Betydelse av lärarens roll och ledning

LA önskar att grupparbetet skulle fungera utan hans närvaro, att eleverna skulle kunna ta det ansvar som krävs och hjälpa varandra så att uppgiften blir löst. Även Olsson (2000) förklarar att gruppen måste vara självgående i så stor utsträckning som möjligt, även om hon tillägger att läraren måste finnas med. Under intervjuerna framkommer det tydligt att läraren behövs. Ett par av lärarna nämner bland annat att deras roll under grupparbetets gång går ut på att stävja konflikter, ge respons på frågor och tips på hur de kan gå vidare. Vi menar att det här har sin utgångspunkt i att eleverna befinner sig i skolår 1-6 och därför inte klarar att ta ett så tungt ansvar som vi anser att det innebär att grupparbeta helt utan lärarens närvaro. Vi förstår den önskan som LA uttrycker om att grupparbetet skulle fungera utan hans närvaro som att han vill att eleverna successivt ska ta mer ansvar och bli självständigare. Vidare menar Olsson att läraren inte bör vara mer aktiv än vad som krävs och därför eventuellt vara mer styrande och som mest aktiv i inledningen av ett grupparbete. Hur aktiv ska då läraren vara? I intervjun med LC framkommer det att hon är inblandad i många moment som har med lösandet av uppgiften att göra. Vi menar att LC i vissa fall kan behöva ta ett steg tillbaka i vissa moment, exempelvis för att låta gruppmedlemmarna hjälpa varandra. Däremot anser vi att LA tycks ha funnit en god balans i sin inblandning i grupparbetet. Han talar till exempel om att nysta i barnens intresse för att på så sätt få dem att tänka själva och komma vidare i sitt grupparbete.

Beträffande lärarnas syn på sin egen ledning framkommer det att lärarna agerar olika i olika situationer samt i olika skeden av ett grupparbete. Svedberg (2007) redogör för de olika ledarstilarna, den auktoritäre, den demokratiske och den abdikerade ledaren, som Lewin studerat. Vi menar att växling mellan olika ledarstilar kan ske såväl medvetet som omedvetet i ett grupparbete. Ett exempel på att medvetet förhålla sig till en viss ledarstil i en situation är då LB talar om att hon inte alltid ingriper vid konflikter i grupparbeten. Detta då hon har samarbete som grupparbetets syfte. Hon väljer att inte kliva in och styra upp situationen utifrån, vad som kan tolkas som, en auktoritär ledarstil. Istället låter hon eleverna lösa situationen själva. Vi menar att den passivitet som LB visar upp i denna situation lätt kan göra att hon framstår som en abdikerad ledare. Dock har LB klara mål och intentioner, vilket vi anser gör att hon går att klassificera som en demokratisk ledare. Ett exempel på att omedvetet förhålla sig till en viss ledarstil i en situation är då LA uttrycker att han får växla mellan ledarstilar beroende på i vilket skede gruppen befinner sig i och hur mycket ledning gruppen behöver, vilket även är något som Nilsson (2005) belyser. Det här tolkar vi som att LA, vid

intervjutillfället, är medveten om att han växlar mellan ledarstilar, men att växlingen sker oreflekterat och per automatik i den givna situationen.

Granström och Einarsson (1995) förklarar att skolan länge varit dålig på att lära eleverna att grupparbeta på ett konstruktivt sätt. Vi undrar dock om lärarna själva vet vad det innebär att grupparbeta på det sätt som Granström och Einarsson beskriver? Dessa tankar grundar sig främst i intervjuerna med LB och LC, där de båda informanterna upplevdes som aningen ovana med att formulera sina tankar och idéer kring användandet av grupparbete som arbetsform i ord. Enligt vår mening bör läraren ha en kunskap om vad grupparbete handlar om och vilka aspekter som är betydelsefulla för att grupparbete ska fungera som en god arbetsmodell i skolan. Först när läraren har en uppfattning om detta möjliggör det för eleverna att tillägna sig kunskap om att grupparbeta. I enlighet med Granström och Einarsson menar vi att lärarna måste öva eleverna i att grupparbeta eftersom det i större utsträckning möjliggör att grupparbete fungerar som en god arbetsmetod i skolan.

Vi finner att lärarna i undersökningen har lätt att nämna problem som kan uppstå i samband med genomföranden av grupparbeten, i synnerhet LD. Kan det vara så att dessa problem kan leda till att lärare använder sig av grupparbete som arbetsmetod i mindre utsträckning, eller att de undviker att ens använda sig av det över huvud taget? Vi upplever, framför allt efter intervjun med LD, att grupparbete kan vara något som lärare så att säga ”klämmer in” i undervisningen för att de känner att de måste. Om så är fallet har vi lätt att koppla till att detta går ut över lärarens roll och ledning. Med detta menar vi att då lärare känner att de måste ha grupparbete för grupparbetandets skull sker planerandet och förberedandet utan tillräcklig reflektion, vilket kan leda till mycket extra jobb för läraren i ett senare skede. Vi tycker att grupparbete som arbetsmetod ska finnas med som ett regelbundet inslag i undervisningen, då ett regelbundet användande av grupparbete kan skapa en progression hos såväl läraren som eleverna då båda parterna genom övning blir mer förtrogna med grupparbete som arbetsform. Att LA upplevdes som den av informanterna som var mest van vid att använda sig av grupparbete som arbetsmetod vill vi mena har att göra med hans idrottsutbildning och erfarenhet att undervisa i ämnet Idrott och hälsa. Vi menar att grupparbete som arbetsform är centralt och vanligt förekommande inom det skolämnet. LA möter dagligen de moment som ett grupparbete innehåller och som de andra lärarna, främst LD, uttrycker som svåra. Vi syftar här exempelvis på hur grupper ska sättas samman, vilken storlek de grupperna ska ha, att stävja konflikter och motivera gruppmedlemmarna.

Enligt vår mening går lärarens roll och ledning under ett grupparbete ut på att ge eleverna möjligheter att lära genom att ge dem organisatoriska villkor, så som gruppsammansättning och gruppstorlek. Dessutom måste läraren presentera en uppgift som är inspirerande, intresseväckande och utmanande. Läraren har därtill en viktig roll i att finnas tillgänglig och stötta eleverna under arbetets gång. Utöver detta måste läraren ta ansvar för att eleverna får möjlighet att lära sig hur planering och kommunikation går till i en gruppsituation, det vill säga hur grupparbete som arbetsform fungerar.