Vad beskrivs att landet ska göra i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten?

I ett tal av Rumäniens dåvarande premiärminister Ludociv Orban från november 2019 meddelade han att hans intentioner är att avsluta CVM för Rumänien på kortast möjliga tid, vilket endast kan ske

genom att implementera de rekommendationer som inkluderas i CVM. (Press release, Bulgaria, 2019-11-05)

Detta sades även 2017 av den dåvarande premiärminister i landet. Han lade även till att avslutandet av CVM var en fråga som han brydde sig mycket om (press release, Romania, 2017-05-11). Utifrån dessa uttalanden beskrivs efterlevnaden av CVM och att åtgärda de rekommendationer som etableras i CVM som viktigt för Rumänien och något som kommer att prioriteras i framtiden i Rumänien. Bulgariens premiärminister Boyko Borissov sa 2018 att den enda vägen framåt för Bulgarien var med hjälp av EU (Press release, Bulgaria, 2018-04-16). Detta uttalande visar på att Bulgarien prioriterar EU och att det kommer vara något som fortsätter att prioriteras i framtiden. Däremot nämns ingenting om Bulgariens planer om framtiden, kopplat till CVM eller rättsstaten i undersökta uttalanden av Bulgarien.

Resultatet av vad landet beskriver ska göras i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten är att både Rumänien och Bulgarien tycker att EU är en prioritet för framtiden. Resultaten visar därmed på att hypotesen inte stämmer.

Sammanfattningsvis visar resultatet från dessa frågor att regeringen i både Bulgarien och Rumänien ger sitt stöd till CVM. Det finns dessutom i princip ingen skillnad i stödet från Bulgariens regering och stödet från Rumäniens regering. Förväntningarna utifrån hypotesen var att endast regeringen i

Bulgarien skulle ge stöd till CVM. Utifrån detta är slutsatsen av hypotes tre att hypotesen inte kan stödjas utifrån fallet med Bulgarien och Rumänien.

Det förväntade resultatet utifrån hypotesen var att Rumäniens regering skulle uttala sig negativt om CVM och rättsstaten. Ett exempel på ett negativt uttalande om EU:s agerande och en annan syn på rättsstaten än EU:s är ett uttalande av Ungerns justitieminister från 2018 där justitieministern hävdar att Ungern blir anklagad för att ha brutit mot rättsligt oberoende eftersom Ungern har en annan syn på frågan om migration och gränsskydd. Ministern sa även att Ungern respekterar individuella

medborgerliga friheter men att det finns andra värden som också är viktiga, tex allmänintresset, allmän ordning, nationell suveränitet och kulturell identitet (Cabinet Office of the Prime Minister, 2018-05-12). Uttalandet visar att regeringen i Ungern inte håller med i den kritik de har fått och att de inte är villiga att ändra på sitt beteende vilket skiljer sig från uttalanden från både Rumänien och Bulgarien.

De uttalanden som undersökts är dock från respektive regerings hemsida vilket påverkar analysen eftersom dessa uttalanden är valda av regeringen i respektive land. Det behöver således inte vara så att de uttalanden som regeringen själv publicerar speglar verkligheten, utan kan istället vara den bild som regeringen vill förmedla. Den bild som regeringen officiellt väljer att lägga fram är ändå viktig att

studera eftersom det inte är självklart att uttrycka sig medvilligt till EU:s agerande (vilket uttalandet från Ungerns justitieminister visar).

6.3 BEFOLKNINGS STÖD TILL CVM:

H3: Befolkningens inställning till CVM är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.

Detta mäts genom tre indikatorer från Eurobarometern 445.

6.3.1 Har EU en roll i att bekämpa juridiska brister?

Fråga ett som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd av CVM i Bulgarien och

Rumänien är: "Would you say that you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree that the EU should have a role in tackling corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system, in Bulgaria/Romania?" För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.

70% av respondenterna i Bulgarien höll med eller höll med helt och hållet om att EU borde ha en roll i att hantera problemen som adresseras i CVM-rapporterna och rekommendationerna (Europeiska kommissionen, 2017). I Rumänien var motsvarande siffra 72% (Europeiska kommissionen, 2017).

Resultaten från Bulgarien och Rumänien presenteras även i figur 1.

Figur 6.3.1: Resultatet från Bulgarien och Rumäniens svar utifrån frågan ”Would you say that you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree that the EU should have a role in tackling corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system, in Bulgaria/Romania?” (Europeiska kommissionen, 2017)

Rumänien har utifrån resultatet ett högre stöd utifrån de sammanslagna resultaten av de som höll med eller höll med helt. Skillnaden mellan Rumänien och Bulgarien för det sammanslagna resultatet var 2

49

Should the EU have a role in tackling

corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system?

dont know totally disagree tend to disagree tend to agree totally agree

procentenheter. Det förväntade värdet utifrån hypotesen är att Bulgarien ska ha ett högre resultat och stöd än Rumänien. Eftersom resultatet visar på det motsatta förhållandet stöds inte hypotesen.

6.3.2 Hur har Bulgarien/Rumänien påverkats av CVM?

Fråga två som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd i Bulgarien och Rumänien är:

"Would you say that the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism hade a very positive impact, a fairly positive impact, a fairly negative impact or a very negative impact in

Bulgaria/Romania in addressing shortcomings in the judicial system?" För att hypotesen ska stödjas ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.

57% av respondenterna i Bulgarien hade en positiv syn på inverkan som CVM hade på juridiska brister. Utav dessa 57% var det endast 4% av respondenterna som tyckte att EU:s handling genom CVM:s hade en mycket positiv inverkan. 23% sa att CVM hade en negativ inverkan eller mycket negativ inverkan. 70% av respondenterna i Rumänien tyckte att CVM hade en positiv inverkan på det juridiska systemet. Utav dessa 70% var det 14% som tycker att CVM har haft en mycket positiv inverkan på juridiska brister. 17% av respondenterna tyckte att CVM hade en negativ inverkan eller tyckte att CVM hade en mycket negativ inverkan (Europeiska kommissionen, 2017). Resultaten från Bulgarien och Rumänien presenteras i figur 2.

Figur 6.3.2: Presenterar resultaten från Bulgarien och Rumänien utifrån frågan “Would you say that the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism hade a very positive impact, a fairly positive impact, a fairly negative impact or a very negative impact in Bulgaria/Romania in addressing shortcomings in the judicial system?” (Europeiska kommissionen, 2017).

How would you describe the impact on judicial

shortcoming in Bulgaria/Romania through the Cooperation and Verification Mechanism?

A very positive impact A fairyly positive impact A fairly negative impact A very negative impact No impact at all Dont know

Rumänien hade därmed ett högre resultat än Bulgarien. Det skiljde 13 procentenheter mellan

Rumänien och Bulgarien i resultatet av hur många som upplevds att CVM hade en positiv inverkan på juridiska brister. Det förväntade värdet utifrån hypotesen var att fler i Bulgarien skulle tycka att CVM hade en positiv inverkan på juridiska brister än Rumänien. Eftersom resultatet visar på det motsatta sambandet får hypotesen inte stöd.

6.3.3 Hur beskrivs CVM?

Fråga tre som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd i landet är: "Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism?

• The EU action should continue until Bulgaria/Romania is at a standard comparable to other EU member states

• The EU action should be phased out over the coming years

• The EU action should be stopped now

• Don’t know"

För att hypotesen ska stödjas ska en större andel av befolkningen i Bulgarien än i Rumänien vilja att EU ska fortsätta tills landet uppnått samma standard som andra EU länder.

72% av respondenterna i Bulgarien tyckte att CVM borde fortsätta tills samma standard uppnåtts som i andra EU länder. Det var 8% som tyckte att CVM skulle avslutas omedelbart. 69% av respondenterna i Rumänien tyckte att CVM borde fortsätta tills samma standard som andra EU länder uppnåtts. Det var 9% av respondenterna i Rumänien som tyckte att CVM skulle avslutas omedelbart. Resultaten presenteras i figur 3.

Figur 6.3.3: Resulaten från Bulgarien och Rumänien utifrån frågan “Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism” (Europeiska kommissionen, 2017).

Bulgarien har utifrån antalet som vill att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som andra EU länder ett högre resultat än Rumänien. Det skiljde 3 procentenheter mellan länderna. Det

förväntade värdet utifrån hypotesen går i linje med resultatet eftersom hypotesen var att Bulgarien ska ha ett högre stöd än Rumänien. Dessutom var det fler i Rumänien än i Bulgarien som vill att CVM skulle avslutas direkt vilket visar på ett mindre negativt stöd i Bulgarien än i Rumänien. Det skiljde dock endast 1 procentenhet mellan länderna.

Det bör däremot påpekas att 3 procentenheter, respektive 1 procentenhet är små skillnader. Hypotesen i den här aspekten får stöd men om studien gör ett sammanslaget mått på de två första variablerna:

variabeln om att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som andra EU länder och att EU:s agerande ska fasas ut under kommande år, har Rumänien istället ett högre resultat, 85 procent kontra 84 procent. Denna tolkning har dock inte gjorts eftersom det endast är variabeln om att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som med säkerhet kan tolkas som ett stöd bland befolkningen för CVM. Antalet som anser att EU:s agerande ska fasas ut under kommande år kan både tolkas som ett positivt och ett neutralt alternativ.

Sammantaget visar resultatet att fler i Rumänien än i Bulgarien tycker att EU har en roll i att hantera problem som är kopplade till korruption, organiserad brottslighet och juridiska brister, även om skillnaden inte är så stor. Denna skillnad är inte i linje med hypotesen som förväntade sig att ett högre stöd från befolkningen skulle ha en positiv inverkan på efterlevnaden av CVM. Dessutom visade resultatet att fler i Rumänien än i Bulgarien tyckte att EU:s agerande genom CVM hade en positiv

72

Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification

Mechanism

The EU action should continue until Bulgaria/Romania is at a standard comparable to other EU member states

The EU action should be phased out over the coming years

The EU action should be stopped now

Don’t know

eller väldig positiv inverkan i landet på juridiska brister, vilket är tvärtemot studiens förväntningar.

Genom att istället studera antalet som vill att EU ska fortsätta med deras agerande genom CVM tills landet har samma standard som andra EU länder visar resultatet på att Bulgarien har ett högre värde än Rumänien, vilket är i linje med förväntningen utifrån hypotesen. Utifrån resultaten av dessa faktorer får hypotesen inte stöd utav två av tre faktorer och därmed är slutsatsen att hypotesen inte får stöd.

Däremot tyder resultatet på att skillnaden mellan Rumänien och Bulgarien kan förklaras av antalet i landet som vill att EU ska agera genom CVM tills landet har samma standard som andra EU länder.

6.4 BEFOLKNINGEN STÖD TILL EU

H4: Befolkningens inställning till EU är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.

Operationaliseringen har skett genom tre frågor.

6.4.1 Vad betyder medlemskapet i EU?

Fråga ett är: “Generally speaking, do you think that Bulgaria´s membership of EU is…” För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.

53% av respondenterna i Bulgarien svarade 2017 att Bulgariens medlemskap i EU var en bra sak (European Parliament, 2019a). 54% av respondenterna i Rumänien svarade 2017 att Rumäniens medlemskap i EU var en bra sak (European Parliament, 2019b). Resultatet visas i figur 4.

47

53 53

64

54 57

55 57 59

2015 2017 2019

Bulgarien Rumänien EU

Figur 6.4.1: Svaren som visas i figuren baseras på hur många procent som svarade "good thing" på frågan:”

Generally speaking, do you think that Bulgaria´s membership of EU is …” (European Parliament, 2019a; European Parliament, 2019b)

Rumänien hade ett högre stöd i åsikter kring Rumäniens medlemskap än Bulgarien. Skillnaden mellan länderna är 1 procentenhet. Utifrån detta resultat stöds inte hypotesen. Rumänien hade istället ett högre stöd för EU generellt utifrån fråga ett.

En skillnad på 1 procentenhet är inte en stor skillnad sett till variationen mellan resultat från andra år.

Dessutom vid en jämförelse av skillnaden mellan det land som hade flest respondenter som svarade att EU var en bra sak för landet och det land som hade minst respondenter som svarade att EU var en bra sak för landet är skillnaden 48 procentenheter (European Parliament, 2019c; European Parliament, 2019e). Detta är den största skillnaden, men visar ändå på att 1 procentenhet i skillnad inte är en stor variation.

6.4.2 Har Bulgarien/Rumänien gynnats av EU medlemskapet

Fråga två är: “Taking everything into account, would you say that Bulgaria/Romania has on a balance benefited or not from being a member of the EU?”. För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.

56% av respondenterna i Bulgarien svarade att Bulgarien gynnades av EU medlemskapet (European Parliament, 2019a) 61% av respondenterna i Rumänien svarade att Rumänien gynnades av EU medlemskapet (European Parliament, 2019b). Resultatet visas i figur 5.

Figur 6.4.2: Svaren som visas i figuren baseras på hur många procent av respondenterna som angav att de gynnades av EU medlemskapet på frågan ” Taking everything into account, would you say that Bulgaria/Romania has on a balance benefited or not from being a member of the EU?” (European Parliament, 2019a; European Parliament, 2019b).

47

56 59

72

61

72

60 64 67

2015 2017 2019

Bulgarien Rumänien EU

Rumänien hade högre stöd kring åsikterna generellt om EU än Bulgarien. Skillnaden mellan länder är 5% procentenheter. Utifrån detta resultat stöds inte hypotesen utan Rumänien hade ett högre stöd för EU generellt än Bulgarien.

En skillnad på 5 procentenheter är en liten skillnad jämfört med skillnaden mellan det land som hade flest respondenter som svarade att EU var en bra sak för landet och det land som hade minst

respondenter. (European Parliament, 2019c; European Parliament, 2019d). Skillnaden var 51

procentenheter. Detta är den största skillnaden men visar ändå på att 5 procentenhet i skillnad inte är en stor variation.

6.4.3 Vad är huvudanledningen till att Bulgarien/Rumänien har gynnats av EU

I denna fråga finns endast resultat från 2018 och 2019 och därmed kommer dessa värden att vara de värden som används i analysen. Fråga tre är: “Which of the following are the main reasons for thinking that Bulgaria/Romania has benefited from being a member of the EU?

• The EU contributes to democracy in Bulgaria/Romania

För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.

2018 tyckte 13% av respondenterna i Bulgarien jämfört med 22% i Rumänien att en av

huvudorsakerna till att Bulgarien gynnades av EU-medlemskap var att EU bidrar till demokrati i landet. 2019 var det 19% av respondenterna i Bulgarien respektive 23% i Rumänien som tyckte att detta var en av huvudorsakerna. 2018 tyckte därmed 9 procentenheter fler i Rumänien än i Bulgarien att en av huvudorsaken till att deras land gynnades av EU-medlemskap var att EU bidrar med

demokrati i landet. 2019 var det 4 procentenheter fler i Rumänien jämfört med Bulgarien. Utifrån detta resultat stöds inte hypotesen eftersom resultatet är att Rumänien har ett högre resultat än Bulgarien.

Rumäniens resultat från 2018 och 2019 var dessutom högre än EU:s genomsnitt medan Bulgariens genomsnitt endast var högre än EU:s genomsnitt 2019.

EU Bulgarien Rumänien

2018 2019 2018 2019 2018 2019

The EU contributes to democracy in

Bulgaria/Romania

13% 14% 13% 19% 22% 23%

Figur 6.4.3: Figuren visar svaren på frågan “Which of the following are the main reasons for thinking that

Bulgaria/Romania has benefited from being a member of the EU” (European Parliament, 2019a; European Parliament, 2019b).

Sammanfattningsvis visar resultatet att större andel av befolkningen i Rumänien än i Bulgarien tycker att deras lands medlemskap i EU är en bra sak, även om skillnaden inte är så stor. Denna skillnad är inte i linje med hypotesen som förväntade sig att ett högre stöd för EU generellt skulle ha en positiv inverkan på efterlevnaden av rekommendationerna i CVM. Dessutom visade resultatet att fler i Rumänien än i Bulgarien tyckte att deras land totalt gynnats av EU medlemskapet. Detta är också tvärtemot förväntningarna utifrån hypotesen. Resultaten visade även att det var fler i Rumänien än i Bulgarien som tyckte att EU bidrog med demokrati i landet, vilket är tvärtemot förväntningarna utifrån hypotesen. Utifrån detta visar resultatet att ingen av frågorna ger stöd till hypotesen om att ett högre stöd för EU generellt bidrar till ett mer positivt utfall i efterlevnaden och slutsatsen av analysen är således att hypotesen inte får stöd.

6.5 NYBÖRJARE

H5: Bulgariens regeringschef är nybörjare som politisk ledare och i internationella relationer medan Rumäniens regeringschef inte är det.

Baserat på tidigare forskning definieras en politisk ledare som nybörjare om personen uppfyller ett av dessa kriterier:

• om man tillträde sin politiska post under det senaste året,

• om man inte tidigare har varit engagerad inom inhemsk politiken

• om man inte tidigare har varit engagerad inom EU politik

• och om man är ung. Ung räknas i detta fall som under 40 år.

Bulgariens regeringschef, Bojkov Borisov, är född 1959 (Schemmel, 1995-2021a) och leder det största partiet Gerb. De bildade 2017 regering med förenade patrioter (Höglund, 2021). Bojkov med partiet Gerb har sedan 2009 haft stöd för runt en tredjedel av väljarna och därmed även suttit i makten nästan hela tiden sedan 2009. Detta innebär att Bojkov varken tillträdde sin politiska post eller engagerades i EU-politiken under det senaste året, utan han är en van och erfaren politiker både som regeringschef och generellt. Dessutom var Bojkov 57 år 2017 vilket inte klassificeras i denna studie som ung.

Resultatet av detta innebär därmed att Bulgariens regeringschef definieras som nybörjare.

Vem som har varit Rumäniens regeringschef har varierat mellan åren 2017 och 2019. Det har suttit fyra olika regeringschefer vid makten under dessa år. De regeringschefer som haft posten är: Sorin Grindeanu, Mihai Tudose, Viorica Dăncilă och sist Ludovic Orban. Dessa fyra regeringschefer har allihop varit nya inom den politiska posten (Höglund, 2020). Sorin Grindeanu är född 1973 och var 44 år 2017, Mihai Tudose är född 1967 och var 50 år 2017 och Både Viorica Dăncilă och Ludvic Orban är född 1963 och var 53 år 2017 (Schemmel, 1995-2021b). Ingen av dessa regeringschefer definieras

däremot som nybörjare utifrån deras ålder. Utifrån operationaliseringen behöver endast ett av kriterierna uppfyllas för att definieras som nybörjare vilket Rumäniens regeringschef gör.

Sammantaget stödjer inte resultatet hypotesen eftersom Bulgariens regeringschef inte var nybörjare under 2017 till 2019 medan Rumäniens regeringschef(er) var det, vilket är tvärtemot förväntningarna utifrån hypotesen.

7. DISKUSSION OCH SLUTSATS:

Denna studie bildades utifrån den debatt som finns om hur man kan bete sig som medlemsland i EU och vilka verktyg EU har till sitt förfogande vid överträdelser av EU:s grundläggande värderingar, vilket är relevant eftersom flera länder inom EU idag bryter mot dessa. Utifrån detta är det viktigt att veta vilka av EU:s verktyg som fungerar och under vilka omständigheter. Tidigare forskning har kommit fram till att sociala sanktioner i vissa fall är ett användbart medel för EU men det behövs flera studier för att kunna förklara under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar. Denna studie har med hänsyn till detta och utifrån den tidigare forskningen undersökt en av EU:s sociala sanktioner och hittat stöd för ett fåtal förklaringsfaktorer till efterlevnaden. Studien bidrar således med en empirisk undersökning om vilka omständigheter som sociala sanktioner fungerar.

Studiens syfte är att få en bättre förståelse för under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar och undersöka vilka faktorer som kan förklara variationen i CVM:s efterlevnad mellan

medlemsländer. Rumänien och Bulgarien valdes att undersökas eftersom efterlevnaden skiljde sig mellan länderna trots att flera andra aspekter var likadana. Endast Bulgarien har lyckats efterleva rekommendationerna EU fastställde. Frågeställningen är utifrån detta ”Vilka faktorer kan förklara att sociala sanktioner fungerade i Bulgarien men inte i Rumänien?”. För att uppnå syftet och besvara frågeställningen har studien gjort en empirisk jämförelse av olika faktorer som enligt tidigare teori kan

medlemsländer. Rumänien och Bulgarien valdes att undersökas eftersom efterlevnaden skiljde sig mellan länderna trots att flera andra aspekter var likadana. Endast Bulgarien har lyckats efterleva rekommendationerna EU fastställde. Frågeställningen är utifrån detta ”Vilka faktorer kan förklara att sociala sanktioner fungerade i Bulgarien men inte i Rumänien?”. För att uppnå syftet och besvara frågeställningen har studien gjort en empirisk jämförelse av olika faktorer som enligt tidigare teori kan

In document Vad kan förklara regelefterlevnaden i EU:s medlemsländer (Page 22-0)