Uppskattad ornla:tn!ng av forskning och utveckling inom intormationsteknologiområdet Utveckling ev inforrnalionsl<>knolog;
- Elei~~rerm::r:'.1ustr1r,
Arsverke:n 1983
E PD8-r:1vcte~r1;n9a~ i:-iom ;:;t;emi:~~ scV.!-:..~r Televerket. FMV FOA ;:r-:t;. F-F\/ i'Pii Verksamheter prirnart inril-.1:ie1e på användning av informationsteknologi
1 O~JO
. 300
][JQ
: 300
• •• J Verk:;tadsincusrn,·i. c··n~1uktio~issy~tfrr) 1 3~U
H Ver~;stads1ndu~:~ir=. rnir;rc\€leK;r0rnk oct~ sy'.-::rn:TiP.kn1H. 1 p:o•j:.•kH:: • (;{i{l i O· .. rig 1ne1ustr1el! orodukl!on rn rr. 450
J Banker. försai.-.r1r!gsbn1:ig 1~)i_/
K Kon5ulter tjänster ! övnq1 Myndigheter ocn aftarsve'"
M Kommuner ocr. l~ncis~rng
Forskning vid högskolor och vissa institut N Kom::mner.tteknolog'
0 Systemte~nik P T1!1ampn1n;;ar
Q Grundlagqil~a~ 'drCJ!sann:ngar och kcnsekver,se:
400
25~)
~00
200 30;) 500 100
- Tillväxttakt 25 ~~
10 400
1500 ., 12000
3 300
350 • 3 500
1 000 Summa 16 500
18.400 Mkr 22.900 Mi11 13.320 Mkr 14.390 - Handetsbalans +1.070 Mkr
lnternatio11ell översikt
Ynry high speed l<:lilgrllhX!c:ircul!s .
!"<)·,n.n:1~;;..:_~~ t:·H)0'"t~iY1rnc i:,nf~lr:\r C1l.z.i t::n 1"..n~t::9 ~·:~f·
_::,:~:;,,~:1:--.~ a·; u~t-.•::d•'if'!]'S~yste'T"ie!. r;y~:ioml:::;ia~-!~1~:
:::.·, -::.;r·-.it•:.<~!S~,,:-, ~'.!'."S~ rt=r~q3pro~rarn e;,·~r. öka: StOl1 t:ti :r.(.'Li~_;;;1(•:l1: pr;)j~:=oi.-: L\-.-1 (~?-r:.ska prc9t1.HT""~1T1e! hdr se;·?·; Sir; hdvdCSa~;~qa !r.~ :ktr:<n;;i att ·Jtve(.k.;c. ar:·
... ·._'!i~:_;r:>1u~;'r~ dV ::-d:Jrn·!d!i=:.ir~S[t?f<..n;~:lei~r in:;rr 0111-.:.:
:nJ:.,;:;rr•(J~
:.·~;,,:;~· EC ~-V~'~ qen;_:rn dt:t s ~, ES;..-;RJT· rrogr.::1ri-1rnr-:>~
~::~ ::~c:· ~n!~~Fi~r~; t0~ an ~.:,t;:i:;.J! (t1..:n e~roo~~tbka
:ri:=-....str·n::: h.cnku:renskrc..~t ir·,~.11n
!r:f:,:.,rn1a?!On:;.-!E:'r..'.~1..i!Oq1cr~~rt\det ~wr.cr"'!·i stl),') !1U !;A/-naroete rnet:an fr.i:-r~tag ~icr: :vs1<0in9s1nst;tut1:J11e:' ol~h.a mE-dit'rY'·~
ianoer.
L.6ptld Statligt
atöd Prograrnl<Br8Jc:tiir (andel.%)
81·l'1 CG50 Nftlionefla projet<!
orqan"""ade a• Mm
1984 100 Program som $1ltnerdl'!llf ma;parten Q\' 08 Civila
---· ··--- --- ·- ---·----··---· ---1
Särdrag hos programmen
Prograr11m;:rn i de e>l1kL! li:lnderna är inte dirnkl jäm-förbara
De vå.si1yska. ho:li1:idska o:n franska programmen täcke: 1r· huvuCldelen m-den s1ati19a iinansieringen av iildustripo!itiski m: .. Hiverade FoU~i'.'lsa!ser.
Daremol 0G1faua• inte nåqot av dessu eller ovriqa pr::igram bast1nansi(,rmge-n av forskning vid uni~er·
silet och nögskolor
Dett;1 L)etvder a:t endast en de: av de nämnda ländernas pru~ram är '"nysat:;ningar"'. Ökningarna 1 det statliga FoU-stodel är dock betydande i alla :re länderna. I Västtysklanc planeras en ökning om 10 procent per år under perioden 1983-1987. I Frankrike har mobiiiseringsprogrammets budget vuxit med ca 30 procent per år från 1982 till 1984.
Ungefar hälften av de: hollandska programmet utgörs av nya satsningar.
Det danska programmet ar i sin helhet en mycket stor satsning, utöver de "ordinarie·· program som drivs av teknologistyrelsen. Parallellt planeras ett nytt forskningsprogram med en omfattning av ca 300 miljoner DKK över en femårsperiod, varav ca hälften avser informationsteknologi.
Det engelska Alvey-programmet är också helt en nysatsning. Det representerar ett av många program för stöd till FoU inom informationstekno-logiområdet.
För Japans, och framför allt USAs. del utgör de projekt och program som tagits upp i tabellen endast en mindre del av de statliga FoU-satsning-arna.
I Storbritannien och Franluike kanaliseras en stor del av det statliga FoU-stödet genom försvars-sektorn. I USA är försvarssektorn ännu mer dominerande och står för ca 80 % av de federala utgifterna för informationsteknologisk FoU. Den federala regeringen finansierade 1982 ca 45 % av all FoU inom området i USA, varav två tredjedelar avsåg FoU utförd i industrin, Motsvarande siffra var för Frankrike ca 40 %, vilket dock ej inkluderade de nationaliserade företagens finansiering av sin egen FoU. I Storbritannien finansierades ca 50 % av den FoU som utförs i industrin inom området med statliga medel.
I Japan finansierar staten ca 40 % av all FoU inom informationsteknologiområdet Huvuddelen härav, ca 75 procent, avser FoU-verksamhet vid det japanska televerkets laboratorier samt vid det statliga forskningsinstitutet Electrotechnical Labora-tory. Större delen av återstoden, dvs knappt 10 procent av total FoU. utgörs av statligt stöd till FoU i drygt halvdussinet ledande japanska data- och elektronikföretag inom ramen för olika nationella projekt eller liknande satsningar.
Den stntiiga ?-not~!en av företagens FcU-tinansie-ring H.r si!!edes ·v·asenilig~ lägre i Jr:r->an an i USA och de s1örre vcisteuropt.~iska 1anderr12. Dntta beror
frr~mst pt1 at: fb~svarssekwrns FoU ä:-mindre än en procen: av all FoU mot nästan <\C procent 1 USI>-..
Anledningen till att de Japanska nationella pro1ek1en ändi> väckt 5~, s?or uppmärksamhet i USA och Väst-europa måste scika5 i an j;ipanerna på område efte1 område visat alt de med samlatJe nationella sats-ningar kunnat up;ma stora resuilac.
Programmens inriktning
Statliga FoU-satsningar har spelat en viktig roll för utvecklingen av elektronik-. dator- och telekommu-nikationsindustnerna. Ändå representerar de sats-ningar som gjorts under senare år något nytt. För-utom att det statliga FoU-stödet ökat kan vissa tyngdpunktsförskjutningar iakttas nämligen:
• De industripolitiska aspekterna har fått ökad betydelse, även inom ramen för försvars- och forskningspol!tiskt motiverade insatser.
• Insatserna har blivit mer målorienterade och långsiktiga.
• Större tonvikt har lagts på samordning av natio-nella resurser med följd att flertalet program för-utsätter samverkan mellan företag, universitet och statliga laboratorier.
• Ökad tonvikt på internationellt samarbete inom ramen för nationella planer:
• Insatserna har. åtminstone i Europa. blivit mindre ensidigt fokuserade till spetsteknologiutveckling i ett fåtal företag - även om detta fortfarande är ett vik1igt inslag. Ökad uppmärksamhet ägnas frågor om kompetensmässig infrastruktur och spridning av kunskaper och teknik till mindre företag.
Jämförelse med Sverige
De program som beslutats i andra länder innebär framför allt kraftigt stöd till industriellt utveck-lingsarbete. Motsvarigheter i Sverige finns i stort sen bara avseende mikroelektronik och till-ämpningar i verkstadsindustrin.
Även stödet till forskningen är mindre gynnsamt i Sverige än i de andra länderna, möjligen med undantag för mikroelektroniken.
Utbildning ägnas stor uppmärksamhet i alla pro-grammen. De holländska insatserna är särskilt om-fanande och är väsentligt mer långtgående än dt.
som planeras i Sverige.
I
i
i
! PrOQ-rcinlb10Ck ~---t--- ---·---·-·-·
Il Mikroelektronik
Syftet med smtens insatsm pZ! mi~roelektronik. -I området ar at! stärka svensk industnr. fö;måga an
I
l konstruera och tiliverl\a e!ektronikko;n:1onente:.Hi:iriqenom vill man minska dP.t ut:andsberoende
I
som-i dag föreligger. I första hand avsesintegre-1 rade kre!sa:, s.k chlps, vilka liliverkas genom en rnycke! avancera•~ teknologi. I viss mån behandlas också andre halvledarkomoonenter t.ex. sensorer (rnätkroppari av olika slag, vilka lår allt större betydelse elier hand som 1niormationsteknoiogin får nya tillärnrmingar.
Genom el! nyss avsiutat flerårigt forskningsprogram har kompetens och instrumentell utrustning byggts
upp vid våra högskola:. Ungefär pmaliell\ med detta proqram gjorde svensk industri på området ansen-liga investeringar i produktionsanlaggningar. DE<ssa bå:rn förhållanden gör al\ del nu finns såvä! grupper av Kompetenta forskare vid våra höoskolor som en rno\tagningsberedskap inorn den ~rörda industrin.
Mot denna oakgrund påbörjades sommaren 1984 ell samlat nationell! mikroelektronikprogram (NMP) för att ytterligare höja den svenska kompetensen på vissa nyckelområden. Detta program ut9ör stommen för statens i;isatser inom mil<roelek-1roniken.
Programmet har lyra huvuddelar: utbildning. grund-- grund-- grund-- grund-- grund-- grund-- grund-- grund-- ·
Systemfteknik:
I sig är systemteknik inget nytt område. Människan har i alla tider byggt system utifrån den teknik som varit tillgänglig. I Sverige, liksom i många andra mindre länder, har konsten att bygga system utvecklats till en av industrins starka sidor. Mindre länder som Sverige, vilka saknar förmåga och kapacitet att utveckla grundteknologierna hänvisas i stället till att utveckla förmågan att konstruera kon-kurrenskraftiga system.
Starkt förenklat kan systemteknik i detta samman-hang definieras som den del av informationstekno-login som får de tekniska delkomponenterna att samverka för att på bästa sätt utföra olika funk-tioner. Dessa kan vara dels rent tekniska som exempelvis i mät- och styrsystem, datorer,
telefon-Informationsteknologins anlPändning
Informationsteknologins framväxt på allt fler om-råden får genomgripande konsekvenser för en-skilda människors arbete och levnadsförhållanden.
Organisationer och företag påverkas i grunden och tekniken kommer ofrånkomligen att ge efiekter på samhällsutvecklingen i stort. I ett samhällsfinan-sierat informationsteknologiskt program är det viktigt att den tekniska forskningen balanseras av ansträngningar att tolka och värdera utvecklingen i samhället.
Frågor som bör belysas är I.ex. hur kvaliteten i kommunikationen mellan människor påverkas, hur det går mod den personliga integriteten, vilket värde yrkeskunskapen får? Vilka möjligheter finns att ta tillvara och utveckla den erfarenhet och yrkes-kunskap som finns i samhället?
Det är väsentligt att människor som skall använda den nya tekniken ges tillräckliga kunskaper.
Där-växlar. De får dels en ökad betydelse som stöd för utförande av mänsKligt arbetet.ex. inom konstruk-tion. produktion och administral.ior..
Sverige har tidigt utnyttjat de möjligheter som funnits ati bygga system baserade på den nya tekniken. Många företag och myndigheter har byggt upp datorbaserade informationssystem som an-vänds i den egna verksamheten. Vissa företag har byggt in den nya tekniken i de system de tillverkar.
Ett dramatiskt exempel på detta är Ericsson, som fortfarande tillverkar telefonsystem, men som under loppet av något decennium gått över från system baserade på elektromekanik till system baserade på mikroelektronik.
Utvecklingen kännetecknas av en ökad integration av olika tidigare åtskilda system och verksamheter.
igenom kan de själva bättre påverka sin situation och tvingas inte att passivt acceptera teknikens villkor. En allmänt spridd kunskap om tekniken är en förutsättning för att den skall kunna utnyttjas på bästa sätt i samhället.
Ytterligare en aspekt på användningen är att svensk industris konkurrenskraft kommer att vara beroende av hur väl företagen förmår utnyttja de möjligheter som informationsteknologin erbjuder.
Det block som kallas "informationsteknologins användning" i det s\.,.issade programmet delas upp i utbildning, forskning, avnämarstyrd system-utveckling, experiment och demonstrationer, teknik-spridning samt forskningsinformation.
Det är ofta svårt att klart särskilja utbildningen mellan dessa tre block. Den enda utbildningsgrupp som är entydigt användarinriktad är arbetsmark-nadsutbildningen. Arbetsmarknadsverket försöker fortlöpande anpassa kursutbudet till arbetsmark-nadens efier1rågan. Därigenom har man tidigt
forskning. måitnri~c:ad forskrm1p od1 indus~riell utv~~:l-\E:-K~.
~ör s~i:--sk!!ci::: utbildningsinsatser inom områnat hnr hiWtis 1Q i'/kr beviljats. Dessc: tiar fö:-de!ats W!
nagra universitet och tef;nisk<i högskolor för inköp av dyrb?.~ spe!.:iLJ!uirustning fbr konstruktion av inte-grerade kre1sar ocn fö~ att bekosta tillverkning av kre!sr.1 som kor:sTrLH-?iats av srudernnde.
Aven på grundiorsknlngsomri'\dct har ansenliga oelopp anväm~: för inköp av d)•riJar specialutrust-ning. Utöver NMP-insatserna diskuteras här även möjligheterna till en samnordisk finansiering av dyrbara anläggningar.
. -~
I i
---···--- ---] I
1;-mm de" målinriktade forskningen pågfH p!acte-mwen ~:-.: 1em oii1fatlG:;ds ramorogram. De berör i t1u~~ur.!stl~; oi;k.r:. konstru~:rions-.oc:i tillverknings-tei:ni\~t;i sa;n! mer gamdläggr:nd8 studier av vissa haivk:~i~rmateria:.
Ulved1lingsdelcn av programmet samiinansieras med ind;,.!Stnn. Der. inriktas på an i samverkan byg;;n upµ gemectsamma til!verkningsmöjlighete:
för i försw nancl imeg:crade kretsar. Betydande re~urser ägnas också åt utvc~.kiing av konstruk-tionsme10cier.
I
· · - - - - · - - - - - · · · · - - - -
---·--·-·---·---Samverl<an meilan telekommunikationer och datorer liksom mellan administration, konstruktion, produktion och dislribution i er. företag illustrerar de tia.
Denna ökade komplexitetsgrad kräver framsteg inom de~. syster.itekniska ingenjörskonsten inne-fattande bl.a. metoder och programvara.
För att infria förväntningarna krävs förutom rent tekniskt fungerande system at1 de är utformade så att de når största möjliga acceptans hos användarna.
Inom en stor del av utblldningsområdet är det svårt att i praktiken skilja systemutbildningen från annan utbildning inom
informationsteknologi-kunnat omprioritera så att man nu har en om-fattande verksamhet som i större eller mindre grad avser informationsteknologi. Under ett år beräknas ungefär 20 000 personer genomgå utbildningar med varierande inslag av inlormationsteknologi.
Forskning kring de grundläggande förutsättning-arna för och konsekvenserna av informations-teknologin avser i första hand kroppsliga och psykiska effekter av samspelet mellan människa och maskin. Även sociala och organisatoriska aspekter behandlas. Vidare bedrivs forskning om hur kvalificerad informationsteknologi kan utnyttjas i olika speciella tillämpningar som medicin och utbildning.
Med avnämarstyrd systemutveckling avses dels offentliga myndigheters upphandling av ny teknik, dels utveckling av system speciellt konstruerade för viktiga svenska industribranscher, tex. verkstads-industri och skogsverkstads-industri.
Experiment och demonstration krävs aha för att
området. Det är först på högskolenivå som man kan skilja ut klart systeminriktade
utbildnings-vägar.
Inom forskningen finns betydligt mer avgränsbara systemaktivitete:. Det gäller områden som mät- och reglerteknik, signalbehandling och informations-behandling.
Till området utveckling av industriell teknik hän-förs i hän-första hand samverkan med industrin i ett samfinansierat institut tör systemutveckling och planerad samfinansierad verksamhet avseende till-lämpad datorvetenskap.
Området produktförnyelse avser i första hand stöd till företag som utvecklar produkter baserade på avancerad teknil< och systemkunnande.
konsekvenserna av ett visst system skall kunna påvisas. Ett antal sådana projekt bedrivs av olika finansiärer. Vid vissa mer avancerade tillämpningar går arbetarskyddsfonden in mad medel för att bekosta dokumentation och vissa.utvidgningar som annars inte skulle komma till stånd.
Teknikspridning till mindre företag är ett sätt att få igång användning av ny teknik. Statens industriverk har genom de regionala utvecklingsfonderna en kanal för detta ändamål. Kunskap om mikro-elektronik har redan spridits den vägen och SIND avser att genomföra ett långsiktigt program riktat mot applikationer i speciella branscher.
Forskningsinfonnation är ytterligare en väg att sprida kunskap om den nya teknologin. Även tek-nikens avigsidor måste tas upp till diskussion för att människor skall få en möjlighet alt påverka sam-hällsutvecklingen. Forskningsrådsnämnden har en viktig roll i detta sammanhang genom att stimulera till en allsidig och saklig samhällsdebatt.
---·---'
Pågående och planerade
Utbildning
Utbildning ä:--~~n avgörande !aktar för ati möta och vidareu\\Jeck\a nv te'ri.nik. Det ä1 d~lrkn av s\Orsta viki att utnildnin9 1 intorma1ionsteknuiogi hcmme! in pf: i!llG nivåer. De: gälie~ såviil i grundskola och gymnasieskola sam inom hbgskolan. Den snabba utvecklingen p<i oel här området gör det dessutom (Wtra väsentlig: a:t utbildning inte endast ges i ung-domsskolan utan at! aven yrkesverksamma och arnetslösa ges t:Hfälie till fort- och vidareutbildning.
Redan kan man se at; utvecklingen len till en drastisk ökning av efterfrågan på tekniker med specialkomoetens tör informationsteknologi.
Sannolikt kommer motsvarande specialkomoetens an bli eftersökt på samma satt inom flera yrkes-grupper.
För att möta framtidens utbildningskrav pågår bl.a.
följande insatser. Inom grundskolans högstadium genomförs successiv\ en ökning av dataundervis-ninqen trån 0,5 till 2 studieveckotimmar. En om-fattande fortbiloning av lärare genomförs. På något länare sikt avser man all också föra ner undervis-ningen till låg- och mellanstadiet.
Inom gymnasieskolan investeras för närvarande i ytterligare datorutrustning och programvara. Dess-utom krävs även här en omfattande fortbildning av lärare.
Inom högskoleväsendet föreslås under de närmaste åren en ökning med 250 platser på de civilingen-jörslinjer som har närmast knytning till informations-teknologin. På data- och systemvetenskapliga -linjerna i Stockholm föreslås inom det närmaste året
en ökning med 55 platser. Även lokala utbildnings-lin1er på området ökas. För ettårig datateknisk påbyggnad av yrkesverksamma ingenjörer föreslås - 60 nya platser.
När det gäller arbetsmarknadsutbildning föreslår AMS an korta orienteringskurser i data införs för alla deltagare i yrkeskurser, dvs ca 40 000 personer/år. Detta ryms inom tillgängliga ramar men förutsätter beslut av statsmakterna. AMS räknar vidare med att kunna ge dataorientering till ca 10 000 anställda per år genom AMU i företag.
Man avser dessutom att successivt införa nya avsnitt i sådana yrkeskurser som redan ges. vilket innebär att allt fler kommer att få en yrkesutbildning med innehåll av informationsteknologi. Vidare avser
· man att öka specialistutbildningen inom speciella informationsteknolog1ska yrken. Detta skulle kunna ge en specialutbildning åt ca 1 500 personer . årligen.
Forskning
Forskningen inom det intormationsteknologiska orruadc: h;ir en stor bredd. Forskning nära kompo·
n(:rllsidan är i huvudsak inriktad på de! tekniska naturvewnskapliga området När det gäller system-teknik od1 informationsteknologins användning ar förhåll;,mdei annorlunda. Dfö bedrivs forskningen inom ett flenal discipliner och får ofta en tvär-vetenskaplig karaktär.
Karakteristiskt för hela området är också den snabba utvecklingen, som leder till mycket nära i<ontakter mellan forskningen och den tillverkande eller anvandande industrin. Dessa nära kontakter ä1 stimulerande för båda parter och för med sig att en stor del av forskarna rekryteras över till industrin. I huvudsak är sådana kontakter positiva eftersom en personöverföring ofta är det mest effektiva sättet an föra över kunskap. I vissa fall har emellertid omsätt-ningen varit så stor att forskomsätt-ningen lidit allvarliga avbräck.
För forskning avseende komponentteknologi krävs stora investeringar i utrustning. Genom det på-började nationella mikroelektronikprogrammet har utrymmet för sådana investeringar ökat. Samtidigt pågår planering av ramprogram för processtekno-logi avseende VLSl-kretsar (VLSI = Very Large Scale lntegrated). utveckling av kraftkomponenter.
studier av olika halvledarmaterial för integrerade kretsar. datorstödd konstruktionsteknik för integre-rade kretsar samt grundläggande forskning rörande sensorer.
Forskningen inom systemteknik är annorlunda till sin karaktär genom att den förekommer inom e!t större antal skilda discipliner. Som exempel på forskningsområden kan nämnas numerisk analys, datalogi. optimeringslära. datorteknik, lingvistik, matematisk statistik och reglerteknik. Exemplen gör inte anspråk på att vara heltäckande men illustrerar karaktären på forskningen. Även om inte varje projekt eller institution är tvärvetenskaplig har forskningen som helhet inom området en tvärveten-skaplig karaktär.
Den tvärvetenskapliga karaktären blir än mer fram-trädande i forskningen om de grundläggande förut-sättningarna för, respektive konsekvenserna av, informationsteknologins användning. Forskningen bedrivs till största delen vid samhällsvetenskaplig fakultet samt vid arbetslivscentrum, FA-rådet m.11.
Några exempel kan ges som visar karaktären på denna forskning. Psykologer studerar hur data-tekniska tillämpningar i arbetslivet. t.ex. inom
i insatser
processindu~tri;:, på1.·erkar mä~niskari~ sc:i:::1a!a frvs-miljö. f\.-1an srudera1 cJc:kså rmiorialiserim_wns effektHr på tL~nstemäns a~oetsr.1ii!öe~. E-;~empel tr~;;
ancira r1åll är studier av synergonor.ii och bildkvalite!
samt av sy~1tern som medger inflytande och utvect.-ling för arbetstagarna.
For:>kning nied lika uttalad. men till sin karaktär annortunda, tvärvetenskap!ighet arbetar med att finna nya sofistikerade användrnngsumråöur..
Denna forskning arbetar med att !irma kvalificerad användning av den nya teknologin inom bi.a. ut!:lild-rnng, medicin, handilrnpptekni~. och rättsväsen.
Utveckling
Ny teknik och ny kunskap sprider sig till industrin utan särskilda åtgärder. Radikalt ny teknik sprider sig emellertid långsamt. t sådana fall kan det vara motiverat med olika stimulansåtgärder från sam-hället för att påskynda spridningen.
Insatserna på området är genomgående samlinan-sierade av industrin. Delfinansieringskravet kan givetvis motiveras med den avkastning industrin får vid en framgångsrik utveckling. Ett lika viktigt motiv för delfinansieringen är emellertid att den garan-terar en seriös insats från båda parter i samarbetet.
Pa mikroelektroniksidan drivs ett antal projekt för an bygga upp konkreta tillverkningsanläggningar för olika typer av integrerade kretsar och för att utveckla metoder för konstruktion och kvalitets-kontroll. Dessa projekt genomförs i huvudsak inom enskilda företag. Företagets motprestation för den statliga delfinansieringen är an hålla anläggningen respektive metoden tillgänglig även för anora.
Inom informationsteknologin bedrivs kollektiv forsk-ning (dvs forskforsk-ning samfinansierad av staten och en grupp företag) avseende tillämpad matematik respektive optik och elektrooptik. Man har nyligen startat ett nytt kollektivt institut för systemutveck-ling. Diskussioner pågår om att bygga upp ett institut för tillämpad datorvetenskap.
En typ av små, nybildade företag baserade på avancerad teknologi är vanligare inom informations-teknologin än inom andra teknikområden. De ger ett viktigt bidrag till områdets dynamik. Som alla små nybildade företag har de ofta en bräcklig ekonomi.
Meo tar11<e på de< as stora tietydelsP för l1tveckltn:.1·
en å.: det bef~qa: an stöd!a sildana företag mec viH-korlign lår: ocr-1 därigenom lytta av en del av risken.
Jusl der.r.a kategori av företag har ii'ltt länare at!
klare. sm finansiering
oa
se:oare år aenorn den nva riskllilpi:almarf;nad som uppstått och som i stor.utsträckning vänder sig tili denna företagskatego~i.
YtterliQare en väa att stimulera teknikutvecklin:J är genom olfe;-;tlig i~knikuppt1andling Förutom aii ge
YtterliQare en väa att stimulera teknikutvecklin:J är genom olfe;-;tlig i~knikuppt1andling Förutom aii ge