Författarna har själva lärt sig hur de i framtiden kan komma hantera svåra händelser och fått se vad det kan få för konsekvenser om man inte bearbetar de traumatiska händelserna. Att alla människor är olika och hanterar dessa händelser på olika vis är en självklarhet men något som författarna är
överens om är att cheferna och ledningen inom varje arbetsplats borde ta ett större ansvar för sina medarbetare och faktiskt se och ta reda på hur de mår och utefter detta finna copingstrategier som passar för var och en. Dock är det lika viktigt att sjuksköterskorna tar eget ansvar för sitt välmående och det är upp till var och en att söka hjälp om man känner att behovet finns. Här har även teamarbetet en stor roll. Författarna tror att om man arbetar bra
tillsammans och har en god gemenskap kommer debriefing som en naturlig del i vardagen. Författarna uppfattar att det finns mycket forskning inom området vilket är positivt. Författarna rekommenderar att vidare forskning görs inom detta område för att öka sjuksköterskornas välmående.
20
Slutsats
Upplevelserna och hanteringen av traumatiska händelser i vården är komplexa och personbundna. Stress är en stor del i upplevelsen och
sjuksköterskorna som varit med om en traumatisk händelse beskriver alla att det upplevt någon form av stress. Hanteringen av traumat har beskrivits olika då varje enskild individ har hittat sina egna copingstrategier för att hantera händelsen. Genomgående i de flesta studier var hur viktigt stödet ifrån familj, vänner, kollegor och chefer var för att komma vidare efter en traumatisk upplevelse.
21
Referenser
De vetenskapliga studierna som utgör grunden för litteraturstudiens resultat benämns här med*
Aasa, U., & Wiitavaara, B., (2009) Personalens hälsa & arbetsmiljö. Ur:
Suserud, B-O., & Svensson, L., [red]. Prehospital akutsjukvård. (ss.33-38) Stockholm: Liber AB.
Adriaenssens, J., de Gucht, V., & Maes, S., (2012) The impact of traumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey, International Journal Of Nursing Studies, 49, 11, ss. 1411-1422, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Andrén-Sandberg, Å., Törnebrandt, K., & Åberg,T., (1993) Katastrofsjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
*Boström, M., Magnusson, K., Engstrøm, Å., (2012) Nursing patients suffering from trauma: critical care nurses narrate their experiences, International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, vol. 16, ss. 21-29.
Buijssen, H., (1998) Sjuksköterskans utsatthet. Stockholm: Natur och Kultur.
Cullberg, J., & Lundin, T., (2006) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlborg-Lyckhage, E., (2012) Att analysera berättelser (Narrativer). Ur:
Friberg, F., [red]. Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 161-172) Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlqvist, V., Söderberg, A., & Norberg, A., (2008) Dealing with stress:
patterns of self-comfort among healthcare students, Nurse Education Today, 28, 4, ss. 476-484, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
22 Douglas, M., Meleis, A., Eribes, C., & Kim, S., (1996) The work of auxiliary nurses in Mexico: stressors, satisfiers and coping strategies, International Journal Of Nursing Studies, 33, 5, ss. 495-505, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Forsberg, C., & Wengström, Y., (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y., (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Hall, D., (2004) Work-related stress of registered nurses in a hospital setting, Journal For Nurses In Staff Development, 20, 1, ss. 6-16, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Halpern, J., Gurevich, M., Schwartz, B., & Brazeau, P., (2009) What makes an incident critical for ambulance workers? Emotional outcomes and
implications for intervention, Work & Stress, 23, 2, ss. 173-189, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Harris-Kalfoss, M., (2010) Mötet med lidande och döende patienter – Sjuksköterskans möte med sig själv. Ur: Almås, H., Stubberud, D-G., &
Gronseth, R., [red]. Klinisk omvårdnad 2. (ss. 475-498) Stockholm: Liber AB.
Healy, S., & Tyrrell, M., (2013) Importance of debriefing following critical incidents, Emergency Nurse, 20, 10, ss. 32-37, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Hinderer, K-A., (2012) Reactions to Patient Death: The Lived Experience of Critical Care Nurses, Dimensions Of Critical Care Nursing, 31, 4, ss. 252-259, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
23
*Jonsson, A., & Halabi, J., (2006) Work related post-traumatic stress as described by Jordanian emergency nurses, Accident & Emergency Nursing, 14, 2, ss. 89-96, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Jonsson, A., & Segesten, K., (2004) Guilt, shame and need for a container: a study of post-traumatic stress among ambulance personnel, Accident &
Emergency Nursing, 12, 4, ss. 215-223, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Jonsson, A., & Segesten, K., (2003) The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service, Accident & Emergency Nursing, 11, 3, ss. 141-152, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
La Torre-Ek, A., (2013) Sveriges Lag. Lund: Studentlitteratur AB.
Landquist, J., (2012) Verksamhetsplan. [www]. Hämtad 7 maj, 2013 från:
http://www.swenurse.se/Svensksjukskoterskeforening/Organisiation/Verks amhetsplan/
Lambert, V., & Lambert, C., (2008) Nurses' workplace stressors and coping strategies, Indian Journal Of Palliative Care, 14, 1, ss. 38-44, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Laranjeira, C., (2012) The effects of perceived stress and ways of coping in a sample of Portuguese health workers, Journal Of Clinical Nursing, 21, 11/12, ss. 1755-1762, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Lavoie, S., Talbot, L., & Mathieu, L., (2010) Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: their perspective and a 'tailor-made´
solution, Journal Of Advanced Nursing, 67, 7, ss. 1514-1522, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Lees, S., & Ellis, N., (1990) The design of a stress-management programme for nursing personnel, Journal Of Advanced Nursing, 15, 8, ss. 946-961, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
24 Lim, J., Bogossian, F., & Ahern, K., (2010) Stress and coping in Singaporean nurses: a literature review, Nursing & Health Sciences, 12, 2, ss. 251-258, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F., (2011) A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses, Journal Of Advanced Nursing, 67, 5, ss. 1022-1033, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Lundin, T., (1992) Traumatisk stress och personlig förlust. Berlings, Arvlöv:
Almqvist & Wiksell AB.
Nationalencyklopedin, (2013) Stress. [www]. Hämtad 17 April, 2013 från:
http://www.ne.se/stress
Nationalencyklopedin, (2013) Trauma. [www]. Hämtad 17 April, 2013 från:
http://www.ne.se/trauma
Niiyama, E., Okamura, H., Kohama, A., Taniguchi, T., Sounohara, M., &
Nagao, M., (2009) A survey of nurses who experienced trauma in the workplace: influence of coping strategies on traumatic stress, Stress &
Health: Journal Of The International Society For The Investigation Of Stress, 25, 1, ss. 3-9, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Pai, H., & Lee, S., (2011) Risk factors for workplace violence in clinical
registered nurses in Taiwan, Journal Of Clinical Nursing, 20, 9/10, ss. 1405-1412, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Riahi, S., (2011) Role stress amongst nurses at the workplace: concept analysis, Journal Of Nursing Management, 19, 6, ss. 721-731, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
25
*Shorter, M., & Stayt, L., (2010) Critical care nurses' experiences of grief in an adult intensive care unit, Journal Of Advanced Nursing, 66, 1, ss. 159-167, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Svensson, A., & Fridlund, B., (2007) Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study, International Emergency Nursing, 16, ss. 35-42.
Wikström. J., (2006) Akutsjukvård – Handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Kristianstad: Boktryckeri AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C., (2011) Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3:1. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Wåhlin, I., Ek, A., & Idvall, E., (2010) Staff empowerment in intensive care:
Nurses’ and physicians’ lived experiences, Intensive & Critical Care Nursing, 26, 5, ss. 262-269, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Östlundh, L., (2012) Informationssökning. Ur: Friberg, F., [red]. Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 57-79) Lund: Studentlitteratur AB.
Tabell 1. Urvalstabell Bilaga 1
Datum Databas Sökord Begränsningar Urval 1*
Urval 2*
Urval 3*
130404 Cinahl Posttraumatiskt stress
130404 Cinahl Coping Accident
130409 Cinahl Critical care Nurses
130410 Cinahl Nurses Critical care
Journal article
Total 941 55 7
*Antal träffar
**Antal lästa abstrakt
***Antal artiklar som är medtagna i litteraturstudien
Bilaga 2. Översikt av studier
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Boström, M., av att vårda patienter som lider av trauma.
Designen är induktivt beskrivande.
Personliga intervjuer som analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys.
För att beskriva och förstå intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av trauma.
8
intensivvårdssjuksk öterskor
Ja
Visar hur viktigt det är att förbereda sig mentalt för att vårda en patient som lider av trauma. Sjuksköterskorna upplevde att erfarenheten att ha jobbat i ett par år hjälper för att reducera stress.
Teamarbete är av största vikt för att det skapar trygghet i arbetet.
Hög ansats användes och data samlades in vintern 2007/8. Deltagarna intervjuades och data
transkriberades sedan ordagrant 8
intensivvårdssjuksk öterskor
Ja
Deltagarna rapporterade känslor av sorg för patienten som de har vårdat. Döden av en patient upplevedes som mindre traumatisk om patienten dött den ”goda vägen”, att döden var förväntad och man hade kunnat ge en god vård. Deras copingstrategi var att prata med sina kollegor.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Lavoie, S., kor som har utsatts för traumatiska händelser, detta för att förebygga post traumatisk stress.
Kvalitativ metod, gjordes från januari-maj 2007.
Det fanns tre kategorier där posttraumatiskt stress syndrom upptäcktes. Dessa var; Att bevittna en traumatisk händelse, själv blivit utsatt för en traumatisk händelse eller att stress faktorn runt patienten är för stor så att detta skapar en ohållbar situation för vårdaren. Man fann en
stödverksamhet med tre nivåer som utgör en grund för att förebygga och behandla PTSD bland tematisk analys för att analysera kvalitativ data.
23 sjuksköterskor Ja
Tre teman hittades som utgör dagliga problem för sjuksköterskorna, tidspress, det vanliga omvårdnadsarbetet och multipla roller i arbetet. De hittade även 3 sätt att hantera dessa problem: Ta en time out, söka känslomässigt stöd och använda sig av sin tro.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion.
Intervjuer som analyserades enligt Critical Incident Technique.
De sjuksköterskorna oroade sig mest över var akuta situationer samt
situationer som rörde deras arbetsmiljö och detta lindrades genom egna
handlingar eller hjälp ifrån andra.
Sjuksköterskorna upplevde att med ökad erfarenhet kom ett större ansvar och detta upplevdes som oroande, men detta kunde lindras om de kände att det hade stöd ifrån kollegorna. Slutligen kom de fram till att varje sjuksköterska måste få möjlighet att ta i tu med sina bekymmer utifrån varje enskild individ
Hög
Kvalitativ metod som genomfördes med hermeneutisk fenomenologi.
25 sjuksköterskor Ja
Det som var mest stressande var ett barns död, hot, trakasserier,
sjukdom/död av en familjemedlem eller att bli anklagad för någons död.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Jonsson, A.,
Intervjuer med hjälp av en heideggerian ansats användes.
stressymtom, skuld, skam och att klandra sig själv är vanliga känslor efter
jobbrelaterade traumatiska händelser. För att hantera dessa känslor är det
nödvändigt att tala
om dem med arbetskamrater, vänner eller familjemedlemmar.
Deltagarna fick skriva ner sina erfarenheter om traumatiska händelser som sedan analyserades med metoden van Kaam.
52
ambulanssjuksköte rskor deltog Ja
Visar att sjuksköterskorna känner ett stort medlidande för sina patienter och att det är omöjligt att förbereda sig på händelser som är oförutsedda. För att hantera dessa överväldigande känslor som uppkommer måste personalen få förståelse genom att prata om dessa känslor. Därför är det viktigt att cheferna i ambulansen efter stressande händelser ger möjlighet och tid för ambulanspersonalen att
dela sina känslor. Man kan även förebygga genom att undervisa personalen om känslomässigt engagemang till offren.
Hög