa Göteborgståget. I skrivande stund pågår ett arbete att ta fram en regional handlingsplan för ökat resande som ska harmoniera med förfrågningsunderlaget. Detta samordnas av handelskammaren i Norrbotten. Trafikverket gör upphandlingen.
I år har behovet av malmtransporter från Pajalas gruvor till malmbanan aktualiserats. Tranportverket utreder lösningar. Inledningsvis kommer transporter att ske på väg men på sikt är det inte orimligt att man bygger järnväg.
3.3.1 Godstrafik
Godstrafiken på malmbanan utgörs till övervägande del av malmtransporter. LKABs transporter mot Narvik är livsnerven i deras verksamhet. En smidig hantering av malm och pellets är nödvändig för att de ska vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden. Dubbelspår på Malmbanan är den enda rimliga lösningen på fortsatt expansion av gruvnäringen.
En ny godsbangård är under uppförande. Andelen gods fraktat på järnväg kan man antar kommer att öka på sikt mot bakgrund av ökade oljepriser. En väl utbyggd och utformad godsbangård är viktigt.
3.3.2 Järnvägsstation
Järnvägsstationen är placerad i den västra delen av Kiruna C c:a 500 meter från centrum. I dagsläget finns enbart väntsal och anslutning till buss mot Nikkaluokta och Riksgränsen. Under 2005 ankom c:a 53 000 resande Kiruna järnvägsstation och drygt 56 000 avreste. Fördelat per dag blir det c:a 300 personer som kliver på och av i Kiruna fördelat på 4 tillfällen varje dag. Dvs 75 personer kliver på och 75 kliver av vid varje avgång/ankomst. Detta är den senaste statistiken som inhämtats. Resandet har förändrats sedan år 2005 och ny statistik kommer att tas fram när utredningen för persontrafik sätts igång under år 2012 i Trafikverkets regi.
3.4 IT-kommunikation
Resultatet av en genomförd utbyggnad av fibernätet är att kommunen har ortssammanbindande nät som når ut till samtliga byar med fler än 15 invånare så när som på en by. Det innebär att det är
32
möjligt för ca. 98 procent av kommunens invånare att få tillgång till dataförbindelser med kapacitet på 0.5 Mbit/s eller högre.
För att nå den del av befolkningen i kommunen som inte har tillgång till dataförbindelser över optofiber eller över kopparnätet nyttjas andra tekniska lösningar i form av trådlösa förbindelser (radiolänk, 3G, NMT 450 etc.) nyttjas. För att nå det mål som regeringen satt upp för 2020, 90 % av hushållen ska ha förbindelser med minst 100 Mbit/s, krävs dels fortsatt utbyggnad och förtätning av fibernäten samt utbyggnad av trådlösa nät (t.ex. 4G) med högre kapacitet än de som nyttjas idag.
Utbyggnaden av de trådlösa näten kan vi förvänta oss att de kommersiella operatörerna genomför.
I samband med att Kiruna C förändras, till följd av att gruvbrytningen påverkar i Kiruna C, kommer stadsnätet att tvingas flytta till nya sträckningar för att bibehålla de alternativa vägarna som finns i nätet (redundansen) och för att säkerställa matningarna från ringstrukturerna in mot användare i de mest centrala delarna av Kiruna C.
4 FORSKNING/UTBILDNING 4.1 Befintlig forskning/utbildning
Kirunas geografiska läge, tillgång till infrastruktur och inte minst den unika kompetens som finns här gör att det idag bedrivs internationellt erkänd och framgångsrik forskning i kommunen inom flera områden främst inom rymd- och miljöområdet och gruvnäring. Flera av dessa
forskningsverksamheter är permanent stationerade i kommunen. Inom rymd- och miljöområdet har universiteten i Luleå och Umeå ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva forskning, forskarutbildning och utbildning i Kiruna kommun.
Men kommunen och dess särdrag används också som fältområde för tidsbegränsade
forskningsstudier för en stor grupp forskare från hela världen. Stadsomvandlingen innebär en vidareutveckling av dessa forskningsområden och fångar intresset hos ett flertal svenska universitet och högskolor som vill förlägga studier till Kiruna. ”Branschen” kan troligen vidareutvecklas ytterligare i kommunen med redan befintliga resurser genom riktad information till aktuella målgrupper.
Idag finns ett 20-tal forskarstuderande i kommunen varav merparten av dem finns på Institutet för rymdfysik, IRF, samt de Kirunabaserade delarna av Institutionen för system och rymdteknik
tillhörande Luleå tekniska universitet. Därutöver finns forskarstuderande på ett flertal andra platser i kommunen inom områden såsom laserteknik för föremålsvård, subarktisk ekologi och limnologi och industridoktorander på bl.a. LKAB.
Magisterutbildning eller utbildning på motsvarande utbildningsnivå erbjuds idag på Institutionen för system och rymdteknik genom fjärde året på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik samt ett tvåårigt Erasmus Mundus (EU-finansierat) program, sk. Spacemaster. Därutöver ges kurser på magisternivå i Abisko, genom klimatforskningsprogrammet CIRC vid Umeå universitet.
Grundutbildning på högskolenivå ges idag i varierad utsträckning på 5 olika geografiska platser i kommunen;
− Abisko (subarktisk ekologi och fjällbotanik),
− Kunskapsparken (naturguide samt lokalt behovsanpassade distansutbildningar),
− Lannavaara (ädelstensteknik),
− Rymdcampus (rymdteknik och rymdfysik) och
− Tarfala (glaciologi).
33
Genom Lapplands lärcenter utformas och erbjuds olika former av riktad och lokalt behovsanpassad kompetensförsörjning för vuxna. Nuvarande fokusområden i Kiruna är främst omsorg, förskola, gruvnäring, ”byggnation” och besöksnäring.
Vid halvårsskiftet år 2010 överfördes kommunens vuxenutbildning och högskoleverksamhet på Kunskapsparken till Lapplands lärcenter. Verksamheten är nu en del av Lapplands kommunförbund (LKF) och drivs gemensamt av Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. På Kunskapsparken finns väl utbyggd studentservice för distansstudenter och campusstudenter i kommunen.
4.2 Studentkommunen
Studentkommunen Kiruna definieras som allt utöver själva utbildningarna och som berör Kirunas studenter. Detta omfattar främst studentboende, kommunikationer, fritid och IT-förbindelser. Under år 2010 har kommunen investerat i en ny studentpub i källaren på Kunskapsparken samt renoverat delar av studentboendet på Vilan.
5 Beskrivning av kommunen idag
En liten stad med stora nätverk
Kiruna kan ses i perspektivet som en liten stad med ett perifert läge i en perifer region i Sverige som i sin tur ligger perifert ur ett europeiskt perspektiv. I och med Sveriges inträde i den Europeiska Gemenskapen (EG) samt i den Europeiska unionen (EU) så har nationalstaternas regioner fått större fokus. Norra Norrland är monetärt en relativt rik del av EU, men Kiruna och övriga kommuner inom regionen är befolkningsmässigt fattiga och möter speciella förutsättningar på grund av långa geografiska avstånd. Detta har gjort att nordligaste Sverige kan ta del av EU:s strukturprogram för tillväxt och utveckling.
Regionernas renässans har också gjort att kommunerna i Norrbotten fått upp ögonen för börja bygga upp samarbete inom olika områden inom Barentsregionen, där Kiruna kommun har ett centralt läge med gräns mot både Norge och Finland. Därtill kommer Kiruna som en mångkulturell kommun där samisk, tornedalsk, finsk och svensk kultur är de vanligaste, men det finns också många med rötter långt från Sveriges gränser. Kiruna är så kallad förvaltningskommun för de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska (nordsamiska). Detta innebär att bland annat att medborgare har rätt till att få framföra sitt förvaltningsärende på sitt modersmål.
Kirunas förutsättningar att vara en attraktiv stad är ytterst beroende av de fyra grundpelare som bär upp Kirunas näringsliv. De är mer eller mindre beroende av en internationell omvärld, både i Europa och resten av världen, för att må väl och utvecklas. De fyra grundpelarna är: Gruvindustri, Rymdindustri, Forskning samt Turismnäring. Dessa grundpelare är också de som gör Kiruna känt i omvärlden och det finns en interaktion mellan industrierna, forskningen och turismen.
Kunskapsturism är en stark trend inom besöksnäringen idag där turister vill uppleva ”the real thing”.
Den forskning och tekniska utveckling som sker inom exempelvis gruvindustri, rymd, miljö och is drar till sig besökare som vill få både information och upplevelse i autentisk miljö genom så kallade
’technical visits’. På motsvarande sätt vill många turister uppleva olika kulturer genom genuina möten.
Det perifera läget i kombination med internationell forskning, god infrastruktur samt andra turistattraktioner (Icehotel, naturupplevelser, samisk kultur m.m.) gör Kiruna lämpligt som rymdhamn för kommersiell bemannad rymdfart. Kirunas näringslivsbolag, Progressum, jobbar för att
34
rymdaktörerna och rymdturisterna ska välja Kiruna. En etablering av Spaceport Sweden skulle bidra till Kirunas varumärke som internationell turistattraktion ytterligare med stora kringeffekter på forskning och besöksnäring.
Idag finns dessutom ”Kirunas stadsflytt” som ett känt begrepp. ”Stadsflytten”, eller egentligen stadsomvandlingen, hänger samman med gruvbolaget LKAB:s utbredning och de markdeformationer som uppstår. Detta är en het samhällsplaneringsfråga som ger uppmärksamhet även internationellt och som lockar samhällsplanerare, arkitekter, konstnärer och byggnadsantikvarier från hela världen.
En sådan stor händelse blir förstås föremål för forskning och Luleå tekniska universitet i samarbete med Kiruna kommun har genomfört ett EU-projekt benämnt Nya Giron inriktat på ett hållbart samhällsbyggande ur olika aspekter under 2009-2011. Man skissar nu på fortsättningen.
Stadsomvandlingen har många frågor knutna till fastighetsekonomi och bostadsmarknaden. Kiruna och Gällivare kommun har tillsammans med KTH startat ett samverkansprojekt. KTH studerar kommunerna och bidrar till ny kunskap om processerna på fastighets- och bostadsmarkanden.
Kirunas läge ovan odlingsgränsen ger samhällsplanering och byggnationer speciella förutsättningar när det gäller exempelvis klimat- och markfrågor.
Foto:Ulrika Hannu
