~~:..:~~,..:(~~ t:-rygg:;~ :Jpp och ':J:?.-rc.n1~fi\·:1:-s 1 samo.,;erkar·.
;-q-?.!l.-t;i Wkr1i~i?~ O-:ii arwdndai~ Sv~::-;g;:· ha; OC~:5;;
s.:;,2Hr~~ sig ?•i va:k:is,1~-Can:lf: pus~~ie;:' vaJ gc~fl:x ti=bet~(~=::ts0rnas (1r9on0:rnsh5 stan:J;_1rd. i ~Rndet
~n:·;~ 3'..-on~;erad8 1::.justmöreta~~. r;Ld. E-HI
:ele-~~C/T1i7'.Un1kat1on:::mdustri av teKnis~; värld3k!3ss.
Ytteriigate kompetens behövs
Der1 nyR rE-~-riOiogin får 1,rtta1J:;iart.: kraft av st.:Jra ut-v~cf~.!:ng~~!r\Sö!S<:)r i tiertalet store 1r.dustn!cinde:-.Orn Svt:Fiot; också : frarnt1::i=2.•r skal! ara btsta n·,.,.·tt?. av
!r.:o;ri1äti-::>nsteknologi:\ måste v1 upprätthå.iia vår kornpe~ens o~:h tntc- tvinaas nii oass1va mvttagare av Jtiii~osr: teknologi. På vissa'p:.mkter bör fö<·
hå\\a!ldena ~öro?..nras. så att Sverige kar, bf+~åHa mö1l1g11eten att behärska den nya teknologin.
Utt;i!dnmgssyswrnet har idag inte t11!räcio:!ig kapa-cao: tör att fylla behovet a·v specialister. Förandring-a: i utb1laningen är också nådvand1ga for att höja der. aiimänna kunskapsnivån 1 1anaet.
På er iåtal områoen ligger svensk forskning i klass med den internationell forskningsfronten. Detta ar näavändigt för att delta i det internationella
forsk-~w1~::.:utDf!f:t. E~ !Jrt)Gct!1:r.~ av h':·;i::pet·?ii.~--~~ De-t?å'~·~, f:::~ :~:n ~.~2:-~:2 vi:.-: i;•tsrn~!f(~r!~:ila ~:c"1Y.ur~en~
krr~f1
D~! iö:-stc~g s~·c.-r:g? s!-'.f:ff~.n st~; när dt:;r qri!ier erg:·-nc·r113k L!l!"U5!Ping n:cis.varas c:i,..1nu in~B a:..' r-10!-svarande fr3;ng2!rigar .ts; :.Je~ gbller c:nvånl1a~-·
a11oasr.r!d progro:T1Vi\r2. ''mjuKvaruergonL\mi"·
För aH SDrnhäile o:::~i r:iiringsl~v s~~ail t<ur;na utnynja cien nya. :(frnir.en pa bäst;:: s.8.tt Kravs t~tveck!in9$
ir1satse: av såcan ::irr.fattn1c:g oct: bredd an del
;,nappast är meningsful!t fbr t.•nstaY.c. a~tOrer att Sjalva. oriva utvecklingen I många tancJe~ har man dragit. konsekvenserm, av detta och startat stora program. dä; sanwerkan rnellar1 ol:ka aktö•er ä:
centrala moment.
Även r Sverige är sådar, sam,erKan en förutsättning tOr an få basta utbyte ur t1llgängiiga resurser. Ett nmicnela 1nt0rrnationsrnknolct<_;!prograrn sl-..ull?. vara ett satt atl de!s samordna o!ika 5tatiiga insatser med varandra och med 1naustnn. Oeis stimulera ytterligare industriellt samarbete.
---···---Uppdraget
8(;t1ovet att samordn<> samnä!!<o:ls im;atser inom ir1·
lormaticns1ekno1ogin har grad~is vuxi~ ira;-n mot bakwuno av den internationella tekr,iskR utveck-lingen och de behov som gjort sig påm•!1cta i S·.tzrige.
Utredningar på dataområdet
Datateknikens ro!! för samhäl!ets utvecklina och säkerhet, dess genomg~ioande återverknir;gar på näringslivet och på människors arbete blev ett vik-tigi inslag i den allmänna debatien under slutet av 1970-talet. Ett flertal utredningar initierades. b!.a.
sårbarhetskommitten, data- och elektronikkommit-ten. dataeHektutredningen, informat1onsteknologi-utredningen och elektronikindustriinformat1onsteknologi-utredningen.
Samtidigt tillsattes oatadelegationen, och data- och elektronikfrågorna gavs allt större vikt inom liera myndigheter.
Ökande forskning och utveckling
Den internationella utvecklingen av tekniken under samma tid föranledde STU att kraftigt öka insatser-na inom b\.a. mikroelektronik, informationsbehand-lmg och användning av informationsteknologi i verk-stadsindustrin. Dessa satsningar görs för att bevara den internationella konkurrenskraften och samtidigt tillgodose samhällets långsiktiga behov av forsk-ningskompetens.
Mikroelektronikprogrammet
Från industrin kom under 1982 informationer som . tydde på att Sverige löpte risk att tappa· kontakten med den internationella utvecklingen på rriikro-elektronikområdet, trots de ambitiösa satsningar som gjorts. Därför utarbetades ett förslag till ett nationellt mikroelektronikprogram. Programmet planerades av STU tillsammiins med UHÄ, NFR, FMV, televerket och berörda' Industriföretag. Det avsåg endast komponentteknologi, men i program- . skriften skissades också ett vidare program, som · skulle behandla systemuppbyggnad och använd··
ning av informationsteknologi. ·
Riksdagens beslut
STUs förslag blev underlag för en proposition, som antogs av hästriksdagen 1983. I samband med riks-dagsbehandlingen uttalade riksdagen att ett förslag till samlat program i enlighet med det skissade
borde presenteras under hösten 1934.
Riksdaaer; framhöll därvid" ... önskvärdheten av bala.ns i de framti::ta statliga insatserna på informationsteknologins område. Statens insatser avseende systemteknik, programme-ringsmetodik och relationsfragor bör således anpassas till de planerade insatserna på kompa·
nentområdet i sy!le att möjliggöra en motsvaran-de utveckling. Detta bÖr enligt utskottets mening beaktas vid prövning av anslagen till bl.a. STU under de kommande budgetåren."
Regeringens uppdrag
Mo~ bakgrund av riksdagens utialande upp(ättade regeringskansliet en PM, som gav strukturen åt ett nationellt informationsteknologiprogram med ansvaret fördelat mellan 15 statliga myndigheter.
Regeringen uppdrog i juni 1984 åt ASF; STU och UHÄ att efter kontakt med övriga be.rörda myndig-heter sammanställa underlag till ett förslag om et1 samlat program. Ett program som i princip skall
~yrr:mas 1norn r:e~ ansiag och rarnar som står t1i; Lir-fogande för de tierörda rnynd1g:1eternc:.. De! förut··
satts upp8elas t blocke~ rT:i~~rceiektranrK, syst"3m-te::Knik oc:-, 1nfcn:1a.t1o:istekr.o!ug1ns an'.18.naning.
Planeringsarbetet
P:aneringsarbetet ha; ietts av en samordningsgrupp med representanter från ASF. STU oct-1 UHÄ. Ett stort antal personer från de övriga 12 myndighetw-na har enqaqerats. och preliminärt materia! har skickats på remiss till ett hundrata: berörda företag, organisationer och forskare.
Det genomförda planeringsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området.
många fall har kartläggningsproblem uppstått genom att 1nsatse' riktade mot informations-teknologin i stor utsträckning ligger invävda i annan verksamhet. vilket gör en ekonomisk särredovisnmg mindre lämplig. Mår1ga presenterade kostnade; och
•;olymuµp~if!er E;r däd~~~ Llp;-;s~.a;:rrnngar mea varierande prects~on. Genomgiinger: v:sur 2H staten redan t!narisierar en t;red verksamhet. som pf!
varieranas sa.H kan anknytas till mfcrmutions-1eknoi.:ig101.
Det presenter aae unde1 :öget ger en överb!ick bv~:
denna pågående verksa~i:~e! och därigenom ges
s~örre rro.bi\igheter att samnrdrra 0ii~.ri insatser inom utbiidni11g. iors~nmg och tekrnsk utveckling.
Därigeno;-11 ~an oåde ti!lverkare ocr. användare inom inTcrmattonstekr.ol~Jg!n goras bättre rustade at'. utnyttja den r1yi! teknologin.