Under studiens gång har vi fått en större inblick i begreppen jämställdhet och jämlikhet, och breddat våra ”genusglasögon” genom att vi granskade oss själva under studiens gång, hur vi använder oss av ord och begrepp. Vi har fått en inblick i att förskollärare idag kan blanda ihop begreppen jämställdhet och jämlikhet. Förskolläraren har en viktig roll i barns utveckling och är viktiga förebilder och ska behandla pojkar och flickor lika och se till individen och inte till ett kön. Inom bildskapandet sker det skillnader mellan pojkar och flickor i färgval och bildval, där är det viktigt att
förskollärare är tydliga med att en färg bara är en färg och ska inte kopplas till pojke och flicka samt att de enskilda barnen bestämmer själv vad hen vill rita och måla, utan att bli begränsad utifrån sitt kön. Vi ser fram emot att få vara en del av det framtida
jämställhets utvecklingen inom förskolan.
27 10. Vidare forskning
Något som borde forskas vidare på är hur förskollärare använder sig av begreppet jämställdhet, då skolinspektionen (2017) beskriver i deras rapport att förskollärare inte arbetar synligt med jämställdhetsuppdraget. Förskollärarna hade inte tillräckligt med kompetens för att utföra ett jämställdhetsarbete utifrån jämställdhetsuppdraget.
Förskollärarna kopplade arbetet med barns lika värde och deras likabehandlingsplan till jämställdhet.
På grund av att en del förskollärare har svårt att skilja på jämställdhet och jämlikhet ser vi att det finns ett behov av vidare forskning kring ämnet inom förskolans verksamhet för att kunna skilja på dessa begrepp och på så sätt kan förskollärare lättare förhindra traditionella könsmönster inom förskolans verksamhet.
Något som skulle kunna styrka vår studie ytterligare är om vi observerade våra respondenters i deras verksamhet, för att synliggöra deras förhållningssätt i fria och styrda aktiviteter samt hur de praktiskt arbetar med jämställdhet och genus. Samt att kunna observera barnens målningar och skapande för att sedan koppla dem till förkolärarnas svar för att få en tydligare bild kring genus inom verksamheten.
11. Slutsats
Bild är ett viktigt område i barns utveckling inte bara för språk och kommunikation, utan i barnens identitetsskapande. Inom bildskapandet syns det tydliga könsskillnader i färgval och vad barnen målar och vad som anses vara pojkigt och flickigt. Skillnaderna syns tydligare i barnens fria skapande än i de lärarstyrda aktiviteterna, men kan även förekomma i de styrda aktiviteterna. Här är det viktigt att vara en medveten
förskollärare som kan skilja på jämställdhet och jämlikhet för att arbeta emot att barn hindras av de traditionella könsroller och mönster och att barnens erbjuds samma möjligheter oavsett kön.
28
12. Referenslista
Boyatzis, C-J., & Eades, J. (1999). Gender differences in preschoolers and kindergartners artistic production and preference. Six Roles, 41(7-8), 627 – 638.
Braxell, S (2010) Skapande barn- att arbeta med bild i förskolan. Lärarförbundet förlag: ISBN: 978-91-9776-157-4
Brown, D. E (2020) The Art Of Early Childhood Education. National Association of State Boards of Education.
Bryman, A (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3.uppl.) Stockholm: Liber Carlson, Å. (2017) Jämställdhet, vad är det? En analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola, utbildning och arbete. Tidskrift för politisk filosofi, 2017 (3), 1-15.
Eidevald, C (2009) Det finns inga tjejbestämmare – Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek.Tryckaren AB: Jönköping
Einarsson, C (2003). Lärarens och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärarens uppfattningar om interaktionen. Linköpings universitet.
Hedlin, M (2008) Jämställdhet – en del av skolans värdegrund. Stockholm: Lider Heikkilä, M. (2020). Gender equality work in preschools and early childhood education settings in the Nordic countries – an empirically based illustration. Palgrave
Communications, 6(1), 1 – 8. https://doi.org/10.1057/s41599-020-0459-7
Häikiö, T. (2007). Barns estetiska läroprocesser: Ateljérista i förskola och skola. Acta Universitatis Gothoburgensis Gothenburg Studies in Art and Architecture, 24, 350 sidor.
Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2016) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber
Malmberg, F. (2016) Barns röster om jämställdhet. Barnombudsmannen
Massey,K,J (2017) Art at the Heart – Creating a Meaningful Art Curriculum for Young Children Author(s): YC Young Children , Vol. 72, (No. 5) , s. 8-13: National
Association for the Education of Young Children (NAEYC).
29 Månsson, A. (2000). Möten som formar: Interaktionsmönster på förskola mellan
pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. [Doktorsavhandling, Lärarhögskolan, Malmö].
Novakovic, S (2014) Preschool Teacher´s Role in the Art Activies of Early and Preschool Age Children. Croatian Journal of Education Vol.17; Sp.Ed.No.1/2015:
pages: 153-163 Preliminary communication Paper submitted: 25th February 2014 Paper accepted: 27th March 2014 doi: 10.15516/cje.v17i0.1497
Skolverket (2018) Läroplan för förskolan (lpfö18). Stockholm: Skolverket Svaleryd, K (2005) Genuspedagogik. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Vetenskapsrådet: Stockholm
Änggård. E (2005) Barbie princesses and dinosaur dragons: narration as a way of doing gender. Gender and Education. Vol 17. no 5. 539 – 553: Linköpings university Änggård, E (2006) Barn skapar bilder i förskolan. Studentlitteratur: Lund
Internetkällor:
Skolinspektionen 2017 (29-09-2020)
file:///C:/Users/ellaa/Documents/h%C3%B6gskolan/Examensarbete%20pedagogik/v%
C3%A5ra%20valda%20artiklar/jamstalldhet-i-forskolan%20skolinpektionen.pdf Skolverket (07-10-2020) jämställdhet i förskolan
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan
Utbildningsdepartementet (2006) [rev 2015]. Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Delbetänkande (SOU 2006:75). Statens offentliga utredningar.
https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/j
amstalld-forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675
30
13. Bilagor
13.1 Bilaga 1 – Missivbrev
2020-09-21 Gävle
Du får det här brevet eftersom vi vill intervjua dig om hur eran förskola arbetar kring jämställdhet i era planerade bildaktiviteter. Vi heter Elin Gunnarsson och Sophia Löfstrand, under höstterminen 2020 kommer vi att genomföra en studie som är en del i vårt examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid högskolan i Gävle. I vår studie vill vi undersöka hur förskolelärare arbetar med jämställdhet i deras planerade bildaktiviteter.
Syftet med detta arbete är att undersöka närmare hur förskollärare arbetar kring jämställdhet i deras planerade bild aktiviteter.
Vi kommer att samla in data genom att använda interjuver. Genomförandet av intervjuerna beräknas ta 20–30 minuter. Under intervjun kommer ljudupptagning att förekomma föra att på bästa sätt kunna analysera intervjun. Inspelningarna kommer att raderas efter studiens slut. Under intervjun kommer även anteckningar att göras. Under den nuvarande covid-19 situationen kommer vi att erbjuda att genomföra intervjun via dator (ex zoom) eller på säkert avstånd i verksamheten för att det ska kännas bra för alla parter.
De data som samlas in kommer att användas i vårt examensarbete. Alla uppgifter kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för oberoende.
Namnen på deltagarna kommer att vara fingerade och inga förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna kan välja att avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan specifik motivering. Den transkriberade data kommer att skickas ut till respondenten om hen vill ändra eller lägga till något. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR och etikprövning avseende examensarbeten.
Vi behöver svar senast den 09/10-2020 via e-posts om du kan tänka dig att delta i vår studie.
Vår handledare för arbetet är universitetslektor Åsa Carlson asacan@hig.se / 0769466805
För mer information kring studien kontakta undertecknad:
Elin Gunnarsson ellaaa93@hotmail.com / 0703822883 Sophia Löfstrand sofiiiiaaa@hotmail.com / 0703539243 Med bästa hälsningar: Elin Gunnarsson och Sophia Löfstrand
31 13.2 Bilaga 2 – Intervjuguide
1 Är du utbildad ateljerista/bildpedagog?
2 Vad är jämställdhet för dig?
3 Hur arbetar ni för att främja en jämställdhet i barngruppen?
4 Upplever du att det finns en skillnad på hur flickor och pojkar använder materialet i planerade aktiviteter? (Ifall ja, hur syns detta?)
5 Upplever du att det är någon skillnad på flickor och pojkars deltagande i de planerade bildaktiviteterna?
6 Hur arbetar ni för att uppfylla läroplanens mål angående bild och jämställdhet?
32 13.3 Bilaga 3 – Litteratursökning
Litteraturen som söktes fram handlade om barn och bildskapande söktes via högskolans bibliotek samt på stadsbiblioteket.
För att söka fram artiklar användes Google Scholar för att först leta fram potentiella sökord som sedan användes för att söka artiklar via Discovery, ERIC samt i databasen Diva. Sökorden som användes var, bild i förskolan, bild och genus, jämställdhet i förskolan, art in preschool, art and gender, gender equality in preschool. Vi valde artiklar som var kopplade till ämnet bild och jämställdhet inom förskolan, vid träffar på sökorden fokuserades först på rubrikerna av artiklarna vilket påverkade vilka artiklar som valdes ut för att granska ytterligare, vi läste artiklarnas sammanfattningar och valde ut de artiklar som ansågs ha en relevans.