Betydelse av deltagarnas involvering

Filmen som en form av berättelse har makt att undermedvetet påverka mottagarnas uppfattning beroende på grad av involvering. Det kan vara svårt att påvisa hur involverade deltagarna var i filmen och hur dess involvering kan ha stärkt eller försvagat betydelsen av tolkningarna eftersom filmvisningen skedde individuellt. De känslor som möjligtvis uttryckts i form av skratt eller ilska

av deltagarnas involvering, kunde ej tas med i beaktning eftersom fokusgruppen skedde via zoom. Dock kan man med hjälp av frågor gällande deltagarnas involvering få en inblick i hur involverade deltagarna tycktes vara. Deltagarna påvisade att de upplever en viss känslomässig involvering i filmen, med hänvisning till deltagare E:s citat:

Deltagare E: “[...] man blev ju förbannad på Nicks morsa hela tiden, man satt ju och var skitarg

och bara ville att hon skulle acceptera Rachel, Så man var ju väldigt känslomässigt involverad. Man ville ju verkligen att det skulle gifta sig och bli bra till slut typ”.

Resten av gruppen höll med Deltagare E, vilket tyder på en viss involvering och känslomässigt engagemang i filmens narrativ. Zacks (2015) studier om hur film kan påverka människors känslobeteende i form av ilska eller glädje, stärker de också det faktum att deltagarnas påvisade en viss involvering i filmen utifrån citatet. Detta kan kopplas till studien av Yang et al. (2017) som kom fram till att ju högre involvering i filmens narrativ, desto mer ökar tittarnas intresse för platsen som visas i filmen. Det förklarar även att deltagarnas involvering i filmens narrativ kan ligga till grund för deras intresse att besöka Singapore, som uttrycktes under fokusgruppsessionen.

Deltagarnas tolkning om att Singapore är ett land med rika invånare och en tydlig ekonomisk hierarki är ett budskap som deltagarna anser sig förlita på. De är övertygade i den grad att de skulle kunna tänka sig använda sig av informationen för att beskriva karaktäristiska drag om landet för någon annan. Det betyder att deltagarna skulle kunna tänka sig att använda dessa tolkningar när de presenterar fakta om Singapores egenskaper i vardagliga samtal.

Fokusgruppen påstod att filmen låg till grund för deras kunskapsinhämtning om Singapore, på grund av att filmen bär ett visst ansvar för att representera Singapores kultur i Sverige. Även om deltagarna uttrycker en förståelse för att sanningen är aningen förfinad i filmen angav de att de förlitade sig på de flesta intryck om landet. Exempel på detta är intryck gällande den hierarkiska strukturen, rikedomen och vikten av traditioner. Deltagarnas övertygelse av intrycken baserade de på att filmen bär ett större ansvar för att representera Singapore, än filmer som exempelvis utspelar sig i USA. Deltagarna menar att Singapore är geografiskt distanserat när det kommer till nyhetsrapportering, vilket kan förklara varför deltagarna förlitar sig på intrycken gällande Singapore i filmen. En annan förklaring till deltagarnas övertygelse av informationen kan vara filmens narrativ. Enligt den berättande transportteorin kan en individ bli mycket mottaglig för informationen som presenteras i den virtuella värld som skapas med hjälp av narrativet (Gerrig, 1993). Om deltagarnas involvering är hög kan kunskapsinhämtning till viss del ske undermedvetet (Green & Brock 2000; Green et al., 2004; Sestir et al., 2010). Utifrån den berättande transportteorin kan deltagarnas grad av involvering kopplas till varför man väljer att förlita sig på information som presenteras i en källa i form av fiktiv film.

8. Slutsats

I denna del sammanfattas studiens resultat. Texten syftar att besvara studiens frågeställningar och uppsatsens slutsatser konkretiseras nedan i sammanfattningen. Till sist presenteras ett avsnitt om framtida forskning.

Att sponsra en film i syfte att främja sitt nationsvarumärke behöver inte nödvändigtvis förknippas med filmens narrativ (Yang et al., 2017), men för en geografiskt distanserad publik kan det göra att informationen inhämtas av större vikt. Det kan bland annat bero på vad deltagarna själva angav; att information gällande Singapore inte uppmärksammas likt vissa andra länder i annan svensk media. Svenska studenter som inte besökt Singapore förhåller sig relativt distanserade till det singaporianska samhället, vilket kan förklara varför de inhämtade informationen gällande landet i filmen likt fakta eller kunskap. För en annan publik med mer förförståelse och egna erfarenheter av landet kan det möjligtvis vara lättare att förhålla sig distanserad till informationen som visas och inte förlita sig på den lika starkt.

Filmen har i synnerhet förstärkt deltagarnas uppfattningar och tolkningar gällande Singapore utifrån de olika dimensionerna i Anholts nationsvarumärkesmodell. Det har i sin tur konstruerat en varumärkesimage hos deltagarna. Vad som genomsyrade tolkningarna utifrån dimensionerna av Anholts varumärkesmodell är landets ekonomiska förutsättningar, hierarkiska ordning och traditioner och kultur. Gruppen angav att de till större del förlitar sig på tolkningarna om att landet har en stark ekonomi med rika invånare samt att makt och respekt är beroende av bakgrund och tillgångar. Att deltagarnas involvering var relativt hög går att anta utifrån den berättande transportteorin och deltagarnas svar under fokusgruppen. Nedan presenteras en sammanställning av deltagarnas tolkningar.

(1) Kultur och tradition: Kultur och traditioner uppfattade deltagarna vara av vikt i landet, men att dessa var något förlegade och vissa traditionsenliga ritualer kunde deltagarna ej identifiera sig med. (2) Turism: Deltagarna tolkade filmens porträttering av invånarnas glamorösa liv som ett ouppnåeligt ideal för en som turist att få uppleva. Det var också en av anledningarna som de fick en starkare dragningskraft till scener som påvisade ett snarare normalt liv. Deltagarna upplevde att man behövde mycket pengar för att kunna resa till Singapore. (3) Invånare: Deltagarna upplevde den starka ekonomiska hierarkin som något skrämmande och att respekt var beroende på ens ekonomiska förutsättningar istället för huruvida man är en bra person eller inte. (4) Investering och immigration: Deltagarna upplevde att landets miljö genomsyras av välfärd, modernitet och framväxt. (5) Styrning: Deltagarna påvisade en viss förvirring kring reglering i landet. Vissa scener överensstämmer inte

med de kunskaper som deltagarna hade sedan tidigare. Därav påvisade deltagarna viss ovisshet kring huruvida tolkningar gällande reglering stämde eller ej.

Gruppens intresse för att besöka landet påvisades öka till viss del efter att ha sett filmen, vilket tyder på STB lyckats uppnå deras mål om att öka intresset för turism. Gruppen påpekade däremot att kulturen som presenteras i filmen känns ouppnåelig att få uppleva som turist. Det som lockade främst var kulturerna som sattes i kontrast till den lyxiga, till exempel matmarknaden. Vissa av gruppens tolkningar stämmer dock inte helt och hållet överens med Singapores varumärkesidentitet, såsom uppfattning gällande ekonomisk hierarki, dyra livsstilar och arroganta attityder. Deltagarna baserade dessa tolkningar på filmens narrativ och karaktärer, något som möjligtvis krockade med Singapores budskap gällande nationens varumärke. Deltagarna upplevde Singapores samhälle som ouppnåeligt och till viss del exkluderande för dem själva, på grund av ekonomiskt kapital. Det samhället är något som inte existerar i samma utsträckning i Sverige, vilket kan vara en anledning till varför deltagarna hade svårt att identifiera sig som turist i landet. På grund av kulturella skillnader krockade vissa av dessa tolkningar med filmens innehåll gällande Singapore. Det är dock av vikt att påpeka att varumärkesimage skapas av en persons individuella tolkning och uppfattning av hur ett land porträtteras (Anholt, 2007). STB:s slogan Passion Made Possible går att tolka på olika sätt utifrån individuella passioner, förutsättningar och bakgrund. Skildringar mellan varumärkesimagen och varumärkesidentitet är beroende av avkodaren.