Vad kan förklara regelefterlevnaden i EU:s medlemsländer
En jämförande fallstudie av efterlevnad genom sociala sanktioner för Bulgarien och Rumänien
Sara Tegnelöv
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, HT 2021 Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet Handledare: Karin Leijon
Antal ord: 12273
1. INLEDNING ... 1
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 1
2.2 DISPOSITION ... 2
3. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 2
3.1 BAKGRUND ... 2
3.1.1 Samarbets- och kontrollmekanismen (CVM) i Bulgarien och Rumänien ... 3
3.2 TIDIGARE FORSKNING ... 4
4. TEORI ... 5
4.1 NATIONELLA FÖRHÅLLANDEN ... 6
4.2 FORSKNINGSPROBLEM OCH BIDRAG ... 8
5.DESIGN OCH METOD ... 8
5.1 DESIGN ... 8
5.2 VAL AV FALL: BULGARIEN OCH RUMÄNIEN ... 8
5.3 OPERATIONALISERING OCH MATERIAL ... 10
5.3.1 Operationalisering av förutsättning 1: Justeringskostnader ... 10
5.3.2 Operationalisering av förutsättning 2: Stöd ... 12
5.3.3 Operationalisering av förutsättning 3: Legitimitet ... 14
5.3.4 Operationalisering av förutsättning 4: Nybörjare... 14
5.5 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 15
5.6 AVGRÄNSNING OCH BRISTER ... 16
6. RESULTAT OCH ANALYS ... 16
6.1 JUSTERINGSKOSTNADER ... 16
6.1.1 Fördelarna ... 16
6.1.2 Rättsstaten ... 17
6.1.3 Civilsamhället ... 17
6.1.4 Mediefrihet ... 18
6.2 STÖD I NATIONELLA REGERINGEN ... 18
6.2.1 Hur beskrivs CVM-rapporterna och dess rekommendationer? ... 18
6.2.2 Hur beskrivs vikten av en fungerande rättsstat? ... 19
6.2.3 Vad beskrivs att landet ska göra i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten? ... 19
6.3 BEFOLKNINGS STÖD TILL CVM: ... 21
6.3.1 Har EU en roll i att bekämpa juridiska brister? ... 21
6.3.2 Hur har Bulgarien/Rumänien påverkats av CVM? ... 22
6.3.3 Hur beskrivs CVM? ... 23
6.4 BEFOLKNINGEN STÖD TILL EU ... 25
6.4.1 Vad betyder medlemskapet i EU? ... 25
6.4.2 Har Bulgarien/Rumänien gynnats av EU medlemskapet ... 26
6.4.3 Vad är huvudanledningen till att Bulgarien/Rumänien har gynnats av EU ... 27
6.5 NYBÖRJARE ... 28
7. DISKUSSION OCH SLUTSATS:... 29
8. REFERENSER ... 31
1. INLEDNING
EU har under åren blivit en starkare och mer integrerad sammanslutning och medlemsstaterna har tillsammans beslutat att dela en fredlig framtid med gemensamma grundläggande värderingar. Dessa värderingar baseras på respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen vilket grundar sig i tanken om människans frihet, jämlikhet och solidaritet. De finns nedskrivna i artikel 2 i Lissabonfördraget och fastslår de mest centrala principerna i EU (Europeiska unionens officiella tidning, 2012). 2011 började dock några av EU:s medlemsländer att kränka dessa värderingar vilket utlöste en debatt om hur man kan bete sig som medlemsland i EU och vilka verktyg EU har till sitt förfogande för att förhindra överträdelser (Hellqvist, 2019).
Tidigare forskning har delat upp EU:s verktyg i två grupper: materiella sanktioner och sociala sanktioner. De materiella sanktionerna baseras på sanktioner med hot om materiella medel. Sociala sanktioner innebär istället att social press används som påtryckningsmedel vid överträdelser. Exempel på dessa verktyg är Samarbets- och kontrollmekanismen (CVM). (Lacatus & Sedelmeier, 2020;
Sedelmeier, 2017; Sedelmeier, 2014).
Frågan är då vilka av materiella och sociala sanktioner som verkligen fungerar? Materiella sanktioner, framförallt artikel 7(3), har många gånger visat sig vara ett ineffektivt verktyg för att hantera de problem som unionen möter (Kochenov: 2021). Däremot har sociala sanktioner, framförallt samarbets- och kontrollmekanismen (CVM), i enstaka empiriska studier visat sig ha en positiv påverkan på medlemsstaternas regelefterlevnad (Lacatus och Sedelmeier, 2020; Sedelmeier 2014).
Samarbets- och kontrollmekanismen baseras på rapporter om regelefterlevnaden i ett medlemsland som EU-kommissionen framställer i dialog med det aktuella landet. EU har använt CVM i Bulgarien och Rumänien sedan 2007 för att påverka regelefterlevnaden. Det har dock visat sig att efterlevnaden skiljer sig mellan länderna vilket kan ses som överraskande eftersom Rumänien och Bulgarien är lika i många andra aspekter.
I tidigare studier har CVM:s framgång framförallt förklarats utifrån att förutsättningarna i de specifika fallen varit gynnsamma. Detta gör att det väcks ett intresse att studera dessa förutsättningar. Vilka faktorer är det som kan förklara att sociala sanktioner, i form av CVM, leder till regelefterlevnad i Bulgarien men inte i Rumänien?
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med denna studie är att empiriskt undersöka under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar och bidra med ny kunskap om vilka faktorer som kan förklara variationen mellan
medlemsländer när det gäller hur väl de lever upp till CVM:s krav. Detta bidrar också med kunskap
om EU:s förmåga att använda social press som verktyg vid överträdelser. Studien baseras på en jämförande fallstudie av Bulgarien och Rumänien och ämnar undersöka om förklaringsfaktorer från tidigare forskning kan förklara skillnaden i efterlevnaden av CVM. För att uppnå syftet med studien är frågeställningen:
Vilka faktorer kan förklara att sociala sanktioner, i form av CVM, resulterade i regelefterlevnad i Bulgarien men inte i Rumänien?
2.2 DISPOSITION
Studien är indelad i sju avsnitt: inledning; syfte och frågeställning; bakgrund och tidigare forskning;
teori; metod och design; resultat och analys; diskussion och slutsats. I inledningen ges en
sammanfattad och inledande bild av det aktuella forskningsproblemet. I syftet och frågeställningen beskrivs studiens syfte och frågeställning och själva dispositionen för studien. I det tredje avsnittet som handlar om bakgrund och tidigare forskning ges en sammanfattning av ekonomiska och sociala sanktioner samt en beskrivning av samarbets- och kontrollmekanismen (CVM). I teori-avsnittet förklaras vilka förutsättningar som tidigare forskning anser påverkar sociala sanktioners framgång.
Utifrån detta härleds fem testbara hypoteser. I avsnittet om metod beskrivs studiens upplägg samt tillvägagångssätt, bestående av teoretiska definitioner samt operationaliseringar av CVM och de fem hypoteserna. I det sjätte avsnittet presenteras undersökningens resultat och analys. Det sista avsnittet är diskussion och slutsats som sammanfattar studiens resultat och bidrag samt presenterar möjliga alternativ för vidare forskning.
3. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING
3.1 BAKGRUND
Det finns idag många olika typer av verktyg för att skydda EU:s grundläggande värderingar och de kan tillämpas av olika aktörer (Von Bogdandy, 2019). Tidigare forskning har delat upp verktygen i två delar, materiella sanktioner och sociala sanktioner. De materiella sanktionerna kan till exempel vara indraget EU-bidrag, böter eller indragen rösträtt i Europeiska rådet och ministerrådet. Verktyg inom EU som används som materiella sanktioner är till exempel artikel 7(3) och överträdelseförförandet.
Sociala sanktioner innebär istället att social press används som påtryckningsmedel vid överträdelser.
Exempel på dessa verktyg är Samarbets- och kontrollmekanismen (CVM), kommissionens "Rule of Law Framework" och "Justice Scoreboard” (Lacatus & Sedelmeier: 2020).
Materiella sanktioner, framförallt Artikel 7(3), har många gånger visat sig vara ett ineffektivt verktyg för att hantera de problem som unionen möter (Kochenov: 2021). Bland annat har artikel 7 kritiserats för att ställa för höga krav för implementering av sanktionen och därmed göra den svår att använda
(Von Bogdandy, 2021; Hellgvist, 2019; Södersten, 2017; Sedelmeier, 2017). Dessa höga krav på aktiveringen beror framförallt på tre delar: röstningsreglerna, EU:s medlemsländers olika preferenser och partipolitiken (Sedelmeier, 2017).
Gällande röstningsreglerna är det svårt att få till den majoritet som krävs för själva upprättandet av artikel 7. Det krävs enhällighet i Europeiska rådet och två tredjedelars majoritet i Europaparlamentet för att fastställa att ett systematiskt brott föreligger. Dessa höga trösklar gör att det finns en ovilja att lägga fram ett förslag om artikel 7 för rädslan att ett nederlag ska tolkas som att det fastställer frånvaron av brott snarare än bevis på brist av det politiska stöd som krävs. Kravet på enhällighet har dessutom blivit praktiskt omöjligt eftersom det finns flera illiberala länder inom EU (Sedelmeier, 2017).
Materiella sanktioner generellt har dessutom fått kritik eftersom det finns begräsningar på vad EU kan göra för att påverka genom materiella sanktioner. Detta beror på att det är osannolikt att regeringar helt överger ett illiberalt styrningssystem som garanterar deras grepp om makten även om de hotas av långtgående sanktioner. Materiella sanktioner kommer att vara mindre effektiva ju svårare och mer systematiska brott mot liberala värden som sker. På grund av detta bör det inte läggas större förhoppningar på materiella sanktioners kapacitet (Sedelmeier: 2017).
3.1.1 Samarbets- och kontrollmekanismen (CVM) i Bulgarien och Rumänien
Samarbets- och kontrollmekanismen inrättades av kommissionen 2007 för Bulgarien och Rumänien eftersom de fortfarande behövde utveckla rättsväsendet och bekämpa korruptionen, samt bekämpa organiserad brottslighet i Bulgarien. Mekanismen behövdes eftersom EU vill att deras medlemsländer ska ha en effektiv förvaltning och fungerande rättsväsende för att kunna uppfylla de skyldigheter som finns för EU:s medlemsländer och korrekt kunna tillämpa EU:s lagstiftning och politik (Europa kommissionen, okänt A).
CVM fungerar så att kommissionen i dialog med det aktuella landet framställer rekommendationer inom de områden som landet behöver utveckla. Därefter lägger kommissionen regelbundet fram rapporter om landets framsteg utifrån rekommendationer. Rapporterna baseras på noggranna analyser, övervakning och dialog med regering och myndigheter i landet.
Den första CVM-rapporten för Bulgarien från 2007 uttryckte att Bulgarien behövde genomföra reformer inom sex områden, kallat riktmärken. Kortfattat rekommenderas Bulgarien att etablera ett oberoende, professionellt och effektivt rättsväsende samt att bekämpa korruption och åtgärda den organiserade brottsligheten (Europa kommissionen, okänt A). Den första CVM-rapporten för
Rumänien från 2007 uttryckte att Rumänien behövde utvecklas inom 4 riktmärken (Commission of the
European Communities, 2007b). Rumänien rekommenderas att effektivisera och öppna rättsväsendet, etablera institutioner när det gäller skydd av integriteten, samt bekämpa och förebygga korruption på alla nivåer (Europa kommissionen, okänt A). Kommissionen fastslog både för Rumänien och
Bulgarien att när deras respektive riktmärken uppfylls på ett tillfredsställande sätt ska CVM avslutas.
För att uppfylla riktmärkena på ett tillfredställande sätt krävs en kombination av lagstiftnings- och institutionella steg (Commission of the European Communities, 2007a; Commission of the European Communities, 2007b)
Tio år efter att CVM infördes för första gången i länderna, det vill säga 2017, gjorde kommissionen en översikt över de framsteg som skett i både Rumänien och Bulgarien samt de återstående steg som behövde utvecklas för Bulgarien och Rumänien. Resultatet av rapporten för Bulgarien blev att kommissionen fastställde 17 nya rekommendationer utifrån de riktmärken som etablerades från start.
Åtta av dessa var kopplade till rättsstaten. Utifrån CVM-rapporten för Rumänien lade kommissionen fram tolv rekommendationer vars genomförande skulle vara tillräckligt för att avsluta CVM-processen i Rumänien. År 2019, två år efter att översikten publicerats, genomfördes en bedömning av
efterlevnaden av rekommendationerna vilket visade på att Bulgarien uppfyllde alla rekommendationer för att avsluta CVM medan Rumänien fortfarande inte gjorde det. (European Commission, 2019b;
European Commission 2019a; European Commission, 2017).
CVM är framför allt ett övervakningsinstrument. Det är inte ett verktyg för att tvinga medlemslandet till efterlevnad och de bedömningar som sker av efterlevnaden är inte länkade till några möjligheter till ekonomiska sanktioner. Således kan inte bristande efterlevnad av CVM till att EU-finansieringar av något slag förloras. CVM är endast en social sanktion, eftersom verktyget fungerar genom
stigmatisering av fortsatt övervakning och granskning. Negativa CVM-rapporter medför inte att medlemsstaten drabbas av betydande materiella sanktioner, utan innebär endast en social press att göra en förändring (Sedelmeier, 2014).
3.2 TIDIGARE FORSKNING
EU:s användande av sociala sanktioner inklusive CVM har flera gånger fått kritik för att inte åstadkomma förändring för det aktuella landet. Kritiken fokuserar framförallt på sociala sanktioners oförmåga att driva länder till efterlevnad men även kritik på brister i CVM:s design (Gateva, 2015;
Dimitrov et al., 2014; Ganev, 2013). Detta har dock visat sig vara felaktigt i senare empiriska studier av CVM. Lacatus och Sedelmeier (2020) fann att korruptionen i Rumänien minskat till följd av social press genom CVM. Studien jämförde utvecklingen av korruption i både Rumänien och Bulgarien och fann att Rumänien lyckades övergripande bättre än Bulgarien i att följa rekommendationerna som nämndes i CVM.
En annan studie av Sedelmeier (2014; läs även Sedelmeier 2017 s. 343-345) studerade effektiviteten av olika sanktioner i Rumänien och Ungern. Studien fokuserade på hur effektiva CVM-rapporterna var i att få Rumänien att ändra sitt beteende och uppfylla de krav på rättsstaten som ställdes av EU. Detta jämfördes sedan med utvecklingen i Ungern och de sanktioner som EU använde där. Resultat av studien visade att CVM påverkade Rumänien och att detta kunde förklaras av att Rumäniens fall var ett exempel som hade gynnsamma förutsättningar för att sociala sanktioner skulle lyckas.
I både studien av Lacatus och Sedelmeier (2020) och Sedelmeier (2014; läs även Sedelmeier 2017 s.
343-345) visade det sig att det fanns förutsättningar som underlättade sociala sanktioners påverkan. I studien av Sedelmeier av Rumäniens utveckling av rättsstaten 2012 visade det sig att gynnsamma förutsättningar var avgörande för att sociala sanktioner skulle lyckas. De gynnsamma förutsättningarna som, enligt studien, påverkade Rumänien var justeringskostnadernas storlek (dvs. kostnaderna för att genomföra rekommenderade reformer), EU:s legitimitet, regeringens stöd i EP och de politiska erfarenheterna av landets politiska ledare. Studien visade även att ett ingripande av EU som anses vara legitimt inte behöver skapa en nationell backlash i form av en negativ EU-opinion. Chansen att det inte sker en backlash är troligare om sanktionen innehåller sociala press, istället för materiella hot (Sedelmeier 2017; Sedelmeier 2014).
Lacatus och Sedelmeiers studie av Bulgarien och Rumänien kopplat till korruption har föreslagit att efterlevnaden av CVM påverkades av det allmänna stödet för EU i landet, huruvida regeringen stödjer CVM och justeringskostnaderna. Resultatet av studien visade dock framförallt att skillnaden mellan Rumänien och Bulgariens resultat i utvecklingen av korruption beror på att Rumänien inrättade fler institutioner än Bulgarien. CVM påverkade institutionsbyggandet i Rumänien på två sätt, både direkt och indirekt. Den direkta inverkan var att CVM förespråkade att institutioner, så som National
Anticorruption Directorate (DNA), skulle inrättas. Den indirekta inverkan var att CVM fungerade som en social begränsning på regeringens försök att begränsa makten och ökade samhällsmobilisering vid överträdelser (Lacatus & Sedelmeier, 2020).
4. TEORI
Tidigare forskning argumenterar för huruvida sociala sanktioner leder till reformer och regelefterlevnad dels beror på internationella förhållanden, dels på nationella förhållanden.
Internationella förhållanden är de förhållanden som beror på den typ av social sanktion som används och nationella förhållanden är istället de faktorer som landet har (Sedelmeier 2017; Lacatus &
Sedelmeier 2020).
Internationella förhållanden avser, som sagt, EU:s verktyg och strategier för att påverka det aktuella landet och i denna studie är det därmed CVM:s utformning som har studerats. Internationella förhållanden är beroende av att det sociala inflytandet tillämpas konsekvent och opartiskt, att det sociala trycket genererar publicitet och är öppet samt att det är en avpolitiserad och bra interaktion mellan EU och det aktuella landet (Sedelmeier 2017; Lacatus & Sedelmeier 2020). Lacatus och Sedelmeier definierar att CVM har gynnsamma förutsättningar för att påverka ett land till
regelefterlevnad eftersom CVM är systematiskt, jämförande, som hanteras av en respekterad aktör (EU) och sprids i stor utsträckning. Därmed är CVM redan ett verktyg med bra förutsättningar för att socialt tryck ska leda till regelefterlevnad (Lacatus & Sedelmeier, 2020).
Eftersom de internationella förhållandena redan har studerats för CVM kommer denna studie istället att fokusera på de nationella förhållandena för Rumänien respektive Bulgarien för att jämföra om detta kan förklara skillnaden i efterlevnaden. De nationella förhållandena härleds från de empiriska studier av Sedelmeier 2014 och Sedelmeier och Lacatus 2020 som återges i avsnittet om tidigare forskning.
4.1 NATIONELLA FÖRHÅLLANDEN
Sammanfattningsvis lyfter tidigare forskning fram fem testbara hypoteser som påverkar efterlevnaden av sociala sanktioner. Dessa fem hypoteser härleds från tidigare forskning hur mottagligt landet är för skam, vilket är huvudverktyget inom sociala sanktioner (Lacatus & Sedelmeier: 2020). Analysen baseras sedan på empirisk prövning och systematisk jämförelse av Bulgarien och Rumänien, av dessa orsakssamband och förklaringsfaktorer som tidigare forskning funnit stöd för.
Den första hypotesen baseras på antagandet att högre justeringskostnader leder till en lägre grad av efterlevnad av rekommendationerna i CVM. Dessa kostnader får inte vara för höga om den sociala sanktionen ska fungera, utan ska innefatta acceptabla kostnader. Höga justeringskostnader påverkas av flera olika faktorer varpå studien undersöker nivån på rättsstaten, civilsamhället, friheten i media och de fördelar som CVM-rapporterna nämner. Utifrån hypotesen förväntas det land som inte efterlever rekommendationerna i CVM ha högre justeringskostnader genom lägre värden på rättsstaten, högre värde på civilsamhället och mediefrihet och mindre områden som CVM-rapporterna nämner.
(Sedelmeier, 2014; Lacatus & Sedelmeier, 2020).
H1: Justeringskostnaderna är högre i Rumänien än i Bulgarien.
Den andra och tredje hypotesen baseras på att stödet för CVM från nationella regeringen och stödet från landets befolkning påverkar förutsättningarna för sociala sanktioner. Högre stöd från nationella regeringen och från landets befolkning förväntas enligt hypotesen leda till en högre grad av
efterlevnad av CVM eftersom det aktuella landet blir mer mottagligt för skam vid icke efterlevnad av
EU:s krav. Detta beror på att omdömen från en respekterad aktör är mer betydelsefull än omdömen från en aktör som inte är respekterad. Därmed producerar ett högt stöd från nationella regeringen och stödet från befolkningen en positiv effekt på efterlevnaden på CVM. Utifrån detta förväntar hypotes 2 att en social sanktion som har stöd i landets nationella regering kommer att efterlevas och att en social sanktion som inte har stöd i landets nationella regering inte kommer att efterlevas (Ibid).
H2: Det kommer finnas ett stöd i Bulgariens nationella regering för CVM-rapporterna och det kommer inte finnas ett stöd i Rumäniens nationella regering för CVM-rapporterna.
I hypotesen 3 förväntas att ett land som inte efterlever rekommendationerna i CVM har lägre stöd av befolkningen och aktuella lands regering än ett land som efterlever rekommendationerna.
H3: Befolkningens inställning till CVM är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.
Den fjärde hypotesen baseras på en mer positiv inställning till EU generellt leder till större efterlevnad av CVM. Mer positiv inställning till EU förväntas enligt hypotesen leda till att landet är mer
mottagligt för negativa omdömen eftersom omdömen från en respekterad aktör blir mer betydelsefulla.
Därmed blir den sociala sanktionen ett starkare verktyg om befolkningen har en mer positiv inställning till EU och en mer positiv inställning till EU producerar en positiv effekt på efterlevnaden av CVM.
Med andra ord så har ett land där befolkningen har en positiv inställning till EU generellt bättre förutsättningar till efterlevnad än ett land där befolkningen är mindre positivt inställda till EU generellt. Inställning till EU påverkas av befolkningens åsikter om EU. Utifrån hypotesen förväntas det land som inte efterlever rekommendationerna i CVM ha mer negativ inställning till EU generellt genom att ha lägre värden på frågorna om EU. Frågorna kommer presenteras i metoden (Sedelmeier 2014; Lacatus & Sedelmeier, 2020).
H4: Befolkningens inställning till EU är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.
Den femte hypotesen baseras på att en regeringsledare är nybörjare i internationella relationer och politiskt ledarskap leder det till högre grad av efterlevnad. En nybörjare i internationella relationer förväntas enligt hypotesen leda till en högre rad av efterlevnad eftersom en nybörjare förväntas vara mer mottaglig för negativa omdömen. Detta gör att den sociala sanktionen är ett effektivare verktyg mot länder med politiska ledare som är nybörjare och utifrån det genererar politiska ledare som är nybörjare en positiv effekt på efterlevnaden av CVM. Nybörjare påverkas av olika faktorer varpå studien undersöker när personen tillträdde sin politiska post, ålder, tidigare engagemang inom nationell politik och EU politik. Utifrån hypotesen förväntas det land som efterlever
rekommendationerna i CVM att ha en ledare som är nybörjare utifrån dessa faktorer (Sedelmeier, 2014).
H5: Bulgariens regeringschef är nybörjare som politisk ledare och i internationella relationer medan Rumäniens regeringschef inte är det.
4.2 FORSKNINGSPROBLEM OCH BIDRAG
Tidigare forskning har kommit fram till att sociala sanktioner i vissa fall är ett användbart medel för EU. Det har däremot genomförts relativt få empiriska undersökningar av de ovannämnda
förutsättningarna för sociala sanktioner. Det som saknas i den aktuella forskningen är fler studier som kan visa under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar. De empiriska studier som finns har fokuserat på rättsstaten i Rumänien 2012 jämfört med Ungern och utvecklingen av korruption i Bulgarien och Rumänien. Det har däremot inte genomförts några studier på om CVM (och sociala sanktioner) har haft någon inverkan på utvecklingen av rättsstaten i Bulgarien. Det finns inte heller några studier som har studerat utvecklingen av rättsstaten i Rumänien efter 2012. Utifrån detta
kommer studien därmed att jämföra förutsättningarna i Rumänien och Bulgarien för sociala sanktioner med fokus på rättsstaten mellan 2017 och 2019. Det är intressant att studera eftersom Rumänien och Bulgarien är två relativt lika länder som både övervakats av EU genom CVM men där bara Bulgarien har efterlevt rekommendationerna. Studien kommer utifrån detta bidra med ytterligare en empirisk undersökning om vilka omständigheter som sociala sanktioner fungerar.
5.DESIGN OCH METOD
5.1 DESIGN
Denna studie utgör en jämförande fallstudie av Bulgarien och Rumänien. Studien har teoriprövande ambitioner och har för avsikt att utveckla förståelsen för under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar. Studien är kvalitativ eftersom den endast består av två fall. En fåfallsstudie gör det möjligt att djupare studera hur förutsättningarna för sociala sanktioner ser ut i de valda fallen (Esaiasson m.fl., 2017).
5.2 VAL AV FALL: BULGARIEN OCH RUMÄNIEN
Valet av fall till den empiriska jämförelsen i denna fåfallsstudier utgår från J.S Mills Method of difference. Method of difference är en lämplig metod när studiens syfte är att testa vilka hypoteser som kan förklara skillnaden i utfallet vilket denna studie avser att göra. Utfallet i studien är resultatet av CVM-rapporterna. Metoden baseras på att skillnaden i en förklarande variabel kan förklara skillnaden av utfallet, om alla kontrollvariabler är lika. De förklarande variablerna är förutsättningarna för sociala sanktioner som hypoteserna baseras på. Utfallet och den beroende variabeln är hur
rekommendationerna i CVM har efterlevts. Mills Method of difference är en idealtyp och kommer i denna fåfallsstudie endast användas som en teoretisk utgångspunkt för valet av fall eftersom det i empirin är svårt att finna två jämförande fall som uppfyller alla kriterier för den renodlade idealtypen (Esaiasson m.fl., 2017).
Det är svårt att finna två fall där utfallet av sanktionen och de potentiella förklaringsvariablerna skiljer sig åt, och där alla kontrollvariablerna är lika. Inom ramen för denna uppsats kommer det inte av tidsskäl vara möjligt att hinna undersöka alla kontrollvariabler för valet av fall och därmed har tre kontrollvariabler som kopplas till den sociala sanktionen och EU valts ut. De kontrollvariablerna är längden av medlemskapet, den sociala sanktionen och historiskt arv. Både Bulgarien och Rumänien har ett liknande historiskt arv från deras nära samarbete med Sovjetunionen (Höglund, 2019; Höglund 2016), de har båda varit medlem i EU sedan 2007 och båda länderna har varit under kontroll av EU genom CVM. Lika många CVM-rapporter har utfärdats för respektive land och rapporterna har publicerats ungefär vid samma tidpunkt. Rapporterna för både Bulgarien och Rumänien baseras på noggranna analyser av kommissionen med nära samarbete med respektives lands institutioner, liksom insatser från andra medlemsstater och intressenter. Innehållet i CVM-rapporterna har däremot varierat mellan Rumänien och Bulgarien eftersom de baseras på bedömningar utifrån det kommissionen anser behöver utvecklas för respektive land (Europa kommissionen, okänt A; Europa kommissionen, okänt B). Denna typ av olikhet går inte att undvika vid jämförelser av CVM.
Bulgarien och Rumäniens utfall:
2019 kom den senaste rapporten från CVM som visade på stora framsteg av Bulgariens regering och slutsatsen blev att framsteg som genomförts av Bulgarien var tillräckliga för att uppfylla alla 17 rekommendationer från 2017 och därmed även alla 6 riktmärken som gjordes 2007 vid anslutningen till EU. Därmed kan CVM, enligt kommissionen, avslutas för Bulgarien. Kommissionen meddelar dock att Bulgarien kommer behöva fortsätta att arbeta konsekvent för att implementera de åtaganden som anges till konkret lagstiftning. Övervakningen av det fortsatta genomförandet av de reformer som genomförts av Bulgarien kommer att behöva säkerställas av efterövervakningsrådet, och detta kommer att bidra till den framtida dialogen med kommissionen inom ramen för den övergripande
rättsstatsmekanismen. Innan kommissionen fattar ett slutgiltigt beslut kommer Europaparlamentet och Europarådet få möjlighet att uttala sig (European Commission 2019a).
Den senaste rapporten gällande Rumänien kom samtidigt som Bulgariens rapport. Rapporten hade dock ett helt annat resultat än den för Bulgarien. Redan CVM-rapporten 2018 visade tydligt att utvecklingen i Rumänien hade gått bakåt. Detta gjorde att rekommendationerna som sattes upp 2017 inte längre var relevanta för utvärdering och istället etablerades 8 nya rekommendationer. Rapporten var tydlig med att Rumänien behövde visa på tydligt ställningstagande för juridisk oberoende och bekämpningen av korruption för att återställa utvecklingen. Under stor del mellan 2017 och 2019 visade Rumäniens regeringen låg eller ingen vilja att engagera sig i de rekommendationer som sattes upp i CVM. Resultatet av den senaste rapporten från 2019 visade utifrån detta att kommissionen kommer att fortsätta följa utvecklingen av Rumänien genom CVM. Kommissionen markerar återigen
att de rekommendationer som har satts upp behöver efterlevas för att CVM ska avslutas (European Commission, 2019b).
Skillnaden i utfallet för Bulgarien och Rumänien är därmed tydlig. Kommissionens bedömning av Bulgariens framsteg i utvecklingen av rättsstaten är att CVM ska avslutas, medan kommissionens bedömning av utvecklingen av rättsstaten i Rumänien är att utvecklingen har gått bakåt och kommissionen behöver fortsätta följa utvecklingen genom CVM.
Bulgarien och Rumänien har sammanfattningsvis valts att studeras på grund av att det förekommer social press genom CVM i båda fallen men att utfallet av den sociala pressen skiljer sig mellan länderna. I Bulgarien är det ett positivt utfall och i Rumänien är det ett negativt utfall. Detta kan ses som ett överraskande resultat eftersom Rumänien och Bulgarien är lika i jämförelse av längden av medlemskapet, den sociala sanktionen och historiska arv. Studien kommer testa olika hypoteser för gynnsamma förutsättningar för sociala sanktioner och se under vilka omständigheter som sociala sanktioner leder till regelefterlevnad.
5.3 OPERATIONALISERING OCH MATERIAL
Studien avser att undersöka om de fem hypoteser som återfinns i teoriavsnittet kan förklara utfallet av CVM i Bulgarien. Utvald beroende variabel, det vill säga utfallet av CVM, operationaliseras i tidigare avsnitt utifrån EU-kommissionens rapporter. Utfallet av CVM är därmed redan känt. För Bulgarien är alla rekommendationer utifrån CVM-rapporterna uppfyllda och CVM kan avslutas enligt
kommissionen, medan för Rumänien är kraven ännu inte uppfyllda utan kommissionen vill fortsätta följa Rumäniens utveckling genom CVM. Studien har inte som avsikt att närmare utvärdera
kommissionens utvärderingar av ländernas utveckling och regelefterlevnad.
Inom ramen för denna uppsats anses fem hypoteser vara rimliga att undersöka och operationaliseringarna syftar till att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnader i regelefterlevnad i Bulgarien och Rumänien utifrån det material som är tillgängligt.
Operationaliseringarna är därmed baserade dels på vad tidigare forskning bedömt som relevant, dels vad som är intressant utifrån jämförelsen av Bulgarien och Rumänien.
5.3.1 Operationalisering av förutsättning 1: Justeringskostnader
Tidigare forskning argumenterar för att en förutsättning för att sociala sanktioner ska efterlevas är att de nationella justeringskostnaderna för att genomföra de rekommenderade förändringarna är
acceptabla. Definitionen av acceptabla justeringskostnader är i denna studie i enlighet med Lacatus och Sedelmeiers (2020) definition. Deras definition av acceptabla justeringskostnader är att fördelarna med att ändra beteendet är större än kostnaderna. En nyckelfaktor som Lacatus och Sedelmeier nämner
för att bedöma de inhemska justeringskostnaderna är att studera graden av existerande problem. Desto högre grad av problem som redan finns i landet desto större utveckling behöver ske vilket leder till att kostnaderna blir högre (Lacatus och Sedelmeier, 2020). I denna studie innebär det att desto högre grad av problem som existerar i rättsstaten i Bulgarien och i Rumänien, desto större kostnader. Detta kommer att operationaliseras i fyra faktorer: nivån på rättsstaten, fördelarna med att efterleva CVM, mediefrihet och styrkan på civilsamhället. Om justeringskostnaderna ska kunna förklara skillnaden i regelefterlevnad mellan Bulgarien och Rumänien är förväntningen att Bulgarien ska ha ett högre resultat i fördelarna med att efterleva CVM, mediefrihet och styrkan i civilsamhället men ha ett lägre värde i nivån på rättsstaten.
Fördelarna med att åtgärda de rekommendationer CVM-rapporterna har etablerat kommer i denna uppsats att operationaliseras genom de fördelar som CVM-rapporterna själva benämner som fördelar.
Det material som används i undersökningen av detta är CVM-rapporter eftersom kommissionen motiverat införandet av CVM genom att redovisa de fördelar som CVM rekommendationerna skulle medföra.
För att operationalisera nivån på rättsstaten används Freedom House mått på ”Rättslig ram och oberoende” (egen översättning) från deras rapport ”Nation in transit” från 2017. De områden som rapporten använder för sin bedömning av ”rättslig ram och oberoende” är: konstitutionellt och mänskligt rättighetsskydd, rättsligt oberoende, status för etniska minoriteters rättigheter, garantier för jämlikhet inför lagen, behandling av misstänkta och fångar samt efterlevnad av rättsliga beslut. Dessa områden sammanställs sedan till en sammanslagen poäng för rättslig ram och oberoende. Poängen är baserad på en skala från ett till sju, där sju representerar den högsta nivån av demokratiskt framsteg och ett representerar den lägsta nivån. Betyget som ges återspeglar samförståndet mellan Freedom House, dess akademiska rådgivare och författarna till rapporten (Spirova, 2017; Bărbănțan, Dimulescu,Volintiru, 2017).
Dessutom har Lacatus och Sedelmeier (2020) använt sig av ytterligare en definition på acceptabla justeringskostnader och fördelarna med att åtgärda rekommendationerna. Detta är att de har studerat landets civilsamhälle och friheten i media. De menar att om det finns fri media och ett starkt
civilsamhälle kommer belöningen för partier som uppfyller rekommendationerna i CVM-rapporterna att vara större än för länder med svagt civilsamhälle och mindre fri media. För den regering som är motvillig till utveckling kommer straffet vara hårdare om landet har ett starkt civilsamhälle och fri media. Resonemanget baseras på att det finns inhemska grupper som drar nytta av att regeringen efterlever rekommendationerna i CVM. De grupper som gynnas av att CVM rekommendationerna uppfylls kommer sätta press på regeringen att följa dem och denna press ökar med fri media och starkt civilsamhälle. På grund av att CVM inte medför ekonomiska incitament för efterlevnad blir den press
som ställs av befolkningen viktigare som en fördel att leva upp till CVM (Lacatus och Sedelmeier, 2020).
Nivån på civilsamhället och mediefrihet kommer att operationaliseras genom Freedom house mått på civilsamhället och oberoende media från samma rapport. De områden som rapporten inkluderar i bedömningen av civilsamhället är: organisationsförmåga och finansiell hållbarhet i civil sektor, rättslig och politisk miljö, fackföreningars funktion, intressegruppers deltagande i policyprocessen och till sist hot från antidemokratiska extremistgrupper. De områden som rapporten inkluderar i bedömningen av medias oberoende är: aktuella läget för pressfrihet (inklusive förtalslagen, trakasserier av journalister och redaktörers oberoende), driften av en ekonomiskt hållbar och beroende privatpress samt offentliga mediers funktion. Precis som tidigare sammanställs resultaten till en sammanslaget poäng för
respektive område och poängen är baserade på en skala från ett till sju, där sju representerar den högsta nivån och ett den lägsta. Betyget som ges återspeglar samförståndet mellan Freedom House, dess akademiska rådgivare och författarna till rapporten. De åsikter som uttrycks är författarens åsikter (Spirova, 2017; Bărbănțan, Dimulescu,Volintiru, 2017).
5.3.2 Operationalisering av förutsättning 2: Stöd
Som beskrivs i avsnitt ”Tidigare forskning” och ”Teori” har tidigare forskning upptäckt att stödet för sociala sanktioner påverkar efterlevnaden. För att undersöka hur stödet för CVM i Bulgarien och Rumänien ser ut kommer den teoretiska definitionen utgå från de aspekter som tidigare forskning pekat ut som relevant. Detta innebär att operationaliseringen av ”stödet för CVM” kommer att bestå av två delar: dels hur stödet ser ut i Bulgariens/ Rumäniens nationella regering, dels hur stödet i
Bulgarien/Rumänien ser ut i befolkningen till CVM.
5.3.2.1 Stödet i nationella regeringen
Den andra delen i hypotesen om gynnsamma förutsättningar för sociala sanktioner antar att om stödet för rekommendationerna i CVM-rapporterna är högre i det aktuella landets nationella regering är det lättare att påverka genom sociala sanktioner. Stödet i respektive regering definieras i denna studie utifrån de uttalanden om rättsstaten och CVM som respektives regering har gjort. Uttalanden är tagna från respektive lands regerings hemsida under rubriken nyheter. De sökord som har använts vid urvalet av uttalandena är ”CVM” och ”rule of law” och uttalandena är från en tidsperiod mellan 2017- 2020. Urvalet består av tre artiklar från Rumänien och fyra artiklar från Bulgarien och är valda efter hur relevant artiklarna är för CVM och rättsstaten. En bedömning av uttalandena kommer ske utifrån:
• Hur beskrivs CVM-rapporterna och dess rekommendationer?
• Hur beskrivs vikten av en fungerande rättsstat?
• Vad beskrivs att landet ska göra i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten?
Om faktorn stöd i nationella regeringen ska kunna förklara skillnaden i regelefterlevnad mellan Bulgarien och Rumänien så är förväntningen att Bulgarien ska ha ett högre värde i variablerna jämfört med Rumänien.
Begränsningar med att använda sig av data från Rumäniens och Bulgariens officiella
regeringswebbplats är att de uttalanden och nyheter som läggs upp är uttalanden och nyheter som regeringen för respektive land vill att omvärlden ska få kännedom. Detta behöver således inte spegla verkligheten, utan ger en bild av regeringens officiella hållning i frågan. Utifrån tidigare studier är den officiella bilden också relevant för bedömningen av regeringens stöd.
5.3.2.2 Befolkningens stöd till CVM
Den andra delen i teorin om gynnsamma förutsättningar för sociala sanktioner menar att om stödet för CVM är högre bland landets befolkning är det lättare för EU att påverka medlemslandet genom sociala sanktioner. Stödet kommer att mätas genom Flash Eurobarometer 445 vars syfte är att studera
Bulgariens och Rumäniens åsikter om CVM. Denna studie kommer använda sig svarsresultat från 2016. Intervjuer av respondenter genomfördes via telefonsamtal. Valet av respondenter till
Eurobarometer 445 undersökningen var slumpmässigt och tänkt att fånga åsikterna för Bulgariens och Rumäniens befolkning över 15 år (Europeiska kommissionen, 2017).
Stödet i landets befolkning för CVM operationaliseras genom tre intervjufrågor från Eurobarometer 445 (Europeiska kommissionen, 2017). Dessa är:
• “Would you say that you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree that the EU should have a role in tackling corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system, in Bulgaria/Romania?”
• “Would you say that the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism hade a very positive impact, a fairly positive impact, a fairly negative impact or a very negative impact in Bulgaria/Romania in addressing shortcomings in the judicial system?”
• “Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism?
o The EU action should continue until Bulgaria is at a standard comparable to other EU member states
o The EU action should be phased out over the coming years o The EU action should be stopped now
o Don’t know”
Om faktorn stöd i landets befolkning ska kunna förklara skillnaden i regelefterlevnad mellan
Bulgarien och Rumänien är förväntningen att Bulgarien ska ha ett högre värde i frågorna jämfört med Rumänien.
5.3.3 Operationalisering av förutsättning 3: Legitimitet
EU:s legitimitet definieras till viss del i denna studie i enlighet med Sedelmeiers och Lacatus definition (Sedelmeier & Lacatus, 2020) av EU:s legitimitet. Sedelmeier definierar EU:s legitimitet som en kombination av det aktuella landets åsikter generellt om EU men även genom att studera befolkningens åsikter generellt om CVM. Denna studies definition av legitimitet kommer endast innefatta befolkningens åsikter generellt om EU eftersom landets åsikter om CVM definieras och mäts i avsnittet 5.3.2.
Definitionen av Bulgariens och Rumäniens åsikter generellt om EU kommer att operationaliseras genom en Eurobarometer-undersökning av Europaparlamentet. I undersökningen har runt 1000 respondenterna tillfrågats från varje medlemsland om deras bild av EU och ur den studien har tre frågor valts ut. Metoden som intervjun använder sig av är ”face to face” intervjuer. Dessa frågor är:
• Procent som svarade “Good Thing” på frågan ”Generally speaking, do you think that Bulgaria´s/Romania´s membership of EU is…”
• “Taking everything into account, would you say that Bulgaria/Romania has on a balance benefited or not from being a member of the EU?”
• “Which of the following are the main reasons for thinking that Bulgaria/Romania has benefited from being a member of the EU?
o The EU contributes to democracy in Bulgaria/Romania (fler alternativ var möjliga men denna är intressant för min studie är därmed den parameter som kommer studeras) (European Parliament, 2019, Bulgaria, European Parliament, 2019, Romania)”
Om faktorn befolkningens stöd till EU ska kunna förklara skillnaden i regelefterlevnad mellan Bulgarien och Rumänien är förväntningen att Bulgarien ska ha ett högre värde i resultatet av frågorna jämfört med Rumänien.
5.3.4 Operationalisering av förutsättning 4: Nybörjare
För det fjärde är det mer troligt att socialt tryck lyckas om regeringsledaren är ”nybörjare” i
internationella relationer. Området som studeras i denna studie är dels nybörjare inom politik generellt och nybörjare inom EU- politik. Sedelmeier (Sedelmeier, 2014) benämner Rumäniens dåvarande premiärminister Victor Ponta som nybörjare när de pratar om resultatet av CVM-rapporterna 2012.
Victor Ponta är född 1972 och var därmed 39 år när han tillträdde 2012 som Rumäniens
premiärminister. När den sociala sanktionen användes hade Viktor Ponta tillträtt sin politiska post under samma år som förändringen ägde rum (Sedelmeier, 2014). Både Pontas ålder och hur länge han tidigare haft den politiska posten påpekades av Sedelmeier i definitionen av nybörjare. I denna uppsats kommer nybörjare även att inkludera tidigare engagemang inom både EU politiken och politiken inom landet. Sammanfattat är det som utmärker en nybörjare därmed:
• om man tillträde sin politiska post under det senaste året,
• om man inte tidigare har varit engagerad inom inhemsk politik
• om man inte tidigare har varit engagerad inom EU politik
• och om man är ung. Ung definieras i detta fall som under 40.
Studien kommer utifrån det att undersöka både regeringschefen för respektive land och deras
erfarenheter. Om faktorn nybörjare ska kunna förklara skillnaden i regelefterlevnad mellan Bulgarien och Rumänien så är förväntningen att Bulgarien ska ha en regeringsledare som är nybörjare medan regeringsledaren i Rumänien inte ska vara nybörjare.
5.5 VALIDITET OCH RELIABILITET
Som beskrivs i avsnitten ovan mäts hypotes fyra och fem genom intervjuer från Eurobarometer- undersökningar. Det är både face-to-face intervjuer och telefonintervjuer som har använts.
Användningen av intervjuer för att mäta flera av de oberoende variablerna leder till ett
reliabilitetsproblem eftersom olika respondenter kan tolka frågorna olika. Möjligheten till kontroll över intervjufrågorna är dock större vid face-to face intervjuer än telefonintervjuer, vilket minskar risken för olika tolkningar av frågorna. Det är dock inte vid intervjuer möjligt att på grund av detta helt och hållet säkerställa reliabiliteten. Dessutom finns det en risk att det endast är vissa grupper som besvarar intervjun och därmed att undersökningen inte motsvarar den grupp som ska avspeglas.
Reliabilitetsproblemet minskar dock eftersom det är ett stort antal individer, minst 1000 personer per fråga, som deltagit i båda undersökningarna som används i studien.
Alla hypoteser som operationaliseras och testas i studien är härledda från tidigare forskning och studien arbetar kumulativt genom att använda operationella indikatorer som tidigare studier använt i så stor utsträckning som möjligt. Dessa operationaliseringar har redan tidigare använts eftersom de anses fånga in de viktigaste delarna av den teoretiska hypotesen och eftersom de anser mäta det som
hypoteserna avser. Detta sammantaget gör att studiens systematiska mätfel minskar.
Förutom detta har studien genom förklaringarna av operationalisering och materialet försökt vara så tydligt och transparant som möjligt för att ytterligare öka tillförlitligheten till mättningarna.
5.6 AVGRÄNSNING OCH BRISTER
Studien avser inte att utvärdera eller närmare undersöka om rekommendationerna i CVM har uppfyllt eller inte, utan kommer att anse rekommendationerna besvarade utifrån EU kommissionens
bedömning. Detta beror på att detta är utanför syftet med studien. Syftet med studien är istället att få en bättre förståelse för under vilka omständigheter sociala sanktioner fungerar utifrån vad tidigare forskning har nämnt.
Studien försöker dessutom inte att belägga alla möjliga förklaringsfaktorer för graden av efterlevnad av CVM, utan prövar ett antal förklaringsfaktorer som anses vara rimliga att undersöka inom ramen för en kandidatuppsats. Samt att de förklaringsfaktorer som testat har valt ut på grund av att tidigare forskare påpekar påverkar efterlevnaden.
Studien kommer heller inte att undersöka skillnader inom länderna, utan undersöker Bulgarien och Rumänien utifrån helheten i landet. Utifrån detta har dessutom inga individuella skillnader såsom kön och ålder studerats.
Det material som har använts kommer framförallt från en tidperiod mellan 2017 och 2019 (eftersom studien avser att undersöka efterlevnaden mellan dessa år). Den främsta utgångpunkten har varit 2017 eftersom det var då utvärderingen av CVM skrevs vilket är utgångpunkten för min uppsats. När material av någon anledning saknar uppgifter från 2017 har närliggande år använts.
6. RESULTAT OCH ANALYS
6.1 JUSTERINGSKOSTNADER
H1: Justeringskostnaderna är högre i Rumänien än i Bulgarien.
Operationaliseringen består av fyra olika faktorer.
6.1.1 Fördelarna
Den första faktorn mäter fördelarna av att efterleva de rekommendationer som nämns i respektive lands CVM-rapporter. Utifrån hypotesen förväntas en skillnad i resultatet där Bulgarien har fler fördelar än Rumänien av att efterleva rekommendationerna i CVM.
CVM-rapporterna definierar fördelarna med att följa rekommendationerna genom att respektive land fullt ut kan, efter att rekommendationerna efterlevts, dra fördel av de rättigheter som EU
medlemskapet innebär, både för landets företag och för medborgarna. (Commission of the European Communities, 2007a; Commission of the European Communities, 2007b). Utifrån den definitionen har
Rumänien och Bulgarien samma fördelar av att följa CVM:S rekommendationer och därmed stödjer inte resultatet hypotesen.
6.1.2 Rättsstaten
Den andra faktorn mäter justeringskostnader genom nivån på rättsstaten, från en undersökning av Freedom House från 2017. Undersökningen visar vilket utgångsläge landet har med avseende på hur väl rättsstatsidealet har uppnåtts. Ett lägre värde i undersökningen innebär att landet måste göra mer omfattande åtgärder, t.ex. rättsligt oberoende och efterlevnad av lagar, vilket därmed även innebär högre justeringskostnader. För att stödja hypotesen är förväntningen att Rumäniens resultat ska vara lägre än Bulgariens. Resultatet av undersökningen från 2017 gav Rumänien ett värde på 4,25 av 7 och Bulgarien hade ett värde på 4,50 av 7. Rumäniens värde var lägre än Bulgariens vilket är ett resultat som stödjer hypotesen (Spirova, 2017; Bărbănțan, Dimulescu,Volintiru, 2017). Däremot är en skillnad på 0,25 enheter en relativt liten skillnad på en 7-gradig skala. Dessutom är både Rumänien och
Bulgarien i samma kategori enligt Freedomhouses bedömning av skalan vilket stödjer att skillnaden inte är stor. Enligt Freedomhouse är länder med en poäng mellan 4,01 och 5,00 demokratier med vissa svagheter och i detta fall med avseende på till exempel det juridiska oberoendet och skyddet av grundläggande rättigheter är svagt (Freedomhouse, okänt). Dessutom vid en jämförelse av skillnaden mellan ett av de länder som har lägst värde och det med högst värde är skillnaden mellan dessa länder 5,50 enheter (Freedom House, 2017; Pettai & Ivask, 2017). Detta är den största skillnaden, men ger ändå ett perspektiv som tyder på att en skillnad på 0,25 enheter är en liten skillnad.
6.1.3 Civilsamhället
Det tredje faktorn mäter styrkan på civilsamhället. Enligt tidigare forskning kommer ett land med starkt civilsamhälle som anpassar sig till rekommendationerna i CVM få större fördelar än ett land med svagare civilsamhälle som agerar på likvärdigt sätt. Förväntningen utifrån hypotesen är således att Bulgarien kommer ha ett högre värde, dvs. ett starkare civilsamhälle, än Rumänien. Bulgarien har ett värde på 5,50 av 7 på civilsamhället utifrån Freedomhouse studie. Rumänien har ett värde på 5,75 av 7 (Spirova, 2017; Bărbănțan, Dimulescu,Volintiru, 2017). Rumäniens resultat är därmed högre än Bulgariens, vilket är ett resultat som inte stödjer hypotesen. Däremot är återigen en skillnad på 0,25 enheter en relativt liten skillnad på en 7-gradig skala. Dessutom är både Rumänien och Bulgarien i samma kategori enligt Freedomhouses bedömning av skalan vilket stödjer att skillnaden inte är stor.
Enligt Freedomhouse är länder med en poäng mellan 5,01 och 6,00 nästan fullt ut demokratier men med undantag för mindre svagheter. Poängen innebär att civilsamhället är oberoende och hållbart (Freedomhouse, okänt). Vid en jämförelse av skillnaden mellan ett av de länder som har det lägsta värdet och det land som har det högst värdet syns det att skillnaden mellan dessa länder är 5,25 enheter
(Freedom House, 2017; Pettai & Ivask, 2017). Detta är den största skillnaden, men ger ändå ett perspektiv som tyder på att en skillnad på 0,25 enheter är en liten skillnad.
6.1.4 Mediefrihet
Det fjärde faktorn mäter mediefrihet. Enligt tidigare forskning kommer ett land med större mediefrihet att påverkas mer av landets agerande kring CVM rekommendationerna. Ett land med större
mediefrihet som agerar i enlighet med rekommendationerna kommer att få större fördelar än ett land med mindre mediefrihet. Förväntningen utifrån hypotesen är att Bulgarien kommer ha större
mediefrihet än Rumänien. Resultatet av undersökningen från Freedomhouse undersökning från 2017 gav Bulgarien ett värde på 3.75 av 7, Rumänien hade samma värde som Bulgarien (Spirova, 2017;
Bărbănțan, Dimulescu,Volintiru, 2017) Enligt Freedomhouse:s bedömning av skalan innebär denna poäng att mediefriheten generellt är oberoende och mångfaldig men att det kan förekomma
självcensur, trakasserier och press på journalister (Freedomhouse, okänt). Utifrån hypotesen förväntades en skillnad i resultaten och därmed stödjer resultatet inte hypotesen.
Sammantaget visar resultaten att Bulgarien hade ett bättre utgångsläge med en starkare rättsstat än Rumänien, även om skillnaden inte var så stor. Denna skillnad är i linje med hypotesen, nämligen att ett bättre utgångsläge antas ha bidragit till att Bulgarien kunde följa rekommendationerna till en lägre kostnad. Genom att istället se till de fördelar som ett land kan få genom att följa rekommendationerna och som också ingår i begreppet ”justeringskostnad”, så ger resultatet inte stöd till hypotesen, för det första är de tänkta vinsterna lika mellan Bulgarien och Rumänien och detsamma gäller deras grad av mediefrihet. Dessutom visar det sig att Rumänien har ett något starkare civilsamhälle än Bulgarien, vilket är tvärtemot förväntan. Däremot verkar det som att skillnader i utgångsläget avseende rättsstaten och därmed omfattningen av kostnaderna kan ha bidragit till att CVM fungerat bättre i Bulgarien än i Rumänien.
6.2 STÖD I NATIONELLA REGERINGEN
H2: Det kommer finnas ett stöd i Bulgariens nationella regering för CVM-rapporterna och det kommer inte finnas ett stöd i Rumäniens nationella regering för CVM-rapporterna.
Detta har operationaliserats genom att undersöka regeringens uttalanden kring tre olika aspekter av CVM.
6.2.1 Hur beskrivs CVM-rapporterna och dess rekommendationer?
I ett uttalande från 2017 av den dåvarande premiärministern i Rumänien, Sorin Grindeanu, poängterar den dåvarande premiärministern att Rumänien är fast besluten att fortsätta en positiv utveckling med efterlevnaden av CVM (press release, Romania, 2017-04-20). Senare samma år meddelande
premiärministern även att dialogen med EU-kommissionens experter gav den klarhet som Rumänien
behövde för att kunna uppfylla resterande rekommendationer. Dessutom klargjorde Rumäniens premiärminister att landet är fastbeslutet att uppfylla alla rekommendationer och att medlemskapet i EU medför många fördelar för Rumänien (press release, Romania, 2017-05-11). Utifrån dessa
uttalanden beskriver Rumänien CVM och dess rekommendationer som något positivt och önskvärt för Rumänien och dess befolkning.
Bulgariens premiärminister, Boyko Borissov, uttryckte i ett uttalande sin tacksamhet över den positiva utvärderingen av Bulgariens framsteg från kommissionen i CVM-rapporten från 2019. Han försäkrade även att Bulgarien fortfarande är fullt engagerad i utvecklingen av landet utifrån de områden som CVM-rapporterna tog upp (Press Relese, Bulgarien, 2020-02-05). Utifrån detta uttalande beskriver Bulgarien CVM och dess rekommendationer som något positivt och önskvärt för Bulgarien och befolkningen i Bulgarien.
Resultatet av hur CVM-rapporterna och dess rekommendationer beskrivs i Rumänien och Bulgarien visar att båda länderna stödjer CVM-rapporten och dess rekommendationer. Utifrån detta stöds inte hypotes två.
6.2.2 Hur beskrivs vikten av en fungerande rättsstat?
I ett tal av Rumäniens dåvarande premiärminister Ludovic Orban från november 2019 meddelande premiärministern att regeringen kommer att respektera medborgarna i Rumäniens vilja och säkerställa rättvisans oberoende genom att alla statliga åtgärder kommer att inriktas för att säkerställa rättvisas oberoende. Rättvisa ska erbjudas till befolkningen genom rättsväsendet och domstolar, baserade på lagar som antagits på ett legitimt sätt, som stöds av folket och godkänns av den lagstiftande
myndigheten, parlamentet (Press release, Romania, 2019-11-05). Utifrån detta uttalande beskrivs vikten av en fungerande rättsstat som viktig i Rumänien och något som kommer att prioriteras.
Bulgarien påpekade, under perioden mellan 2017 och 2019, ett flertal gånger vikten av stabila,
demokratiska och fredliga framsteg både för Bulgarien och för grannländerna (Press release, Bulgaria, 2018-06-16; Press release, Bulgaria, 2018-04-16; Press release, Bulgaria, 2018-04-16). Utifrån dessa uttalanden beskrivs vikten av en fungerande rättsstat som viktigt i Bulgarien.
Resultatet av hur vikten av en fungerande rättsstat beskrivs av både Rumänien och Bulgarien visar att det är viktigt för båda länderna. Utifrån detta stöds hypotesen inte.
6.2.3 Vad beskrivs att landet ska göra i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten?
I ett tal av Rumäniens dåvarande premiärminister Ludociv Orban från november 2019 meddelade han att hans intentioner är att avsluta CVM för Rumänien på kortast möjliga tid, vilket endast kan ske
genom att implementera de rekommendationer som inkluderas i CVM. (Press release, Bulgaria, 2019- 11-05)
Detta sades även 2017 av den dåvarande premiärminister i landet. Han lade även till att avslutandet av CVM var en fråga som han brydde sig mycket om (press release, Romania, 2017-05-11). Utifrån dessa uttalanden beskrivs efterlevnaden av CVM och att åtgärda de rekommendationer som etableras i CVM som viktigt för Rumänien och något som kommer att prioriteras i framtiden i Rumänien. Bulgariens premiärminister Boyko Borissov sa 2018 att den enda vägen framåt för Bulgarien var med hjälp av EU (Press release, Bulgaria, 2018-04-16). Detta uttalande visar på att Bulgarien prioriterar EU och att det kommer vara något som fortsätter att prioriteras i framtiden. Däremot nämns ingenting om Bulgariens planer om framtiden, kopplat till CVM eller rättsstaten i undersökta uttalanden av Bulgarien.
Resultatet av vad landet beskriver ska göras i framtiden kopplat till CVM och rättsstaten är att både Rumänien och Bulgarien tycker att EU är en prioritet för framtiden. Resultaten visar därmed på att hypotesen inte stämmer.
Sammanfattningsvis visar resultatet från dessa frågor att regeringen i både Bulgarien och Rumänien ger sitt stöd till CVM. Det finns dessutom i princip ingen skillnad i stödet från Bulgariens regering och stödet från Rumäniens regering. Förväntningarna utifrån hypotesen var att endast regeringen i
Bulgarien skulle ge stöd till CVM. Utifrån detta är slutsatsen av hypotes tre att hypotesen inte kan stödjas utifrån fallet med Bulgarien och Rumänien.
Det förväntade resultatet utifrån hypotesen var att Rumäniens regering skulle uttala sig negativt om CVM och rättsstaten. Ett exempel på ett negativt uttalande om EU:s agerande och en annan syn på rättsstaten än EU:s är ett uttalande av Ungerns justitieminister från 2018 där justitieministern hävdar att Ungern blir anklagad för att ha brutit mot rättsligt oberoende eftersom Ungern har en annan syn på frågan om migration och gränsskydd. Ministern sa även att Ungern respekterar individuella
medborgerliga friheter men att det finns andra värden som också är viktiga, tex allmänintresset, allmän ordning, nationell suveränitet och kulturell identitet (Cabinet Office of the Prime Minister, 2018-05- 12). Uttalandet visar att regeringen i Ungern inte håller med i den kritik de har fått och att de inte är villiga att ändra på sitt beteende vilket skiljer sig från uttalanden från både Rumänien och Bulgarien.
De uttalanden som undersökts är dock från respektive regerings hemsida vilket påverkar analysen eftersom dessa uttalanden är valda av regeringen i respektive land. Det behöver således inte vara så att de uttalanden som regeringen själv publicerar speglar verkligheten, utan kan istället vara den bild som regeringen vill förmedla. Den bild som regeringen officiellt väljer att lägga fram är ändå viktig att
studera eftersom det inte är självklart att uttrycka sig medvilligt till EU:s agerande (vilket uttalandet från Ungerns justitieminister visar).
6.3 BEFOLKNINGS STÖD TILL CVM:
H3: Befolkningens inställning till CVM är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.
Detta mäts genom tre indikatorer från Eurobarometern 445.
6.3.1 Har EU en roll i att bekämpa juridiska brister?
Fråga ett som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd av CVM i Bulgarien och
Rumänien är: "Would you say that you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree that the EU should have a role in tackling corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system, in Bulgaria/Romania?" För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.
70% av respondenterna i Bulgarien höll med eller höll med helt och hållet om att EU borde ha en roll i att hantera problemen som adresseras i CVM-rapporterna och rekommendationerna (Europeiska kommissionen, 2017). I Rumänien var motsvarande siffra 72% (Europeiska kommissionen, 2017).
Resultaten från Bulgarien och Rumänien presenteras även i figur 1.
Figur 6.3.1: Resultatet från Bulgarien och Rumäniens svar utifrån frågan ”Would you say that you totally agree, tend to agree, tend to disagree or totally disagree that the EU should have a role in tackling corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system, in Bulgaria/Romania?” (Europeiska kommissionen, 2017)
Rumänien har utifrån resultatet ett högre stöd utifrån de sammanslagna resultaten av de som höll med eller höll med helt. Skillnaden mellan Rumänien och Bulgarien för det sammanslagna resultatet var 2
49 41
23
29
9 12
14 14
4 4
0 10 20 30 40 50 60
Rumänien 2016 Bulgarien 2016
Should the EU have a role in tackling
corruption, organised crime and shortcomings in the judicial system?
dont know totally disagree tend to disagree tend to agree totally agree
procentenheter. Det förväntade värdet utifrån hypotesen är att Bulgarien ska ha ett högre resultat och stöd än Rumänien. Eftersom resultatet visar på det motsatta förhållandet stöds inte hypotesen.
6.3.2 Hur har Bulgarien/Rumänien påverkats av CVM?
Fråga två som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd i Bulgarien och Rumänien är:
"Would you say that the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism hade a very positive impact, a fairly positive impact, a fairly negative impact or a very negative impact in
Bulgaria/Romania in addressing shortcomings in the judicial system?" För att hypotesen ska stödjas ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.
57% av respondenterna i Bulgarien hade en positiv syn på inverkan som CVM hade på juridiska brister. Utav dessa 57% var det endast 4% av respondenterna som tyckte att EU:s handling genom CVM:s hade en mycket positiv inverkan. 23% sa att CVM hade en negativ inverkan eller mycket negativ inverkan. 70% av respondenterna i Rumänien tyckte att CVM hade en positiv inverkan på det juridiska systemet. Utav dessa 70% var det 14% som tycker att CVM har haft en mycket positiv inverkan på juridiska brister. 17% av respondenterna tyckte att CVM hade en negativ inverkan eller tyckte att CVM hade en mycket negativ inverkan (Europeiska kommissionen, 2017). Resultaten från Bulgarien och Rumänien presenteras i figur 2.
Figur 6.3.2: Presenterar resultaten från Bulgarien och Rumänien utifrån frågan “Would you say that the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism hade a very positive impact, a fairly positive impact, a fairly negative impact or a very negative impact in Bulgaria/Romania in addressing shortcomings in the judicial system?” (Europeiska kommissionen, 2017).
4 14
53
56
15
10
5 7
16 5
8 8
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Bulgarien 2016 Rumänien 2016
How would you describe the impact on judicial
shortcoming in Bulgaria/Romania through the Cooperation and Verification Mechanism?
A very positive impact A fairyly positive impact A fairly negative impact A very negative impact No impact at all Dont know
Rumänien hade därmed ett högre resultat än Bulgarien. Det skiljde 13 procentenheter mellan
Rumänien och Bulgarien i resultatet av hur många som upplevds att CVM hade en positiv inverkan på juridiska brister. Det förväntade värdet utifrån hypotesen var att fler i Bulgarien skulle tycka att CVM hade en positiv inverkan på juridiska brister än Rumänien. Eftersom resultatet visar på det motsatta sambandet får hypotesen inte stöd.
6.3.3 Hur beskrivs CVM?
Fråga tre som användes i operationaliseringen av befolkningens stöd i landet är: "Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism?
• The EU action should continue until Bulgaria/Romania is at a standard comparable to other EU member states
• The EU action should be phased out over the coming years
• The EU action should be stopped now
• Don’t know"
För att hypotesen ska stödjas ska en större andel av befolkningen i Bulgarien än i Rumänien vilja att EU ska fortsätta tills landet uppnått samma standard som andra EU länder.
72% av respondenterna i Bulgarien tyckte att CVM borde fortsätta tills samma standard uppnåtts som i andra EU länder. Det var 8% som tyckte att CVM skulle avslutas omedelbart. 69% av respondenterna i Rumänien tyckte att CVM borde fortsätta tills samma standard som andra EU länder uppnåtts. Det var 9% av respondenterna i Rumänien som tyckte att CVM skulle avslutas omedelbart. Resultaten presenteras i figur 3.
Figur 6.3.3: Resulaten från Bulgarien och Rumänien utifrån frågan “Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification Mechanism” (Europeiska kommissionen, 2017).
Bulgarien har utifrån antalet som vill att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som andra EU länder ett högre resultat än Rumänien. Det skiljde 3 procentenheter mellan länderna. Det
förväntade värdet utifrån hypotesen går i linje med resultatet eftersom hypotesen var att Bulgarien ska ha ett högre stöd än Rumänien. Dessutom var det fler i Rumänien än i Bulgarien som vill att CVM skulle avslutas direkt vilket visar på ett mindre negativt stöd i Bulgarien än i Rumänien. Det skiljde dock endast 1 procentenhet mellan länderna.
Det bör däremot påpekas att 3 procentenheter, respektive 1 procentenhet är små skillnader. Hypotesen i den här aspekten får stöd men om studien gör ett sammanslaget mått på de två första variablerna:
variabeln om att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som andra EU länder och att EU:s agerande ska fasas ut under kommande år, har Rumänien istället ett högre resultat, 85 procent kontra 84 procent. Denna tolkning har dock inte gjorts eftersom det endast är variabeln om att EU ska fortsätta tills landet har samma standard som med säkerhet kan tolkas som ett stöd bland befolkningen för CVM. Antalet som anser att EU:s agerande ska fasas ut under kommande år kan både tolkas som ett positivt och ett neutralt alternativ.
Sammantaget visar resultatet att fler i Rumänien än i Bulgarien tycker att EU har en roll i att hantera problem som är kopplade till korruption, organiserad brottslighet och juridiska brister, även om skillnaden inte är så stor. Denna skillnad är inte i linje med hypotesen som förväntade sig att ett högre stöd från befolkningen skulle ha en positiv inverkan på efterlevnaden av CVM. Dessutom visade resultatet att fler i Rumänien än i Bulgarien tyckte att EU:s agerande genom CVM hade en positiv
72 69
12 16
8 9
8 6
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Bulgarien 2016 Romänien 2016
Which statement best describes your opinion on the EU action through the Cooperation and Verification
Mechanism
The EU action should continue until Bulgaria/Romania is at a standard comparable to other EU member states
The EU action should be phased out over the coming years
The EU action should be stopped now
Don’t know
eller väldig positiv inverkan i landet på juridiska brister, vilket är tvärtemot studiens förväntningar.
Genom att istället studera antalet som vill att EU ska fortsätta med deras agerande genom CVM tills landet har samma standard som andra EU länder visar resultatet på att Bulgarien har ett högre värde än Rumänien, vilket är i linje med förväntningen utifrån hypotesen. Utifrån resultaten av dessa faktorer får hypotesen inte stöd utav två av tre faktorer och därmed är slutsatsen att hypotesen inte får stöd.
Däremot tyder resultatet på att skillnaden mellan Rumänien och Bulgarien kan förklaras av antalet i landet som vill att EU ska agera genom CVM tills landet har samma standard som andra EU länder.
6.4 BEFOLKNINGEN STÖD TILL EU
H4: Befolkningens inställning till EU är mer positiv i Bulgarien än i Rumänien.
Operationaliseringen har skett genom tre frågor.
6.4.1 Vad betyder medlemskapet i EU?
Fråga ett är: “Generally speaking, do you think that Bulgaria´s membership of EU is…” För att hypotesen ska stämma ska Bulgarien ha ett högre resultat än Rumänien.
53% av respondenterna i Bulgarien svarade 2017 att Bulgariens medlemskap i EU var en bra sak (European Parliament, 2019a). 54% av respondenterna i Rumänien svarade 2017 att Rumäniens medlemskap i EU var en bra sak (European Parliament, 2019b). Resultatet visas i figur 4.
47
53 53
64
54 57
55 57 59
2015 2017 2019
Bulgarien Rumänien EU
Figur 6.4.1: Svaren som visas i figuren baseras på hur många procent som svarade "good thing" på frågan:”
Generally speaking, do you think that Bulgaria´s membership of EU is …” (European Parliament, 2019a; European Parliament, 2019b)
