2.1 Risker
Att pumpa in dag- och gråvatten i en byggnad för att spola toaletter kan vara smart och miljöbesparande, men att ta in detta direkt in i rören och sedan spola toaletterna med kan skapa problem. Dag- och gråvatten är ibland förorenat av kemikalier,
bakterier och olika grundämnen, framförallt vissa typer av metaller. Exempel på detta redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Metall- och organiskt kolinnehåll i provtaget spolvatten, Citypassagen Örebro 2019-06-18.
Föroreningarna i tabellen ovan skulle kunna skapa komplikationer som kan vara hälsofarliga för dem människorna som vistas vid och använder toaletterna som spolas med hjälp av det inkomna dag- eller gråvattnet. Föroreningarna kan också bidra till att vattnet missfärgas och användare av toaletterna kan uppleva det som smutsigt och därmed tro att det är fel på systemet (Ahlbom, 2020).
5 2.1.1 Legionella pneumophila
Det finns ungefär 40 olika typer av legionella bakterier och ca 60 stycken serologiska undergrupper. Legionella pneumophila tillhör den första serologiska undergruppen och det är den som är den farligaste legionella bakterien för människan. Bakterien kan bara smitta människan via vatten i aerosolform, exempelvis avdunstande vatten från en toalett, eller duschångor. Den kan inte smitta via dricksvattnet (Warfvinge och Dahlbom, 2010). Bakterien kan orsaka två typer av sjukdomar, legionärssjuka och pontiacfeber. Legionärssjuka är en allvarligare typ av lunginflammation och den påverkar flera inre organ som njurarna, nervsystemet och levern (BWT Water, 2020).
Symtomen är huvudvärk, hög feber, muskelvärk och diarré. Inkubationstiden är mellan 5-6 dygn men kan vara kortare och längre. (Folkhälsomyndigheten,
Sjukdomsinformation ... , 2018). Om man inte behandlar sjukdomen så är dödligheten 80 %, men om man behandlar den i tid så minskar dödligheten till 20 %. Pontiacfeber är inte lika allvarlig hos dem flesta, den kräver ingen sjukhusvård om du inte befinner dig i en riskgrupp. Symptomen är som en influensa.
De flesta kan bli smittade av legionella pneumophila men vissa grupper löper en större risk att bli sjuk. Dessa grupper är framförallt äldre personer (äldre än 50 år), personer med underliggande sjukdomar (framförallt HIV och de som haft
organtransplantationer), rökare, personer med hög konsumering av alkohol och personer med kroniska lungsjukdomar som KOL (BWT Water, 2020).
Legionella pneumophila tillväxer främst mellan vattentemperaturerna 20-45 grader Celcius och är därför vanligast i varmvattenledningar, men den kan även tillväxa i andra temperaturer (Folkhälsomyndigheten, Sjukdomsinformation ... , 2018).
Bakterien har dock svårt att tillväxa när vattnet är i rörelse. Så om man har en ständig cirkulation i ledningarna så kan bakterien undvikas. Om den skulle tillväxa i vattnet så kan den dödas med hjälp av UV-ljus, för den här bakterien precis som många andra bakterier är känsliga för UV-ljus (HEMAB, 2011).
6 2.1.2 Escherichia coli
En vanligt förekommande bakterie i återanvänt gråvatten är Escherichia coli, även förkortat E-coli. Bakterien kan likt många andra bakterier vara skadlig för människan och vattnet behöver därför renas från E-coli bakterier. Den kan förekomma som aerosol och därmed avdunsta från exempelvis en spolande toalett. Bakterien finns främst i tarmen hos människan och i vissa fall hos djur, vilket gör att den mänskliga avföringen avger bakterien till gråvattnet som sedan återanvänds
(Folkhälsomyndigheten, 2015). E-coli bakterien är väldigt känslig för UV-ljus, så vid användning av en sådan reningsmetod av gråvatten dör alla E-coli bakterier i vattnet (Sydvatten, 2016).
2.1.3 Patogener i gråvatten
Vid återanvändning av gråvatten är behandling av vattnet viktigt för att minska spridning av patogener och för att öka effektiviteten vid reningsverk. Otillräcklig rening av gråvatten kan vara en hälsorisk för människor, samtidigt som
missfärgningar av vattnet kan upplevas obehagligt av användare. I utförda studier har patogener som stafylokocker och pseudomonas upptäckts, och dessa patogener är opportunistiska, vilket betyder att de smittar människor med redan nedsatt
immunförsvar. Trots detta har inga fall av sjukdom kunnat kopplas till
återanvändning av gråvatten. Detta verkar visa på att hälsoriskerna är låga för
människor, men samtidigt har få studier gjorts på ämnet och denna slutsats kan därför inte dras. I jämförande mätningar mellan grå- och avloppsvatten har det upptäckts att gråvattnet har haft en lägre mängd föroreningar, jämfört med avloppsvattnet. Det som kunde ses i gråvattnet var att vid användning av indikatorer som visar på
bakterieinnehåll märktes en närvaro av patogener som smittar via avföring. Andra opportunistiska patogener som upptäckts i studier är Cryptosporidium och Giardia, två former av parasiter (Winward, m.fl., 2008). Dessa två parasiter kan dödas med hjälp av UV-ljus (Sydvatten, 2016). Speciellt viktigt är det att avlägsna hängande materia i gråvattnet, då viss materia kan agera som ett skydd för patogener och kommer att försvåra desinfektering (Winward, m.fl., 2008).
I en studie utförd 2008 prövades olika metoder för att rena gråvatten, där en metod framförallt visades vara effektiv för rening (Winward, m.fl., 2008). Metoden kallas
7
membrane bioreactor (MBR) och innebär att vattnet behandlas biologiskt och separeras med filtrering genom mikroporer eller ultrafiltrering. Processen innefattar en vattentank och en membranenhet, lokaliserat antingen i eller bredvid bioreaktorn.
Membranets funktion är att fånga upp hängande materia (Gerba, 2019). I studien som gjordes var MBR bäst när utsläpp mättes, samtidigt var detta system opåverkat i effektivitet när inströmmande gråvatten ökade i koncentration (Winward, m.fl., 2008).
2.1.4 Virus
Flertalet virus som kan skada människan finns och kan överleva i vatten, men det är enbart via dricksvatten som det kan orsaka sjukdom eftersom det inte kan förekomma som en aerosol utan är en droppsmitta. Virus finns dock inte alltid i dricksvattnet eftersom det krävs ett utbrott och fel i vattenreningen hos reningsverket. Några av vanligaste virusen vid ett sådant utbrott är Astrovirus, Norovirus, Rotavirus och Hepatit (Folkhälsomyndigheten, Virus i vatten …, 2018). Många virus dör lätt av UV-ljus, så det är med den metoden man försäkrar sig om att viruset inte kan spridas ut i vattnet. Men det finns virus som inte dör av UV-ljus men de virusen är då känsliga för klor (Cl) och dör då av det istället (Sydvatten, 2016). Det nya Coronaviruset, Covid-19, finns inte tillräckligt med forskning kring så det går inte att exakt veta om det också dör av UV-ljus eller klor, samt om det kan förekomma som en aerosol.
2.1.5 Ftalater
Ftalater är ett samlingsnamn för de kemiska ämnena med ftalsyra som bas. Det ämnena används till är att vara mjukgörande i PVC-plast. Ftalaterna kan kemiskt inte bindas med plasterna vilket gör att de kan släppas ut och spridas i luft och vatten.
Därmed utsätts människan av ftalater via luften, dricksvattnet, mat och via huden. Det är ett ganska outforskat område kring hur människor påverkas av ftalater, men vid dem djurförsök som har genomförts så har det visats att ftalaterna påverkar levern, fortplantningsförmågan och könsorganen hos dessa djur (Karolinska Institutet, 2015).
8 2.1.6 Metaller
Flertalet metaller som finns i vatten är eller kan vara toxiska om de uppkommer i för höga halter i förhållande till vattenmängden (Regional Aquatics Monitoring Program, 2020). Exempel på dessa metaller är zink (Zn) och koppar (Cu) och de metallerna är vanligt förekommande som takbeläggning i Sverige. Detta gör att dagvattnet som samlas på dessa taktyper innehåller stora mängder av just de metall typerna. Metaller är även vanligt förekommande i dagvattnet eftersom byggnadsmaterial och trafik släpper mycket av detta. Exempel på dessa metaller är järn (Fe), bly (Pb) och aluminium (Al).
Den metallen som är farligast av dessa är bly (Pb). Om man får i sig bly kan man drabbas av blyförgiftning, det räcker med väldigt små halter för att bli sjuk.
Blyförgiftning är speciellt farligt för barn då det påverkar den mentala och fysiska utvecklingen, men det kan också vara farligt för vuxna. Källorna för att få i sig bly är främst blydamm, jord och dricksvatten. Bly, och andra metaller, är inga aerosoler och kan därför inte avdunsta från toaletter och tas upp av människor (Mayo Clinic, 2019).
2.1.7 Missfärgning
I början av det första året då byggnaden vid namn Citypassagen, Örebro, var i bruk, uppstod det vissa utmaningar gällande missfärgningar av dagvattnet, då det fick en gulbrun färg. Testprover skickades för att undersöka mängden metaller i vattnet, se bild 1, men inga ovanligt höga halter kunde avläsas. Man misstänkte att
missfärgningen kan ha kommit från pollen, men det är ännu inte bekräftat. För att motverka missfärgning så installerades ett filter som dagvattnet filtreras igenom. En skillnad kunde därefter märkas då vattnet blev klarare och vid filterbyte sågs en brunaktig hinna på insidan av filtret. Det kunde inte avgöras om detta filter var anledningen till att vattnet var klarare, då det installerades i slutet av årets pollensäsong (Ahlbom, 2020).
9