I detta avsnitt lyfter Naturvårdsverket fram förslag till insatser som är angelägna för att vi ska kunna nå Myllrande våtmarker. Vissa förslag har redovisats i tidigare fördjupade utvärderingar eller i andra sammanhang, såsom offentliga utredningar.
Flera av förslagen har handläggare på länsstyrelserna formulerat i en enkät som Naturvårdsverket sänt ut för att få underlag till denna fördjupade utvärdering. En del förslag som länsstyrelserna identifierat, bedömer Naturvårdsverket kräva ytter-ligare utredning.
För flera problemområden finns styrmedel som fungerar tillfredställande, men resultaten begränsas kraftigt av brist på resurser för genomförande för t ex restau-rering och skötsel, tillståndsprövning och tillsyn samt arbete med formellt skydd.
5.1 Planering, kunskapsuppbyggnad och grön infrastruktur
För att säkerställa en bra konnektivitet för våtmarkerna och de våtmarkslevande arterna skulle mer fördjupade regionala analyser behöva göras av våtmarkernas gröna infrastruktur. De behöver omfatta deras påverkansområden samt behovet av nyskapande av våtmarker för kväveretention eller klimattjänster som över-svämningsskydd. Åtgärden kan med fördel ingå i det regionala arbetet med hand-lingsplaner för grön infrastruktur och bygga vidare på de planeringsunderlag som länsstyrelserna tagit fram tidigare år. Det är dessutom angeläget med utveckling av GIS-verktyg med nationella höjdmodeller för att underlätta planering/hänsyn.
Geologiskt underlag som torvutbredning, information om källor etc bör ingå i analyserna. SGU har byggt upp stor erfarenhet av användande av nationella höjd-datamodellen i sitt kartläggnings- och analysarbete. Informationen om markavvatt-ningsföretag i länsstyrelsernas vattenarkiv behöver digitaliseras och tillgängliggöras.
Berörda aktörer: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrel-sen, Jordbruksverket, SGU, länsstyrelserna, kommuner, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
I Miljömålsberedningens expertgrupps rapport för ”Långsiktigt hållbar använd-ning av jordbruksmark” finns flera förslag som är angelägna. Det föreslås invente-ring av befintliga vattenanläggningar i ett avrinningsområdesperspektiv där olika samhällsintressen tillgodoses. Resultatet kan utgöra underlag för planering av han-teringen av vattnet i landskapet och där ingår bl.a. var svämmarker bör återska-pas. Frågorna bör hanteras med utgångspunkt i en helhetssyn på landskapet och vattnets omsättning, med beaktande av bland annat grundvatten. Kunskapsunder-laget gällande organogena jordarna behöver förbättras angående deras utsläpp, förekomst, geografiska placering och lämplighet för ändrad markanvändning.
Återskapande av våtmark nämns som en viktig komponent av framtida åtgärds-paket.
Berörda aktörer: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrel-sen, Jordbruksverket, SGU, länsstyrelserna, kommuner, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
5.2 Ny markavvattning och behov av hänsyn i jord- och skogsbruk
Lagstiftningen för markavvattning och för dikesrensning behöver reformeras och anpassas till miljöbalken. Ny- och omprövning av vattenverksamhet är viktiga åtgärder, bl.a. för att återskapa naturtyper som påverkats starkt av vattenverk-samhet såsom våtmarker och översvämningsområden som påverkats av dikning eller invallning. Flera av förslagen i utredningarna Ny tid ny prövning samt I vått och torrt kan få mycket goda effekter på flera våtmarksmiljöer och -arter om de genomförs. Det bör bli enklare avveckla markavvattningsföretag – dock utan att det sker på bekostnad av berörda sakägares rättsäkerhet.
Berörda aktörer: Regeringen med utgångspunkt i vattenverksamhetsutredning-ens förslag samt yttranden över den.
Myndigheterna behöver förstärkta resurser och personal för att arbeta med pröv-ning och tillsyn av markavvattpröv-ning och för omprövpröv-ning av gamla vattendomar.
Berörd aktör: Regeringen, länsstyrelserna
Ökade resurser för och tillsyn och rådgivning för att öka miljöhänsyn och skydda våtmarker med höga naturvärden i olika verksamheter, särskilt i skog- och jord-bruk. Det finns ett stort behov av stärkt tillsyn enligt 11 kap miljöbalken, dess-utom behövs en effektivare tillsyn och tillämpning av hänsynsföreskrifterna i 30 § skogsvårdslagen.
Berörda aktörer: Regeringen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelserna
Samordning av skogsbilvägar och upprättande av terrängkörningsplaner och trans-portleder i fjällen är viktigt för att minska påverkan på våtmarker.
Berörda aktörer: Markägare, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna
Fortsatta/stärkta resurser för rådgivningsinsatser som ”greppa näringen” inom jordbruket och vattenfrågor inom skogsbruket behövs för att minska påverkan av övergödande ämnen och föroreningar på våtmarker och vattenmiljöer.
Berörda aktörer: Regeringen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen
5.2.1 BEHOV AV UTVÄRDERING
Utöver föreslagna insatser i fördjupad utvärdering av Levande skogar149 för för-bättrad hänsyn vid skogsbruk bör regeringen tillsätta en utredning som ser över
149 Se miljökvalitetsmålet Ingen övergödning i: Naturvårdsverket. 2015. Prel. titel
Miljökvalitetsmålen – fördjupad utvärdering av miljömålen 2015. Rapport 6662 (in press).
MYLLRANDE V Å TMARKER
skogsvårdslagen och tillämpliga delar av miljöbalken för att säkerställa styrningen mot att nå miljökvalitetsmålen. Denna utredning kan om möjligt integreras i förslaget om översyn av styrmedel inom skogspolitiken som lyfts fram i den för-djupade utvärderingen av Levande skogar. Det finns behov av en precisering och skärpning av Skogsvårdslagstiftningen för att miljöhänsynen ska öka i den bru-kade skogen. För våtmarker är översyn viktig bland annat avseende skyddsdikning i skogsmark, regler för byggande av skogsbilvägar och incitament för samordning där, liksom reglerna för pågående markanvändning, hänsyn och tillsyn.
Berörda aktörer: Regeringen, Skogsstyrelsen
5.3 Torvtäkt och annan exploatering
Möjligheten att ge elcertifikat till elproduktion som baseras på förbränning av torv bör utvärderas.
Berörda aktörer: Regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten
En restriktivare hållning vid tillståndsgivning av torvtäkter är angelägen för att undvika lokalisering av torvtäkter i områden med höga naturvärden.
Berörda aktörer: länsstyrelserna
5.3.1 BEHOV AV YTTERLIGARE UTVÄRDERING
Naturvårdsverket bedömer att tillämpningen av torvlagen och miljöbalken kan behöva ses över med utgångspunkt i den utredning om översynsbehov av torvla-gen som gjorts av näringsdepartementet under hösten 2014.
Berörda aktörer: Regeringen, Naturvårdsverket
5.4 Skötsel
Definitionen för stödberättigad ängs- eller betesmark behöver vara utformad så att den omfattar viktiga våtmarkstyper som tidvis översvämmad mark och mark med delvis uppluckrad grässvål, om markernas naturvärden är hävdberoende.
Berörda aktörer: Regeringen, Jordbruksverket
För att bibehålla hävd av våtmarker och öka stödanslutningen inom landsbygds-programmet behöver ersättningsnivåerna anpassas så att de motsvarar brukarnas faktiska kostnader. Omfattningen på miljöersättningarna inom landsbygds- programmet behöver öka, eller kompletteras med ett riktat nationellt stöd.
Berörda aktörer: Regeringen, Jordbruksverket
I skyddade områden behövs förstärkta resurser för skötsel av områdena.
Berörda aktörer: Regeringen, Naturvårdsverket
Det finns behov av ökade resurser för att förvalta kulturhistoriska värden. Dels behövs underhåll av kulturhistoriska anläggningar, dels hävd.
Berörda aktörer: Regeringen, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, Natur-vårdsverket.
5.5 Restaurering, återskapande och anläggning
Stödet för restaurering, återskapande och anläggning av våtmarker inom Lands-bygdsprogrammet behöver få stärkt finansiering. Det är angeläget att stöden även kan användas för före detta jordbruksmark som inte längre brukas samt för igen-läggning/blockering av diken. Ett nytt stöd motsvarande den borttagana stödfor-men utvald miljö är behövligt inte minst för restaureringsåtgärder i rikkärr.
Berörda aktörer: Regeringen, Jordbruksverket
Förstärkta resurser behövs för att öka takten i arbetet med anläggning och res-taurering, inte minst för administration av ansökningar om anläggning av nya våtmarker för näringsuppfångning, samt för att kunna handlägga ärenden som rör stora våtmarksområden i syfte att gynna biologisk mångfald. Det är också angelä-get att ansvariga handläggare har bred kompetens så att prövningarna präglas av helhetssyn.
Berörda aktörer: Regeringen, länsstyrelserna
Ökade anslag för skötsel och restaurering genom åtgärdsprogram för hotade arter, skötselmedel för skyddade områden och LOVA/LONA är angeläget för att öka genomförandet av skötsel- och restaureringsåtgärder i våtmarker, även i skogs-landskapet.
Berörd aktör: Regeringen
Det är värdefullt om det finns möjligheter att söka särskilda skötselmedel i skyd-dade områden för större projekt. Särskilda satsningar på våtmarksrestaurering i skyddade områden kan vara motiverade.
Berörda aktör: Naturvårdsverket
I Sverige finns stora arealer dikad skogsmark – omkring 300 000 hektar – där dik-ningen inte lett till någon tillväxtökning. Genom att ta beslut om att avsätta icke-produktiv dikad skogsmark för naturalisering, dvs. att dikena inte ska underhållas, kan stora arealer sumpskog restaureras genom naturlig igenväxning av dikena.
Även hydrologisk restaurering genom blockering av diken torde ha stor potential att återskapa våtmarker i skogslandskapet utan att påverka skogsproduktionen.
Berörda aktörer: Skogsnäringen, myndigheter som prövar markavattningstill-stånd
MYLLRANDE V Å TMARKER
Kommunerna kan bli en större aktör när det gäller anläggning av våtmarker med syfte vattenrening och/eller biologisk mångfald/friluftsliv. De äger ofta mark där åtgärder kan ske. Det är också angeläget med ett ökat kommunalt arbete i sam-band med deras behov av klimatanpassning.
Berörda aktörer: Kommunerna
5.5.1 BEHOV AV UTVÄRDERING
Utvärdering av processen för anmälan och tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för anläggning, återskapande och restaurering av våtmarker bör göras i syfte att se om det finns anledning och möjlighet att ytterligare förenkla arbetet med samråd och prövning för verksamhetsutövare och länsstyrelserna. Utvärderingen bör utgå från vattenverksamhetsutredningens förslag.
Berörd aktör: Regeringen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna
5.6 Bevarande/skydd
För att nå etappmålet för skydd till 2020 behöver takten på skyddsarbetet öka.
Det förutsätter förstärkta resurser för handläggning och markinlösen för våt- marker, och/eller en högre prioritering av våtmarksskyddet. Om etappmålet ska nås behöver skyddstakten höjas till cirka 30–35 000 hektar per år.
Berörda aktörer: Regeringen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelserna
En kompletterande analys av skyddsbehov för våtmarker som inte utgörs av myrar bör göras för att få ett ekologiskt representativt skydd för hela våtmarksspektru-met. Den kan med fördel samordnas med en översyn av myrskyddsplanen.
Berörda aktörer: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrel-serna
En höjning av bonitetskraven för sumpskog som betraktas som produktiv skogs-mark skulle innebära att större arealer skulle omfattas av reglerna för impediment och minskade kostnader för markinlösen.
Berörda aktörer: Regeringen, Skogsstyrelsen
Precisering eller aspekt av miljö-kvalitetsmålet
Centralt
uppföljningsmått Nivå som
behöver nås Aktuell
situation
1 Skador på våtmarker undviks
1 Skador på våtmarker
undviks Resurserna
för tillsyn är otillräckliga
Full nationell
rådighet Se ovan Nej
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Bidrag till mål- uppfyllelse Styrmedels effekt* Åtgärders effekt** Bedömning
* Kolumn 7: Bedömning av de centrala styrmedlens effekter (är de tillräckliga?).
5) De nu beslutade centrala styrmedlen är tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) De nu beslutade och implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat tillstånd.
3) De nu beslutade men inte implementerade centrala styrmedlen förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
2) De nu beslutade centrala styrmedelen förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu beslutade centrala styrmedlen är
** Kolumn 8: Bedömning av de centrala åtgärdernas genomförande och effekter.
5) Tillräckliga åtgärder kommer att vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
4) Tillräckliga åtgärder förväntas vara genomförda till 2020 för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
3) De nu planerade åtgärderna förväntas vara tillräckliga för att på sikt uppnå önskat miljötillstånd.
2) De nu befintliga/planerade åtgärderna förväntas styra i målets riktning, men är inte tillräckliga för att på sikt uppnå miljötillståndet.
1) Kunskap saknas för att bedöma om de nu befintliga/planerade åtgärderna är
Tabell 11.10. Det centrala i bedömning av om miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker nås
Tabellen sammanfattar bedömningen av målets olika delar utifrån uppföljning och analys. Regeringens bedömningsgrund anger att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om antingen tillståndet i miljön kan nås, eller om tillräckliga åtgärder blir genomförda för att på sikt nå miljökvaliteten. Styrmedels och åtgärders effekt anges på fallande skala 2–5, där 5 anger att styrmedel respektive åtgärder är fullt ut tillräckliga. 1 visar att kunskapen är bristfällig.
Precisering eller aspekt av miljö-kvalitetsmålet
Centralt
uppföljningsmått Nivå som
behöver nås Aktuell
situation sköts skyddas så att natur- och Aichimål om 15% till 2020
2 Våtmarksarter ska ha eller återfå gynnsam
Bidrag till mål- uppfyllelse Styrmedels effekt* Åtgärders effekt** Bedömning