Förslag på framtida arbete

För att säkerställa det resultat som framkommit skulle ytterligare intervjuer kunna utföras. De skulle då kunna riktas mot grupper med längre erfarenhet av yrket och handdatoranvändning, men även mot grupper med en annan ålderssammansättning eller som inte har erfarenhet av att använda handdator som stöd för sitt arbete. En enkätundersökning där ett större antal läkare får delge sina åsikter skulle också hjälpa till att säkerställa resultatet.

Då resultatet pekar på att användande av handdatorer skulle göra störst nytta vid akuta situationer vore det av intresse att genomföra en utförligare undersökning med fokus på akutsjukvård. Arbetet kan då utvidgas till att titta på vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker användande av handdatorer kan innebära för samtliga berörda yrkesgrupper vilka arbetar med akutsjukvård.

Ytterligare framtida arbete av intresse vore att undersöka vilka program marknaden erbjuder som motsvarar de visioner och önskemål vilka framkommit i detta arbete. Om programmen finns på marknaden, motsvarar de användarnas krav? Om de inte finns på marknaden finns det underlag för och intresse av att utveckla sådana program?

Det skulle även vara av intresse att granska problemområdet ur ett mer ekonomiskt perspektiv. Idag placeras ett antal stationära datorer i lokaler som är outnyttjade en stor del av dagen på grund av vårdyrkets mobilitet. Ett framtida arbete skulle kunna vara att räkna på vilka potentiella ekonomiska vinster en investering av handdatorer skulle kunna innebära.

Referenser

Ammenwerth, E., Buchauer, A., Bludau, B. & Haux, R. (2000). Mobile information and communication tools in the hospital. International Journal of Medical Informatics, 5§7, 21-40.

Andersson, C. & Fredh, H. (2001) Volvo IT - En kartläggning över användandet av Microsoft Outlook 2000 tillsammans med iPAQ handdator. Opublicerat projektarbete. Datavetenskapliga institutionen, Högskolan i Skövde.

Arnetz, B. (1998) Riskhantering inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.

Arnesjö, B. & Karlberg, A. (1997). Vårdinformationssystem. I: B. Arnesjö, M. Lagerstedt & G. Nilsson (red:er), IT i vården (s. 65-79). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Arnesjö, B., Lagerstedt, M. & Nilsson, G. (1997). Hälso- och sjukvårdinformatik - en introduktion. I: B. Arnesjö, M. Lagerstedt & G. Nilsson (red:er), IT i vården (s. 12- 20). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Arnesjö, B. & Magnusson, C. (1997). Medicinska beslutsstödssystem. I: B. Arnesjö, M. Lagerstedt & G. Nilsson (red:er), IT i vården (s. 129-133). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Boone, K., Buchanan, G., Jones, M., Marsden, G. & Mohd-Nasir, N. (1999). Improving Web interaction on small displays. Computer Networks, 31, 1129-1137.

British Educational Communications and Technology agency, (2001) Information sheet on handheld computers. Coventry: British Educational Communications and Technology agency

Byttner, K-J. (2002). Karolinska kör med trådlöst nät, nu kommer personalen lätt åt journalerna. Computer Sweden, årgång 20, nr 36-37, 28 mars 2002.

Dahlgren, L., E., Lundgren, G. & Stigberg, L. (2000) Öka nyttan av IT. Stockholm: Ekerlids förlag.

Ejlertsson, G. (1996) Enkäten i praktiken, En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur, Lund.

Engdahl, S. (1997). Bedside. I: B. Arnesjö, M. Lagerstedt & G. Nilsson (red:er), IT i vården (s. 150-152). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Gratte, I. (1996) Datorn i vården. Växjö: Liber Utbildning.

Halsall, F. (2001) Multimedia communications - Applications, networks, protocols and standards. Essex: Pearson Education Limited.

ISE Data AB:s hemsida. Tillgänglig på Internet: http://www.ise.se/handdato.htm [hämtad 2002-04-25].

Ivarsson, K. (2000) Hur tillämpa erfarenheter av säkerhetsarbete inom industrin? Läkartidningen, 97, 2848-2850.

Kajbjer, K. & Lundmark, T. (1997). Kan vi standardisera informationshanteringen inom hälso- och sjukvården? I: B. Arnesjö, M. Lagerstedt & G. Nilsson (red:er), IT i vården (s. 173-178). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Kvist, A-S. (2002) Läkares aspekter på handdatoranvändning i det vårdande och diagnostiserande arbetet, intervjumaterial. Opublicerat källmaterial. Skövde: Telnr: 0511-80501.

Kushniruk, A. (2002). Evaluation in the design of health information systems: application of approaches emerging from usability engineering. Computers in biology and medicine, 32, 141-149.

Lagerstedt, M. & Wittbom, E. (1997) Ekonomi med inriktning mot hälso- och sjukvård. I: B. Arnesjö, M.Lagerstedt & G.Nilsson (red:er), IT i vården (s. 31-41). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Landgren, O. (2002) Medicinska IT-lösningar på väg in i amerikansk sjukvård. Läkartidningen, 99, 1481.

Landstingsförbundets IT-råd. (1997) IT-samverkan för bättre sjukvård. Vägar till ökad användning av IT i hälso- och sjukvården. Stockholm: Informationsavdelningen Landstingsförbundet.

Landstingsförbundets IT-råd. (1997) Ökad IT-användning och IT-samverkan i hälso- och sjukvården. Slutrapport. Stockholm: Informationsavdelningen Landstingsförbundet.

Larkin, M. (2001) Can handheld computers improve the quality of care? The Lancet, 358, 1438.

Leffler, J & Odelhög, Ö. (2001) Stategier för effektiva och samverkande IT-stöd i sjukvården. Carelink rapport 1/2001.

Ludvigsson, J.F (2002) Handdatorn - sparat läkarminne i miniformat. Läkartidningen, 99, 1473-1476.

Ludvigsson, J.F (2002) Vanlig handdator med bra funktioner för vårdpersonal. Läkartidningen, 99, 1477-1478.

Lundbäck, A. (2002) Krav att regeringen satsar på nationell IT-strategi för vård.

Dagens medicin. Tillgänglig på Internet: http://www.dagensmedicin.se/Article.jsp?version=35995&hilight=16&title=Krav+att

+regeringen+satsar+p%E5+nationell+IT-strategi+f%F6r+v%E5rd [Hämtad 02.02.06].

Lundh, L-G., Montgomery, H. & Wearn, Y. (1992). Kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Mikulich, J.V., Liu, A. Y-C., Steinfeldt, J. & Schriger, L. D. (2001). Implementation of clinical guidelines through an electronic medical record: physician usage, satisfaction and assessment. International Journal of Medical Informatics, 63, 169- 178.

Myrén, K. (2002) Handdator lika viktig som PC. Computer Sweden, årgång 20, nr 50, 3 maj 2002.

Nörby, U. (2001) Högre kvalitet, färre biverkningar men tekniken behöver förbättras. Läkartidningen, 98, 5782-5783.

Patel, R. & Davidson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Peterson, H. (1996). Informatik inom hälso- och sjukvård. I: G. Petersson & M. Rydmark (red:er), Medicinsk informatik (s. 21-34). Stockholm: Liber Utbildning.

Petersson, G. & Rydmark, M. (1996). Medicinsk informatik inom vård och utbildning. I: G. Petersson & M. Rydmark (red:er), Medicinsk informatik (s. 9-20). Stockholm: Liber Utbildning.

Petersson, G. (1998). Modern IT förändrar läkaryrkets utövning. Läkartidningen, 95, 20-24.

Ricknäs, M. (2002). Handdatorn får högre status. Computer Sweden, årgång 20, nr 33, 20 mars 2002.

Ridderikhoff, J. & van Herk. (1999). Who is afraid of the system? Doctors' attitude towards diagnostic systems. International Journal of Medical Informatics, 53, 91-100.

Sahlin, U. (1997). Digitala bibliotek och kunskapsdatabaser i vården. I: B. Arnesjö, M.Lagerstedt & G.Nilsson (red:er), IT i vården (s. 98-106). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Sågänger, J. & Utbult, M. (1998) Vårdkedjan och informationstekniken - Erfarenheter av datorstöd för sjukvårdens informationsfloder. TELDOK rapport 119.

Timpka, T (1997). Sätt mål och värdera nyttan av informationsteknik inom hälso- och sjukvården. I: B. Arnesjö, M.Lagerstedt & G.Nilsson (red:er), IT i vården (s. 112- 118). Stockholm: Författarna och Utbildningsradio AB.

Westerberg, S. (1978). Att vara läkare. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

VISI-projektet (2001). IT-stöd för vårdprocessen. Presentation av Landstingets i Värmland koncept för vårdinformationssystem, 2001.

Wigertz, O. (1995) Medicinska beslutstödssystem. Spri rapport, 407. Stockholm: Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut.

Wigertz, O. (1996). Medicinska beslutsstödssystem. I: G. Petersson & M. Rydmark (red:er), Medicinsk informatik (s. 149-164). Stockholm: Liber Utbildning.

Zetterberg, C. (2002). Nya möjligheter och visioner med handdatorer och trådlös teknik. Föreläsningsanteckningar från AT-läkarprojektet "Förbättra din vardag med IT", IT-enheten Skaraborgs sjukhus 2002-05-14.

Huvudgrupper av frågeställningar

• Hur ser det ut idag? Vad är problem/fungerar bra idag?

• Vilka visioner finns gällande användning av datorstöd som en handdator? • Vilka nyttoaspekter kan uppnås? Vart/när skulle handdatorn göra störst nytta? • Vilka risker, nackdelar och begränsningar innebär användning av handdatorer?

När är det inte bra att använda handdator?

• Finns tillräcklig kunskap hos läkarna för bra utnyttjande av handdatorn?

• Har andra yrkesgrupper hjälp av en handdator som arbetsredskap? Är de till större hjälp för AT-läkare än läkare med längre erfarenhet?

Intervjufrågeunderlag besöksintervju

Kön:______ Ålder:_____

1. Hur länge har du arbetat som AT-läkare?

2. Vilken klinik arbetar du på idag?

3. Beskriv kortfattat hur en vanlig arbetsdag ser ut för dig

4. Hur ges tillgång till information du behöver för ditt arbete idag?

5. Hur tycker du att det fungerar med informationshanteringen, vad är bra respektive dåligt?

6. Vad anser du rent allmänt om att använda IT i vården?

7. Vilka funktioner skulle du vilja ha tillgång till i en mobil dator av typen handdator?

8. Vilken utbildning anser du är nödvändig för att kunna utnyttja handdatorn på bästa sätt?

9. Anser du att du som AT-läkare har tillräcklig utbildning inom IT för att kunna utnyttja en handdator i ditt arbete på ett bra sätt?

10.Beskriv en situation där du inte använder handdator idag och ge sedan en vision om hur den situationen skulle kunna fungera med hjälp av en handdator

11.Vilka problem ser du med att inte använda dig av en handdator idag?

12.Vilka risker och begränsningar kan du se med att använda en handdator i ditt arbete?

13.Beskriv en situation där handdatorn inte är ett bra arbetsredskap för dig i ditt arbete

14.Kan handdatorn påverka relationen mellan dig som vårdgivare och patienten som vårdtagare? Hur och på vilka sätt i så fall?

15.Anser du att du som AT-läkare har större nytta av handdatorn som arbetsredskap än vad läkare med fler års erfarenhet har?

16.Kan du ge en kort sammanfattning av i vilka situationer en handdator skulle vara till störst nytta i ditt arbete?

17.Kan du ge en kort sammanfattning av i vilka situationer en handdator skulle vara en risk, begränsning eller nackdel i ditt arbete?

18.Kan du se fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård som skulle ha nytta av tillgång till information i en handdator på liknande sätt som du?

Intervjufrågeunderlag telefonintervju

Kön: Ålder:______

1. Hur länge har du arbetat som läkare?

2. Vilken klinik arbetar du på för närvarande?

3. Hur ges tillgång till den information du behöver för ditt arbete idag?

4. Hur upplever du att informationshanteringen fungerar, vad är bra respektive dåligt?

5. Hur länge har du använt dig av handdator i ditt arbete?

6. Vilka funktioner har du tillgång till i handdatorn idag?

7. Finns det ytterligare funktioner/program du skulle vilja ha tillgång till. Vilka i så fall?

8. Har du gått någon utbildning inom IT?

9. Vilken utbildning anser du nödvändig för att kunna använda handdatorn på ett bra sätt?

10.Vilken nytta ser du med att använda dig av en handdator i ditt arbete?

11.Kan du beskriva en situation där du använder dig av handdatorn i ditt arbete i dag.

12.Om du inte hade haft tillgång till handdatorn, hur skulle den situationen sett ut i så fall?

13.Vilka risker och begränsningar kan du se med att använda dig av en handdator i ditt arbete?

14.Kan du beskriva en situation där handdatorn inte är ett bra arbetsredskap för dig i ditt arbete?

15.Anser du att handdatorn kan påverka relationen mellan dig som vårdgivare och patienten som vårdtagare? Hur och på vilka sätt i så fall?

16.Anser du att behovet av handdator som arbetsredskap är beroende av hur lång erfarenhet som läkare man har? Varför och på vilka sätt i så fall?

17.Kan du se fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård som skulle ha nytta av tillgång till en handdator på liknande sätt som du?

18.Kan du ge en kort sammanfattning av i vilka situationer en handdator ger störst nytta i ditt arbete?

19.Kan du ge en kort sammanfattning av i vilka situationer en handdator skulle vara en risk, begränsning eller nackdel i ditt arbete?

Intervju angående AT-läkares visioner om handdator som

arbetsredskap, informationsbrev

Jag heter Ann-Sofie Kvist och är student på det systemvetenskapliga programmet på Högskolan i Skövde. Under min sista termin på programmet skriver jag ett examensarbete i ämnet informationssystem på 20 poäng. Resultatet av mitt arbete ska grunda sig på någon form av undersökning, i det här fallet intervjuer med fem AT-läkare. Dessa intervjuer är grunden till genomförandet i arbetet, vilket förväntas resultera i ett framtidsscenario gällande läkares användning av handdatorer i det vårdande eller diagnosticerande arbetet. Scenariot ska kunna hjälpa till att vägleda satsningar inom IT i vården till de områden där de kan göra störst nytta.

Jag önskar att banda intervjun för att kunna bearbeta materialet på ett bättre sätt efter avslutad intervju. Denna inspelning kommer att raderas efter bearbetning av materialet för att ingen utomstående ska kunna ta del av din medverkan. Jag kommer efter renskrift av intervjun att skicka över intervjumaterialet till dig för godkännande innan jag använder materialet i mitt examensarbete. Din medverkan är helt frivillig och du kan när du vill avstå från att besvara frågor eller avbryta intervjun.

All information som framkommer under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt, identitet på den som intervjuas kommer inte att röjas. Arbetet publiceras efter godkänt resultat på kursens hemsida, vilken har följande adress: http://www.ida.his.se/exjobb.

Tack för din medverkan.