Sårbara pojkar och hjältemodiga flickor
En undersökning om genus i barnlitteratur utifrån text- och bildanalys
Lovisa Nordin och Natalie Sharaf
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Förskoledidaktik
Förskollärarprogrammet 210 hp Höstterminen 2020
Handledare: Fanny Edenroth Cato Examinator: Adrian Thomasson
English title: Vulnerable boys and heroic girls - a study about gender in children’s literature through text- and pictureanalysis
Sårbara pojkar och hjältemodiga flickor
En undersökning om genus i barnlitteratur utifrån text- och bildanalys
Lovisa Nordin och Natalie Sharaf
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur karaktärer framställs i barnlitteratur i sex bilderböcker som riktar sig till åldersgruppen 3–6 år. Den teoretiska ansats som analysen utgår från är ett
genusperspektiv, och som grund för analys har ett frågebatteri använts. Metod som använts i studien är kvalitativ textanalys och bildanalys. Studiens resultat är att barnböckerna skildrar både stereotypa könsmönster och normbrytande könsmönster. Karaktärernas kön konstrueras främst genom deras egenskaper och handlingsmöjligheter, vilket skildras både i text och bild. Studiens slutsats är att förskolorna inte bör rikta in sig på en genre i val av barnlitteratur, utan istället analysera enskilda böckers innehåll och erbjuda ett brett utbud av litteratur för barnen. Detta för att kunna skapa ett bokutbud med flera olika karaktärer där så många barn som möjligt kan identifiera sig med karaktärerna och känna sig inkluderade i sitt skapande av könsidentitet.
Nyckelord
Barnlitteratur, genus, normkritik, könsstereotyper, performativitet, förskola
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 3
Genus i barnlitteratur ... 3
Bildernas betydelse i litteraturen för barns tolkning av genus ... 5
Normkritisk barnlitteratur ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
Teoretiskt perspektiv ... 7
Genus ... 7
Genusperspektiv ... 8
Kön och könsroll ... 8
Könsstereotyper ... 9
Sociala normer ... 9
Performativitet ...10
Metod ... 10
Kvalitativ textanalys ...10
Olika steg inom kvalitativ textanalys ...11
Bildanalys ...11
Bildanalys utifrån genusperspektiv ...12
Val av metod ...12
Styrkor och svagheter med bildanalys ...12
Urval och avgränsningar ...13
Kort beskrivning av valda böcker ...14
Genomförande ...15
Databearbetning och analysmetod ...16
Genomförandet av kvalitativ textanalys ...16
Forskningsetiska överväganden ...17
Etiska grundprinciper ...17
Studiens kvalitet ...18
Styrkor och svagheter med studien...18
Alternativa metoder för studien ...18
Resultat och analys ... 19
Analys av varje enskild bok ...19
Traditionella normativa könsmönster ...29
Normbrytande könsmönster ...29
Studiens resultat ...30
Diskussion ... 30
Betydelse för praktiken och professionen ...32
Vidare forskning ...33
Referenser... 34
Bilaga 1 ... 38
Frågebatteri - frågor till böckerna som grund för analys ...38
1
Förord
Detta självständiga arbete är skrivet under en tid när omvärlden tampats med en pandemi.
Restriktioner har gjort att vi båda behövt vara flexibla, tänka om när saker inte riktigt blivit som vi tidigare tänkt oss, och anpassa oss efter omständigheter vi aldrig tidigare upplevt. Den här studien har därmed gett oss erfarenheter som vi tror kommer vara värdefulla i vårt framtida yrke som
förskollärare. På grund av Covid-19 har vi valt att avstå från att besöka förskolor som vi tidigare planerat, och vi valde att inrikta oss mot barnlitteratur och genomföra en studie som inte kräver intervjuer eller observationer, där vårt intresse för genus och jämställdhet mellan könen gjorde att vi valde det perspektivet. Trots omständigheterna och den utmanande tid vi just nu lever i har det, tack vare gott samarbete fungerat bra, vilket vi vill tacka varandra för.
Vi vill också rikta ett stort tack till vår handledare Fanny Edenroth Cato för värdefull handledning under processens gång.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
Litteraturen som ligger till grund för den här studien har vi sökt gemensamt, men också på egen hand för att göra datainsamlingsmetoden så effektiv som möjligt. Vi har fått hitta nya vägar för att få fram studiens resultat, och eftersom vi inte har kunnat träffats fysiskt så har vi mestadels haft digital kontakt och skrivit i ett gemensamt dokument där båda författarna har bidragit till studiens alla delar. Vi har däremot valt att dela upp några av studiens delar. Natalie har fördjupat sig i kvalitativ textanalys och skrivit fram det avsnittet, medan Lovisa fördjupade sig i bildanalys. I datainsamlingen har vi samlat in tre böcker var och ansvarat för att analysera tre böcker var. Natalie har ansvarat för att analysera Inezza prinsessa, Prinsen & Pojken och Börja skolan med Alfons Åberg. Lovisa har ansvarat för att analysera Super-Charlie & lejonjakten, Bojan & brandbilen samt Lysande, UppfinnarJohanna!.
2
Inledning
Förskolan har ett uppdrag att värna om alla barns rättigheter och möjligheter oavsett vilket kön barnet anser sig tillhöra. Förskolan ska motarbeta könsstereotypa idéer och normer eftersom dessa kan komma att påverka de val barnen gör och hämma deras personliga utveckling (Läroplan för förskolan 2018, s. 7). Förskolan har betydelse för barns bildande av könsidentitet (Kåreland 2005, ss. 10–12).
Skolinspektionen (2017, ss. 5–6) visar i sin granskningsrapport att förskolans arbete med
jämställdhetsuppdraget innehåller brister. Rapporten visar att förskolorna arbetar med likabehandling men inte med jämställdhetsuppdraget konkret angående exempelvis utformning av den pedagogiska miljön eller med materialet som erbjuds barnen. Jämställdhetsarbetet förankras inte i det systematiska kvalitetsarbetet och personalen saknar kunskap i att koppla arbetet med jämställdhet till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen pekar på vikten av att förskolans personal bedriver ett medvetet arbete med jämställdhet för att inte riskera att könsstereotyper som begränsar barnen återskapas och förs vidare till barnen (Skolinspektionen 2017, ss. 5–6). Ett genusperspektiv inom förskolans verksamhet innebär att personalen skapar sig kunskap om genus i den egna verksamheten genom att analysera förhållningssätt mellan barn och pedagoger samt genom att studera barnens lek (SOU 2006:75, s. 167).
Lena Kåreland (2005, ss. 13–16) skriver att kulturen i samhället i takt med den elektroniska utvecklingen genomgått en förändring, även för barn i förskolan. Bokens roll i samhället och våra kulturvanor har förändrats, och det är en utveckling som även påverkat förskolans verksamhet. Vidare menar Kåreland att intresset för litteratur hos barn och deras tankar om genus handlar om vilka böcker barnen blir erbjudna samt vilket innehåll dessa böcker har (Kåreland 2005, ss. 13–16). För att
uppmärksamma och uppmuntra till läsningen i förskolan har Skolverket tagit fram Läslyftet, vilket är en kompetensutveckling med syfte att fördjupa förskollärares kunskaper om språk-, läs- och
skrivutveckling (Skolverket skriver i Läslyftet 2020). Skolverket uttrycker att förskolan bör se till att alla barn kan hitta något som passar dem genom att erbjuda ett stort urval av böcker, och att det finns böcker i olika genrer, för olika intressen och som utmanar begränsande normer (Skolverket skriver i Högläsning och samtal om text i förskolan 2020).
Enligt förskolans läroplan ska barnen ha möjlighet att lyssna till läsning av litteratur och få tillfälle att diskutera litterära texter för att kunna utveckla sitt språk (Lpfö 2018, s. 8). Bilder i barnböcker kan förstås som att de är med och bildar barnens förståelse om vilken identitet de kan utveckla. Det är därför viktigt för pedagoger att kritiskt granska de böcker som delas med barnen (Bodén, Lenz Taguchi, Ohrlander 2013, s. 127). Böcker som framställer genus på flera olika sätt kan ge barnen möjlighet att ifrågasätta tidigare föreställningar och bredda sitt perspektiv på genus (Bartow Jacobs &
Hill 2020, s. 94).
Utifrån det vi redogjort för ovan anser vi att genus och barnlitteratur ett viktigt och relevant ämne att skriva om ur ett förskoleperspektiv. Vi som blivande förskollärare önskar uppfylla förskolans uppdrag och vill ge våra blivande förskolebarn möjlighet att utvecklas utan begränsningar. Därför har vi valt att fördjupa oss i barnlitteratur utifrån ett genusperspektiv, och inriktat oss mot normkritisk barnlitteratur och populära barnböcker för att analysera performativt genus, det vill säga hur karaktärernas kön konstrueras i sociala kontexter. Kåreland menar att det finns ett behov av mer forskning i förskolan om genus (Kåreland 2005, s. 9). Analysen blir ett sätt att synliggöra eventuella normbrytande könsmönster och traditionella normativa mönster i barnböckerna. I relation till förskolans uppdrag kan vår studie
3
bidra till att ge underlag för förskolorna att se över sin tillgängliga barnlitteratur och få möjligt att förhålla sig kritiskt till litteraturen med hjälp av vårt frågebatteri.
Tidigare forskning
Vi ska nu redogöra för tidigare forskning om genus i de yngre åldrarna samt forskning om genus i barnlitteratur. Vi har hittat forskning via Stockholms universitetsbiblioteks hemsida och artikelsök. Vi har begränsat oss till vetenskapliga artiklar via peer review. Vi har i sökandet använt oss av engelska sökord inom det område som varit av intresse för studien. Vi har använt sökord som exempelvis preschool, gender, childrens books och picture books. Vi har sedan gjort ett urval utifrån tillgängliga artiklar. Under detta avsnitt kommer vi även att redovisa relevant litteratur inom området genus och barnlitteratur. Vi har delat in forskningen i fyra övergripande kategorier: genus i förskolan, genus i barnlitteratur, bildernas betydelse i litteraturen för barns tolkning av genus samt normkritisk barnlitteratur.
Genus i förskolan
En studie om genus i förskolan (Wingrave 2018, s. 587) visar att barnen betraktas olika utifrån skillnader i det biologiska könet. Barnen får olika förväntningar på sig och lär sig därmed också olika saker. Wingrave’s studie visar att barn bemöts utifrån vilket kön de tillhör, snarare än att bemötas utifrån individuella attribut. Att bemöta barn utifrån stereotyper menar Wingrave kan begränsa barnens möjligheter. Wingrave baserade sin undersökning på en diskussionsgrupp där personerna arbetade med barn i de tidiga åren, i syfte att ta reda på hur de förstod genus och undersöka hur genus
konstrueras. Studiens slutsats visar att de intervjuade personerna ansåg att genus antingen var medfött eller är något som lärs in, men att dessa pedagoger inte ansåg sig ha någon roll i detta (Wingrave 2018, ss. 587–588). Wingrave använde i sin studie en teori om mentala scheman om barns tankar angående genus (Wingrave 2018, s. 591).
Wingraves undersökning visar vidare att föräldrarna till barnen skildrar flickorna med egenskaper som exempelvis en förmåga att ta hand om andra och med ett behov av skydd. Pojkarna å andra sidan anses som aktiva och uppmuntras också att vara aktiva. Detta bekräftar tidigare forskning som visar att pojkar ses som aktiva och flickor passiva (Wingrave 2018, ss. 600–602). Vidare visar studien att deltagarna betraktar flickor som lugna och emotionellt mogna, och pojkar som fysiskt aktiva och mer grovmotoriskt utvecklade. Olika förväntningar på vad som anses vara lämpligt beteende för flickor respektive pojkar påverkar också deras beteende (Wingrave 2018, ss. 598–599).
Genus i barnlitteratur
På 1960-talet började den tidigare könsuppdelade barnlitteraturen ifrågasättas och det introducerades en feministisk kritik av litteraturen (Kåreland & Lindh Munther 2005, s. 115).
Kåreland & Lindh-Munther har utifrån ett genusperspektiv analyserat en boklista och vilka olika karakteristiska tendenser som finns i förskolans litterära utbud. I analysen framkommer det dels att manliga huvudkaraktärer är betydligt vanligare än kvinnliga, och att det finns en tydlig manlig
4
dominans i barnlitteratur. Samtidigt återfinns böcker där det är svårt att avgöra kön på
huvudpersonerna eller att någon specifik huvudperson inte går att identifiera (Kåreland & Lindh Munther 2005, ss. 124–126). Författarnas tidigare forskning lyfter också fram olika könsstereotypiska agerande i barnlitteraturen, där pojkar ofta skrivs fram som starka och aktiva, medan flickors
beteenden kännetecknas av passivitet och anpasslighet. Samtidigt menar författarna att det också finns undantag (Kåreland & Lindh Munther 2005, s. 130). Vidare skriver Kåreland och Lindh-Munther (s.
135) att flera forskare anser att flickor har större benägenhet att överskrida genusnormer än pojkar.
Författarna skriver att som flicka bli benämnd som pojkflicka anses som något positivt, medan en alltför feminiserad pojke vanligen betraktas som något negativt.
Nancy Taber och Vera Woloshyn (2011) har i sin studie analyserat olika könsrelaterade
representationer i prisvinnande barnlitteratur i Kanada utifrån en feministisk och kritisk diskurs. I deras studie framkommer det att även om det i vissa fall finns motstånd mot könsnormer, så innehöll många av de prisvinnande böckerna kvinnliga karaktärer som tog hand om hushållet, medan de manliga karaktärerna beskrivits som beskyddare, äventyrare och frälsare (Taber & Woloshyn 2011, s.
894). I tre av de fem böckerna var det männen som beskrevs som äventyrliga, aktiva och beslutsamma.
Taber och Woloshyn lyfter fram att familjen och gemenskapens styrka har en central roll i böckerna, och analyserar olika familjerelationer i sin studie. I dessa familjekonstellationer tenderar pappan att få rollen som beskyddare medan mamman beskrivs som omsorgsgivare. Taber och Woloshyn skriver också att i värsta fall så framställdes mödrar som individer som krävde någon slags räddning, och var i behov av andras styrka, vägledning och förmåga. Föräldrars död eller frånvaro är, utifrån deras studie, vanligt i barnlitteraturen och något som ger barnen i böckerna möjlighet att inta ansvar och ledarskap, framförallt när det finns en frånvarande eller död pappa. I fyra av texterna som analyseras i studien är det faderns död eller frånvaro som ger barnet som huvudkaraktär möjlighet att växa och ta sig ann vuxna uppgifter och äventyr, trots att det fanns en närvarande mamma (Taber & Woloshyn 2011, s.
900). I studien lyfts dock också fram att det finns kvinnliga karaktärer i böckerna som har mer icke- traditionella roller, där författarna menar att det är normbrytande när kvinnliga karaktärer beskrivs som självständiga.
Nyare studier (Earles 2017, ss. 369–372) visar att litteratur återspeglar könsnormer både i berättelsen, på karaktärernas kroppar och i diskurserna som karaktärerna ingår i. En studie visar att befästandet av könsnormer i berättelserna kan behövas för att barnen ska kunna skapa mening och bilda förståelse för berättelserna (Earles 2017, ss. 369–370). Berättelser om äventyr tenderar att kopplas till manlighet och riskerar att prioriteras över böcker som kopplas till kvinnlighet och kvinnliga egenskaper som
exempelvis kärleksfullhet. Därmed blir manlighet och den manliga kroppen normen (Earles 2017, s.
370). Vidare är det vanligt att berättelser innehåller kontraster där den manliga karaktären lyfts fram som den starka hjälten på bekostnad av den kvinnliga karaktären som hamnar i skuggan (Earles 2017, s. 372).
I tidigare forskning (Filipović 2018, ss. 317–319) har flera förskollärare uttryckt en bristande medvetenhet om de könsmönster som eventuellt kan finnas i de böcker som de läser för barnen.
Förskollärarna i studien beskrev sina roller som komplexa och utmanande, och att lärarrollen är en process som inkluderar val, skapande och tolkning. Samtidigt menade en del förskollärare att de barn de har läst för inte lägger någon vikt vid vilket kön karaktären de läser om har. I Katarina Filipović
5
studie, utifrån hennes samtal med förskollärare, har barn benämnts som oerfarna, öppna och att de lätt kan påverkas av samhället. Här ses böcker som något som överför kulturella värden. Genom detta erkände förskollärarna därmed även den potentiella relationen mellan genus i böcker och utvecklingen av barns könsidentitet (Filipović 2018, ss. 317–319).
I Filipović studie undersöker hon hur genus är representerat i 15 olika barnböcker genom att använda sig av tre olika analysstrategier. Innehållsanalysen visade tydligt på olika könsmönster. Dels framkom att det fanns en underrepresentation av kvinnliga huvudkaraktärer, och att det fanns tre gånger fler manliga karaktärer än kvinnliga i de böcker som analyserades. Vid illustreringar så är den manliga formen mer given, medan den kvinnliga formen etableras genom användning av olika stereotypt feminina markörer. I studien framkommer det även att kvinnliga karaktärer till stor utsträckning har en roll som fru eller mamma. Flickor i böckerna skrivs fram som omhändertagna, även om karaktären är ett barn själv. Karaktärer i böcker som har en fadersroll är däremot betydligt mer ovanligt och om det finns en pappa med, så skrivs den karaktären inte fram på samma emotionella och kärleksfulla sätt som mamman (Filipović 2018, ss. 315–316).
Nyare forskning (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94) visar att det i barnböcker oftast är den manliga karaktären som får vara protagonist (huvudperson) och som genomför spännande och utforskande uppdrag i jämförelse med den icke-binära karaktären eller den kvinnliga karaktären som i form av egenskaper inte anses vara lämplig att genomföra samma aktiviteter. Manliga karaktärer har tillåtelse att utforska och gå ut på äventyr. Detta i kontrast till den kvinnliga karaktären som sällan är i centrum och betraktas som svag (Crisp & Hiller 2011; Mattix & Sabolak 2014 se Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94).
Bildernas betydelse i litteraturen för barns tolkning av genus
Enligt en studie om genus och barnlitteratur (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94) lär sig barn tidigt om könsnormer genom familjesammanhang, media samt genom att dessa könsnormer kontinuerligt reproduceras i sociala sammanhang. Bartow Jacobs & Hill genomförde en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur barn talar om genus när de fått lyssna till en saga (bilderbok) som innehöll både människo- och djurkaraktärer. Författarna genomförde högläsning för två förskoleklasser på en skola, både i helgrupp och i mindre grupper. Böckerna som valdes var delvis prisvinnande böcker men även böcker som utmanar stereotypa könsidentiteter. Tillfällena när högläsning genomfördes blev inspelade och transkriberade av forskarna (Bartow Jacobs & Hill 2020, ss. 93–96).
Studiens analys visar att barnen använder sin tidigare förståelse i sin tolkning av genus, där även barnens hemmiljö har betydelse. Vidare visar studien att det kan vara nödvändigt att karaktärerna blir tilldelade en könskategori för att barnen ska kunna skapa förståelse för berättelsen. Studiens resultat visar att barnen skapar genus utifrån sociala konstruktioner kopplade till fysiska attribut, kläder, färger och vad karaktären gör i berättelsen (Bartow Jacobs & Hill 2020. ss. 96–100).
Bartow Jacobs & Hill’s studie visar att barn är medvetna om att de som individer har möjlighet att göra egna val oavsett könstillhörighet, men när det kommer till hur barnen talar om text i exempelvis
6
böcker så kategoriserar barnen fortfarande utifrån flickigt och pojkigt. Här finns en möjlighet för pedagogerna att erbjuda barnen böcker med bilder på både mänskliga karaktärer och djurkaraktärer för att öppna upp för diskussion med barnen om könstillhörighet. Pedagogerna har i denna diskussion möjlighet att få insikt i vad barnen har fått för uppfattningar om kön förmedlade till sig (Bartow Jacobs & Hill 2020, ss. 93–94).
Bartow Jacobs & Hill’s resultat visar att barnens tidigare erfarenheter, normer i klassrummet och deras val av litteratur påverkade barnens svar. Studien visar även att barnen kategoriserar utifrån binärerna pojkigt/flickigt. Studien visade vidare att barnen tolkade mänskliga karaktärer och djurkaraktärer på ett liknande sätt och tog till sig bilderna i böckerna mer än texten som lästes (Bartow Jacobs & Hill 2020, ss. 93–94). Bartow Jacobs & Hill menar att genom att utmanande könsnormer endast talas om av vuxna och lärare och inte speglas i praktiken eller används i meningsfulla sammanhang, blir det också svårt för barnen att ta till sig alternativa könsnormer. Författarna menar att barn hellre dras till det som känns bekant (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94).
Normkritisk barnlitteratur
År 2007 började två förlag på den svenska bokmarknaden, Olika och Vilda, marknadsföra sig själva som normkritiska. Året efter kom sedan ytterligare två förlag, Sagolikt och Vombat.Kristina
Hermansson och Anna Nordenstam (2017, s. 97) menar att detta genererade i det som verkade vara en ny inriktning inom barnlitteratur. Författarna har i sin studie analyserat bilderböcker från tre av dessa förlag som alla är publicerade mellan år 2008–2016, och deras analys belyser den utmanade aspekten av barnlitteratur (Hermansson & Nordenstam 2017, s. 104). I deras studie valde de att analysera bilderböcker eftersom det möjliggjorde analyser av både det textuella och det visuella. Utifrån bilderböckerna undersökte och diskuterade Hermansson och Nordenstam dels vilka normer som representerades och utmanades samt på vilket sätt (Hermansson & Nordenstam 2017, ss. 96–98).
Hermansson och Nordenstam (2017, s. 100) menar att deras studie bekräftar tidigare forskning om att normkritiska barnböcker till stor del kännetecknas av ett traditionellt berättande om familjelivet. De beskriver hur heteronormen blivit synlig för dem baserat på familjekonstellationer, och hur föräldrars kön konstrueras via bilder bland annat genom kläder, och hur mamman och pappan skildras genom dessa attribut. De lyfter också fram att det förekommer könsneutrala karaktärer i böckerna
(Hermansson & Nordenstam 2017, ss. 102–105).
Hermansson & Nordenstam menar att normkritiska barnböcker behandlar och utmanar inte bara genusnormer, utan också normer om etnicitet och klass (Hermansson & Nordenstam 2017, s. 111). I studien argumenterar de för att det tydligaste resultatet i deras analyser om normkritisk barnlitteratur är handlingsmönstret om det kompetenta och individuella barnets beslutsamhet att få sin vilja igenom.
Flera handlingar som författarna har analyserat bygger också på huvudkaraktärens framgång, snarare än på karaktärernas nederlag (Hermansson & Nordenstam 2017, ss. 114–115).
7
Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur genus tar sig uttryck i barnlitteratur för att se eventuella könsnormer som framträder och återkommer. Tolkning av text och bild kan användas för att analysera litteratur (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94). Vår studie fokuserar på bilderböcker som riktar sig mot barn i förskoleåldern (3–6 år) där vi valt att göra en bild- och textanalys av materialet. Studiens frågeställningar är följande:
• Hur gestaltas karaktärernas genus i de sex barnböckerna utifrån kvalitativ textanalys och bildanalys? Vilka mönster och avvikelser kan tolkas och analyseras?
• Hur konstrueras kön utifrån kvalitativ textanalys och bildanalys?
Teoretiskt perspektiv
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för det teoretiska perspektiv och de begrepp vi valt för att kunna genomföra vår studie. Studien har ett genusperspektiv, och utifrån studiens syfte och frågeställningar kommer vi att fokusera på begreppen genus, genusperspektiv, kön och könsroll, könsstereotyper, sociala normer samt performativitet. Vi har valt att använda dessa begrepp i vår studie för att vi anser att de relaterar till syftet med i vår studie som handlar om genus, och vårt intresse av att studera hur kön produceras i text och bild i barnlitteratur. Vi har valt dessa begrepp för att kunna använda dem i vår analys av barnböckerna och för att utöka förståelsen av vår genusanalys.
Genus
Genus är ett latinskt ord och är synonymt med orden släkte eller kön. Genus kan även kopplas till det engelska ordet gender som en översättning av ordet kön. Genus som begrepp har använts inom feministisk forskning sedan 1980-talet (Hirdman 2001, s. 11). Hirdman skriver att kvinnor är
underordnade i världen och att detta är både orättvist och problematiskt. Mäns och kvinnors skillnader återupprepas genom våra handlingar. Genom att genus synliggörs så kan det bli ett verktyg för att kunna förändra de mönster som skapar orättvisor bland människor (Hirdman 2001, ss. 5–6, 12).
Hirdman menar att genus kan hjälpa till att synliggöra det som tidigare varit osynligt angående hur en man eller kvinna konstrueras i ett socialt sammanhang. Genus blir därmed ett redskap för att se bortom kopplingen mellan ett socialt och ett biologiskt kön, att bryta upp mönstret (Hirdman 2001, ss. 11–14, 25).
Hirdman (2001, ss. 12–16) skriver att begreppet genus är användbart för att förstå och kunna diskutera relationer och hur makt och underordning spelar in i dessa relationer. Hirdman beskriver att genus är ett brett begrepp som inte bara handlar om den kvinnliga eller manliga kroppen utan om övergripande föreställningar om kvinnligt och manligt. Hirdman menar att vi behöver begreppet genus för att kunna diskutera hur kön görs, hur olika relationer ser ut samt hur vi ska kunna släppa på fasta
könsföreställningar (Hirdman 2001, s. 16).
8
Hirdman, som är historiker, använder historien bakom genusbegreppets framväxt som redskap för att skapa en förståelse för hur genus görs samt undersöka och synliggöra mönster för hur genus gjorts.
Vetenskapsmän, filosofer och historiker har genom tiderna uttalat sig om det kvinnliga könet, där det framkommer ramar och mönster med idéer om vad en kvinna har tillåtelse till att göra, hur hon bör vara samt hur hon ansetts bör uppföra sig. Detta kan i sin tur tolkas som att det även handlar om mannens ställning i samhället (Hirdman 2001, ss. 23–26).
Genusperspektiv
Vår studie utgår från genusperspektiv, vilket innebär att vi ställt frågor om kön till de böcker som vi läst och analyserat. Genusperspektiv är användbart vid studier av hur pojkar och flickor gestaltas i litteratur, vilket är vårt syfte med den här studien. I böcker är det möjligt att observera hur genus konstrueras i litterära framställningar (Kåreland 2005, s. 12).
Lena Kåreland beskriver genus som ett system och en ordning som är med och formar vårt psykiska liv, samt influerar våra drömmar och förhoppningar. Genus är något som skapas i samspel mellan individen och dess omvärld, och betraktningen av kvinnligt respektive manligt är både historiskt och kulturellt betingat (Kåreland 2005, s. 11). Enligt Kåreland (2005, ss. 10–11) finns det ett tydligt mönster mellan manligt respektive kvinnligt, och vilka beteenden och sysslor som kopplas till ett kön, och när det handlar om barn hänvisar hon till pedagogen Birgitta Fagrells teori om att barn i tidig ålder är medvetna om skillnader mellan kvinnor och män, och att barn redan i förskolan har djupt rotade genusföreställningar. Kåreland lyfter fram att det finns en risk för flickor att hamna i det som många kallar för omsorgsfällan, och att det därmed finns ett behov att forska om detta. Ett behov som framförallt finns inom förskolan eftersom kön är en ordnande princip för barn redan i tidig ålder (Kåreland 2005, ss. 9–10).
Pedagoger i Kårelands studie (Kåreland 2005, s. 105) har uttryckt att böckerna som finns tillgängliga på deras förskola sällan motiveras med hänvisning till genus, och att genus inte anses vara en
prioriterad fråga i verksamheten. Det finns dock också de pedagoger som har genusperspektivet med vid valet av böcker, men det är däremot inte alltid som pedagoger har samma uppfattning om vad som är en bra bok utifrån ett genusperspektiv. Detta menar pedagogerna i Kårelands studie kan innebära dilemman vid deras val av vilken bok som ska läsas för barnen (Kåreland 2005, ss. 105–108).
Kön och könsroll
Ett begrepp som ligger nära genus som likt genus handlar om hur män och kvinnor konstrueras i sociala sammanhang är begreppet könsroll. Könsroll har traditionellt sett kopplats till en individs biologiska kön eftersom denna uppdelning mellan män och kvinnors biologiska kön tidigare fyllt en socialt uppbärande funktion i samhället (Hirdman 2001, ss. 12–13). Ordet kön har använts för att beskriva flera olika betydelser, som könsorgan eller som synonym för man och kvinna. Genom användandet av begreppet kön som vetenskaplig term finns dock en risk att den traditionella
betydelsen av kön förstärks. Hirdman menar att användandet av ordet kön kan leda till en osäkerhet.
Hirdman menar att användandet av begreppet genus är att föredra eftersom det handlar om
föreställningar om kvinnlig och manligt som är inbäddade i samhället, och inte bara om biologiska kön (Hirdman 2001, ss. 14–16).
9
I analyser av barnlitteratur beskrivs ordet kön utifrån biologisk könstillhörighet och könsrelaterade egenskaper, där huvudpersonens kön har betydelse för barns upplevelse och intresse av boken
(Kåreland & Lindh-Munther 2005, ss. 123–124). Forskare hävdar att yngre barn gärna läser böcker där huvudpersonen är samma kön som de själva. Nikolajeva hävdar att huvudkaraktärens kön många gånger inte är avgörande för själva handlingen (Nikolajeva 2000, s. 167), men det finns en föreställning om att böcker där huvudkaraktären är en pojke når ut till både flickor och pojkar
(Nikolajeva 2004, s. 190). Ordet kön används också för att analysera och beskriva vilka beteenden och utseenden som karaktärerna uppvisar, samt vilka traditionella könsstereotyper som en bok förmedlar (Kåreland & Lindh-Munther 2005, ss. 127–128).
Könsstereotyper
När pojkar och flickor beter sig som de förväntas göra utifrån rådande normer brukar det beskrivas genom begreppet könsstereotyper, vilket är ett centralt begrepp inom genusperspektivet. Maria Nikolajeva (2004, s. 129) har utifrån könsstereotypiska egenskaper gjort ett abstrakt schema där exempel på könsstereotypiska egenskaper hos pojkar är starka, självständiga och tävlande medan sårbar, emotionell och omtänksam är egenskaper som Nikolajeva menar är stereotypiskt för flickor.
Hennes schema är ett sätt att bedöma hur stereotypa personer skildras, men hon lyfter också fram att bedömningen av genusaspekter är betydligt mer komplicerat än det går att tro. Inom vår kultur så är manliga normer underförstått överlägsna, och vid undersökningen av kvinnliga karaktärer i
barnlitteratur så kan feminina handlingsförlopp vara utmanande att urskilja eftersom det inte är lika framträdande som den maskulina handlingen. Ett feminint könsstereotypiskt mönster i barnlitteraturen som Nikolajeva lyfter fram är den gröna världen, vilket innebär att det i boken finns en flicka som lever i naturen. En typisk maskulin handling är vanligtvis mer rigid med en tydlig början, mitt och slut, och ett könsstereotypiskt mönster är hjältesagan (Nikolajeva 2004, ss. 129–131).
Könsstereotyper av kvinnor och flickor i barnlitteratur har uppmärksammats inom den feministiska litteraturkritiken under en längre tid, men nu fokuserar också genusforskningen på pojkar och maskulinitet eftersom litteraturen pojkar och män också utsätts för stereotypisk behandling.
Beskrivningen av stereotypiska manliga och kvinnliga egenskaper, och vår bedömning av att benämna något som maskulint och feminint har däremot också att göra med våra egna förutfattade meningar, samt något som Nikolajeva menar förändras med tiden. Framförallt har kvinnliga gestalter genomgått stora förändringar i jämförelse med tidigare. Det finns även pojkar i moderna böcker som tillåts kvinnliga drag som omtanke och sårbarhet. I studier om könsstereotyper i barnlitteratur så finns det idag ett större fokus på den teoretiska diskussionen av genus som en social konstruktion, samt de normer och förväntningar som samhället förknippar med genus (Nikolajeva 2004, ss. 130–133).
Sociala normer
En norm handlar om vad som betraktas som normalt eller eftersträvansvärt för en särskild grupp människor i en särskild kulturell kontext. Normer kommuniceras inte direkt utan anses vara så
självklara att de inte behöver uttryckas. Genom att någonting betraktas som normalt så blir också vissa individer avvikande från normerna om de inte uppfyller vissa kriterier (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud 2017, s. 219). Sociala normer förändras över tid, och en del normer gäller för en viss grupp medan andra normer är övergripande inom hela samhället. Det anses som en fördel i
10
samhället att vara inom normen, medan det finns en risk att den som är utanför normen hamnar i utanförskap (Slamson & Ivarsson 2019, ss. 22–23). Om individer väljer att inte bryta mot rådande genusnormer så kommer också normerna att bevaras, leva vidare och växa sig starkare (Rosenberg 2005, s. 16). Normer är inte alltid självklara, utan det är när människor bryter mot normer som de blir tydligare för oss. Denna studie handlar om normkritiska böcker. Normkritik kan förstås som ett sätt att synliggöra de förväntningar och de osynliga regler som vi människor styrs av (Salmson & Ivarsson 2019, ss. 22–23).
Performativitet
Ett annat begrepp inom litteraturvetenskapliga studier som också pekar på personens beteende enligt föreskrivna normer är performativt genus (Nikolajeva 2004, s. 133). Performativitet innebär att genus är ett konstant görande (Butler 1999, s. 34). Här beskrivs genus som en praktik där identitet skapas i handling och inte kan existera innan denna handling (Butler 2007, ss. 77–78). Performativitet grundar sig i socialkonstruktivism vilket handlar om att våra identiteter skapas i en social kontext. En person föds inte till kvinna eller man utan konstrueras till ett kön under livets gång genom sociala processer.
Här har även den kulturella och historiska kontexten betydelse (Rosenberg 2005, ss. 9, 14–15). Genus produceras bland annat genom det talade språket där en individ söker förståelse för omvärlden och därmed bildar olika identiteter (Hirdman 2001, s. 25).
Maria Nikolajeva (2000, s. 165) skriver att studier inriktade på genus har blivit en viktig del i barnlitteraturforskningen, och lyfter fram bilderboken som ett exempel. Hon hänvisar till den feministiska kritiken och lärandet om att det är det socialt konstruerade genuset är det relevanta för litterär analys, och inte det biologiska könet. I hennes bok Bilderbokens pusselbitar (2000) har hon ställt sig frågan ”hur många av bilderbokens pojkar och flickor uppvisar ett så kallat performativt genus?”. Följaktligen menar Nikolajeva att protagonistens kön är i de flesta fall inte avgörande för bokens handling. Anledningen till det är för att bilderboken formellt riktar sig till barn, och att barn inte lägger samma vikt vid genusskillnader som vuxna gör. Hon understryker däremot att de performativt är till synes könsneutrala, eftersom de kan skapas förväntningar om beteendemönster baserat på pojkar och flickors yttre (Nikolajeva 2000, ss. 165–167).
Metod
I följande avsnitt kommer vi att redogöra för den metod vi valt. Underlaget för denna studie är dels analys av text. Vi har i denna studie valt att använda oss av kvalitativ textanalys samt bildanalys som metod för att kunna analysera bilderböckerna. Valet av metod baseras på att den barnlitteratur som vi valt att analysera innehåller både text och bild, och vi ska nu redogöra för vad kvalitativ textanalys och bildanalys innebär.
Kvalitativ textanalys
Kvalitativ textanalys innebär att med hjälp av skriftlig text undersöka och analysera olika medier och fenomen. Detta görs genom att en text läses och analyseras (Widén 2019, ss. 193–194). Kvalitativ textanalys kan delas in i tre olika perspektiv. Det första perspektivet analyserar själva författaren av
11
texten och författarens egna avsikter med texten. Det andra perspektivet analyserar själva språket och formen på texten. Det tredje perspektivet går utanför texten och analyserar det samhälle där texten skapats i och detta samhälles kulturella normer och värderingar (Hellspong & Ledin 1997 se Widén 2019, ss. 195–196).
Vi kommer i denna studie använda oss både av det andra och tredje perspektivet eftersom vi kommer att undersöka litteraturens bild och text, men även kommer att analysera utifrån ett större sammanhang och se hur genus (utifrån ett samhällsperspektiv) framställs i barnlitteraturen.
Det som är möjligt att studera genom kvalitativ textanalys är den mening som skapas kring förståelse av begrepp. Detta görs i en social kontext. Texten som ska studeras ska läsas flera gånger och frågor ställas till materialet. Ett tillvägagångssätt att göra en kvalitativ textanalys på är att systematiskt sätta textens innehåll i olika kategorier. Ett annat verktyg är att förhålla sig kritiskt till innehållet (Esaiasson et al. 2017, ss. 211–214). Vi har i denna studie formulerat ett frågebatteri med frågor som grund för analys av barnlitteraturen.
Olika steg inom kvalitativ textanalys
Genomförandet av en kvalitativ textanalys kan delas in i fyra olika steg. Inledningsvis ska en fråga formuleras som det finns ett intresse av att undersöka och analysera. Nästa steg är att samla in sitt empiriska textmaterial. Det tredje steget är att söka efter empiriskt material utifrån mer specificerade teman, alternativt vidga sitt sökande. Det fjärde steget är att läsa sitt material och kategorisera
materialet i större och mindre kategorier (Widén 2019, ss. 202–205). En redogörelse för hur kvalitativ textanalys använts i studien framkommer under avsnittet databearbetning och analysmetod.
Bildanalys
I vår analys av barnböckerna har vi också undersökt och gjort egna tolkningar av bilderna. En
bildanalys innebär en undersökning om detaljer som sedan bildar en helhet (Eriksson 2009, ss. 33, 45).
Användningen av bilder i böcker är ett sätt att via mimik, rörelser och kroppsspråk kunna förmedla känslor och pendla mellan olika känslolägen (Kåreland 2005, ss. 28–30). Det är ett sätt för författarna att kunna fördjupa och bredda historien, samt genom illustrationer visa miljöskildringar. Lena
Kåreland har i sin studie om barnlitteratur gjort olika bildanalyser, där hon lyfter fram att det kan förekomma att en episod i en bok enbart förmedlas via bilder och inte omnämns i texten. När hon gjort sina bildanalyser har hon använt bildernas framställning som underlag för sina slutsatser om det hon tolkar att boken vill förmedla. Hon menar samtidigt att bilder inte alltid förmedlar det läsaren
eventuellt vill veta, och istället öppnar upp för egna tolkningar. Kåreland ger exempel på bilder där det via ansiktsuttryck och kroppsspråk går att se att karaktärerna talar med varandra, men att det varken via bild eller text framgår vad det är som sägs. Handlingen och olika känslor förmedlas via bilderna genom karaktärernas kroppsspråk och mimik, vilket hon undersöker för att tolka bokens olika stämningslägen (Kåreland 2005, ss. 31–33). Hållning och kroppsspråk i bilderna är något som hon analyserat för att tolka olika sinnesstämningar (Kåreland 2005, ss. 38–41).
Grundläggande metod vid tolkningar och analyser av bilder är att börja med att beskriva bilden för sig själv, för att på så sätt kunna definiera bildens olika element (Eriksson 2009, ss. 66–67). Enligt Maria Nikolajeva (2000, ss. 12–13) så blir förståelsen hela tiden bredare och djupare i takt med pendlingen mellan text och bild, och att de samspelar med varandra. Oavsett om läsningen och tolkningen börjar
12
med text eller bild så skapas nya förväntningar om den andra delen, där varje ny omläsning av bilder eller text skapar en bättre förståelse av helheten.
Det är först när mottagaren tolkar en bild som bildens budskap eller information synliggörs. Det finns dock ingen garanti för att skaparen av bilden (avsändaren) och mottagaren som studerar bilden kommer att tolka bilden på samma sätt (Eriksson 2009, ss. 20, 53). Denna studie handlar alltså främst om vår tolkning av barnlitteraturens bilder, som kan skilja sig från illustratörens intentioner med bilderna.
Bildanalys utifrån genusperspektiv
Bilder i böcker kan förse representationer av hur barn kan uppträda, vara, samt vad de kan göra och bli som vuxna (Kåreland 2005, s. 128). Utifrån vårt genusperspektiv är det relevant att tolka bilderna i böckerna som speglingar av de värderingar och föreställningar som finns i samhället. En risk med att inte reflektera över dagens bilder är att dessa även kan komma att spegla framtidens värderingar.
Bilder är visuella uttryck som inte alltid är möjliga att verbalisera eller tala om. Bilder kan också visa på sådant som vi inte tidigare varit medvetna om (Eriksson 2009, ss. 68–69).
Genom samhällets visuella stereotyper är det relativt enkelt att porträttera mänskliga protagonister.
Figurernas utformning är vanligen identiskt, däremot har flickor oftast långt hår medan pojkarna har kort hår. När det kommer till kläder är det vanligt att flickor har klänning medan pojkar har byxor.
Stereotypiska klädesplagg och frisyrer är ett alltså ett vanligt medel för att ange en persons kön genom bilder (Nikolajeva 2000, s. 143). Utifrån stereotyper går det också att hävda att bilder som
symboliserar olika handlingar är mer manliga än sådana som kräver en emotionell respons som till exempel relationer och känslor. Det är relativt enkelt att bedöma uttryckliga genusstereotyper i ord och bilder, men det är däremot en större utmaning att upptäcka de implicita stereotyperna som oftast förekommer i bilderna. En del detaljer i bilderna kan anses vara irrelevanta för läsaren, men samtidigt kan detaljerna också avslöja hur en illustratör, medvetet eller omedvetet, har gestaltat karaktärerna i böckerna styrd av olika könsstereotyper (Nikolajeva 2000, ss. 169–171).
Lena Kåreland har, liksom oss, ett genusperspektiv i sina bildanalyser, där hon dels fokuserat på människans relationer, omsorg, tröst och kärlek. Hon tar dels stöd av bilderna i hennes slutsatser i vad som skiljer mellan pojkar och flickor i sårbara och omsorgsfulla situationer i barnböcker. Där hon undersökt om karaktärer i bilderna haft ögonkontakt, suttit i någons famn eller gråtit (Kåreland 2005, ss. 38–41). Färgerna i bilderna är också något att undersöka vid utförandet av bildanalyser utifrån ett genusperspektiv. I analysen är det möjligt att undersöka vilka färger som dominerar samt vilka färger som tilldelas vilka klädesplagg och kön. Färgval kan även vara ett sätt för illustratören att visa på känslor som rebellisk eller aggressiv. Det är däremot inte alltid som färger kan sättas in i ett genusperspektiv, men de kan visa på olika tidsepoker (Kåreland 2005, ss. 47–48).
Val av metod
Styrkor och svagheter med bildanalys
Bilder kan bidra till att texten blir mer förståelig. Bilder är i sig viktiga eftersom de kan bidra med information och kunskap. Det är dock inte alltid som text och bild tydligt hänger ihop (Eriksson 2009, ss. 44–46). Studiens syfte och frågeställningar handlar om hur genus gestaltas i text och bild i
13
litteraturen. Vi har i denna studie därför valt att använda oss av både textanalys och bildanalys eftersom dessa enskilt och kombinerat kan tänkas bidra till en rikare och mer nyanserad analys av barnlitteraturen. Beskrivningen av en karaktärs handlingar och personlighet kan göras med hjälp av både bilder och ord. Dessa kan antingen motsäga eller komplettera varandra. Ord i bilderboken fungerar lämpligast för den psykologiska personskildringen, vid till exempel beskrivningen av motivationer, övertygelser eller komplexa känslor. Bilder i böcker har en bättre förmåga att visa en persons position i rummet och för att skildra olika maktpositioner eller psykologiska relationer. Till exempel kan en karaktärs placering eller storlek på uppslaget vara ett sätt att återge vilken
känslomässig relation karaktären har till någon annan (Nikolajeva 2000, ss. 140–142).
Det kan anses som en svaghet med bild- och textanalys som metod eftersom subjektiva tolkningar görs av texterna och bilderna. Olika individer kan rikta fokus på olika detaljer i bilder beroende på sin språkliga och kulturella bakgrund. I tolkandet av bilder är det första som en individ lägger märke till det som vi redan känner till, vilket resulterar i att tolkandet av bilderna kan riskera att bekräfta de föreställningar vi redan besitter (Eriksson 2009, s. 52). Detta kan tänkas vara problematiskt för oss, eftersom vi som författare av denna studie också är en del av samhällets könsföreställningar och det finns en risk att vi letar bekräftelse efter det vi redan besitter kunskap om. Det kan däremot samtidigt ses som en styrka att vi redan har kunskap utifrån vår förskollärarutbildning.
Nikolajeva hävdar att en karaktärs centrala position på bilden symboliserar deras centrala roll i boken.
Nikolajeva ger exempel på att om en karaktär har avbildats som stor så kan det innebära att det symboliserar att den karaktären är viktigare och eventuellt har mer makt. Det är däremot viktigt att bedöma bokens olika visuella delar i samband med de medföljande orden (Nikolajeva 2000, ss. 140–
142). Eftersom vi som är läsare av barnböckerna är vuxna, är det också stor sannolikhet att vi använder oss av erfarenheter utöver det vi läser för att fylla olika luckor angående sådant som inte framkommer via text eller bild (Nikolajeva 2000, s. 147).
En styrka i våra analyser är att vi varit två personer som läst och analyserat böckerna. Vi har också haft möjlighet att tillsammans återgå till böckerna när vi har kritiskt granskat och tolkat, samt när vi skrivit fram våra beskrivningar och analyser. För att eventuellt få fram ny textinformation, se nya detaljer i bilderna eller få något bekräftat för oss. Att materialet vi använt oss av i vår studie har varit ett material som vi haft möjlighet att hela tiden återkomma till under studiens gång anser vi gör våra analyser mer tillförlitliga, eftersom vi kunnat tolka både text och bilder samt göra våra analyser på ett noggrant sätt under flera tillfällen.
Urval och avgränsningar
Barn i förskolans verksamhet är i åldern 1–6 år. För att kunna göra en avgränsning bland tillgänglig litteratur har vi gjort ett urval och valt barnböcker riktade mot åldersgruppen 3–6 år. Vi har valt att analysera sammanlagt sex böcker. Vi har inte valt fler böcker för att det vore för tidskrävande och dessutom inte nödvändigt för att få fram ett underlag. Två av böckerna i studien är producerade av Vombat förlag (Inezza prinsessa och Prinsen & Pojken), och en bok av Olika förlag (Lysande, UppfinnarJohanna!). Båda förlagen marknadsför att de producerar normkritiska böcker och utmanar stereotyper. Vi har valt dessa två förlag eftersom vi i denna studie är intresserade av att studera normer i barnlitteratur och mer specifikt normer om genus. Vi har även valt böcker utifrån Boktoppen (2020) och topplistan för barnböcker riktade mot åldersgruppen 3–6 år. Från denna lista har vi valt tre böcker (Super-Charlie & lejonjakten, Bojan och brandbilen, och Börja skolan med Alfons Åberg). Listan har 20 barnböcker som säljer bäst i Sverige vid tidpunkten v. 51 år 2020. Utifrån denna lista har vi sedan,
14
utifrån titel och omslag valt tre böcker som vi tror kan vara användbara i vår studie och vårt syfte att analysera hur genus tar sig i uttryck. Därmed har andra böcker med annat innehåll som finns med på topplistan medvetet valts bort. Till exempel har böcker som handlar om litteracitet och naturvetenskap valts bort för att vi inte ansett att de varit relevanta för vår studie.
I valet av text kan en forskare välja texter från ett brett spektrum av texter eller välja att specialisera sig mer. Vid en analys där det krävs noggrann läsning av texten är det rimligare att samla in ett mindre antal texter. Det finns dock en risk att forskaren då missar värdefull information från andra texter och drar felaktiga slutsatser i sin studie (Esaiasson et al. 2017, ss. 225–226). Vi anser ändå att sex böcker varit tillräckligt för att få fram ett underlag för studien. Att välja fler böcker hade dessutom varit för tidskrävande eftersom vår tidsram för genomförandet av studien är begränsad.
Kort beskrivning av valda böcker
Vi ska nu redogöra för de böcker som är underlaget för studien. Vår första bok Inezza prinsessa (2009) handlar om prinsessan Inezza som bor med sin mamma. Hon har även en egen häst och en katt. Inezza beskrivs som annorlunda, att hon är aktiv och lätt blir arg. Inezza bär på svärd och tycker om att åka ut på äventyr i rymden. En natt beger hon sig ut i rymden medan hennes mamma sover. I rymden träffar hon sin katt och ett rymdmonster. Inezza interagerar också med månen och solen som är två karaktärer i berättelsen. Inezza hjälper månen och solen att kommunicera med varandra och hålla kontakten innan hon åker tillbaka hem till sin mamma som fortfarande ligger och sover.
Vår andra bok Prinsen & Pojken (2013) handlar om en prins som känner sig ensam och vill hitta en hjärtevän. Mamman och pappan tar dit stadens alla flickor för att träffa deras son prinsen, men under deras möte var det ingen flicka som var intressant för honom. Prinsen skrev istället ett brev till en fé där han skrev att han önskade sig en vän som är en pojke som han sedan skickar iväg. Brevet landar hos Pojken, som bor i skogen. När Pojken läser brevet bestämmer han sig för att ge sig av mot slottet för att söka upp prinsen. På vägen dit råkar han ut för flera hinder och faror som gör honom rädd, men sedan kommer en riddare och räddar honom, och hon tar Pojken till slottet. På slottet får han träffa prinsen, och de lever därefter lyckliga i alla sina dagar.
Vår tredje bok som vi valt att analysera är Lysande, UppfinnarJohanna! (2018). Boken handlar om Johanna som är uppfinnare och mot sin lärares vilja bestämmer sig för att vara en julgran på skolans luciatåg. Hennes småbröder är hennes medhjälpare och för dem är Johanna en förebild, och de tittar gärna på medan hon uppfinner. Johanna framställs som en kreativ flicka som gärna går sin egen väg, och när dagen för luciatåget är kommen känner hon sig pirrig och nervös. Utklädd till en julgran ställer hon sig sedan på scenen i aulan tillsammans med sina klasskamrater. Hon har gett sina bröder ett uppdrag att utföra på scenen, som däremot slutar i katastrof. Hennes rektor blir arg på henne när hon skapat oreda i det stämningsfulla luciatåget, och för att rädda situationen får hon använda sin humor och skämta till det, vilket leder till att hon får hela aulan att skratta.
Vår fjärde bok Bojan och brandbilen (2016) handlar om Bojan som ser en brandbil. På kvällen när han ska sova frågan han sin mamma om hon har kört en brandbil någon gång. Mamman berättar att hon har arbetat som brandman och körde stegbilen. Efter det presenteras lätta fakta om brandbilar.
Mamman berättar sedan en historia om när hon en gång räddade en skadad uggla i ett träd med stegen
15
från sin bil. Bojan frågar sedan hur han ska göra för att det inte ska börja brinna, och mamman berättar att det är viktigt att komma ihåg att släcka ljusen. Hon berättar även om brandvarnaren i taket. Bojan somnar sedan och drömmer att han kör en brandbil och ska åka och rädda en katt.
Vår femte bok Super-Charlie & lejonjakten (2015) handlar om en familj med en mamma, en pappa och tre barn. Charlie, familjens yngsta barn, var inte någon vanlig bebis. Han hade fått superkrafter.
Charlie hade dock inte några kunskaper i hur han skulle använda sin superstyrka. En dag på eftermiddagen skulle familjen gå på cirkus. Innan dess skulle mamman och pappan åka till jobbet barnen gå till skolan och Charlie få barnvakt. Storebror som skulle hämta en boll i garaget upptäckte att där fanns ett lejon. Charlie sprang ut och använde sina superkrafter för att se om det verkligen var ett lejon i garaget, och det var det. Han berättade för sin mormor, som inte trodde på honom. Som tur var skulle Charlies farfar vara barnvakt åt honom. Farfar var en man med många böcker och mycket kunskap. Charlies vän ekorren tipsade Charlie om att det på cirkusen fanns en lejontämjare. Efter cirkusen följde lejontämjaren med familjen hem på middag. Lejontämjaren gick in i garaget, men det visade sig att det var en liten katt som gömde sig i garaget, och inte ett lejon. Det visade sig också vara katthår som krävdes för att Charlie skulle kunna använda sina superkrafter. Dagen efter när det vara storasysters födelsedag fick hon katten i födelsedagspresent. Därmed skulle Charlie aldrig få problem med att använda sina superkrafter igen.
Vår sjätte bok Börja skolan med Alfons Åberg (2019) handlar om Alfons Åberg som ska börja förskoleklass, vilket han känner sig nervös inför. Boken skrivs ur ett vuxenperspektiv. I boken ger författaren tips på saker som är bra att tänka på inför skolstarten, till exempel att packa skolväskan och hur man utför praktiska saker som att knyta skorna. I boken innehåller tips på utelekar, räkneövningar, alfabetet och fakta om klockan. Boken är på så sätt pedagogisk och kan fungera som ett stöd för ett barn som ska precis ska börja förskoleklass.
Genomförande
Vi ska nu redogöra för studiens genomförande. För att kunna genomföra en kvalitativ textanalys på vetenskaplig grund så krävs att kritiska frågor ställs till materialet (Widén 2019, ss. 199–202). Vi har i denna studie utformat ett frågebatteri med frågor till böckerna att reflektera över när vi analyserar barnlitteraturen (se bilaga). Här är det relevant att fundera om begreppet validitet. I detta sammanhang handlar validitet om de frågor som formulerats till materialet kan ge svar på det studien undersöker (Esaiasson et al. 2017, s. 222). Genom att bryta ner böckerna i olika delar (handlingen, karaktärerna, bilderna, texten) försöker vi söka svar på studiens syfte och frågeställningar.
Under perioden november-december 2020 har vi sökt efter barnböcker via Stockholms
universitetsbiblioteks hemsida och Norrtälje bibliotekets hemsida. Vi sökte böcker från förlagen Vombat förlag och Olika förlag, samt titlarna på de böcker vi hittade på en topplista på hemsidan Boktoppen (2020). Vi har lånat barnböcker från Stockholms universitetsbibliotek och Norrtälje bibliotek under perioden november-december 2020. I vår sökning efter barnböckerna begränsade vi oss till åldersgrupp 3–6 år. Tre av barnböckerna har vi haft möjlighet att låna hem för att läsa och analysera. Två av barnböckerna lånades från Stockholms universitetsbibliotek och fick inte lånas hem vilket gjorde att vi enbart kunde läsa och analysera dem i deras lokaler. Den sista boken fick vi
tillgång till genom att vi köpte den på Akademibokhandeln. För att kunna möjliggöra en god analys av böckerna i studien köptes dock sedan de andra två böckerna från Adlibris, vilket innebär att
sammanlagt tre böcker lånades och tre köptes. Vi har läst och analyserat vissa av böckerna
tillsammans på Stockholms universitetsbibliotek, medan några av böckerna har lästs individuellt i våra
16 hem.
Pågående pandemi har gjort att bibliotek haft begränsad service för allmänheten. Att vi inte haft möjlighet att fysiskt besöka och söka efter barnlitteratur i bibliotekens eller förskolans lokaler har gjort att vi enbart haft möjlighet att söka efter samt låna böcker på internet. Detta anser vi varit en
begränsning i vår studie.
Databearbetning och analysmetod
Underlaget för studiens data är litteratur och mer specifikt barnlitteratur. Tre av böckerna har lånats från ett bibliotek och tre har köpts från Akademibokhandeln och Adlibris. I studien använder vi oss av kvalitativ textanalys och bildanalys. Analysen har inletts med att vi har läst böckerna. Vi har sedan analyserat handlingen, karaktärerna, bilderna och texten med stöd av de analysfrågor vi utformat i vårt frågebatteri (se bilaga).
Genomförandet av kvalitativ textanalys
Genomförandet av en kvalitativ textanalys kan delas in i fyra olika steg. Inledningsvis ska en fråga formuleras som är av intresse att undersöka och analysera (Widén 2019, ss. 202–205). I studien har vi formulerat syfte och frågeställningar samt formulerat ett frågebatteri med frågor till böckerna som grund för analys. Det andra steget i en kvalitativ textanalys är att samla in sitt empiriska textmaterial (Widén 2019, ss. 202–205). Vi har samlat in vårt material genom att låna barnböcker från Norrtälje bibliotek och Stockholms universitetsbibliotek, samt köpt en bok. Underlaget är alltså totalt sex böcker.
Det tredje steget i en kvalitativ textanalys är att söka efter empiriskt material utifrån mer specifika teman (Widén 2019, ss. 202–205). Vi har i vår studie sökt efter normkritiska böcker utifrån bokförlag som marknadsför sig för att utge normkritiska böcker. Vi har även analyserat böcker utifrån en topplista av mest sålda barnböcker under vecka 51 år 2020. De normkritiska bokförlagen vi valt är Vombat förlag och Olika förlag. Det fjärde steget i en kvalitativ textanalys är att läsa sitt material och kategorisera materialet i större och mindre kategorier (Widén 2019, ss. 202–205). Vi har formulerat ett frågebatteri utifrån fyra olika kategorier. Dessa kategorier är handlingen, karaktärerna, bilderna och texten. Vi har sedan skrivit fram vår analys utifrån dessa kategorier.
Bilder
Vi har i vår studie valt att inrikta oss mot bilderböcker, och underlaget i våra bildanalyser är samtliga av illustratörernas bilder i de sex olika barnböckerna som vi presenterat tidigare. I vår tolkning av bilderna har vi analyserat bilderna i sin helhet i samband med att vi först läst böckerna. Detta för att skapa en förståelse om bokens handling och karaktärerna, som också utgör den första delen i vårt frågebatteri (se bilaga). I vår bearbetning av insamlat material har vi sedan med hjälp av vårt
frågebatteri beskrivit bilderna för oss själva för att definiera bildens olika element (Eriksson 2009, ss.
66–67). Vi har sedan undersökt detaljer genom att ställa frågor till bilderna med hjälp av vårt frågebatteri.
Eftersom vår bildanalys utgår från genusperspektiv har vi, med stöd av Nikolajevas bildanalyser som också har fokus på genus använt liknande metoder när vi analyserat vårt eget material. Hon tolkar först
17
helheten, för att sedan tolka detaljer, och sedan gå tillbaka till helheten igen (Nikolajeva 2000, ss. 12–
13). När vi analyserat detaljer på bilderna har vi undersökt karaktärernas utseenden och detaljer som kläder och hår eftersom detta kan visa på könsstereotyper (Nikolajeva 2000, s. 143). Vi har också kritiskt granskat färger eftersom det kan analyseras ur ett genusperspektiv, där vi framförallt undersökt vilka färger karaktärerna har på kläderna, eller om illustratören valt att använda färger för att förmedla känslor (Kåreland 2005, ss. 47–48). På bilderna har vi också undersökt och tolkat mimik, kroppsspråk och känslouttryck, samt karaktärernas placering och storlek på bilderna, eftersom Nikolajeva (2000, ss. 140–142) menar på att det går att tolka att en karaktär har en central roll i boken genom att den har en central roll på bilderna. I vår presentation av våra bildanalyser har vi valt att presentera varje enskild bok, och utifrån våra egna tolkningar beskriva vad som skildras på bilderna samt använda citat från böckerna som stöd för våra analyser.
Forskningsetiska överväganden
Det råder en skillnad mellan begreppen forskaretik och forskningsetik. Forskaretik handlar om forskarens förhållningssätt (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). Eftersom denna studie inte involverat andra informanter är det därför främst relevant med forskaretik i denna studie. Vi har i studien använt oss av barnlitteratur. Böcker är offentligt material. Det är dock av forskaretiska skäl av vikt att vi i studien läser och analyserar barnlitteraturen med respekt för författarna eftersom böckerna är skrivna av andra individer där vi inte vet vilka intentioner dessa individer har haft i skapandet av böckerna.
Beaktandet av etiska frågor och reflektion om dessa bör göras genom hela forskningsprocessen för att studien ska kunna upprätthålla kvalitet (Vetenskapsrådet 2017, ss. 2, 15). Vi har i denna studie bland annat använt oss av vetenskapliga artiklar. Dessa är en del av det som kallas open access (öppen tillgång) av publicering av vetenskapliga skrifter. Här är det av vikt att tillämpa god sed vid användandet av andra upphovsmäns material genom att ange var idéerna kommer från genom att referera till dessa material (Vetenskapsrådet 2017, ss. 54, 65). Vi har i denna studie genomgående refererat till författarna där materialet är hämtat från, även vid citat.
Fler etiska överväganden är att exempelvis att vara ärlig om sin forskning och visa för läsaren vilka metoder som använts och vilka resultat studien kommit fram till. Att forskaren ska dela med sig av sina forskningsresultat till omvärlden är en av Mertons fyra principer i CUDOS-kravet
(Vetenskapsrådet 2017, ss. 8, 13). Vi strävar i denna studie efter att leva upp till dessa krav genom att visa transparens för hur vi genomfört vår studie och vilka resultat vi kommit fram till.
Etiska grundprinciper
Bryman (2018, ss. 170–171) skriver om de fyra etiska grundprinciperna. Den första principen är informationskravet vilket innebär att berörda personer har rätt att få information tilldelade till sig om deras deltagande utifrån studiens syfte, studiens olika moment samt att deltagandet är frivilligt. Den andra principen är samtyckeskravet vilket handlar om att medverkandet bestäms av deltagarna själva, eller om deltagaren är minderårig då vårdnadshavares godkännande krävs. Den tredje principen konfidentialitetskravet sätter krav på att personuppgifter behandlas på ett förtroendefullt sätt genom att det inte blir tillgängligt för obehöriga. Den fjärde och sista principen är nyttjandekravet, vilket innebär att personuppgifter om enskilda personer inte får användas på andra sätt än för ändamålet med studien (Bryman 2018, ss. 170–171). I vår studie har vi valt att inte genomföra några observationer eller
18
intervjuer, och därmed har vi inte behandlat några personliga uppgifter. Syftet med vår studie är inte att kränka författarna eller illustratörerna till de böcker vi valt att analysera.
Studiens kvalitet
Styrkor och svagheter med studien
En forskare ska inte vara påverkad av yttre omständigheter (Vetenskapsrådet 2017, s. 8). Detta är dock svårt att leva upp till i praktiken. Bryman (2018, s. 26) lyfter fram att forskarens utbildning och egna värderingar påverkar forskningsområdet och blir därmed en del av studien. Det skulle kunna ses som en styrka att vi som är författare av denna uppsats har utbildning inom förskolans område eftersom vi skriver om genus i barnlitteratur, vilket kan kopplas till förskolans verksamhet.
En studies kvalitet baserar sig på hela processen i forskningen, men främst på databearbetningen.
Bryman skriver att argument har förts för att en studie som innehåller subjektiva inslag inte är vetenskapligt giltiga, men att en större medvetenhet har bildats med tiden att en forskares värderingar kan framkomma när som helst under forskningsprocessen. Objektivitet är därmed svårt att uppnå (Bryman 2018, ss. 33–34, 64–65). Vi författare som skrivit denna uppsats är också en del av
samhällets könsnormer och könsföreställningar. I den meningen är det svårt för oss författare att vara helt objektiva. Det som dock är möjligt att tillämpa är ett medvetet förhållningssätt om våra egna föreställningar om genus och könsnormer. Våra egna värderingar blir alltså en del av vår undersökning och påverkar hur studien genomförs, även om objektivitet eftersträvas (Bryman 2018, ss. 189–190).
Det kan ses som en styrka i studien att vi kombinerar en analys av både text och bild. Bildens tillförlitlighet kan dock ifrågasättas. Denna tillförlitlighet beror på vilket värde bilden anses ha beroende på tidsmässig kontext (Eriksson 2009, s. 41). Bilder i böcker kan inte ange konkreta fakta om karaktärerna, och heller inte skildra konkreta relationer mellan personer (Nikolajeva, ss. 142–143).
I vår samtid kan det ses som att text har högre status än bild men att bilder mer och mer används som kommunikationsmedel i vårt samhälle genom exempelvis sociala medier.
Alternativa metoder för studien
Alternativa metoder för denna studie hade exempelvis kunnat vara att använda kvantitativ analysmetod och mätning med tabeller eller staplar om hur många kvinnliga respektive manliga huvudkaraktärer i barnlitteratur vi hade funnit. Mätning inom kvantitativ metod kan fånga många detaljer (Bryman 2018, s. 203). Om vi hade gjort detta hade kan det dock tänkas att ett större urval av böcker krävts.
Alternativa analysmetoder för studien hade kunnat vara att använda tematisk analys eller narrativ analys. Tematisk analys är vanligt förekommande i kvalitativa studier. Narrativ analys används för att ta vara på perspektivet av de som studerats och hur de skapar mening i det som händer (Bryman 2018, ss. 702–711). Tematisk analys skulle i det här sammanhanget kunna vara att undersöka
barnlitteraturen med andra frågeställningar som också kan kopplas till barn och förskolans lärogrund, till exempel att koda litteraturen utifrån frågeställningar om etnicitet, sexualitet eller
funktionsnedsättningar. Med narrativ analys skulle alternativ kunna vara att analysera författarna av barnböckerna och deras perspektiv.
19
Resultat och analys
Analys av varje enskild bok
Vi ska nu redogöra för analysen av våra böcker som utgör studiens dataunderlag. Analysen utgår från frågebatteriet (se bilaga). Analysen tar även stöd i studiens teoretiska ansats - ett genusperspektiv. Som stöd för vår analys och våra slutsatser har vi beskrivit vad som skildrats i litteraturens bilder samt lagt in citat från böckerna. Böckerna som kommer att analyseras är Inezza prinsessa (2009), Prinsen &
Pojken (2017), Lysande, UppfinnarJohanna! (2018), Bojan och brandbilen (2016), Super-Charlie &
lejonjakten samt Börja skolan med Alfons Åberg (2019). Traditionella könsmönster och normbrytande könsmönster kommer sedan att redogöras för. Slutligen kommer studiens resultat att redogöras för.
Inezza prinsessa
Handlingen
I bokens handling är huvudkaraktären Inezza, som beskrivs vara av kvinnligt kön, som är i fokus och är protagonisten som aktivt driver på handlingen. Tidigare forskning (Bartow Jacobs & Hill 2020, s.
94) visar att det i barnböcker oftast är den manliga karaktären som får vara protagonisten som går ut på uppdrag i jämförelse med den kvinnliga karaktären (Bartow Jacobs & Hill 2020, s. 94). I denna bok är det dock Inezza, som som bär på svärd, slåss och åker ut på spännande uppdrag i rymden. “Slåss mot drakar kan hon minsann. Rövare och pirater går också an.” (Wallte & Wennerberger 2009, s. 3).
Nikolajeva (2000, s. 167) beskriver att slåss är ett beteende som inte associeras med kvinnliga föreskrivna normer. Inezza är ur detta synsätt normbrytande.
Inezza är även handlingskraftig och kreativ. “Jag tror jag ska bygga en rymdfarkost så att jag kan åka till månen med post” (Wallte & Wennerberger 2009, s. 9). Boken blir ur ett genusperspektiv
normbrytande utifrån hur kvinnliga karaktärer framställs och vad de anses har möjlighet att göra.
Enligt Kåreland & Munther (2005, s. 135) visar forskning att det är mer vanligt förekommande att flickor överskrider könsnormer än tvärtom. Det finns dock en risk om denna bok blir vad Nikolajeva (2000, s. 167) beskriver som en könspermutation - att en kvinnlig karaktär placeras i en handling som stereotypiskt sätt är manlig. Det vore problematiskt om författarna gjort ett enkelt utbyte av kvinnliga och manliga karaktärer.
Karaktärerna
Det framkommer som tidigare nämnts att Inezza är protagonisten som aktivt driver på handlingen. I boken önskar Inezzas moder att Inezza ska vara lugn och stillsam som prinsessa. “Att ligga till sängs är inget för Inezza. Hon är en mycket aktiv prinsessa. Hennes mamma bönar och ber men Inezza bara hostar och ler” (Wallte & Wennerberger 2009, s. 9). Tidigare forskning framställer flickor i termer av inaktivitet i jämförelse med pojkar som beskrivs vara aktiva (Wingrave 2018, s. 602). Boken utmanar alltså föreskrivna normer om vem som anses vara aktiv. Kåreland (2005, ss. 38–41) har undersökt hur karaktärer förhåller sig till sin omvärld beroende på om det handlar om kvinnliga eller manliga karaktärer. Kåreland menar att flickor har en större tendens att lägga vikt vid omgivningens reaktioner och att vilja vara vuxna till lags (Kåreland 2005, ss. 38–41). Inezza tycks dock inte lägga någon större vikt vid att lyda sin moder eller se upp till sin modern. Inezza går sin egen väg och kan därmed ses som självständig och inte stereotypiskt kvinnlig.
