De beslut som först och främst krävs är att Kungen och Hovet säger ja till en anläggning. Det är Kungen som disponerar Slottet och dispositionsrätten innebär att Kungen måste säga ja. Kungen och Hovet kan samtidigt vara med och besluta om vad den producerade elektriciteten ska försörja. Som nämnt är det av goda skäl rimligt att använda den produ-cerade energin till att få ned energikostnaderna för värme- eller kylanläggningen. En annan möjlighet är att använda elektriciteten för att uttöka någon form av energiförsörjning. Till exempel kan man använda solcellerna för att installera lampor som lyser upp Slottets fa-sad. Vilken del som energin än ska gå till ska Kungen och Hovet vara med och bestämma. Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar fastigheten måste ta beslut om hur mycket pengar som ska investeras i ett solcellsprojekt och om det är lönsamt ekonomiskt och/eller
104Energimyndigheten (13/5-17) http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/ solceller/
105
Energimyndigheten (13/5-17) http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/solceller-moduler/
symbolsikt. Statens fastighetsverks ledning måste vidare godkänna ett eventuellt solcells-projekt.
Just nu drivs projektet av en teknisk förvaltare på Statens fastighetsverk. Vidare ska Riksantikvarieämbetet göra en bedömning om det är genomförbart med ett solcellsprojekt. Riksantikvarieämbetet ser till alla tänkbara kulturmiljöfrågor som har med de ändringar som måste göras att göra. De måste också ta ställning till om sådana ändringar är i linje med befintliga bestämmelser om kulturmiljövård. Samtidigt måste de ta hänsyn till vad ett solcellsprojekt kan medföra för arbetmiljömässiga, ekonomiska och/eller energimässigt gynnsamma ändringar. De gör en bedömning och väger fördelar mot nackdelar.
Slutligen när dessa tre huvudparter har kommit överens så måste Statens fastighetsverk sö-ka bygglov för en anläggning och Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad måste bevilja bygglovet. Stadsbyggnadsnämnden tar i sin bedömning hänsyn till om projektet kommer att genomföra estetiskt rimligt och om solcellerna kommer att störa omgivande kontorsbe-byggelse eller boende.
10 Diskussion
Resultatet följer av en fysikalisk optimal uppställning. Solcellerna kan därför tänkas produ-cera mindre energi än förväntat. I verkligheten använder man ofta simuleringsverktyg som bygger på väderdata som har uppmätts under en 10 års period. Detta för att ta hänsyn till alla olika typer av väderparametrar som kan spela in när solceller absorberar fotoner.106 En parameter som inte har setts till i beräkningarna är solcellers temperaturberoende. Eftersom Sverige inte har ordentligt höga utomhustemperaturer som kan påverka solceller-nas verkningsgrad har detta valts bort. Som redan nämnt faller dock verkningsgraden med alltför höga temperaturökningar. En annan felkälla är att kalkylen bygger på att det inte har tagits hänsyn till om det är en molnig eller en molnfri dag. Verkningsgraden är högre om himlen är molnfri. En parameter som det däremot har tagits hänsyn till är solcellernas absorbtion av solstrålning som reflekteras mot panelerna från andra ytor. Andelen indirekt strålning antas vara 10 procent.
Kalkylen kan dock anses vara tillräckligt noggrann då dessa små felkällor inte påverkar resultatet avsevärt. Det kan till exempel observeras att samtliga längor har förutsättningar
106
för att producera solenergi. Den norra längan producerar energi året om, medan den västra och södra längan inte producerar särskilt mycket solel vintertid. Det kan möjligen anses vara inaktuellt att nyttja en solcellsanläggning vintertid på grund av få soltimmar och att solpanelerna kan vara snötäckta. Om anläggningen enbart ska användas sommartid finns det däremot förutsättningar för att beklä hela taket. Förutom att en till ytan optimal anläggning producerar mer energi skulle den också medföra en mer tilltalande symmetri på taket. Om endast en del av Slottets tak får solceller finns det en risk för att solcellerna kommer att sticka ut mer än om de skulle ligga harmoniskt i ett regelbundet mönster.
De antikvariska aspekterna medför att en solcellsanläggning måste appliceras med för-siktighet och med rätt kunskap. Vidare är det viktigt att se till att de tekniska aspekterna blir så bra som möjligt. En solcellsanläggning bör kunna försörja slottet med energi och fungera felfritt i många år. Eftersom många aktörer är med och beslutar i processen som kan driva opinion kring projektet finns det alla förutsättningar för att rätt kunskap ska kunna tas fram och användas. Vidare kan man i sin bedömning utgå från den befintliga testanläggningen. Testanläggningen har beviljats av samtliga aktörer och kan vara ett rikt-märke för hur en större anläggning ska kunna appliceras.
Den teknik som användes för att fästa testanläggningen medförde minimal skada på ta-ket genom att endast nypa fast panelerna i takfalsarna. Detta innebär att panelerna när som helst kan plockas bort och taket blir som det var innan appliceringen. Det är i lin-je med Riksantikvarieämbetets skyddsföreskrifter för Slottet och kan enkelt utnyttjas vid applicering av en större anläggning. Det finns redan ett hål i taket för att dra kablage till testanläggningen. Vid kabeldragning till en ny större anläggning finns det därför riktmär-ken att följa och använda sig av. Vad gäller förvanskning av interiör kan man konstatera att en sådan kan genomföras med minimal om ens någon åverkan eftersom det finns stora utrymmen direkt sett under taket där råvinden ligger. Råvinden löper som nämnt runt hela Slottet och står tom från möblemang, kulturhistoriskt värdefulla skikt eller dekorativt måleri. Detta medför att diverse teknisk utrustning med fördel kan placeras där. Vidare finns det också som nämnt toppmodern elutrustning som löper runt hela råvinden som kan användas för kabeldragning. Kablarna löper sedan ner i tomma schakt i huvudborgens hörn som ligger bakom rum som utnyttjas. Dessa schakt var när Slottet byggdes tänkta att agera som rökkanaler vid händelse av brand. Det finns därmed osynliga och outnyttjade ytor och volymer som kan användas och inte skada de kulturhistoriskt viktigaste delarna
av Slottet. Det är också viktigt att tänka på att Slottet är en byggnad som dagligen används.
För att hålla lokalerna arbetsmiljövänliga och för att förvalta fastigheten på ett sätt som ligger i linje med dagens tekniska utveckling bör den här typen av ny teknik testas så att fastigheten även i framtiden kan förvaltas på ett ansvarsfullt sätt . En solcellsanläggning kan bli en viktig symbol och kan bana väg för ett ökat intresse för solceller hos det svenska folket och kan driva på riktlinjer för hur Sverige ska uppnå sina miljömål att år 2040 ha 100 procent förnyelsebar energiproduktion.107
Angående de legala aspekter som måste ses till ska en upphandlingsprocess ske enligt lagen om offentlig upphandling. Statens fastighetsverk har ansvar för att en upphandling sker på korrekt sätt. Vidare är det viktigt att Statens fastighetsverk i sin upphandlingspro-cess gör en bra bedömning om hur stor en anläggning ska vara och vad den producerade energin ska gå till för del av Slottet. De bör också se över möjligheterna att använda sig av någon form av energilagring. I annat fall kan energibehovet endast tillses genom att återgå till användandet av oljepannor för all energiproduktion i händelse av strömavbrott. När väl upphandlingen är klar och det är tid för installation behöver det inte tas till några särskilda säkerhetsåtgärder för installatörerna. Detta på grund av att det finns ballustrad och räcke i samtliga riktningar som förhindrar att någon ramlar ner och skadar sig. Vidare är lutningen på taket så pass låg att det endast finns risk för att halka när taket är täckt av snö eller is. En installation genomförs ändå lämpligen inte på vintern under sådana förhållanden. Det finns således inga hinder vad gäller arbetssäkerhet.
Det finns ett stort stöd för solceller hos merparten av riksdagens partier. Det betyder att det också finns ett brett folkligt stöd. Om en fortsatt utveckling ska ske gällande sol-celler är det av intresse att symboliska byggnader och organisationer som vill visa sig vara föredömen installerar solceller. Det gäller teknisk utveckling och utveckling vad gäller in-stallerad effekt i Sverige. Om Kungen skulle ha solceller på sin arbetsplats stärker detta monarkins varumärke både i Sverige och utomlands. Som det readan har redogjorts för har flera symbolladdade byggnader installerat solceller och flera har för avsikt att installera solceller inom en överskådlig tid. Om Sverige ska vara en del i utvecklingen är det viktigt att den här typen av hållbara beslut fattas. Det faller väl med Kungens valspråk ”För Sverige i tiden”.
107
Regeringskansliet (14/5-17) http://www.regeringen.se/498070/globalassets/regeringen/ dokument/miljo--och-energidepartementet/energioverenskommelse-20160610.pdf
Gällande beviljande av bygglov ska det som sagts ses till om en solcellsanläggning för-vanskar takets estetik och om solceller kan störa närliggande bebyggelse. Vad gäller sol-cellsanläggningens estetik har det redan konstaterats att oregelbundna symmetrier och färgmässiga kontraster bör minimeras. Detta för att solcellerna ska smälta in så bra som möjligt i takplåtens färgskala. Vidare kommer solcellsanläggningen inte att synas från mar-ken och det blir därför enbart relevant om anläggningen sticker ut sett från omkringliggande byggnation i höjd med Slottet eller om anläggningen syns på håll från Stockholms höjder. Gällande frågan om en anläggning stör omgivningen kan två huvudsakliga aspekter lyftas fram. Den ena är om anläggningen stör ljudmässigt. Det kan dock konstateras att en sådan avvägning inte kommer att vara relevant då en solcellsanläggning i regel oppererar ljudlöst. Den andra aspekten är den om solljusets reflektion. Det är intressant ur det perspektivet att solljuset kan blända människor i omkringliggande bebyggelse i höjd med Slottet. Sol-cellsanläggningen kan också blända flygplan som är på väg till närliggande flygplatser. Det löses lämpligast med befintlig teknik såsom antireflexbehandling av solcellerna. Det finns således heller inga hinder vad gäller att bygglov beviljas. I och med att regeringen vill slopa bygglovet finns det också en möjlighet att bygglovsprocessen inte behöver beaktas. Det är också viktigt att se till det faktum att i och med att det har konstaterats att en solcellsanläggning genererar ett stort symbolvärde kanske det inte är en bra idé att göm-ma anläggningen. Det kan vara bra att anläggningen syns för de turister som varje dag besöker Stockholms slott. En solcellsanläggning bör installeras och sedan fortsatt generera symbolvärde för inblandade parter.
Solceller kan anses vara en miljömässigt hållbar investering eftersom all producerad energi är förnyelsebar. En solcellsanläggning kräver dock en omfattande investering. Både vad gäller ekonomi, men också vad gäller utbildning av Statens fastighetsverks förvaltare som ska underhålla en solcellsanläggning. Vad gäller ekonomin kan det efter en simpel kalkyl konstateras att en solcellsanläggning kostar närmare 8 miljoner kronor. En fullskalig sol-cellsanläggning, som täcker all möjlig takyta om 4 470 m2 har dock potential att spara 675 000 kronor årligen i elkostnader. Det medför en relativt kort återbetalningstid som kan jämföras med typisk tidsmässig hållbarhet för vanliga solcellsanläggningar på marknaden om 25-30 år.
ge-nomförs. Dels har Hovet och Statens fastighetsverk gått ut i media med att det sedan några år tillbaka pågår en förstudie för solceller, dels för att Statens fastighetsverk har överlämnat gåvan att en anläggning ska bli av till Kungen. Det ter sig därför lämpligt att förstudien snart lider mot sitt slut och att installation genomförs. Med anledning av nyli-gen avslöjande av en korruptionshärva i Statens fastighetsverks ledning och avskedandet av generaldirektör skulle säkerligen också Statens fastighetsverk gynnas av positiv renomé och stärkande av deras varumärke som statlig myndighet.
11 Slutsatser
Som konklusion kan det konstateras att det finns alla förutsättningar för att en installation av en solcellsanläggning på Slottets tak ska genomföras. Tekniska, antikvariska, legala och politiska randvillkor har setts till. Det finns ett brett folkligt stöd för solceller och en instal-lation ligger därför rätt i tiden. De antikvariska hinder som måste ses till kan övervinnas genom att använda den befintliga testanläggningen som riktmärke och genom att använda dolda befintliga ytor och volymer i anslutning till tak samt rökkanaler. Kungen och Hovet samt Statens fastighetsverk gynnas av det möjliga symbolvärde som en solcellsanläggning kan medföra, och Slottet blir banbrytande för den omställning till förnyelsebara energikäl-lor som krävs för en hållbar utveckling. En solcellsanläggning på Slottets tak kan också medföra fler reformer för att underlätta legal och teknisk utveckling av solceller så till vida att en eventuell solcellsanläggning kommer att generera uppmärksamhet och politiker har därmed möjlighet att använda Slottet som exempel när de driver opinion.
Vad gäller tekniska slutsatser kan det konstateras att en maximal yta om 4 470 m2 kan beläggas med solceller. Enligt fysikaliska beräkningar skulle en anläggning med solpane-ler om 15 procent verkningsgrad generera cirka 500 Mwh elektricitet årligen. 500 MWh skulle täcka Slottets behov av energi för uppvärmning och kylanläggningar. Överskottet av energi skulle kunna lagras med batteri- eller vätgascellslösning och användas till back-up drift alternativt försörja en annan del av Slottet. Det kan konstateras att den norra längan genererar mest energi och att den norra samt östra längan producerar elektricitet året om. Det senare är inte fallet för den södra och västra längan.
12 Referenser
12.1 Litteratur och tidsskrifter
Castañer L. Markvart T. McEvoy A. Solar cells. Facklitteratur, Waltham USA 2013. (ISBN 978-0-12-386964-7)
Gasiorowicz S. Quantum physics. Studentlitteratur, USA 2003. (ISBN 978-0-471-05700-0)
Green M. A. Solar cells. Studentlitteratur, University of New South Wales 1998. (ISBN 0-85823-580-3)
Green M. Solceller. Studentlitteratur, Gdynia, Polen 2002. (ISBN 91-7332-987-8)
Gombert A. Rau U. Wehrspohn R. B. Photon Management in Solar Cells. Facklittera-tur, Weinheim Tyskland 2015. (ISBN 978-3-527-41175-7)
O’Regan B. Grätzel M. A low-cost, high-efficiency solar cell based on dye-sensitized collo-idal TiO2 films Nature 1991, 353, 737
Riksantikvarieämbetet Skyddsbestämmelser för statliga byggnadsminnet Stockholms slott, Tre kronor 1, Stockholms stad och län, 2016-08-29, Dnr 3.4.3-4350-2008
Shockley W. Queisser H. J. detailed balance limit of efficiency of p-n junction solar cells Journal of applied physics. 1961, 32, 3, s 510
The German Solar Energy Society. Planning an installing photovoltaic systems. Facklit-teratur, Abingdon, Storbrittanien 2013. (ISBN 978-1-84971-343-6)
Wolf L. E. Nanophysics of Solar and Renewable Energy. Facklitteratur, Weinheim, Tyskland 2012 (ISBN 978-3-527-41052-1)
Würfel P. Physics of Solar Cells. Facklitteratur, Weinheim, Tyskland 2009. (ISBN 978-3-527-40857-3)