Inledning
Nedan redovisas en sammanställning över det svenska studiestödets olika stöd-former. Närmare beskrivningar och förklaringar om studiestödsregler återfinns bl a i "Regler och praxis" som utges årligen av CSN. De finns att läsa även på CSN:s hemsida (www.csn.se). "Regler och praxis" finns utgivna för områdena studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag, rekryteringsbidrag samt återbetalning av studielån.
Studiehjälp
Studiehjälp får elever som är mellan 16 och 20 år i gymnasieskolan och andra utbildningar på gymnasial nivå. Studiehjälpen består av olika bidrag.
Studiebidraget är generellt och lika stort som barnbidraget men beviljas endast för studietid.
Inackorderingstillägget är ett bidrag som beviljas till elever som behöver in-ackordera sig på skolorten. I beloppet ingår också bidrag för resor till föräldra-hemmet. Beloppet varierar därför beroende på avståndet mellan hemorten och skolorten. Bidraget är inte behovsprövat. För studerande inom det offentliga skolväsendet är det fr o m den 1 juli 1992 hemkommunen som har ansvaret för att ge ekonomiskt stöd till dem som behöver inackordering. Till studerande utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående skolor, riksinter-nat m.fl.) kan statligt inackorderingstillägg beviljas.
Extra tillägg kan beviljas till elever, vars föräldrar har en svag ekonomisk sit u-ation.
Studiemedel
Den 1 juli 2001 infördes ett nytt studiemedelssystem som ersätter det tidigare studiemedlet samt särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Studiebidraget höjdes och blev pensionsgrundande. Studiemedlet fick två olika bidragsnivåer, där det högre bidraget beviljas till särskilt priorite-rade studerandegrupper. Möjlighet att få tilläggslån tillkom och fribeloppet för egen inkomst höjdes.
Samtidigt infördes nya återbetalningsregler där det tidigare inkomstbaserade systemet ersatts av ett annuitetslån där återbetalningen beror på hur mycket man lånat och hur lång återbetalningstiden är. Återbetalningskraven skärptes och rätten till studielån begränsas stegvis från 41 års ålder.
Studiemedel beviljas för universitets- och högskolestudier och vissa andra ef-tergymnasiala utbildningar. Studerande i gymnasiala utbildningar kan också beviljas studie medel fr o m höstterminen det år man fyller 20 år. Som gymnasial utbildning räknas förutom studier i gymnasieskolan också studier vid folkhög-skola, kommunal och statlig vuxenutbildning (även på grundskolenivå) samt vissa andra skolor och utbildningar.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Man kan söka enbart studi-ebidraget. Det finns två olika bidragsnivåer en lägre, där bidragsbeloppet är ca 34,5 procent av det totala beloppet, och en högre nivå där bidragsbeloppet är ca 82 procent av totalbeloppet. Det totala beloppet, bidrag plus studielån, är det-samma för de båda bidragsnivåerna. Det högre bidraget lämnas inom ekono-miska ramar till särskilt prioriterade studerandegrupper fr.o.m. det år den stude-rande fyller 25 år. Studiemedlens storlek är bl a beroende av terminens längd och den studerandes ekonomiska situation. Om den studerandes inkomster un-der kalenun-derhalvåret överstiger visst fribelopp reduceras studiemedlen.
Merkostnadslån är ett kompletterande lån som kan lämnas för vissa merkost-nader i samband med studierna som t.ex. att den studerande har höga kostmerkost-nader för resor.
Tilläggslån kan lämnas till heltidsstuderande som är (eller blir under året) 25 år eller äldre och haft en inkomst på minst 415 procent av prisbasbeloppet året innan studierna påbörjades.
Vuxenstudiestöden
Vuxenstudiestöd är ett samlingsbegrepp för o särskilt vuxenstudiestöd (SVUX)
o särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) o särskilt utbildningsbidrag (UBS)
o särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar (Lärar-SVUX) o särskilt vuxenstudiestöd vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbild-ningar (NT-SVUX).
Vid den studiestödsreform som genomfördes den 1 juli 2001 ersattes SVUX, SVUXA och Lärar- SVUX av det högre bidraget i det nya studiemedlet. Efter den 1 juli 2001 är det endast studerande som hade påbörjat sina studier med något av dessa tre studiestöd före reformens genomförande som kan beviljas studiestöden, dock längst till och med den 30 juni 2003 varefter studiestöden helt upphör. Vuxenstudiestöden UBS och NT-SVUX upphörde den 1 januari 2003.
Särskilt vuxenstudiestöd
Den som deltar i utbildning om minst 15 dagar i gymnasieskola, folkhögskola eller komvux kan få särskilt vuxenstudiestöd (SVUX). De som antagits till yr-kesteknisk högskoleutbildning får som regel också stöd. Som allmänt villkor gäller krav på fyra års förvärvsarbete före studiernas början. SVUX består av två delar, dels en bidragsdel, dels en lånedel som skall betalas tillbaka. Belop-pets storlek är beroende på inkomsten före studierna. Vuxenstudiebidraget är skattepliktigt. Studiestödet upphör helt den 1 juli 2003.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) har många gemensamma be-stämmelser med särskilt vuxenstudiestöd. För att ha rätt till SVUXA måste den studerande vara anmäld arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen och fylla minst 21 år det kalenderår då studierna påbörjas. Bidragets storlek beror på hur stor ersättning från arbetslöshetskassan den studerande har rätt till. Dess-utom krävs att den studerande har förvärvsarbetat under minst tre år. Behöriga sökande beviljas stöd i den turordning som ansökningarna kommer in till dess att anvisade medel är förbrukade. SVUXA beviljas för studier på grundskole-och gymnasienivå. Studiestödet upphör helt den 1 juli 2003.
Särskilt utbildningsbidrag
Särskilt utbildningsbidrag (UBS) infördes höstterminen 1997 som ett temporärt studiestöd i anslutning till vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet och upp-hörde den 1 januari 2003. Det är i huvudsak avsett för personer som är arbets-lösa och saknar treårig gymnasiekompetens. Omkring 15 procent av anslagna medel får dock beviljas till personer som förvärvsarbetar om arbetsgivaren för-binder sig att anställa en långtidsarbetslös person som vikarie under studietiden.
Särskilt utbildningsbidrag kan man få för studier på grundskole- och gymasie-skolenivå och det är i sin helhet ett bidrag. Bidragets storlek beror på hur stor ersättning från arbetslöshetskassan den studerande har rätt till. Om de medel som finns anslagna för särskilt utbildningsbidrag inte beräknas räcka till alla behöriga sökande finns regler för vilka som i första hand skall få stödet. Ett urval görs bland dem som söker stöd och hänsyn tas främst till tidigare utbild-ning och studiernas inrik tutbild-ning.
Särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar med specialpedagogisk inriktning, Lärar-SVUX
De utbildningar som ger rätt till särskilt vuxenstudiestöd för vissa lärar-utbildningar (Lärar-SVUX) är specialpedagogexamen eller specialpedagogisk påbyggnadsutbildning efter en sådan examen. Belopp i bidrag och lån de är samma som gäller för SVUX. Studiestödet upphör den 1 juli 2003.
Särskilt vuxenstudiestöd vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, NT-SVUX
Särskilt vuxenstudiestöd vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar NT-SVUX) infördes den 1 juli 1995 för att rekrytera studerande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på högskolenivå. Stödet beviljas för studier vid särskilda NT-utbildningsplatser vid högskolor och universitet som leder till ingenjörsexamen, civilingenjörsexamen, grundskollärarutbildning för åk 4-9 med inriktning mot matematiska och naturorienterande ämnen samt kandidat-eller magisterexamen med inriktning mot naturvetenskap och teknik.
Antagning till NT-utbildningar gjordes höstterminerna 1995, 1996, 1997, och 1998 samt vårterminen 1998. Därefter har stödet endast beviljats till de som redan är antagna till NT-utbildningar. Belopp i bidrag och lån är de samma som gäller för SVUX. Studiestödet upphörde den 1 januari 2003.
Utländska medborgare
När den som inte är svensk medborgare första gången söker svenskt studiestöd görs en särskild prövning. Man utreder den s.k. principiella rätten till svenskt studiestöd. Om den studerande beviljas principiell rätt till svenskt studiestöd prövas därefter själva ansökan om studiestöd på vanligt sätt. Den som är ar-betstagare och EU/EES-medborgare kan också under vissa förutsättningar be-viljas svenskt studiestöd på samma villkor som gäller för svenska medborgare.
Utlandsstudier
Svenskt studiemedel kan beviljas för studier utomlands under förutsättning att utbildningen anses hålla en godtagbar standard. Studierna måste också vara av en viss omfattning. Studiebidragets storlek är detsamma som vid studier i Sverige med generellt bidrag. Lånebeloppets storlek vid studier utomlands vari-erar beroende på levnadsomkostnaderna i respektive land. Den studerande har också möjlighet att låna extra för särskilda kostnader såsom resa till och från studielandet samt undervisningsavgifter.
Sjukförsäkring för studerande
Studerande har normalt inte rätt till sjukpenning. Sedan 1975 omfattas de i stället av en speciell sjukförsäkring som innebär att de har rätt att behålla sitt studiestöd under sjukperioden samt att lånedelen av studie stödet i vissa fall kan reduceras. Under förutsättning att den studerande har gjort sjukanmälan till försäkringskassan och att försäkringskassan har bedömt studieförmågan som helt nedsatt och godkänt sjukperioden kan den studerande få studieskulden reducerad för den sjukdomstid som överstiger 30 dagar.