Hur genus konstrueras beror på hur genus tolkas av de som arbetar i den pedagogiska praktiken. Vuxna individer för sina sociala kunskaper om genus vidare till barn genom sina handlingar och förväntningar på barnet. Dessa sociala kunskaper är i sin tur baserade på den vuxne individens egna upplevelser om vad det innebär att vara pojke eller flicka (Wingrave 2018, ss. 589–590). Pedagoger har alltså en roll i arbetet med genus med barn där medvetenhet om de egna föreställningarna kan krävas. På många förskolor är läsning av litteratur ett vardagligt inslag i verksamheten (Salmson & Ivarsson 2019, s. 74). Boken har däremot fler möjligheter än så. Genom att som pedagog göra medvetna val går det att arbeta normkreativt under lässtunden tillsammans med barnen. I en studie (Quast 2018, ss. 447–450) där barnen fick lyssna till en normkritisk bok använde pedagogerna boken som verktyg för att ge barnen möjlighet att diskutera och kritiskt reflektera om könsnormer. Barn är inte passiva mottagare av litteratur, utan de är aktivt med och skapar mening utifrån litteraturen (Quast 2018, ss. 447–450).
Vi har i vår studie valt att analysera olika böcker som finns på den svenska bokmarknaden utifrån ett genusperspektiv. Det är också något som vi anser att det finns möjlighet att göra utifrån det bokutbud som finns på en förskola utifrån liknande analysmetoder (Salmson & Ivarsson 2019, ss. 74–75). Frågebatteriet som vi har använt oss av i vår studie skulle kunna användas av praktiserande
förskollärare för att analysera utbudet av barnböcker på förskolan för att ta reda på vilka normer som förmedlas eller behöver utmanas.
Vår studies betydelse för förskolans verksamhet skulle kunna vara att visa på vikten av att ha ett brett utbud av böcker tillgängliga på förskolorna, med både normkritiska och icke-normkritiska böcker. Dessa kan användas som ett pedagogiskt verktyg av pedagoger. Genom att ett stort utbud av böcker finns tillgängliga kan barnen identifiera sig med fler typer av karaktärer där barnen inte begränsas av normer om exempelvis kön. Förskolan har ett uppdrag att inte låta könsstereotyper påverka barnens personliga utveckling eller bildande av identitet (Lpfö 2018, s. 7).
33
Vidare forskning
Vidare forskning skulle kunna vara att ta vara på barnens perspektiv och intervjua barnen. Här skulle det kunna handla om barnens relation till litteratur eller deras föreställningar om genus överlag i förskolan. Det råder brist på forskning om hur barn talar om genus i litteratur (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 93). En annan undersökning skulle kunna vara att observera pedagoger som genomför lässtunder med barnen med för att undersöka hur barnen talar om böckerna och förstår karaktärerna. Ett annat alternativ skulle kunna vara att undersöka utbudet av böcker som finns tillgängliga på förskolorna. Undersökningen skulle här exempelvis kunna handla om vilken typ av böcker förskolorna har, om dessa är normkritiska eller inte eller hur många böcker som finns med manliga respektive kvinnliga huvudkaraktärer. Ytterligare alternativ skulle kunna vara att intervjua pedagoger om hur de arbetar med litteratur i den pedagogiska praktiken. Likaså om (och i så fall hur) pedagoger använder litteratur för att utmana barns tankar om genus.
34
Referenser
Anderblad, J. & Widlund, F. (2016). Bojan och brandbilen. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Bartow Jacobs, K & Hill, T. M. (2020). “The Mouse Looks Like a Boy”: Young Children’s Talk About Gender Across Human and Nonhuman Characters in Picture Books”. Early Childhood
Education Journal, vol 48. ss. 83-102.
DOI: 10.1007/s10643-019-00969-x
Bergström, G. (2019). Börja skolan med Alfons Åberg. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Bodén, L., Lenz Taguchi, H. & Ohrlander, K. (2013). (red.) En rosa pedagogik -
jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Boktoppen (2020). Topplistan - Barnböcker 3–6 år.
https://boktoppen.se/topplista/barnb%C3%B6cker-3-6-%C3%A5r [2020-12-17]
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Butler, J. (2006). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York, NY: Routledge.
Butler, J. (2007). Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Earles, J. (2017). Reading gender: a feminist, queer approach to children's literature and children's discursive agency. Gender and Education. Vol 29, no. 3, ss. 369-388. University of South Florida. DOI: 10.1080/09540253.2016.1156062
Eliasson, I. & Fearon, R. (2017). Prinsen & Pojken. Färjestaden: Vombat Förlag.
Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan.
35
Filipović, K. (2018). Gender Representation in Children’s Books: Case of an Early Childhood Setting.
Journal of Research in Childhood Education. Vol. 32 Issue 3. ss. 310-325.
DOI: 10.1080/02568543.2018.1464086
Hermansson, K. & Nordenstam, A. (2017). A new niche in children's literature. Norm-crit picture
books in Sweden. LIR.journal Vol. 17 Issue 9, ss. 96-120. Gothenburg University.
ISSN: 1102–9773
Hirdman, Y. (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Kåreland, L. (2005). Inledning. I Kåreland, L. (red.) Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur
och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 9–21.
Kåreland, L. (2005). Frihet eller närhet? Om Benny och Malla. I Kåreland, L. (red.) Modig och stark -
eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 25–53.
Kåreland, L. & Lindh-Munther, A. (2005). Förskolan som litterär miljö. I Kåreland, L. (red.) Modig
och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och
Kultur, ss. 79–114.
Kåreland, L. & Lindh-Munther, A. (2005). (S)könlitteraturen i förskolan. I Kåreland, L. (red.) Modig
och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och
Kultur, ss. 115–158.
Lesse, L. & Magnusson, A-C. (2018). Lysande, UppfinnarJohanna!. Stockholm: Olika förlag.
Läckberg, C. & Sarri, M. (2015). Super-Charlie & lejonjakten. Göteborg: Tukan förlag.
Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur.
Nikolajeva, M. (2004). Bilderbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.
Rosenberg, T. (2005). Könet brinner! Judith Butler. Stockholm: Natur och kultur.
Salmson, K. & Ivarsson, J. (2019). Normkreativitet i förskolan - om normkritik och vägar till
likabehandling. 3. uppl. Linköping: Olika förlag.
36
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf
Skolverket. (2020). Högläsning och samtal om text i förskolan. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan
[2020-11-23]
Skolverket. (2020). Läslyftet i förskolan. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-forskolan [2020-11-23]
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18
SOU (2006:75). Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Stockholm
https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/jamstalld-forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675
Quest, E. (2018). “And he could wear a dress?”: A Preschool Transformative Book Conversation. The
Reading Teacher. Vol. 72. No 4, ss. 445-451. 7p. International Literacy Association.
DOI: 10.1002/trtr.1740
Taber, N. & Woloshyn, V. (2011). Issues of exceptionality, gender, and power: exploring Canadian children’s award-winning literature. Gender & Education. Vol 23. No. 7. ss. 889–992.
DOI: 10.1080/09540253.2010.549112
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wallte, E. & Wannerberger, F. (2009). Inezza Prinsessa. Färjestaden: Vombat förlag.
Widén, P. (2019). 10. Kvalitativ textanalys. I Fejes & Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. 3 uppl. Stockholm: Liber.
37
Wingrave, M. (2018). “Perceptions of gender in early years”. Gender & Education. Vol. 30 Issue 5, ss. 587-606. 20p.
38