För att få intervjupersonernas åsikter om vilka grupper inom hälso- och sjukvård som skulle ha störst nytta av en handdator i sitt arbete ställdes frågor om erfarenheten har betydelse. Det frågades även om de kunde se andra grupper inom hälso- och sjukvård som kan ha nytta av en handdator i sitt arbete.
P1 svarar att hon tror att AT-läkare har större nytta av handdatorn på så sätt att alla ges enhetlig information från de klinikansvariga. Samtidigt kan hon se nyttan med handdatorn då hon fått längre erfarenhet. Då kan den vara bra för att hålla sig uppdaterad vid jourtjänstgöring. Det är ett enkelt sätt att ha färskare information med sig, det kommer ju hela tiden nya rön och det kan vara svårt att hänga med säger P1. AT-läkare skulle rent logiskt ha större nytta av den menar P2. De har kortare erfarenhet och skulle ha större nytta av lätt tillgång till information. Han tror dock att
alla oavsett nivå av erfarenhet skulle ha nytta av den för att slippa ha all information i fickorna. P2 poängterar att det inte bara är "pryltokiga" killar som kan ha nytta av den. Vidare menar P2 att det säkert finns andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård som skulle ha nytta av en handdator. Exempelvis skulle det kunna finnas ett par stycken handdatorer på varje avdelning, sjuksköterskorna är inte så mobila som läkarna och de har en mer välutrustad expedition där mycket information finns att tillgå. De behöver därför troligtvis inte en personbunden handdator utan det räcker med gemensam tillgång till ett par handdatorer för sjuksköterskorna på avdelningen. IT skulle både sjuksköterskor och till exempel läkarsekreterare ha stor nytta av, men det kanske inte behöver vara i form av en handdator eftersom de inte förflyttar sig på samma sätt som läkarna gör under sin arbetsdag.
P3 anser också att AT-läkarna har större nytta av handdatorn än läkare med längre erfarenhet skulle ha, men de med längre erfarenhet kan troligtvis ha nytta av den på ett annat sätt. Han kan inte se om någon annan yrkesgrupp inom vården kan ha nytta av handdatoranvändning eftersom han inte har den erfarenheten, vilket även P4 och P5 svarar. De kanske har lika stor nytta av en stationär dator, men det är svårt att se hur det skulle kunna fungera i framtiden säger P3.
På sätt och vis kan AT-läkarna ha större nytta av handdatorn som arbetsredskap menar P4, men hon anser att läkare med längre erfarenhet troligtvis också skulle ha nytta av den. P5 är av liknande åsikt. AT-läkare söker mer stöd för sitt arbete än läkare med längre erfarenhet gör. Om det däremot skulle finnas mer information i den som patientjournaler exempelvis tror han att alla skulle ha lika stor nytta av den. Då skulle handdatorn kunna gå att utnyttja mer generellt.
P6 framhåller att behoven förändras med erfarenheten. Som ung ny läkare är det mer faktakunskaper som denne söker, en läkare med mer erfarenhet söker mer forskningsinriktad kunskap. Samtidigt är det så att ingen kan allt och de flesta kan därför ha nytta av att nå information på ett lätt sätt med hjälp av handdatorn. Nyttan av handdatorer beror också på vilken typ av information som kan nås med den. Om det finns FASS, platssituation och bemanningsläge i den har de flesta nytta av den anser P6. Att fler yrkesgrupper än läkare skulle ha nytta av handdator i sitt arbete är P6 helt övertygad om. Det spelar dock en viss roll hur mobilt arbetet är, ju mer mobil desto större nytta av den.
6.6.1 Analys av betydelsen av yrkesgrupp och erfarenhet
Erfarenheten har betydelse för vilka personer som har nytta av handdatorn beroende på vilken information som ges tillgänglig med den. Om det är ren teoretisk kunskap i handdatorn har troligtvis läkare med kortare erfarenhet större stöd av att ha sådan information lätt tillgänglig. Desto mer information som kan nås med hjälp av handdatorn ju mindre betydelse har erfarenheten för vilken nytta den gör. Mer information i handdatorn gör att fler har nytta av den som arbetsredskap. Beroende på erfarenhet så har användarna olika fokus på vad de vill kunna nå för information med handdatorns hjälp. Samtliga intervjupersoner är av liknande åsikt oavsett vilken erfarenhet de har.
Ett flertal av intervjupersonerna har svårigheter att se om andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård kan ha nytta av en handdator i sitt arbete. De menar dock att alla oavsett yrkeskategori inom hälso- och sjukvård har stor nytta av IT i sitt arbete. Deras erfarenhet inom vårdyrket kan anses ha betydelse i det sammanhanget. De har en lång
utbildning till läkare bakom sig och de kan inte ha hunnit skaffat sig så mycket annan erfarenhet inom hälso- och sjukvård än som läkare. Det är då svårt att veta hur arbetssituationen är för andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård och det är inte så enkelt att kunna bedöma deras nytta av handdator.
Ett par av intervjupersonerna menar dock att handdatorn skulle vara till nytta för fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. De menar att det som har betydelse är hur mobilt arbete personen har inte vilken kategori den tillhör vilket anses stämma då en av fördelarna med handdatorn är just mobiliteten.