5.1 Risker
Att de legionella bakterierna skulle vara en risk var ganska så givet, eftersom de allra flesta vattenreningssystem tar hänsyn till legionella bakterier. I byggnaden
Citypassagen, Örebro så använder man sig av förebyggande och renande åtgärderna för legionella bakterier. Det hålls en konstant cirkulation av vattnet och det renas av UV-ljus. För att undvika att bakterier avdunstar från spolvattnet och sprids som aerosoler så skulle det förslagsvis kunna vara toaletter med automatisk stängning av toalettlock innan spolning sker.
Då återanvändning av gråvatten innehåller flertalet bakterier och patogener så kravs en noggrann rening av vattnet, framförallt med UV-ljus och MBR. Trots att det inte kunde märkas en koppling mellan gråvattenanvändning och antalet sjukdomsfall så var det möjligt att detta berodde på avsaknad av studier på ämnet. Därför bör detta göras, om ett mer säkert svar ska ges.
Vad gäller virus så förväntades det att smitta till människor via spolvattnet kunde ske, då kunskapen om aerosoler och droppsmitta inte fanns i början av arbetet. Men
anläggningar som använder sig av vattenrening med UV-ljus tar död på de flesta virus ändå trots att det inte behövs ur smittosynpunkt. Då det nya Coronaviruset, Covid-19, inte har utforskats tillräckligt mycket så undersöktes det inte närmare i den här
rapporten. Det finns flertalet artiklar som säger att Covid-19 kan förekomma som aerosoler och andra som säger att det inte kan det.
Eftersom ftalater förekommer som aerosoler och finns i luften runt omkring oss så kan människor utsättas för det, och det dagligen. Därför kan man fundera på om och varför det skulle vara skadligt vid eventuell avdunstning från vattnet. Vi hittar inga rapporter om ftalater som förekommer i vatten kan avdunsta och bli aerosoler igen eller om de förblir kvar i vattnet fortsatt. Men då människan utsätts för det dagligen så är kanske inte den mängden som eventuellt kan avdunsta från spolvattnet skadligt.
Då ftalater framförallt kan skada utvecklingen hos barn kanske systemet med dag-
14
och gråvatten som spolvatten inte är så lämpligt i förskolor om ftalater skulle kunna avdunsta och bli aerosoler. Den här rapporten kommer även fram till att de metaller som finns i spolvattnet inte kan skada människan. Men vid varje ny utveckling av system för att använda dag- eller gråvatten som spolvatten föreslås att man tar ett nytt prov på vattnet, då det eventuellt skulle kunna förekomma väldigt stora mängder av någon av de farligare metallerna.
Missfärgning av vattnet är i sig inte farligt för människor, men det kan ändå upplevas obehagligt. Det vore av relevans att undersöka allmänhetens inställning till ett system som använder dag- eller gråvatten för spolning där vattnet blir missfärgat. Risken finns att ett sådant system blir svårt att implementera då användare inte vill anamma det. Därför kan undersökningar i både kontors- och hemmiljö vara relevanta, då det är troligt att inställningen från allmänheten skiljer sig i de två fallen.
5.2 Energi
Det finns möjligheter till att minska energiåtgången, eller utföra energiåtervinning, vid användning av ett system som spolar med dagvatten. Den primära
energibesparingen sker då insamlat dagvatten inte behöver passera genom ett traditionellt reningsverk. Hur mycket energi som besparas kan variera kraftigt från land till land, så för att avgöra detta bör studier i Sverige utföras för att undersöka energiåtgång vid vattenrening. Detta kan sedan jämföras med den energi som går åt till att rena vatten i byggnaden och därefter kan det avgöras hur energisparande ett sådant system är. En ytterligare faktor som minskar systemets användbarhet i Sverige är den goda tillgången till vatten som resurs. Vattenpriserna i Sverige är låga relativt till kostnaden att implementera systemet. Det kan dock komma att ändras, om tillgång till vatten skulle minska och det blev en mer begränsad resurs, varvid återanvändning skulle bli mer ekonomiskt hållbart. Detta betyder också att i andra regioner än
Sverige, där vattentillgången är begränsad, är i dagsläget lämpade att använda system som använder insamlat dagvatten.
I det system som studerades i byggnaden Citypassagen, Örebro så gick
energianvändning åt till att pumpa vatten och att rena vatten med hjälp av UV-ljus.
Dessa två faktorer bör vara grundläggande i ett liknande system. Hänsyn bör tas till
15
om ytterligare åtgärder utförs som kräver energi, då man ska jämföra energiåtgång mot traditionell rening i ett reningsverk.
Kommunala bestämmelser kring betalning av vattenanvändning kan komma att behöva förändras. Med ett system som samlar in dagvatten så kommer utgående vatten till kommunala ledningar att vara större än ingående mängd från kommunala ledningar. Tidigare så har denna volym varit nästintill densamma, och beroende på hur en kommun mäter kan detta behöva förändras.
5.3 Begränsningar och användbarhet
Data och resultat har varit begränsat till redan befintliga studier och rapporter då inga egna laborationsundersökningar har utförts. Även tidsmässigt så fanns det en
begränsning, då det inte fanns chans till att undersöka om pollen var anledningen till det missfärgade vattnet i byggnaden Citypassagen, Örebro.
En del av de studier som använts för detta arbete har utförts i länder där klimat och infrastruktur kan se annorlunda ut. Detta kan betyda att de inte nödvändigtvis är applicerbara i en svensk kontext. Studier och data från Sverige hade med stor sannolikhet gett ett mer pålitligt resultat gällande energianvändning. Samtidigt har många svenska källor använts, och detta kan, men behöver inte innebära en viss grad av partiskhet i resultatet.
16