Denna studie har bidragit med kunskap om upplevelser av uppdraget som jourfamilj. I arbetet med studien har flera aspekter av uppdraget som jourfamilj, värda att vidare undersöka, uppdagats. En av de kanske centralaste sakerna att ta fasta på från denna studies resultat är att samtliga familjer någon gång haft tankar på att avsluta sina uppdrag som jourfamilj. Utifrån denna studie kan inte generaliseringar göras över om detta förekommer hos andra
jourfamiljer. Huruvida dessa tankar uppkommit hos fler jourfamiljer, och i så fall anledningar till varför familjerna haft och får tankar på att avsluta sina uppdrag, är någonting som vidare bör undersökas. Detta för att få kännedom om hur socialtjänsten och kommunerna kan arbeta förebyggande och på så sätt undvika både att familjerna får dessa känslor och att de avslutar sina uppdrag. Hur ska det bli möjligt att locka fler familjer till likande uppdrag om man inte kan behålla de familjer som redan finns? Andra prioriteringar kanske behöver göras, och mer resurser kanske måste till? Eftersom att det finns en brist på jourfamiljer är det viktigt att behålla dem som redan finns.
Någonting att vidare undersöka är också hur föräldrar och släkt till de placerade barnen upplever sin situation, detta för att veta hur och vilket stöd de skulle önska och behöva. Det som beskrivs som en av de jobbigaste sakerna med uppdraget för jourfamiljerna är att hantera barnens anhöriga. Jourföräldrarna upplever det ibland som att det inte bara är ett barn som blir placerat, utan en hel släkt. Det är många människor som berörs av en placering. Att vidare undersöka om detta känns igen av fler jourfamiljer och att utveckla mer stöd åt de placerade barnens familjer och anhöriga är någonting som kanske behövs.
Resultaten från denna studie kan användas av kommuner vid rekrytering av nya jourfamiljer, i avseende att beskriva uppdraget och dess innebörd. Resultaten kan också vara vägledande för kommunerna vid utformning av stödet till jourfamiljer, då studien har visat på vad som beskrivs som besvärligt och jobbigt med uppdraget.
32
7. Referenser
Andersson Sundberg, Marina & Hansson, Kristina (2005) Sex jourföräldrars upplevelser av sitt arbete – samspelet med socialförvaltningen, det placerade barnet/ungdomen samt de biologiska föräldrarna. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cox, Mary Ellen, Cherry Donna & Orme, John (2010) Measuring the willingness to foster children with emotional and behavioral problems. Children and youth services review, (33) s.59-65.
Daniel, Ellice (2010) Gentle iron will: Foster parents’ perspectives. Children and youth services review, (33) s.910-917.
Duerr Berrick, Jill (2009) Quality foster care: My home for now. I Jill Duerr Berrick Take Me Home: protecting America's vulnerable children and families (s.83-103) New York: Oxford University Press.
Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2006) Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur.
Höjer, Ingrid (2001) Fosterfamiljens inre liv. Institutionen för socialt arbete. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Israel, Joachim (1999) Handling och samspel. Ett socialpsykologiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag Ingvar (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring- introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Sofie, Bergmark, Åke & Lundström, Tommy (2006) Tonåringar som inte kan bo hemma - En utvärdering av jourhemspoolen i nordvästra Stockholm (Rapport 2006:2) Ockelbo: Centrum för kunskapsutveckling i praktiken i Stockholm.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Simonson, Jakob (2010) Familjehemsbristen dyr kommunal affär.Gotlandsallehanda, publicerad 2010-08-06. [Elektronisk resurs] Hämtad: 2011-12-20 från
http://www.gotlandsallehanda.com/ga/artikel.aspx?articleid=6185774
Sonelius, Jessica (2009) Jourfamiljer sökes i Jönköping. Sveriges Radio, Nyheter P4 Jönköping. [Elektronisk resurs] Hämtad: 2011-12-20 från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=3237311
SFS (1949:381) Föräldrabalken
33
SFS (1990:52) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga
SFS (2001:453) Socialtjänstlagen
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. ISBN: 91-7307-008-4 Tryck: Elanders Gotab.
Vinterhed, Kerstin (1985) De andra föräldrarna- om fosterföräldrars förhållningssätt till fosterbarn. Stockholm: Skeab Förlag AB.
von Wright, Georg Henrik (1963) Norm and action. London: Routledge & Kegan Paul.
von Wright, Georg Henrik (1983) Practical reason. Oxford: Basil Blackwell.
34
Bilaga 1
Intervjuguide
- Hur kommer det sig att ni valt att ta uppdrag som jourfamilj?
- Hur fick ni information om det?
- Är det bådas uppdrag?
- Hur länge har ni varit jourfamilj?
- Har ni någonsin funderat på att sluta? Varför?
- Hur länge tror ni att ni kommer fortsätta?
- Vad innebär det att vara jourfamilj?
- Vad är ert uppdrag?
- Hur ser ni på det ni gör?
- Vad händer när ni får ett uppdrag hur går det till?
- Tidsmässigt- Är ni alltid på ”jour”? Har ni ledigt från det någon gång? Har ni andra arbeten?
- Hur påverkas vardagslivet av att ni är jourfamilj?
- Hur ser en vanlig dag ut?
- Har något förändrats sedan ni tog uppdraget? Vad?
- Frihets mässigt, hinner ni med någon egen tid i vardagen?
- Hur upplever ni uppdraget?
- Är det som ni hade föreställt er?
- Hur påverkas par relationen, barn relationen(fosterbarn, egna barn), relationer till släkt och vänner av uppdraget?
- Hur laddar ni upp och förbereder er för nästa uppdrag? Hur orkar ni?
- Vad upplever ni som negativt/jobbigt med uppdraget?
- Vad upplever ni som positivt/kul/glädjande med uppdraget?
35
Bilaga 2
Hej! Uppsala, 12 oktober 2011
Mitt namn är Nina Olsson, jag är socionomstudent vid Uppsala Universitet och går just nu på termin 7. Det innebär att jag nu i höst kommer att skriva C-uppsats som en avslutande del i utbildningen. Det huvudsakliga syftet med min uppsats är att få en inblick i hur jourföräldrar ser på sitt uppdrag samt varför de har valt att vara jourfamilj.
Jag har fått era kontaktuppgifter genom Ingalill Lindholm familjehemssekreterare på
familjehemsenheten i Uppsala. Jag vill börja med att säga ett stort TACK till er för att ni vill ställa upp för en intervju! Intervjun kommer att äga rum i mitten av november, tid och plats kan vi bestämma tillsammans.
Jag kommer i början av november att återkomma med mer information om uppsatsen och om hur intervjun kommer att gå till samt hur lång tid den kommer att ta osv. Jag vill nu först Tacka er för att ni vill ställa upp samt berätta ungefär när intervjun kommer att ske. Har ni några frågor kring ert deltagande eller kring uppsatsen är ni välkomna att höra av er till mig via e-mail eller telefon.
Vänliga hälsningar Nina Olsson
e-mail: XXXXXX tel: XXX XXXXXXX
36
Bilaga 3
Hej igen! Uppsala, 3 november 2011
Här kommer som utlovat mer information om den c-uppsats som jag ska skriva, samt om den intervju med er som kommer att genomföras och användas som underlag för min uppsats.
Syftet med min c-uppsats och vad jag hoppas uppnå med den är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de har valt att vara jourfamilj. Frågeställningen i uppsatsen kommer att vara:
- Hur beskriver jourföräldrarna sitt uppdrag?
- Hur påverkas det egna vardagslivet av att vara jourfamilj?
- Hur kommer det sig att familjen tagit detta uppdrag?
Utifrån syftet och frågeställningen kommer jag sedan att utforma frågorna till intervjun med er. Jag beräknar att intervjun kommer ta ungefär 40-60 minuter och den kommer att spelas in.
Detta för att det som sägs i intervjun ska uppfattas korrekt. Materialet från intervjun kommer endast att användas som underlag för min c-uppsats. Ert deltagande är helt frivilligt och ni kan välja att avbryta intervjun när som helst. Jag kommer i den färdiga uppsatsen att koda era namn och så långt det är möjligt avidentifiera er. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och efter att mitt arbete med uppsatsen är slutfört kommer allt intervjumaterial att förstöras.
Mitt önskemål är att intervjun kan äga rum vecka 46 eller 47. Jag kommer att kontakta er i mitten av vecka 45 så att vi kan bestämma tid och plats för intervjun tillsammans. Har ni frågor kring ert deltagande eller kring uppsatsen är ni välkomna att höra av er till mig via e-mail eller telefon.
Vänliga hälsningar
Nina Olsson
Socionomstudent, Uppsala universitet e-mail: XXXXXXX
tel: XXX XXXXXXX