Hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser inom akutsjukvården - En litteraturstudie
Emma Paréus och Pernilla Gille
Vårterminen 2013
Sjuksköterskeprogrammet 1/11
Omvårdnad, självständigt arbete, 15 hp
Handledare: Catrine Jacobsson, universitetslektor, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet och Verksamhetsutvecklingsstaben, Västerbottens läns landsting
Abstrakt
Bakgrund: Inom akutsjukvården utsätts sjuksköterskor för stress och traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. De traumatiska händelserna kan komma att ge sjuksköterskorna personliga konsekvenser som stress och posttraumatiskt stressyndrom. Det är av stor betydelse att man inom vården uppmärksammar dessa symtom och hittar copingstrategier för att förhindra psykisk ohälsa hos sjuksköterskorna.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i akutsjukvården.
Metod: En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier och dessa har sedan granskats och analyserats. De studier som granskats är tagna från databaserna CINAHL och Medline.
Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier och åtta
subkategorier. Det två huvudsakliga kategorierna som kom fram i studien var upplevelser och hantering av traumatiska händelser. I temat upplevelser av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att
utsättas för stressfulla situationer, att känna skuld och maktlöshet, att känna oro och att vara empatisk. I kategorin hantering av traumatiska händelser framkom det fyra subkategorier; dessa var: att få stöd, avslappnande aktiviteter, att vara mentalt förberedd och vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet.
Slutsats: Att ha upplevt en traumatisk händelse innebar att
sjuksköterskorna kände någon form av stress. Sjuksköterskornas sätt att hantera stressen beskrivs olika från person till person. Däremot var stödet ifrån familj, vänner och kollegor det stöd som framkom som underlättande av hanteringen av traumatiska händelser.
Nyckelord: Sjuksköterskor, Upplevelser, Nödsituation, Akutsjukvård, Hantering.
Abstract
Background: Within emergency care, nurses are exposed to stress and traumatic events in their daily work. The traumatic events can have a profound and personal affect on nurses, such as stress and posttraumatic stress syndrome. It is therefore important to acknowledge these symptoms within our health care system, and find a coping strategy to prevent
psychological ill health amongst nurses.
Aim: The aim with this study is to describe how nurses experience and handle traumatic events.
Method: Analytical literature study based on eight previous empirical and qualitative studies. These studies that have been purposively sampled have been analyzed and have been selected from three main databases: CINAHL and Medline.
Result: In the result it has become clear that there are two main categories and eight subcategories. The two main categories identified in our study are experiences and handling of traumatic events. Within the category of
experiences of traumatic events, four subcategories became particularly apparent; they were: to be exposed to stressful situations, to feel guilt and powerlessness, to feel concern, and, to have empathy. Within the category of handling traumatic events, there were four subcategories that stood out; they were: to receive support, relaxing activities, to use humor, to be mentally prepared, and, the importance of knowledge and life experience.
Conclusion: To have experienced a traumatic event means that a nurse feels some form of stress. The nurses’ way of dealing with stress is dependent upon the individual and thus varies for each person. However, the support from family, friends and colleagues has shown to be the kind of support that for most have a calming and facilitating affect in the handling of traumatic events.
Keywords: Nurses, Experiences, Emergency, Critical care, Coping.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Stress ... 2
Coping ... 3
Traumatiska händelser ... 5
Problemformulering ... 5
Syfte ... 6
Metod ... 6
Design ... 6
Sökmetoder ... 6
Urval... 6
Analys ... 7
Forskningsetisk reflektion ... 8
Resultat ... 8
Upplevelser av traumatiska händelser ... 9
Att utsättas för stressfulla situationer ... 9
Att känna skuld och maktlöshet ... 9
Att känna oro ... 10
Att vara empatisk ... 10
Hantering av traumatiska händelser ... 11
Att få stöd ... 11
Avslappnande aktiviteter... 11
Att vara mentalt förberedd ... 11
Vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet ... 12
Diskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 12
Upplevelser av traumatiska händelser... 13
Hantering av traumatiska händelser ... 15
Metoddiskussion ... 17
Betydelse för omvårdnaden ... 19
Slutsats ... 20
Referenser ... 21 Bilaga 1, Urvalstabell
Bilaga 2, Översikt av studier
Inledning
Författarna har valt att studera sjuksköterskors upplevelser och hantering av att ha upplevt trauma i sin yrkesroll. Författarna kommer definiera
traumatiska händelser som en kritisk händelse i akutsjukvården. Händelsen behöver inte innebära en patients död, men att den är så pass dramatisk att sköterskan upplever det som en påfrestande händelse i arbetet och någonting som sköterskan aktivt måste förhålla sig till.
Bakgrund
Vård på lika villkor och god kvalité på vården är något som Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver. Förväntningarna är att hälso- och sjukvården är likvärdig oberoende vart man bor. Som stöd för detta utformar
socialstyrelsen föreskrifter och nationella riktlinjer som ska leda vården i samma riktning (La Torre-Ek, 2013, s.2110).
Något som kan påverka en god kvalité på vården är att tiden inte räcker till, detta på grund av till exempel för många patienter och för få sköterskor (Harris-Kalfoss, 2010, s.486). De flesta som arbetar inom den prehospitala akutsjukvården upplever sitt arbete som givande, men att arbetet är
utmanande och innebär vissa hälsorisker (Aasa & Wiitavaara, 2009, s.33).
Arbetet som sjuksköterska innebär både påfrestningar för den mentala och för den fysiska kapaciteten då man arbetar under tidspress, fysiskt
ansträngande samt hantering av traumatiska händelser som lidande och död (Aasa & Wiitavaara, 2009, s.33).
Enligt Landquist (2012) ställs det höga krav på sjuksköterskeprofessionen och deras kompetens och förhållningssätt idag då allmänheten och
patienterna har en större kunskap. Vidare beskriver Landquist samtidigt att
2 sjuksköterskeyrket värderas högt i medborgarnas ögon och av samhället.
Hälso- och sjukvården i Sverige är idag ojämn mellan de olika städerna och i landsbygden och sjuksköterskorna måste arbeta aktivt för att motverka detta.
Stress
Nationalencyklopedin beskriver att inom medicinsk, psykologisk och allmänbiologisk vetenskap utlöses stress av fysiska eller psykiska
påfrestningar (Nationalencyklopedin, 2013). En liknande förklaring ges av Lambert och Lambert (2008) som definierar stress som fysiska och
emotionella känslor som uppkommer när kraven på en individ är för stora och personen känner att den inte kan uppnå dessa krav. Vidare beskriver Lambert och Lambert, när denna stress uppkommer är det en indikation på att personens egna förutsättningar så som andliga, emotionella, fysiska, ekonomiska och sociala gräns har överskridits. När utmaningarna och kraven ifrån arbetsplasten blir för höga kan stress uppstå och detta kan i sin tur leda till minskad arbetsglädje som istället skapar frustration och utmattning (Lambert & Lambert, 2008).
Enligt Riahi (2011) är stress flerdimensionellt och yttrar sig inte bara fysiskt utan även psykiskt. De fysiska symptomen kan yttra sig genom högt
blodtryck, ökad hjärtfrekvens, vikt ökning/nedgång och magbesvär. Psykiska effekter till följd av stress kan ha en negativ effekt på individen såsom fatigue, depression, oro och känslomässig utmattning. Vidare skriver Riahi att
avsaknad av konstruktiv eller positiv feedback ifrån äldre kollegor kan skapa stress på arbetsplatsen. Det har visat sig att de sjuksköterskor som har mer stöd ifrån sina kollegor uppgav att de har upplevt mindre stress på
arbetsplatsen. Detta i sin tur bidrar till en godare arbetsmiljö och
sjuksköterskorna presterar och utför ett bättre jobb än de som får mindre stöd.
Cullberg och Lundin (2006) Skriver PTSD som står för posttraumatiskt stressyndrom. Cullberg och Lundin beskriver att människor som upplevt svåra traumatiska händelser kan i efterhand drabbas av detta syndrom. De tre huvudsymtomen innebär att man återupplever den traumatiska
3 händelsen om och om igen, man undviker sådant som påminner om det trauma man upplevt eller som orsakat minnesförlust före, under eller efter traumat (ss. 199-202).
Buijssen (1998) beskriver att sjuksköterskor i ambulansen är speciellt utsatta för extremt drastiska och påfrestande omständigheter. Det är de
sjuksköterskor som är först på olycksplatsen och får uppleva dramatiska händelser som trafikolyckor, drunkningsolyckor och andra mänskliga tragedier. När sedan patienten kommer till sjukhuset är det
akutvårdsavdelningen som tar över och sjuksköterskorna där som får hantera mänskliga tragedier och deras stressnivå prövas ständigt (ss. 80-84).
Lim, Bogossian och Ahern (2010) har i sin litteratur review fått fram att när de jämfört två grupper av sjuksköterskor där den ena gruppen arbetade på akutvårdsavdelningen och den andra på en allmän avdelning rapporterade sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningen högre nivåer av upplevd stress än sjuksköterskorna på den allmänna avdelningen.
Coping
Med termen coping menas det sätt som en individ bemöter, bemästrar och anpassar sig till ett inre eller yttre hot (Lundin, 1992, s.15).
Coping kan vara utåtriktat, vilket betyder att man försöker hantera eller ändra de problemen som orsakar stress. Det kan också vara inåtriktat, så kallat känslofokuserat, genom att man försöker lindra det känslomässiga lidandet (Lambert & Lambert, 2008).
På ett liknande sätt beskriver Lim, Bogossian och Ahern (2010) detta som två copingstrategier som man använder sig av i form av problem och
känslofokuserad coping, detta efter att man upplevet något traumatiskt.
Problemfokuserad coping går ut på att man konfronterar problemet, hanterar orsaken till problemet och söker socialt stöd. Den andra strategin,
känslofokuserad coping innefattar det sätt som personen hanterar sina känslor kring problemet. Lim, Bogossian och Ahern skriver att under problem och känslofokuserad coping var att åka på semester, planera
4 åtgärder från tidigare erfarenheter, känna sig utvilad, prata med vänner och kollegor samt terapi de strategier som var mest användbara.
Enligt Andrén-Sandberg, Törnebrandt och Åberg (1993) kan man förklara begreppet debriefing som ett uppföljningssamtal som används för att lindra psykiska stressreaktioner efter en omskakande händelse (s.167).
I en studie av Healy och Tyrell (2013) deltog 103 personen varav 90 var sjuksköterskor och 13 var läkare. Debriefing av den traumatiska upplevelsen ansågs av 84 procent av de deltagande vara viktig och vissa ansåg att det var mycket viktigt. I studien framkom det att det var endast 62 procent av de 103 deltagarna som har blivit erbjudna debriefing (Healy & Tyrrell, 2013). Vidare skriver de att deltagarna endast blivit erbjudna debriefing efter en större olycka så som ett barns död eller andra traumatiska dödsfall. Den största delen av deltagarna (94 procent) beskrev att de ansåg att andledningen till att man använde sig av debriefing var för att det kunde ge personalen psykiskt och emotionellt stöd. En mindre andel (43 procent) uppgav att det var för att personalen ska kunna förbättra och granska sitt kliniska arbete. Den minsta andelen (17 procent) anser att det kan främja lagandan och fyra procent citerade andra ändamål (Healy & Tyrrell, 2013).
Det är också intressant att referera till en studie som visar hur
sjuksköterskestudenter hanterar stress med hjälp av självtröst. I studien kom de fram att studenterna behöver närhet och stöd från sina anhöriga för att plocka fram känslor av besvikelse, ilska eller sorg (Dahlqvist, Söderberg &
Norberg, 2008). Vidare beskriver Dahlqvist, Söderberg och Norberg att studenterna höll sig aktiverade med till exempel fiske, film, promenader, böcker eller musik för att antingen få energi eller för att tränga undan de jobbiga känslorna tills de hade styrkan att ta itu med dem. Några av
studenterna drog sig tillbaka för att få lite andrum med sina tankar och få vila upp sig ett tag, medan andra drog sig till sin familj och vänner för att bli bekräftade.
5 Traumatiska händelser
Definitionen av trauma innebär att det blir en påverkan på människokroppen som är orsakat av faktorer eller händelser som ger övergående eller
bestående men (Nationalencyklopedin, 2013). Enligt Buijssen (1998) är sjuksköterskorna de mest utsatta av all sjukvårdspersonal då de aldrig helt kan avskärma sig ifrån patienternas känslor. God omvårdnad är endast möjlig om personalen är öppen för andras känslor och uttryck. På alla avdelningar på sjukhuset konfronteras sjuksköterskor med traumatiska händelser. Vård innebär att man hela tiden utsättas för svåra situationer i människors liv som exempelvis smärta och lidande (Buijssen, 1998, ss. 80- 84).
En studie av Niiyama, Okamura, Kohama, Taniguchi, Sounohara, och Nagao (2009) rangordnar upplevelsen av att erfara en traumatisk händelse. Det som upplevs som mest traumatiskt var att ha varit med om en traumatisk
händelse. Efter detta kom upplevelsen av att ha bevittnat en händelse och det som upplevdes minst traumatiskt var att höra/lära sig om en traumatisk händelse.
Problemformulering
I det inledande stycket beskrivs det att sjuksköterskor har ett utmanande arbete där man dagligen får hantera människors smärta och lidande. Att ständigt utsättas för detta, speciellt för sjuksköterskorna i akutsjukvården och de som arbetar prehospitalt beskrivs som stressande. Denna
litteraturstudie genomfördes med motivet att få större kunskap om hur sjuksköterskor upplever traumatiska vårdsituationer för att kunna bearbeta de känslor som kan uppkomma efter händelsen. Motivet var även att kunna bidra till stöd för utvecklingen av professionellt förhållningsätt som i
förlängningen är en förutsättning för att personalen inom sjukvården ska kunna ge god omvårdnad, samt förhindra att de kommer till den punkten att de upplever svårhanterad stress och psykiska påfrestningar i sin yrkesroll.
6
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser inom akutsjukvården.
Metod
Design
Med inspiration från Forsberg och Wengström (2013) gjordes en
litteraturstudie. Med litteraturstudie innebär det att man systematiskt söker, granskar och sammanställer data ifrån tidigare genomförda empiriska
studier inom det valda ämnet. Studien bör fokusera på aktuell forskning för att sedan kunna använda kunskapen inom klinisk verksamhet (s. 30).
Sökmetoder
De vetenskapliga artiklarna som lägger grunden för denna studie söktes i databaserna CINAHL och Medline. Sökorden som användes var nurses, experience, emergency, critical care och coping, dessa söktes tillsammans med begränsningar som peer- reviwed och engelska som språk. Östlundh (2012) menar att boolesk sökteknik kan användas för att koppla ihop flera sökord med varandra och på så vis kunna bestämma vilket sammanhang dessa sökorden har (s. 69). I denna litteraturstudie användes boolesk sökteknik med söktermen ”AND” för att kunna söka på flera sökord åt gången och för att få fram ett mer preciserat urval av studier. För att
organisera de sökningarna som gjorts fördes en sökdagbok där söktermerna, antalet träffar och titlar på intressanta artiklar skrevs ned. För att hitta ytterligare en studie granskades referenslistor i de funna studierna.
Urval
Urvalet utgjordes endast av kvalitativa studier. Studierna som användes var ifrån åren 2003-2012. Författarna fann totalt 35 studier. Av dessa valdes 13 bort på grund av att de hade en kvantitativ ansats. Åtta studier valdes ytterligare bort på grund av att de inte var etiskt granskade och sex valdes bort på grund av att de var review studier. Efter bortfallen hade författarna åtta studier kvar och dessa granskades genom att författarna läste studiernas
7 titel, abstrakt och resultat för att få fram om studierna stämde överens med författarnas syfte med studien. För en grundligare beskrivning av hur författarna utförde sin sökning, se urvalstabell (Tabell 1 bilaga 1).
Inklusionskriterierna var att de skulle vara sjuksköterskor som arbetar prehospitalt och hospitalt inom en akutvårdsavdelning. Alla studier skulle vara godkända av en etisk kommitté. Exklusionskriterierna var all annan sjukvårdspersonal och studier ifrån 1999 och tidigare.
Analys
Denna litteraturstudie utgörs av 8 kvalitativa studier, se (bilaga 2) som handlar om hur sjuksköterskor upplever och hantera traumatiska händelser i vården. För att kvalitétsgranska studierna har författarna tagit hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) protokoll.
Dahlborg- Lyckhage (2012) beskriver för att kunna se texten i sin helhet måste man först förstå och sätta sig in i de studier man har. Nästa steg är att metodiskt gå igenom texten för att se vad det finns för samband i innehållet och vad som kan skilja sig åt. Vidare beskriver Dahlborg- Lyckhage att när innehållet är kartlagt delas dessa likheter och skillnader upp i kategorier eller teman. Utifrån dessa kategorier/ teman kan en ny helhet ses och innehållets olika delar kan återigen sättas ihop (s. 168-169). Med detta som
utgångspunkt och inspiration har författarna granskat studiernas resultat om och om igen och delat in dessa i olika kategorier, till sist sammanställdes studierna som granskats utifrån litteraturstudiens syfte som var att ta reda på hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser i
akutsjukvården.
8
Forskningsetisk reflektion
Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör etiska överväganden göras. Detta för att fusk och ohederliga handlingar inte ska förekomma. Etiska
överväganden bör göras när det gäller urval och presentation av resultat (s.73). Studierna som valts till resultatet har alla varit godkända av en etikkommitté.
Resultat
Resultatet grundas på 8 vetenskapliga studier. Det framkom 2
huvudkategorier och 8 subkategorier och dessa sammanställdes sedan i en tabell (Tabell 3). Dessa är relevanta utifrån hur sjuksköterskor upplever och hur man hanterar traumatiska händelser i vården. Studierna kommer ifrån Sverige, England, Australien och Kanada.
Tabell 3. Översikt av huvudkategorier och subkategorier Huvudkategorier Upplevelser av
traumatiska händelser
Hantering av traumatiska händelser Subkategorier Att utsättas för
stressfulla situationer
Att få stöd
Att känna skuld och maktlöshet
Avslappnande aktiviteter Att känna oro Att vara mentalt
förberedd
Att vara empatisk Vikten av kunskap och arbets-
livserfarenhet
9
Upplevelser av traumatiska händelser
Att utsättas för stressfulla situationer
En studie av Jonsson och Halabi (2006) visar att alla de sjuksköterskor som deltagit i studien har upplevt personlig stress i traumatiska situationer. Det som upplevdes mest stressande var ett barns död, hot och trakasserier från chefer, doktorer eller när sjuksköterskans anhörig drabbas av sjukdom eller avlider.
Lavoie, Talbot och Mathieu (2010) beskriver även de att händelser som involverar barn eller ens anhöriga upplevs som stressande och att dessa
händelser kan framkalla posttraumatiskt stressyndrom hos sjuksköterskorna.
Vidare beskriver Lavoie, Talbot och Mathieu att posttraumatiskt
stressyndrom kan utvecklas genom konflikter med kollegor, doktorer och även mentala påfrestningar från patienter eller deras anhöriga.
Posttraumatiskt stressyndrom kan även uppkomma när sjuksköterskorna känner att de har för många patienter men för lite tid, när patientens anhöriga är i ett uppstressat tillstånd och att konstant behöva hantera nyinkomna patienter. Jonsson och Halabi (2006) skriver att när
sjuksköteskorna utsätts för stress efter traumatiska händelser under lång tid skapar detta känslor som bitterhet, skuld, svek och självförakt. Jonsson och Halabi pekar på att bli oskyldigt anklagad för en patients död, är en av de mest stressfulla situationer man kan bli utsatt för. Trots detta belyser Svensson och Fridlund (2007), Boström, Magnusson och Engström (2012) att känslor av stress inte alltid är negativt när man hanterar trauma, för att stressen i sig kan göra att man blir mer alert och fokuserad på sitt arbete.
Att känna skuld och maktlöshet
I en studie beskriver man att deltagarna uttrycker att de efter en traumatisk upplevelse relaterar händelsen med minnen av skuld och detta i sig gav en negativ reaktion (Jonsson & Segesten, 2004). Enligt Boström, Magnusson och Engström (2012) känner sjuksköterskorna en känsla av trötthet
kombinerat med sorg när de arbetat med en patient under en längre tid och
10 denne sedan avlider. Jonsson och Segesten (2003) beskriver maktlöshet som en stark känsla som uppkommer när det är uppenbart att sjuksköterskan inte kan göra något för att ändra utgången av det inträffade. I studien av Jonsson och Segesten (2004) känner sjuksköterskorna skuld när de trodde sig kunna rädda ett liv och hade lovat både patienten och dennes anhöriga att det i slutändan skulle ordna sig. Några av sjuksköterskorna beskriver att det som var mest skamfullt var inte att de misslyckades i omvårdnaden av patienten utan att de blev överväldigade av intrycken på olycksplatsen.
Vidare skriver Jonsson och Segesten att innan sjuksköterskorna fick uppleva en traumatisk händelse hade de en god självbild att de skulle kunna hantera höga nivåer av stress, men när de sedan inte klarade av stressen kände de känslor som skam och att de var värdelösa. Det är tydligt att misslyckandet med att inte vara den man vill, eller hoppas på att vara, skapade stora känslor av skam.
Att känna oro
Sjuksköterskorna oroade sig för situationer som kunde associeras med deras privata liv. De oroade sig även för att få larm till en adress eller plats där anhöriga eller vänner skulle kunna befinna sig. Larm som innefattade barn eller förlossning var något som sjuksköterskorna också oroade sig över, oron grundade sig i känslan av att de kände att de var tvungna att göra allt rätt (Svensson & Fridlund, 2008). Vidare beskriver Svensson och Fridlund att sjuksköterskorna var oroliga att hamna i situationer där de inte hade någon kontroll, dessa situationer kunde till exempel innefatta hot och våld.
Att vara empatisk
Shorter och Stayt (2009) skriver för att sjuksköterskan ska känna empati med patienten behöver han/hon tänka sig in patientens situation. Jonsson och Halabi (2006), Jonsson och Segesten (2003) beskriver att
sjuksköterskorna känner stark känsla av empati och ett ansvar gentemot patienten och dennes familj.
Sjuksköterskorna beskriver hur de starkt identifierar sig med patienten och blir då djupare involverad i den traumatiska situationen. De beskriver tankar
11 som att offret skulle kunna vara en familjemedlem eller att det skulle kunna vara de själva som var offret (Jonsson & Segesten, 2004).
Hantering av traumatiska händelser
Att få stöd
Jonsson och Halabi (2006), Shorter och Stayt (2009), Jonsson och Segesten (2003), Lim, Hepworth och Bogossian (2010) beskriver att det är viktigt med socialt stöd ifrån familj, vänner och kollegor för att kunna prata om sina känslor och släppa stressen kring den traumatiska händelsen som man har upplevt. Enligt Jonsson och Segesten (2004) upplevde sjuksköterskorna bland annat bitterhet, ilska, känsla av att ha gjort fel, självförakt och svek om de kände sig avvisade när de skulle dela sina känslor med sina anhöriga.
Avslappnande aktiviteter
I Lim, Hepworth och Bogossian´s (2010) studie beskriver en sjuksköterska att det kan vara stressreducerande att gå ut och ta en drink eller utföra yoga.
Andra strategier för att hantera stressen ifrån traumatiska händelser var att ta korta pauser på arbetet, äta ett mellanmål eller någon annan avslappnande aktivitet. Utanför arbetet slappnande de av genom att lyssna på musik,
meditera eller gå på spa. En gemensam strategi som flera sjuksköterskor talade om var att gå och shoppa. Sömn visades även vara effektiv mot stress (Lim, Hepworth & Bogossian, 2010).
Att vara mentalt förberedd
För att kunna hantera traumatiska situationer beskrev flera sjuksköterskor vikten av att vara förberedd på vad som komma skall när man är på väg till en patient. Det var viktigt att tänka på olika scenario och även vilken utrustning som skulle tänkas behövas vid olyckan för att minska stressen för
sjuksköterskan (Svensson & Fridlund, 2008).
Boström, Magnusson och Engström (2012) beskriver att sjuksköterskorna kände att det var en fördel att få veta att en patient var på väg in till sjukhuset med ambulans för då kunde de mentalt förbereda sig på hur situationen
12 skulle kunna komma att utvecklas och kände sig då lugna och trygga i sig själva. Vidare beskriver Boström, Magnusson och Engström att den mentala förberedelsen kunde innebära att ambulanssjuksköterskorna förberedde sig på det värsta tänkbara och när de väl kom till platsen var det inte så illa som de hade förberett sig på. Denna förberedelse gjorde att sjuksköterskorna var beredda på det värsta och blev då inte chockade när de kom till olycksplatsen.
Vikten av kunskap och arbetslivserfarenhet
Svensson och Fridlund (2008) skriver att med arbetslivserfarenhet och tidigare upplevelser av traumatiska händelser kan man känna sig tryggare i sitt arbete för man vet att man kan hantera det. En sjuksköterska som har en specialistutbildning beskriver att utbildning leder till kunskap och kunskap leder till säkerhet inom yrket. Däremot med mer erfarenhet kommer det mer ansvar vilket sjuksköterskorna upplevde som oroande. Boström, Magnusson och Engström (2012) beskriver att sjuksköterskor som saknar erfarenhet inom akutsjukvård behöver stöd ifrån sina kollegor. När sjuksköterskorna har arbetat ett par år berättar de att de aldrig helt kan vara förberedda på nya situationer men att deras erfarenhet hjälper dem att hantera situationerna.
Vidare skriver Boström, Magnusson och Engström att de kände trygghet i att det fanns rutiner att följa på arbetsplatsen, då alla i personalen visste vad de skulle göra. De kände även trygghet i att veta att de alltid fanns någon vid deras sida som visste hur man skulle hantera traumatiska situationer.
Svensson och Fridlund (2008) skriver även de om vikten av att kunna lita på sina kollegor och arbeta som ett team. Om man kunde lita på sin kollega innebar detta mindre oro för man visste vad ens kollega hade för kunskaper.
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på sjuksköterskors
upplevelser och hantering efter traumatiska händelser. Litteraturstudiens resultat visar att traumatiska upplevelser är något som alla människor
13 hanterar olika. Trauma är något som sjukvårdspersonal får räkna med att möta i det dagliga arbetet. Efter att studiens resultat analyserats kan författarna se att de flesta som hanterar traumatiska händelser upplever stress i olika former. Beroende på stödet ifrån familj och vänner eller organisation kan personalen på olika vis bearbeta stressen.
Upplevelser av traumatiska händelser
I resultatet har det framkommit att det som upplevs mest stressande är när ett barn eller anhörig avlider, detta styrks av Laranjeira (2012), Adriaenssens, Gucht och Maes (2012), Lees och Ellis (1990) och Halpern, Gurevich,
Schwartz och Brazeau (2009).
I denna litteraturstudie kom det fram att bli oskyldigt anklagad för någons död innebär också att man upplever stress. Det framkom även att
traumatiska händelser som dessa kan innebära att sjuksköterskorna drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Adriaenssens, Gucht och Maes (2012) menar att om man upprepade gånger utsätts för trauma är det starkt relaterat till att man kan utveckla PTSD symtom. I litteraturstudiens resultat beskrivs det att konflikter med doktorer, chefer, kollegor eller mentala påfrestningar ifrån patienten eller dennes anhöriga kan resultera i att man upplever stress eller utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Litteraturstudiens resultat styrks av Douglas, Meleis, Eribes och Kim (1996) och Lees och Ellis (1990).
Författarna är medvetna om att dessa studier är äldre än de studier
författarna har med i resultatet, de anser ändå att studierna är trovärdiga då upplevelserna beskrivs på liknande vis som idag. Douglas, Meleis, Eribes och Kim (1996) skriver i samma studie att undersköterskor upplevde stress när de har för många patienter och det är för lite personal. Författarna har i sitt resultat funnit att sjuksköterskorna beskriver att PTSD kan skapas av att det har för många patienter men för lite tid att hjälpa alla, vilket innebär att resultaten styrker varandra. Att utsättas för denna typ av stress under en lång tid och inte bearbeta dessa händelser kan skapa känslor som skuld, svek, bitterhet och själförakt. Författarna anser att detta resultat kan drabba patienternas omvårdnad på ett negativt vis. Då sjuksköterskan är fylld av stress och känslor av skuld, svek och bitterhet anser författarna att det är
14 svårt att ge god omvårdnad och vara en god medmänniska utan att dessa känslor påverkar patienten.
I studiens resultat beskrivs det att innan sjuksköterskan har upplevt en traumatisk händelse i yrket har han/hon en god självbild av att kunna hantera stressen som kan uppkomma i en traumatisk situation. När denne sedan inte hanterar stressen så som man trott skapas känslor som skam och värdelöshet. I kontrast till detta, i en studie av Hall (2004) beskrivs det att sjuksköterskorna istället var kritiska emot sin egen prestation i den
traumatiska situationen och stressen skapades när de kände att de inte kunde ge den vård som patienten förtjänade.
I litteraturstudiens resultat framkom det även att det som upplevdes som mest skamfyllt var inte att man misslyckades i omvårdnaden utan de känslor som uppkom på olycksplatsen då sjuksköterskorna blev överväldigade av alla intryck som var runt om kring dem. Sjuksköterskorna beskrev att de kände trötthet kombinerat med sorg när de hade vårdat en patient under längre tid och denne sedan avlidit. En känsla av maktlöshet uppkom när sjuksköterskan insåg att det inte fanns någonting mer han/hon kunde göra för patienten, de kunde inte ändra utgången av det inträffade. Resultatet styrks av Douglas, Meleis, Eribes, och Kim (1996) som även de beskriver att undersköterskorna upplevde en känsla av maktlöshet och ångest när de inte hade kontroll över situationen och inte kunde rädda livet på patienten.
Genom litteraturstudiens resultat framkom även känslor av skuld när
sjuksköterskan hade lovat patienten och dennes anhöriga att det skulle bli en positiv utgång men att han/hon i slutändan inte kunde rädda livet på
patienten. Detta resultat är något som författarna reagerar starkt på.
Författarna anser att man aldrig kan lova att utgången blir positiv då man inte kan styra över allt som sker. Att då lova anhöriga eller patienten att allt kommer gå väl är direkt olämpligt. Löftet skapar enbart falska förhoppningar som i slutändan kan vara förödande för både de anhöriga och patienten.
15 I denna litteraturstudie visar resultatet också att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjuksköterskorna kände oro. Oron kunde handla om att åka på ett larm där ens egen familj bor eller komma hem till en nära vän. Det kunde även handla om att man åkte på ett larm där en kvinna ska genomgå en förlossning eller ett sjukt barn. Denna oro grundade sig i att sjuksköterskorna kände ett krav på att deras handlande i situationen skulle vara helt korrekt utfört. En känsla av att inte ha kontroll på en situation kunde också skapa oro, en sådan situation kunde innefatta hot och våld. I en studie av Chu Pai och Lee (2011) framkom det att sjuksköterskor löpte större risk för psykiskt våld än fysiskt våld på arbetsplatsen. Det fysiska våldet kom främst ifrån patienter och anhöriga och det psykiska våldet kom ifrån kollegor, läkare och chefer. Studien visar att risken att utveckla PTSD symtom i samband med våld är större om man utsätts för det psykiska våldet. Empati är också något som framkommit som en betydelsefull del i omvårdnadsarbetet genom denna studie. Om sjuksköterskan tänkte sig in i patientens situation hade han/ hon möjlighet att känna en större förståelse för patienten. När sjuksköterskan kom ut på en olycksplats och kände känslan att det kunde varit någon i min familj som låg där så identifierade sig sjuksköterskan med offret och blev då djupare involverad. I Wåhlin, Ek och Idvall´s (2010) studie beskrivs de att när sjuksköterskan tog hand om en patient eller dennes anhöriga och deras situation associeras till sjuksköterskans privatliv kunde en god relation skapas. Situationen kunde även upplevas som skrämmande på grund av att sjuksköterskan blev påmind att samma sak kunde hända ens egen familj.
Hantering av traumatiska händelser
Adriaenssens, Gucht och Maes (2012), Hinderer (2012), Douglas, Meleis, Eribes, och Kim (1996) och Hall (2004) beskriver hur oerhört betydelsefullt det är att få stöd efter en traumatisk händelse för att inte utveckla stress eller PTSD symtom. Stödet kunde vara ifrån familj, vänner, kollegor eller någon utomstående vilket även är ett genomgående resultat i flera av författarnas studier. Hall (2004) och Adriaenssens, Gucht och Maes (2012) beskriver även att socialt stöd hade en skyddande effekt emot PTSD reaktioner.
16 Genom litteraturstudien visar resultatet att om man däremot inte får stöd kunde det innebära att man hade svårt att släppa stressen och känslor som bitterhet, känsla av att han gjort fel, ilska och själförakt kunde uppkomma.
Lees och Ellis (1990) beskriver att om man inte fick stöd från familj och anhöriga kunde det bero på att de inte förstår sjuksköterskeyrket och vilken press sjuksköterskan har på sig. En anhörig i studien berättade att han var trött på att höra om sjukvården.
För att kunna släppa stressen framkom det i litteraturstudien
hanteringsstrategier som sjuksköterskorna använde sig av; dessa kunde vara:
att träna, umgås med vänner över att glas vin, god sömn eller att gå och shoppa vilket styrks av Lees och Ellis (1990). Douglas, Meleis, Eribes, och Kim´s (1996) studie beskriver undersköterskorna att sjunga, be och avslappning minskar stress. Douglas, Meleis, Eribes, och Kim (1996)
beskriver även att stressreducerande aktiviteter kunde vara att gå ut och göra någonting roligt, men att detta skulle vara oplanerat och spontant och i slutändan skulle dagen ha varit tillfredställande.
För att kunna minska stressen ytterligare kan sjuksköterskorna mentalt föreberda sig innan de kommer till olycksplatsen eller innan patienten
kommer in till sjukhuset. Då hinner de sätta sig in i vad som komma skall och de vet vilken utrustning de kan komma att behöva. Detta kan innebära att de blir tryggare i sig själva, i sin roll och profession. Wåhlin, Ek och Idvall (2010) skriver att praktisk och mental förberedelse när man ska hantera en svår situation ger styrka. Om man istället inte är förberedd kan man känna sig osäker och maktlös. Enligt Hinderer (2012) hanterar sjuksköterskorna död bättre efter att man arbetat ett par år inom den kliniska verksamheten, jämfört med när de var nybörjare. Hinderer beskriver vidare att erfarenheten av traumatiska händelser bidrog till att de vande sig vid att upprepade gånger hantera död och visste vilka copingstrategier de skulle använda sig av. Detta styrker författarnas resultat att trygghet kan skapas av att man har stor arbetslivserfarenhet, sjuksköterskorna kan då lita på sig själva och vet att det kan hantera de olika situationerna som de utsätts för i det dagliga arbetet.
17 Wåhlin, Ek och Idvall (2010) skriver att ett gott samarbete mellan kollegorna ger dem kraft och styrka. Författarna fann i sitt resultat att det fanns en stor trygghet i att man kunde lita på sina kollegor och att man arbetade som ett team. Då visste sjuksköterskorna att det alltid fanns någon som hade kunskap och de kunde stötta varandra. Hall (2004) menar att disskutera patientens tillstånd med sina kollegor och kontinuerligt fråga varandra om råd och stöd var en viktig del i att hantera traumatiska situationer. Vidare beskriver Hall att om man inte kan lita på sina kollegor för att de har liten erfarenhet eller inte klarar upp situationen skapade detta istället stress.
Författarna är helt överens om att teamarbete är a och o för att man själv ska känna sig trygg och att man kan utföra ett bra arbete. Författarna har full förståelse för att stress skapas när man känner att ens kollega har mindre erfarenhet. Alla har vi varit nybörjare och författarna anser att man då får vara mer mentalt förberedd på att svåra situationer kan uppkomma och försöka hantera dessa på bästa vis tillsammans som ett team.
Metoddiskussion
De vetenskapliga studierna som ligger till grund för resultatet hade en
kvalitativ ansats, då författarna ville fånga sjuksköterskornas upplevelser och detta görs lättast med kvalitativ metod då man framförallt använder sig av intervjuer. Intervjuerna ger ett mer personligt resultat med kunskap om upplevelser. Hade författarna valt en kvantitativ ansats hade det varit svårare att fånga upplevelsen. Författarna anser att om man använt sig av till
exempel en enkät hade det varit svårt att fånga alla känslor och frågorna blivit mer styrda. Det som däremot kan vara negativt med kvalitativ ansats är att den intervjuade deltagaren kan bli påverkad av den som intervjuar, eller tro att den som intervjuar dömer personen om den berättar hur den känner.
Enligt Forsberg och Wengström (2013) beskrivs den kvalitativa ansatsen genom att man tolkar, skapar mening, fokuserar på och får en förståelse av människas subjektiva upplevelser av omvärlden. Människans upplevelser av ett fenomen betonas här med inriktning på att få förståelse (s. 54).
Författarna har inspirerats av Forsberg och Wengström då de anser att det är en passande metod utifrån författarnas syfte med studien.
18 Studierna söktes fram genom CINAHL, och Medline. För att begränsa
sökningen av studierna valdes studier från år 2000 och framåt, detta för att få fram aktuell forskning som kan jämföras med dagens hälso- och sjukvård.
Studierna var ifrån Sverige, England, Australien och Kanada. Detta kan vara en fördel då man kan få fram ett komparativt perspektiv där det kan
förekomma till exempel kulturella skillnader eller likheter inom hälso- och sjukvården runt om i världen. De studier som valdes ut var av betydelse utifrån studiens syfte och i dessa nio studier framkom det flertalet likheter mellan resultaten i studierna. Alla studierna var etiskt granskade av en etikkommitté och var kvalitetsgranskade med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) protokoll.
Det som framkom var att sex studier hade hög kvalité och två hade medel kvalité. Studierna hade olika metodologiska ansatser men kunde ändå svara på syftet vilket innebar att det inte skapade några problem när resultatet skulle analyseras. Författarna har analyserat studiens resultat så tillförlitligt som de har kunnat med de resurser de har kunnat använda sig av.
Författarna har tillsammans läst i igenom de olika studiernas resultat och översatt dessa till svenska för att få en större förståelse med vad som menas.
Det negativa med att översätta från engelska till svenska är att fakta kan misstolkas och författarna kan göra sin egen tolkning av resultatet. För att minska riskerna att översättningen misstolkades läste författarna igenom resultatet flera gånger och diskuterade sedan resultatet med varandra för att se så båda författarna fått fram samma resultat.
Författarna anser att det har varit få etiska reflektioner i studiernas resultat då fokus har legat på hur sjuksköterskor upplever och hanterar traumatiska händelser. Författarna tycker att ämnet de valt inte innefattar stora etiska frågor då alla deltagarna i studiens resultat frivilligt deltagit i intervjuerna och att ämnet är något som måste lyftas och en förändring behöver ske. Dock anser författarna att en viktig del att ta hänsyn till är att deltagarna efter intervjuerna får möjlighet till uppföljning av deras välmående, detta för att intervjun kan ha inneburit att känslor ifrån den traumatiska händelsen återigen kommit upp till ytan.
19 Det finns en etisk fråga som dykt upp hos författarna med tanke på all stress sjuksköterskorna utsätts för; det är att bemanningen är för dålig och
tidspressen är alldeles för stor. Både patienter och personal blir drabbade av denna brist och författarna tror att det får konsekvenser i vården.
Konsekvenserna blir som ovan beskrivet, stress som framförallt drabbar sjuksköterskorna och patienterna får inte den vård de förtjänar. Det här problemet är väl känt i dagens läge och författarna inser att det kommer ta lång tid innan problemet är löst men anser ändå att det viktigt att lyfta frågan.
Betydelse för omvårdnaden
Författarna har själva lärt sig hur de i framtiden kan komma hantera svåra händelser och fått se vad det kan få för konsekvenser om man inte bearbetar de traumatiska händelserna. Att alla människor är olika och hanterar dessa händelser på olika vis är en självklarhet men något som författarna är
överens om är att cheferna och ledningen inom varje arbetsplats borde ta ett större ansvar för sina medarbetare och faktiskt se och ta reda på hur de mår och utefter detta finna copingstrategier som passar för var och en. Dock är det lika viktigt att sjuksköterskorna tar eget ansvar för sitt välmående och det är upp till var och en att söka hjälp om man känner att behovet finns. Här har även teamarbetet en stor roll. Författarna tror att om man arbetar bra
tillsammans och har en god gemenskap kommer debriefing som en naturlig del i vardagen. Författarna uppfattar att det finns mycket forskning inom området vilket är positivt. Författarna rekommenderar att vidare forskning görs inom detta område för att öka sjuksköterskornas välmående.
20
Slutsats
Upplevelserna och hanteringen av traumatiska händelser i vården är komplexa och personbundna. Stress är en stor del i upplevelsen och
sjuksköterskorna som varit med om en traumatisk händelse beskriver alla att det upplevt någon form av stress. Hanteringen av traumat har beskrivits olika då varje enskild individ har hittat sina egna copingstrategier för att hantera händelsen. Genomgående i de flesta studier var hur viktigt stödet ifrån familj, vänner, kollegor och chefer var för att komma vidare efter en traumatisk upplevelse.
21
Referenser
De vetenskapliga studierna som utgör grunden för litteraturstudiens resultat benämns här med*
Aasa, U., & Wiitavaara, B., (2009) Personalens hälsa & arbetsmiljö. Ur:
Suserud, B-O., & Svensson, L., [red]. Prehospital akutsjukvård. (ss.33-38) Stockholm: Liber AB.
Adriaenssens, J., de Gucht, V., & Maes, S., (2012) The impact of traumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey, International Journal Of Nursing Studies, 49, 11, ss. 1411-1422, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Andrén-Sandberg, Å., Törnebrandt, K., & Åberg,T., (1993) Katastrofsjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
*Boström, M., Magnusson, K., Engstrøm, Å., (2012) Nursing patients suffering from trauma: critical care nurses narrate their experiences, International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, vol. 16, ss. 21- 29.
Buijssen, H., (1998) Sjuksköterskans utsatthet. Stockholm: Natur och Kultur.
Cullberg, J., & Lundin, T., (2006) Kris och utveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlborg-Lyckhage, E., (2012) Att analysera berättelser (Narrativer). Ur:
Friberg, F., [red]. Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 161-172) Lund: Studentlitteratur AB.
Dahlqvist, V., Söderberg, A., & Norberg, A., (2008) Dealing with stress:
patterns of self-comfort among healthcare students, Nurse Education Today, 28, 4, ss. 476-484, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
22 Douglas, M., Meleis, A., Eribes, C., & Kim, S., (1996) The work of auxiliary nurses in Mexico: stressors, satisfiers and coping strategies, International Journal Of Nursing Studies, 33, 5, ss. 495-505, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Forsberg, C., & Wengström, Y., (2013) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y., (2003) Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Hall, D., (2004) Work-related stress of registered nurses in a hospital setting, Journal For Nurses In Staff Development, 20, 1, ss. 6-16, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Halpern, J., Gurevich, M., Schwartz, B., & Brazeau, P., (2009) What makes an incident critical for ambulance workers? Emotional outcomes and
implications for intervention, Work & Stress, 23, 2, ss. 173-189, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Harris-Kalfoss, M., (2010) Mötet med lidande och döende patienter – Sjuksköterskans möte med sig själv. Ur: Almås, H., Stubberud, D-G., &
Gronseth, R., [red]. Klinisk omvårdnad 2. (ss. 475-498) Stockholm: Liber AB.
Healy, S., & Tyrrell, M., (2013) Importance of debriefing following critical incidents, Emergency Nurse, 20, 10, ss. 32-37, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Hinderer, K-A., (2012) Reactions to Patient Death: The Lived Experience of Critical Care Nurses, Dimensions Of Critical Care Nursing, 31, 4, ss. 252- 259, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
23
*Jonsson, A., & Halabi, J., (2006) Work related post-traumatic stress as described by Jordanian emergency nurses, Accident & Emergency Nursing, 14, 2, ss. 89-96, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Jonsson, A., & Segesten, K., (2004) Guilt, shame and need for a container: a study of post-traumatic stress among ambulance personnel, Accident &
Emergency Nursing, 12, 4, ss. 215-223, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Jonsson, A., & Segesten, K., (2003) The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service, Accident & Emergency Nursing, 11, 3, ss. 141-152, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
La Torre-Ek, A., (2013) Sveriges Lag. Lund: Studentlitteratur AB.
Landquist, J., (2012) Verksamhetsplan. [www]. Hämtad 7 maj, 2013 från:
http://www.swenurse.se/Svensksjukskoterskeforening/Organisiation/Verks amhetsplan/
Lambert, V., & Lambert, C., (2008) Nurses' workplace stressors and coping strategies, Indian Journal Of Palliative Care, 14, 1, ss. 38-44, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Laranjeira, C., (2012) The effects of perceived stress and ways of coping in a sample of Portuguese health workers, Journal Of Clinical Nursing, 21, 11/12, ss. 1755-1762, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Lavoie, S., Talbot, L., & Mathieu, L., (2010) Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: their perspective and a 'tailor-made´
solution, Journal Of Advanced Nursing, 67, 7, ss. 1514-1522, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Lees, S., & Ellis, N., (1990) The design of a stress-management programme for nursing personnel, Journal Of Advanced Nursing, 15, 8, ss. 946-961, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
24 Lim, J., Bogossian, F., & Ahern, K., (2010) Stress and coping in Singaporean nurses: a literature review, Nursing & Health Sciences, 12, 2, ss. 251-258, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Lim, J., Hepworth, J., & Bogossian, F., (2011) A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses, Journal Of Advanced Nursing, 67, 5, ss. 1022-1033, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Lundin, T., (1992) Traumatisk stress och personlig förlust. Berlings, Arvlöv:
Almqvist & Wiksell AB.
Nationalencyklopedin, (2013) Stress. [www]. Hämtad 17 April, 2013 från:
http://www.ne.se/stress
Nationalencyklopedin, (2013) Trauma. [www]. Hämtad 17 April, 2013 från:
http://www.ne.se/trauma
Niiyama, E., Okamura, H., Kohama, A., Taniguchi, T., Sounohara, M., &
Nagao, M., (2009) A survey of nurses who experienced trauma in the workplace: influence of coping strategies on traumatic stress, Stress &
Health: Journal Of The International Society For The Investigation Of Stress, 25, 1, ss. 3-9, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Pai, H., & Lee, S., (2011) Risk factors for workplace violence in clinical
registered nurses in Taiwan, Journal Of Clinical Nursing, 20, 9/10, ss. 1405- 1412, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Riahi, S., (2011) Role stress amongst nurses at the workplace: concept analysis, Journal Of Nursing Management, 19, 6, ss. 721-731, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
25
*Shorter, M., & Stayt, L., (2010) Critical care nurses' experiences of grief in an adult intensive care unit, Journal Of Advanced Nursing, 66, 1, ss. 159-167, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
*Svensson, A., & Fridlund, B., (2007) Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study, International Emergency Nursing, 16, ss. 35-42.
Wikström. J., (2006) Akutsjukvård – Handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Kristianstad: Boktryckeri AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C., (2011) Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3:1. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Wåhlin, I., Ek, A., & Idvall, E., (2010) Staff empowerment in intensive care:
Nurses’ and physicians’ lived experiences, Intensive & Critical Care Nursing, 26, 5, ss. 262-269, CINAHL with Full Text, EBSCOhost.
Östlundh, L., (2012) Informationssökning. Ur: Friberg, F., [red]. Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 57-79) Lund: Studentlitteratur AB.
Tabell 1. Urvalstabell Bilaga 1
Datum Databas Sökord Begränsningar Urval 1*
Urval 2*
Urval 3*
130404 Cinahl Posttraumatiskt stress
Emergency nurses
Peer reviewed Pdf
English
14 5 1
130404 Cinahl Coping Accident Emergency nurses
Peer reviewed Pdf
English
5 2 1
130409 Cinahl Critical care Nurses Coping
Peer reviewed Pdf
English
71 10 1
130410 Cinahl Nurses Critical care Support Coping
Peer reviewed Pdf
English
31 3 1
130423 Cinahl Medline
Stress*
Nurse*
Experience*
Peer reviewed Pdf
English
Qualitative high sensitivity Interview Journal article
764 24 1
130423 Cinahl Medline
Stress*
Nurse*
Experience*
Trauma*
Peer reviewed Pdf
English
Qualitative high sensitivity Interview Journal article
52 7 1
130423 Cinahl Medline
Nurse*
Ambulance*
Peer reviewed Pdf
English
Qualitative high sensitivity Interview
4 4 1
Journal article
Total 941 55 7
*Antal träffar
**Antal lästa abstrakt
***Antal artiklar som är medtagna i litteraturstudien
Bilaga 2. Översikt av studier
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Boström, M., Magnusson, K.,
& Engström, Å., (2012) Nursing patients suffering from trauma:
Critical care nurses narrate their
experiences.
Sverige
Att beskriva
intensivvårdssjuksköt erskors upplevelser av att vårda patienter som lider av trauma.
Designen är induktivt beskrivande.
Personliga intervjuer som analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys.
För att beskriva och förstå intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av trauma.
8
intensivvårdssjuksk öterskor
Ja
Visar hur viktigt det är att förbereda sig mentalt för att vårda en patient som lider av trauma. Sjuksköterskorna upplevde att erfarenheten att ha jobbat i ett par år hjälper för att reducera stress.
Teamarbete är av största vikt för att det skapar trygghet i arbetet.
Hög
Shorter, M., &
Stayt, L-C., (2010) Critical care nurses’
experiences of grief in an adult intensive care unit. England
Att ta reda på hur intensivvårdssjuksköt erskor upplever sorg och deras coping strategier när en patient dör.
En heideggerian fenomenologisk ansats användes och data samlades in vintern 2007/8. Deltagarna intervjuades och data
transkriberades sedan ordagrant 8
intensivvårdssjuksk öterskor
Ja
Deltagarna rapporterade känslor av sorg för patienten som de har vårdat. Döden av en patient upplevedes som mindre traumatisk om patienten dött den ”goda vägen”, att döden var förväntad och man hade kunnat ge en god vård. Deras copingstrategi var att prata med sina kollegor.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Lavoie, S., Talbot, L-R., &
Mathieu, L., (2010)Post- traumatic stress disorder
symptoms among emergency nurses: their perspective and a
‘tailor-made’
solution. Kanada
Identifiera
verksamhetens stöd för
akutvårdssjuksköters kor som har utsatts för traumatiska händelser, detta för att förebygga post traumatisk stress.
Kvalitativ metod, gjordes från januari-maj 2007.
Semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp användes.
12
akutvårdssjuksköte rskor
Ja
Det fanns tre kategorier där posttraumatiskt stress syndrom upptäcktes. Dessa var; Att bevittna en traumatisk händelse, själv blivit utsatt för en traumatisk händelse eller att stress faktorn runt patienten är för stor så att detta skapar en ohållbar situation för vårdaren. Man fann en
stödverksamhet med tre nivåer som utgör en grund för att förebygga och behandla PTSD bland
akutsjukvårdssjuksköterskor.
Medel
Lim, J.,
Hepworth, J., &
Bogossian, F., (2010) A qualitative analysis of stress, uplifts and coping in the personal and professional lives of Singaporean nurses.
Australien
Sjuksköterskornas upplevelser av daglig stress och coping
De använde sig av
semistrukturerade intervjuer och tematisk analys för att analysera kvalitativ data.
23 sjuksköterskor Ja
Tre teman hittades som utgör dagliga problem för sjuksköterskorna, tidspress, det vanliga omvårdnadsarbetet och multipla roller i arbetet. De hittade även 3 sätt att hantera dessa problem: Ta en time out, söka känslomässigt stöd och använda sig av sin tro.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion.
Resultat Kvalitet
Svensson, A., Fridlund, B., (2007)
Experiences of and actions towards worries among
ambulance nurses in their professional life:
A critical incident study.
Sverige
Beskriva kritiska händelser som oroar ambulanssjuksköters kor och vad de gör för att förhindra och hantera dessa.
Intervjuer som analyserades enligt Critical Incident Technique.
13 manliga och 12 kvinnliga
sjuksköterskor som jobbar inom ambulansen.
Ja
De sjuksköterskorna oroade sig mest över var akuta situationer samt
situationer som rörde deras arbetsmiljö och detta lindrades genom egna
handlingar eller hjälp ifrån andra.
Sjuksköterskorna upplevde att med ökad erfarenhet kom ett större ansvar och detta upplevdes som oroande, men detta kunde lindras om de kände att det hade stöd ifrån kollegorna. Slutligen kom de fram till att varje sjuksköterska måste få möjlighet att ta i tu med sina bekymmer utifrån varje enskild individ
Hög
Jonsson, A., &
Halabi, J., (2006) Work related post- traumatic stress as described by Jordanian emergency nurses. Sverige
Identifiera orsakerna till posttraumatiskt stress syndrom och deras relation till stress exponering i det dagliga arbetet.
Kvalitativ metod som genomfördes med hermeneutisk fenomenologi.
25 sjuksköterskor Ja
Det som var mest stressande var ett barns död, hot, trakasserier,
sjukdom/död av en familjemedlem eller att bli anklagad för någons död.
Hög
Författare.
(År). Titel.
Land
Syfte Metod Antal deltagare.
Etisk reflektion. Resultat Kvalitet
Jonsson, A., Segesten, K., (2004) Guilt, shame and need for a container: a study of post- traumatic stress among ambulance personnel. Sverige
Upptäcka och fördjupa förståelsen för hur ambulanspersonalen upplever och hanterar traumatiska händelser
Intervjuer med hjälp av en heideggerian ansats användes.
För att få förståelse för ambulanspersonalens värld.
10 deltagare som bestod av både män och kvinnor och dessa arbetade som sjuksköterskor i ambulansen.
Ja
Posttraumatiskt
stressymtom, skuld, skam och att klandra sig själv är vanliga känslor efter
jobbrelaterade traumatiska händelser. För att hantera dessa känslor är det
nödvändigt att tala
om dem med arbetskamrater, vänner eller familjemedlemmar.
Medel
Jonsson, A., Segesten, K., (2003) The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service. Sverige
Identifiera vilka traumatiska händelser som upplevs av
ambulanspersonalen.
Deltagarna fick skriva ner sina erfarenheter om traumatiska händelser som sedan analyserades med metoden van Kaam.
52
ambulanssjuksköte rskor deltog Ja
Visar att sjuksköterskorna känner ett stort medlidande för sina patienter och att det är omöjligt att förbereda sig på händelser som är oförutsedda. För att hantera dessa överväldigande känslor som uppkommer måste personalen få förståelse genom att prata om dessa känslor. Därför är det viktigt att cheferna i ambulansen efter stressande händelser ger möjlighet och tid för ambulanspersonalen att
dela sina känslor. Man kan även förebygga genom att undervisa personalen om känslomässigt engagemang till offren.
Hög
