Beskrivning av befintliga övergångar inom skola A, B och C

när skolan slutar för att gå igenom eleverna utifrån kriterier i Infomentor (Skolwebben som används på skolan), där det står vad eleverna har klarat av, vad de inte har klarat av och vilka områden ”avlämnande” lärare har arbetat med. Lärare 4 hävdar att Infomentor inte är nog och efterlyser någon form av papper/diagnosmaterial. En lärare säger att så fort det är klart vilka

”mottagande” lärare som skall ta över eleverna, skall ”avlämnande” och ”mottagande” lärare ha möjlighet att träffas. I början av läsåret har lärare 1 som ”avlämnande” lärare haft kontakt med den ”mottagande” läraren som har ställt frågor angående material, vissa områden, hur

”avlämnande” lärare har jobbat och angående några elevers situation. Lärare 4 tycker att

”mottagande” lärare skall få komma och vara med på lektioner för att kunna bilda sig en uppfattning, att så här är det, det är det här som behöver göras när eleverna kommer sedan.

På skola B där matematiklärare 2 och 5 arbetar sköts överlämnande genom att ”avlämnande”

lärare lämnar över till den ”mottagande” läraren. Skolan har klasskonferens/elevkonferens, där man talar om elevernas sociala utveckling men inte ämneskonferens där man talar om elevernas matematiska kunskapsutveckling. På skolan har man övergångar mellan årskurs 3 och årskurs 4 och samverkan sker vid överlämnandet. Klassgenomgångar och överlämning sker muntligt och

”avlämnande” och ”mottagande” lärare sitter tillsammans direkt på hösten. Det brukar vara ett sådant möte och deltagarna är ”avlämnande” och ”mottagande” lärare samt rektor och

specialpedagog. Lärare 5 säger att det talas mycket om det sociala men hävdar att det är det kunskapsmässiga som är viktigt. Skolan har skolwebb, eller Infomentor men den ger inte en hel bild, då allt inte står där. Skolan har en tradition att mellanstadielärare arbetar med mellanstadie-barn och stannar på mellanstadiet, vilket innebär att ingen lärare följer med till nästa stadie.

På skola C där matematiklärare 3 och 6 arbetar har man överlämningskonferenser där

”avlämnande” och ”mottagande” lärare pratar och tittar allmänt på hur det är. Man tittar också på resultaten på de nationella proven, styrkor och svagheter, vad man måste jobba extra med och noggrant vilka elever som kanske behöver spec. I matematik hinns inte riktigt alla med i klassen utan en del behöver få lite extra där enligt en av lärarna. Skolan har inplanerade möten och deltagare är ”avlämnande” och ”mottagande” lärare och ibland händer det att speciallärare är med. Den ”mottagande” läraren som ska ha eleverna träffar dem. En av de ”mottagande”

lärarna lärare 6, träffade ”avlämnande” lärare i 20 minuter (i klassrummet) så det blev svårt att

32 veta vad som gjorts. Lärare 6 säger att ”avlämnande” och ”mottagande” lärare behöver sitta och prata igenom eleverna i lugn och ro, fritidspedagoger som ser eleverna både på fritids och i skolan, kan vara med, i lärarens drömvärld skall så många som möjligt vara med. En av lärarna tror att det är viktigt att gå igenom nationella prov tillsammans, så att de inte glöms. På skolan är tanken att lågstadieläraren släpper eleverna i årskurs 3 och att det är en ny lärare som tar över klassen. ”Avlämnande” läraren är lågstadielärare så han/hon stannar på lågstadiet. En av lärarna säger att övergångar inte bara handlar om stadieövergångar utan att det också kan handla om byte av lärare. När en av lärarna skulle ta över en klass visste läraren inte vad som hade som gjorts innan mer än vad läraren kunde se Infomentor (skolwebben), men informationen stämde inte på grund av läroplansbyte från Lpo 94 (Skolverket, 1994) till Lgr 11 (Skolverket, 2011).

I tabellen nedan visas en sammanfattning av teman som uppenbarar sig och gap som synliggörs beträffande befintlig övergång mellan skolår 3 och 4.

Tabell – Befintlig övergång mellan skolår 3 och 4

Tema Gap

Benämning av

överlämningskonferenser

Ingen gemensam terminologi för konferenser

Tid för

överlämningskonferenser

Ingen fastställd tidpunkt eller bestämd tidåtgång för överlämningskonferenser

Deltagare på

överlämningskonferenser

Varierande deltagare på konferenser

Skolwebb Information inte uppdaterad, inte aktualiserad med nya läroplanen

Lärares utbildning mot skolår 1-3 respektive 4-6

Brutet personsamspel mellan lärare – elev, på grund av byte av lärare mellan skolår 3 och 4

Innehåll i

överlämningskonferenser

Olika syn på vad som skall behandlas under konferenser

Figur 7 Tabell resultat Befintlig övergång mellan skolår 3 och 4

Analys av resultat – Befintlig övergång mellan skolår 3 och 4

Tema som uppenbarade sig berör lärares benämning för överlämningskonferenser. Lärarna använder orden träffar, överlämnande, lämna över, klasskonferens inte ämneskonferens utan elevkonferens, klassgenomgångar, överlämning, sitta tillsammans, möte,

överlämnings-konferenser, möten, träffar, sitta och prata. Att ha olika benämning för överlämningskonferenser skapar gap genom att personal verksamma inom skolan möjligen inte vet vad som avses med de olika begreppen. Att inte ha gemensam terminologi skapar gap inom skolor.

Tema som uppenbarar sig berör tidpunkt och tidåtgång för överlämningskonferenser. Lärarna använder orden när skolan slutar och direkt på hösten som ger signalerar om en osäkerhet kring fastställda tidpunkter för formella överlämningskonferenser. 20 minuter i klassrummet

signalerar om träffar av informell karaktär mellan ”avlämnande” och ”mottagande” lärare samt tidsbrist med svårigheter att veta vad som gjorts som följd. Att inte ha fastställda tidpunkter med bestämd tidåtgång för överlämningskonferenser skapar gap.

33 Tema som uppenbarar sig berör deltagare på överlämningskonferenser. Lärarna säger att

deltagarna är ”avlämnande” och ”mottagande” lärare, rektor och specialpedagog, ibland händer det att speciallärare är med, fritidspedagoger som ser eleverna både på fritids och i skolan kan vara med. Enligt en av lärarna skall så många som möjligt vara med. Likheter är att självklara deltagare vid överlämningskonferenser på samtliga skolor är ”avlämnande” och ”mottagande”

lärare. I övrigt varierar deltagarna och därigenom skapas gap inom skolor.

Tema som uppenbarar sig berör innehåll i överlämningskonferenser. Innehållet handlar om att gå igenom eleverna utifrån kriterier i Infomentor (Skolwebben) där det står vad eleverna har klarat av, vad de inte har klarat av och vilka områden ”avlämnande” lärare har arbetat med.

Lärarna talar om vad eleven kan och vad eleven behöver arbeta mera med. En av lärarna säger att det talas mycket om det sociala men hävdar att det är det kunskapsmässiga som är viktigt.

Lärarna tittar på resultaten på de nationella proven, styrkor och svagheter, vad man måste jobba extra med och noggrant vilka elever som kanske behöver spec. Lärarna säger att Infomentor inte ger en hel bild, då allt inte står där och för en av lärarna stämde inte informationen i Infomentor (skolwebben) på grund av läroplansbyte från Lpo 94 till Lgr 11. Likheter är att skolorna har Infomentor (skolwebben) att utgå ifrån under överlämningskonferenserna. Gap består i att informationen i Infomentor inte aktualiserades i takt med implementering av ny läroplan. Gap består i olika syn på innehåll i överlämningskonferenser.

Tema som uppenbarar sig i analysen berör lärarnas utbildning. På skolorna har man stadieövergångar mellan årskurs 3 och årskurs 4. På en av skolorna har man en tradition att mellanstadielärare arbetar med mellanstadiebarn och stannar på mellanstadiet, vilket innebär att ingen lärare följer med upp till nästa stadie. På en av skolorna är tanken att lågstadieläraren släpper eleverna i årskurs 3 och att det är en ny lärare som tar över klassen. ”Avlämnande”

läraren är lågstadielärare och stannar på lågstadiet. Likheter mellan de undersökta skolorna är att övergångar sker mellan skolår 3 och 4 och att lågstadielärare- och mellanstadielärare stannar på respektive stadie. Gap uppstår i brutet personsamspel mellan lärare – elev på grund av byte av lärare i och med övergången mellan skolår 3 och 4.

Slutsats – Befintlig övergång mellan skolår 3 och 4

Avsaknad av gemensam terminologi, fastställda tidpunkter med bestämd tidåtgång, klargjord deltagarlista samt samsyn kring vad som skall behandlas under konferensen skapar gap och skulle kunna tolkas som ett behov av att införa kommungemensamma riktlinjer för

överlämningskonferenser. Diskontinuitet mellan läroplaner, att skolwebben inte aktualiseras i takt med implementering av ny läroplan, skulle kunna tolkas som ett behov av fortlöpande och snabbare uppdatering av skolwebb samt kontinuerlig fortbildning av lärare. Lärarbyte i och med övergången mellan skolår 3 och 4 medför ett brutet personsamspel mellan lärare – elev och skulle kunna ses som ett behov av att planera aktiviteter för att bygga och bevara

personsamspel. Möjligen motsvarar inte den ”avlämnande” lärarens kunskap om eleven, den

”mottagande” lärarens förväntningar på eleven, det skulle möjligen kunna tolkas som ett behov av ett nära kollegialt samarbete mellan ”avlämnande” och ”mottagande” matematiklärare samt ett bedömningsunderlag för bedömning av elevers kunskaper i matematik.

34 6.1.3. Socialt skapade identiteter

I tabellen nedan visas en sammanfattning av teman som uppenbarar sig och gap som synliggörs beträffande socialt skapade identiteter.

Tabell – Socialt skapade identiteter

Tema Gap

Jag-uttryck:

Vad läraren tänker, tycker, tror, önskar, vill, är och gör.

Vad läraren ser för möjligeter och måsten samt vilka

ställningstagande beträffande vem man är och vad man gör

ställningstaganden beträffande möjligheter och måste ställningstaganden beträffande utmaningar och viljor Vi-uttryck

Hur lärare talar om vad de själva gör tillsammans med andra

Gap uppstår om inte alla är överens om vilka Vi är

De och dem

Hur lärarna talar om vad andra lärare säger, är och gör

Gap uppstår om inte alla är insatta i vilka De och dem är

Man-uttryck

Hur lärarna talar om man

Man signalerar osäkerhet kring det som sägs, samt vem som avses med det könsneutrala personliga pronomet man

Figur 8 Tabell resultat Socialt skapade identiteter

Analys av resultat – Socialt skapade identiteter – jag

Under analys av vilka socialt skapade identiteter som antogs av informanterna undersöktes först hur informanterna valde att tala om sig själva och sedan hur informanterna valde att tala om sig själva tillsammans med andra. Det som kommer fram under analys av data var att

matematiklärarna föredrog att tala om sig själva i första person, så kallade jag-uttryck och för att komma åt meningen i dessa kategoriserades jag-uttrycken in i olika fack: kognitiva

ställningstaganden, känslomässiga ställningstaganden, ställningstagande beträffande vem man är och vad man gör, ställningstaganden beträffande möjligheter och måsten samt ställningsta-ganden beträffande utmaningar och viljor. (Gee, 1999). Tabell över kategoriserade

ställningstagande redovisas inte i detta arbete. Här analyserades vad varje matematiklärare tänkte, tyckte, trodde, önskade, ville, var och gjorde samt vad varje matematiklärare såg för möjligheter och måsten samt vilka utmaningar och viljor de uttryckte beträffande övergången mellan år 3 och år 4. Understrykningar i texten hjälper mig finna lärarnas ställningstaganden.

Lärare 1 (Lärare 1, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag (som ”avlämnande” lärare) hoppas att tidigare elever går vidare till åk 4 med tilltro till sig själva. Jag har jämt kontakt med de elever L1 undervisat i åk 3 och träffar tidigare eleverna regelbundet i matsalen. Jag har sagt att de ”mottagande” lärarna är välkomna och har svarat de

”mottagande” lärarna angående enstaka elever och angående material. Jag tycker det är

35 jätteviktigt, att sitta tillsammans (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) och prata och gå igenom varje elev och anteckna. Jag som ”mottagande” lärare vill vara beredd, vill ha idéer och tankar kring nya eleverna och kring klimatet i klassen som jag skall ta emot. Jag måste också tänka och fundera hur jag skall jobba vidare med nya elever. Jag har tagit emot en ny årskurs och har fått information om nya elever. Efter två veckor med nya elever börjar jag känna mig bekväm jag känner igen de nya eleverna och de känner igen mig. Jag har lätt att utveckla en bra relation med eleverna. Min analys är att L1 tar ställning beträffande relationer och

personsamspel.

Lärare 2 (Lärare 2, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag som ”avlämnande” lärare tror någonstans att det handlar om att eleverna inte tänker så abstrakt som lärarna gärna vill arbeta på i mellanstadiet. Jag tror att mellanstadielärarna glömmer bort att eleverna inte tänker så abstrakt. Jag tror att det blir tvärhopp där i stadieövergången låg – mellanstadiet. Jag tror att det många gånger är för mycket abstrakt arbete. Jag skulle gissa att det blir tvärhopp i andra stadieövergångar också, barn behöver mer konkret arbete än vad man tror, speciellt i matematik. Ämnesövergångar skulle jag vilja ha.

Min analys är att L2 tar ställning beträffande arbetsmetoder.

Lärare 3 (Lärare 3, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag tycker att det är jättebra att specialläraren på skolan nu också finns med på mellanstadiet då denne har rätt stor kännedom om eleverna. Jag vet att så har vi (lärarna på lågstadiet) gjort förut vi har haft ett bra samarbete med mellanstadiet och de eleverna var ofta inne och redovisade en massa olika saker. En viktig sak som jag verkligen vill förmedla. Jag vill verkligen liksom ha kvar det här samarbetet och den relationen till dem (tidigare elever). Jag då som lärare från 3:an och blivande 4:a – lärare deltar på överlämningskonferens. Som jag sagt på alla

utvecklingssamtal, de som är blir 4:or, alltså L3:s klass som Jag har nu, de (eleverna) kommer att bli fadderklass för den 1:a Jag skall ha. Och det har Jag sagt på vartenda utvecklingssamtal.

Jag har sagt till eleverna att när ni går i fyran då kommer ni ner ibland till mig och blir som hjälplärare. Jag träffar dem (nya eleverna) rätt mycket och de vet att det är jag. Vissa (nya elever) har jag lite närmare relation till genom att jag har varit i samma grupp som dem.

Min analys är att L3 tar ställning beträffande speciallärarinsatser och relationer.

Lärare 4 (Lärare 4, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag tror att ”avlämnande” och ”mottagande” lärare får ha ett visst möte när de sitter ner tillsammans. Jag tycker att det skulle vara bra att veta var någonstans eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Så att jag vet var jag skall börja utifrån elevernas förkunskaper. Jag som

”mottagande” lärare tycker att det är viktigt att veta var de nya elever befinner sig och vilka de nya eleverna är som individer. Sedan behöver jag inte veta om eleven beter sig på det här sättet.

Den sociala biten känner jag av ganska snart (elevers sociala beteende). Jag tycker inte information i Infomentor är nog jag kan inte säga att den information jag fick när jag tog emot nya elever var nog. Jag tycker inte att jag som ”mottagande” lärare har fått tillräcklig

information om vad eleverna kunde i matten. Sedan tycker jag att ”mottagande” lärare skall få komma och besöka lågstadiet och vara med på lektioner och se hur det är, det tycker jag skulle vara bra. Hade jag haft möjlighet att besöka klassen då hade jag jättegärna varit dit och tittat hur det fungerar på lektionen. Jag vill komma åt att de elever som är duktiga faktiskt kan. Att de elever som inte är lika duktiga kan ta till sig de duktiga elevernas kunskaper, jag pratar om den

36 proximala utvecklings zonen. Jag skulle vilja vara mer konkret. Jag hade tänkt att jag skulle jobba mer med konkret material just för att vara tydlig och visa och där har jag tyvärr inte hamnat. Av någon anledning så har jag hamnat mer i det teoretiska, abstrakta även med åk 4.

När jag har befunnit mig med andra lärare i åk 4, så är det stor skillnad (mellan lågstadiet och mellanstadiet) tycker jag (lärarna i åk 4 arbetar inte konkret). Min analys är att L4 tar ställning beträffande kartläggning av och information om elevernas kunskaper och arbetsmetoder.

Lärare 5 (Lärare 5, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag har suttit på många överlämningskonferenser och tycker att det är obehagligt att man ofta pratar mycket om det sociala när man sitter i en jättestor grupp och kan känna att det framförallt skall diskuteras var eleverna står kunskapsmässigt. Jag tror att det utav tradition används mer laborativt material på lågstadiet och hoppas att det används mer laborativt material där. Min analys är att L5 tar ställning beträffande överlämningskonferenser, laborativt materiel.

Lärare 6 (Lärare 6, personlig kommunikation, maj 2013).

Jag tänker när jag kom och skulle ta över klassen så var det en lärare som slutade, så jag hade inte mycket (information). Jag visste inte vad som hade gjorts innan mer än vad jag kunde se i Infomentor, men det stämde ju inte heller. Jag kunde ju inte riktigt lita på information i Infomentor, därför att det var ju en annan läroplan, det var ju Lpo 94 då det var ju den

övergången, nu är det ju Lgr 11. Nationella proven, gå igenom dem tillsammans annars blir det nog lätt att de glöms bort skulle jag tro. Det skall vara allt som är viktigt mellan himmel och jord […] hur det ser ut hemma om det har betydelse för det har det ju för en del […] det tycker jag också är jätteviktigt. Nej, jag tycker inte det (att information i Infomentor) gav en bra bild.

Jag tycker om att prata med den (”avlämnande” lärare) som har haft dem (eleverna). Jag skulle inte vilja sitta och läsa igenom det (information) utan jag skulle vilja träffa den personen. Jag fick egentligen ”personalrumshöra” […] jaha är det så den här eleven har det, kunskaperna kom liksom i skymundan. Jag kryper ner på barnens nivå (intar ett barnperspektiv). Min analys är att L6 tar ställning beträffande kommunikation, läroplansövergångar, nationella prov,

överlämningsstruktur

Analys av resultat – Socialt skapade identiteter – vi

Under analys av vilka socialt skapade identiteter som antas av informanterna undersöks hur informanterna väljer att tala om sig själva tillsammans med andra. Det som kommer fram under analys av data är att matematiklärarna föredrar att tala om sig själva i femte person, så kallade vi-uttryck och för att komma åt meningen med dessa vi-uttryck undersöks de i sitt sammanhang utifrån vilka som verkar avses med vi. (Gee, 1999, s. 153). Här undersöks hur informanterna väljer att tala om sig själva tillsammans med andra genom att använda vi- uttryck.

Understrykningar i texten signalerar signifikanta ord som hjälper mig finna vi-uttryck.

Lärare 1 (Lärare 1, personlig kommunikation, maj 2013).

När vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) slutar skolan brukar vi (”avlämnande” och

”mottagande” lärare) träffas. Sedan har vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) alla krite-rier, Infomentor. Vilka områden vi (”avlämnande” lärare och elever) har arbetat med. Vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) fick veta en månad innan skolavslutningen. Under studiedagarna så satt vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare). Hur vi (”avlämnande” lärare

37 och elever) jobbat, hur vi (”avlämnande” lärare och elever) gått vidare. Vi (”avlämnande” lärare och elever) brukar prata. Vi (”mottagande” lärare och elever) hade också i början av året, lekar ute på gården. Vi (”avlämnande” lärare) får se vad rektor erbjuder.

Min analys är att L1 använder subjektet vi för att tala inkluderande om sig själv som

”avlämnande” lärare tillsammans med ”mottagande” lärare, som en av ”avlämnande” lärare, som ”avlämnande” lärare tillsammans med elever och som ”mottagande” lärare tillsammans med elever.

Lärare 2 (Lärare 2, personlig kommunikation, maj 2013).

Vi (”avlämnande” lärare”) sköter överlämnandet. Klasskonferens har vi (”avlämnande” och

”mottagande” lärare). Vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) har inte ämneskonferens.

Kommunikation på något sätt, men det har vi ju (”avlämnande” och ”mottagande” lärare).

Kanske mer ämnesöverlämning […], för det har vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) inte. Det här har vi (”avlämnande” lärare och elever) arbetat med.

Min analys är att L2 använder subjektet vi för att tala inkluderande om sig själv som

”avlämnande” lärare tillsammans med ”mottagande” lärare, som en i gruppen av ”avlämnande”

lärare och som ”avlämnande” lärare tillsammans med elever. ”Avlämnande” lärare sköter överlämnandet. ”Avlämnande” och ”mottagande” lärare har klasskonferens. ”Avlämnande” och

”mottagande” lärare har inte ämneskonferens. Kommunikation på något sätt, men det har ju

”avlämnande” och ”mottagande” lärare. Kanske mer ämnesöverlämning […], för det har

”avlämnande” och ”mottagande” lärare inte. Det här har ”avlämnande” lärare och elever arbetat med.

Lärare 3 (Lärare 3, personlig kommunikation, maj 2013).

Vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) kommer att ha överlämningskonferenser eller att vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) sitter och pratar och då kommer vi (”avlämnande” och

”mottagande” lärare) att titta på allmänt hur det är men också t.ex. resultaten på de nationella proven. Vi (”avlämnande” och ”mottagande” lärare) har inplanerat sådana möten i alla fall. Vi (”avlämnande2 lärare och elever) har gjort olika, haft nationella prov, tester i taluppfattning. Det som är bra det är att specialläraren som vi (alla på skolan) har nu finns med på mellanstadiet.

Min analys är att L3 använder subjektet vi för att tala inkluderande om sig själv som

Min analys är att L3 använder subjektet vi för att tala inkluderande om sig själv som