Betydelsen av internationalisering

När det gäller internationella kontakter alltså kontakter med utbytes- och internationella studenter verkar många av de svenska studenterna tycka att dessa kontakter är väldigt viktiga. Men som Camilla, Eva och Fredrik menar att det kanske är viktigare för de studenter som kommer till HH som utbytesstudenter än för svenska studenterna. Alltså ser flertalet av dessa studenter på dessa kontakter som något som endast gynnar utbytesstudenterna, och inte vilka fördelar de kan ha för svenska studenter. Detta kan då ses som ett problem då om man inte känner att man vinner något alls på en relation förlorar man intresset för det och gör därmed inga försök till att utveckla dessa relationer och kontakter.

Fredrik tycker dock att dessa kontakter kan gynna båda parter då man kan enligt honom lära sig utav varandras kulturer. Men detta menar han inte kan ske på grund av att

utbytesstudenterna inte har någon kontakt med svenska studenter. Detta tycker Fredrik beror på bristen hos svenska studenter att ta hand om utbytesstudenterna. Utbytesstudenterna tycker samtidigt att de måste försöka ganska hårt för att kunna komma i kontakt med svenska

studenter. John förklarar detta med ett bra exempel där han påvisar att det tar väldigt lång tid att komma i kontakt med svenska studenter. Detta tyder på kulturella skillnader där en med annan kulturell bakgrund inte förstår sig på den nya kulturen de kommer till. Detta kan dels ha sina orsaker i avtraditionaliseringen, i takt med att man i framförallt västvärlden förlorar många av sina traditioner blir man alltmer individualiserade. Detta kan leda till att man som en individualiserad individ får svårare för att förstå sig på kulturskillnader och möjligen anpassa sig till olika kulturer. Precis som Beck & Beck (2002) beskriver söker den

individualiserade människan efter att ha ett självständigt liv och det är just detta jag menar som kan orsaka rädsla och blindhet för det okända.

Detta har resulterat till att flertalet utbytes- och internationella studenter har fått en bild av att svenska studenter inte har något intresse alls för att lära känna utbytesstudenterna och därmed tar avstånd ifrån dem. Peter menar att många av utbytesstudenterna försöker att komma i kontakt med svenska studenter men att det blir omöjligt då svenska studenter inte gör samma försök. Både Peter och Hruzova talar om hur det är svårt för utbytesstudenterna att förstå sig på svenska studenters beteende. De menar att svenska studenter många gånger glömmer bort de möten de har haft med utbytesstudenterna då de har varit alkoholpåverkade. Detta har många utbytesstudenter svårt att förstå sig på, då de menar att de själva kan komma ihåg

svenska studenterna trots att de med har varit alkoholpåverkade. Detta tror jag har till viss del sin orsak i det högindividualiserade samhället man lever i här i Sverige. Ett alltmer

privatiserad liv, där individen i stort sett stimulerar sin rädsla för det okända och kanske använder minneslucka som en försvarsmekanism, detta är dock endas mina tankar.

7.1.4. En individualiserad värld

De kulturella skillnader som nämndes innan har i sin tur sin grund i

individualiseringsprocessen (Engdahl & Larsson, 2006). Människor blir allt mer

individualiserade och därmed mer självständiga vilket minskar känslan av beroende och behov av fler relationer. Man nöjer sig oftast med de närstående relationer man har såsom nära vänner, familj och ens respektive. Detta är framförallt ganska vanligt i västvärlden, och Sverige är ett av de länder där ensamhet och individualisering är en del av verkligheten. Därmed har flertalet svenskar många gånger svårt för att ta kontakt med nya människor och utöka sina nätverk. En annan orsak eller anledning, precis som Hruzova påpekar, till detta är rädsla för det okända.

Många gånger är det enklare att komma i kontakt med de människor man kan relatera sig till och som man känner igen sig själv i, därmed blir kontakten med främlingar som till och med kommer från avlägsna länder ganska svårt. Detta kan även vara en förklaring till andra kulturella problem som finns i Sverige i samband med invandrarfrågor. Denna rädsla orsakar fördomar som i sin tur kan leda till nationalistiska eller rasistiska problem. Precis som Alex påpekar kan man bli för hemmablind om man inte reser bort för att stanna under en längre tid. Alltså är det stor skillnad mellan en semesterresa där man har som mål att endast ha trevligt, och komma ifrån sin verklighet än en resa där man har som mål att uppleva något annorlunda och lära känna något nytt som man annars inte hade gjort hemmavid.

7.1.5. En globaliserad värld

Samtidigt kan man se utifrån de intervjuer jag har haft med svenska utbytesstudenter utomlands. Att de studenter som åker iväg förändras och utvecklas och blir därmed mer villiga till att skaffa sig nya kontakter, alltså hjälper detta till att minska rädslan för det okända. Precis som Maria påpekar lär sig studenterna hur viktig det kan vara med

internationella kontakter och inhemska vänner när man väl kommer till ett nytt land. Detta har de studenterna jag har intervjuat gjort genom att själva ha varit utomlands och fått

gånger lättare att komma i kontakt med de studenter som haft någon form av internationell kontakt än de som aldrig haft det. Detta tror jag sätter sin prägel på individen även senare i arbetslivet, på det sättet att det påverkar i vilken grad man kan vara öppen för olikheter och därmed flexibel och tillgänglig.

I takt med globaliseringsprocessen har det skett många stora förändringar som har till stora delar påverkat teknologin och som tidigare nämnt media. Många gånger beskriver man globaliseringen som något som ska ske eller som håller på att ske, men som Bauman (2000) menar och som jag håller med om, har denna process redan skett. Vi lever redan i en

globaliserad värld, men det är inte säkert att vi har hunnit anpassa oss till den. Takten på denna process har varit ganska snabbt och frågan är om vi alltså samhälls- och världs

medlemmar kan hinna ikapp. När det sker sådana stora förändringar i ett område, ett samhälle, ett land eller på hela jorden tar det oftast tid för mänskligheten att inse dessa förändringar och förstå sig på dem.

Att uppmuntra och inspirera människor till att anpassa sig till förändringar och i många fall förbättringar kan vara ett vikigt element i globaliseringsprocessen. Om man ska illustrerar detta med ett enkelt exempel kan man ta sig exempel ur teknologin, vad om man aldrig hade nappat på betydelsen av telefonen. Det var inte för allt länge sedan som telefonen uppfanns, och hur annorlunda hade inte vår värld sett ut om man inte hade använt sig av den

uppfinningen? Om man tänker på de möjligheter och förenklingar den har fört med sig är det inte alls så svårt att förstå sig på andra viktiga processer som sker i vårt samhälle.

Det tog förmodligen tid för människor att anpassa sig till telefonuppfinningen, men sedan när man gjorde det insåg man väl vilka fördelar den förde med sig. Detsamma menar jag kan hända med studenters internationaliseringsprocess och människors globaliseringsprocess, för enligt min mening är världen redan globaliserade men det är inte hela mänskligheten som är det. En hel del av världens befolkning har hunnit anpassa sig till dessa förändringar just för att de har möjligheten till detta, dessa är de som Bauman (2000) kallar för turister. Men faktum är att de flesta inte tillhör denna kategori, alltså är fortfarande största delen av mänskligheten vagabonder. Dessa är de som är fattiga och inte har ekonomiska eller sociala möjligheter till att ta sig över gränserna och globalisera sig.

Vagabonderna har därmed många gånger andra problem som de är tvungna att koncentrera sig på än att komma ikapp resten av världen. Denna sociala och ekonomiska ojämlikhet skapar ett dilemma i globaliseringen i dess betydelse. Alltså är meningen med globaliseringen att skapa lika möjligheter för hela världens människor och trots detta har vi inte lyckats med det. Det är långa vägar kvar tills alla och då menar jag verkligen alla får lika möjligheter till utveckling och globalisering.

Detsamma gäller studenterna vid HH, precis som Ivarsson vid IA påpekar har inte alla studenter möjlighet att ta sig utomlands eller till och med att komma i kontakt med utbytes- och internationella studenter. Även här är dessa hinder av ekonomiska och sociala slag. Vilket gör många av studenterna till vagabonder, turister är då de som kanske kan ta sig över

gränserna och internationaliseras på andra sätt än att åka på utbytesstudier eller komma i kontakt med utbytesstudenter. Dessa är de med valmöjligheter, till skillnad från vagabonderna som kanske inte har lika många valmöjligheter och måste nöja sig med de val de har, eller kanske till och med inte har. Härmed kan man säga att HH har förutsättningarna för en internationaliserade och globaliserade studie- och arbetsmiljö men att dess medlemmar inte har hunnit internationaliseras och därmed globaliseras i samma takt som institutionen har.

Finns det då några nackdelar med internationaliseringen? Det kan mycket väl finnas många olika argument för varför internationalisering och därmed globalisering för med sig många nackdelar för mänskligheten. En utav de större argumenten kan vara risken för att bli alltför individualiserade och avtraditionaliserade (Engdahl & Larsson, 2006). Som människor behöver vi helt klart värderingar, traditioner och till viss del fastställda sociala normer och rutiner som vi kan följa. Dessa för att kunna känna trygghet och tillhörighet, därför är det viktigt att kunna skapa en balans mellan dessa. Att bli alltför individualiserade kan leda till ensamhet och känslomässiga problem som kan helt klart minska mänsklig glädje.

Individualiseringen kan leda till att människan känner sig alltför fri och kan därmed förlora kontrollen över sitt beteende. Om alltför många börjar bete sig på detta vis kan det skada hela samhällets stabilitet och trygghet. Genom att internationaliseras och globaliseras på en nivå där man inte förlorar för mycket av sitt kollektiviserade och traditionaliserade personlighet kan man skapa en balans och en stor trygghet hos sig själv. Precis som de svenska

åt sig nya erfarenheter kan de komma hem med nya perspektiv utan att ha förlorat sig själva i den nya världen eller att ha förlorat sina gamla värderingar. På så sätt menar jag att man kan skapa balans mellan internationalisering, individualisering och avtraditionalisering.

7.2. Slutsatser

De slutsatser som kan tas utifrån denna studie är i första hand att möjligheter till att få

internationella kontakter finns vid HH, men det är inte alla som kan ta del av dem på grund av de sociala eller ekonomiska hinder som nämnts ovan. Det som är dock viktigt att nämna är att flertalet studenter har möjligheten att ta del av dessa tillfällen men att de av olika anledningar inte vågar göra det, eller inte finner intresse för det. Därmed tycker jag att en viktig faktor här är inspiration och uppmuntran. De studenter som har intervjuats har tydligt visat intresse för att bli uppmuntrade och inspirerade, därför är det viktigt att man utför vissa ändringar i informationsspridningen och marknadsföringen av internationella kontakter.

Även UFO måste försöka inspirera svenska studenter på ett mer effektivt sätt. Det nya försöket att satsa mer på nollningen för att få svenska och utbytesstudenter att lära känna varandra bättre är ett stort steg framåt. Men det behövs fortfarande stora förändringar och därmed förbättringar inom marknadsföringen.

I samband med inspiration och bättre marknadsföring är det lika viktigt att få studenterna att få förståelse för hur viktigt internationella relationer. Med detta syftar jag i detta fall främst på kontakt med utbytes- och internationella studenter, kan vara för dem själva och inte endast för de studenter som kommer hit. Att hjälpa studenterna få en bättre förståelse för den värld de lever i och på vilka sätt de kan vara delaktiga i det är en viktig del av utbildningen tycker jag.

Det viktiga här är dock att förstå skillnaden mellan tvång och uppmuntran. Att uppmuntra studenter till något har att göra med intresseväckande och att skapa förståelse för varför dessa kontakter kan vara bra för studenterna . Detta både på en personlig plan och på en nivå där man ser dagens studenter och därmed ungdomar som framtidens kraftverk för ett fungerande samhälle.

Avslutningsvis kommer jag att här nedan sammanställa alla de förslag som har lagts fram utav studenterna kring förbättringar av informationsspridning och marknadsföring.

Om man ska sammanfatta alla deras förslag kan man säga att studenterna i stort sett vill att lärarna vid HH ska vara eller bli mer välinformerade om utomlandsstudier, så att de sedan kan leverera vidare dessa informationer till studenterna. Man vill även att lärarna ska bli bättre på att uppmuntra studenterna till att komma i kontakt med utbytesstudenter och därmed även väcka deras intresse för utomlandsstudier. Att komma i kontakt med utbytesstudenter menar Camilla man kan göra genom att arrangera gemensamma aktiviteter för svenska och

utbytesstudenter.

Eva tycker samtidigt att programansvariga bör bli bättre på att sprida information kring utomlandsstudier. Hon hade även önskemål på fler föreläsningar kring det tillsammans med informationsblad som kan delas ut bland studenterna, istället för att studenterna själva ska söka upp informationen. Anna tycker därmed att dessa föreläsningar bör innehålla mer specificerade information för varje program och inte vara så generella. Hon vill gärna att gamla studenter som har åkt iväg på utbytesstudier ska närvara vid dessa informationsmöten för att inspirera studenterna till att åka iväg på utbytesstudier. Detta håller Maria som själv har åkt iväg som utbytesstudent med om och tycker samtidigt att HH behöver göra mer reklam kring utbytesstudier för dess studenter.

Jesper talar åt andra sidan om hur man ska förbättra möjligheterna till utomlandsstudier genom att ta fram fler och bättre alternativ som är mer ekonomiska för studenternas del. Även Fredrik påpekar betydelsen av uppmuntring.

8. Reflektioner

Nedan kommer jag att reflektera kort kring uppsatsens uppbyggnad, metod och

tillvägagångssätt, och positiva och negativa aspekter av dessa, samt vad som kunde ha gjorts annorlunda. Men först vill jag börja med lite egna reflektioner kring internationalisering.

Vi som mänskliga varelser lever i en värld som krymper för varje dag om inte för varje minut som passerar. Man kan säga att vi har skapat och återskapat möjligheter för att leva i

möjligheternas värld. Det går då nästan inte längre att undvika det faktum att vi måste göra världen större eller snarare erövra större delar av världen för att underhålla oss själva. Vi behöver stimuleras på helt andra nivåer idag än vad vi gjorde förr i tiden, och med förr i tiden syftar jag på en tid som inte var för länge sedan. Under 1900-talet har vi lyckats göra stora om

ökat i så pass hög grad att det nästan inte längre är imponerande med nya avancerade teknologiska utrustningar.

Jag tycker samtidigt att det har i självfallet skett stora framgångar även i kulturella, politiska samt ekonomiska och inte minst våra sociala relationer. Många utav dessa förändringar och framgångar har dock sin grund i teknologin och vetenskapen. Samtidigt har dessa framsteg lett till att vi har fått mindre tid till vår befogenhet. Vi vill utmana oss själva och bli utmanade, vi vill erövra och uppnå mål och innan vi har uppnått de mål vi satt upp för inte så länge sedan har vi redan hunnit sätta upp nya och högre mål som vi vill nå upp till. Dessa har därmed orsakat en av vår tids största problem, nämligen stress. Stress och oro över att ”ligga efter” och att inte hinna med resten av världen.

Vi går inte framåt längre utan vi rusar, springer och häktar oss framåt. Tiden räcker inte till och det skapas allt fler rum att erövra trots att erövringen av dem blir allt enklare och sker allt snabbare. Kort sagt har vi ingen tid till att vila längre, utan måste ständigt arbeta psykiskt, mentalt, emotionellt, intellektuellt och inte minst fysiskt för att utveckla oss själva. Precis som Anna påpekar känns det som att världen krymper och distans utgöt ett allt mindre hinder. Därmed söker människan alltmer efter meningsskapande och strävar efter att identifiera sig själv med sin omgivning och dess strukturer.

8.1. Metod

Kvalitativa undersökningar har varit utgångspunkten för uppbyggnaden av denna uppsats. Vilket har bidragit till att skapa en helhetsförståelse för ämnet. Men jag inser vid det här laget att jag skulle ha kunnat få en mer utvecklande uppsats om jag hade använt mig av både kvantitativa och kvalitativa undersökningssätt. Det fanns dock inte tid och utrymme för detta, men möjligheten att utgå ifrån denna studie och forska vidare kring frågan är fullt möjligt, och i det fallet är det rekommenderat att börja med en kvantitativ undersökning alltså möjligtvis en enkätundersökning för att därefter gå över till en kvalitativ studie.

En annan viktig punkt är tillvägagångssättet när det gäller urvalet av intervjupersoner. Istället för att välja ut intervjupersonerna slumpmässigt hade man kunnat välja ut dessa utifrån olika kategorier såsom ålder, kön, etnicitet osv. då hade man nog funnit många olika intressanta perspektiv som man hade kunnat diskutera. Samtidigt har det slumpmässiga urvalet lämnat utrymme för att upptäcka flera nya aspekter som inte har varit förutbestämda.

Ett annat faktum som är viktigt att vara medveten om är just att det kan ha varit på det viset att en del av intervjupersonerna berättade det man ville höra utan att själva vara medvetna om det. De kan ha till viss del blivit ledda till att tycka som de gjorde då jag upplever att vissa av frågorna vid vissa tillfällen kan anses vara ledande frågor. En orsak till detta är språket, då många av intervjuerna var på engelska var det vid vissa tillfällen svårt att förklara en fråga. Detta framförallt vid de tillfällen då intervjupersonen kunde ha svårt för att förstå vad man menade med frågan. Därmed genom att försöka förklara frågan ytterligare har jag

förmodligen vid som sagt vissa tillfällen ställt ledande frågor utan att vilja det. Men detta tror inte jag har påverkat det framlagda materialet i någon högre grad, och därmed inte de

slutsatser som har lagts fram heller. Vidare kan det nämnas att trots att materialet kan verka någorlunda för mycket och möjligen med vissa upprepningar tycker jag att det har varit viktigt att ta med dessa material. Detta för att kunna förstärka mina argumentationer kring betydelsen av internationella kontakter och påvisa att många av studenterna tänker i samma banor.

8.2. Förförståelse

Det är värt att återigen nämna mina egna erfarenheter och därmed min förförståelse som har följt med mig under mina undersökningar och skrivandet av denna uppsats. Denna

förförståelse kan till viss del ha lett till att jag redan innan jag började med mina

undersökningar hade tagit inställning till vilka slutsatser jag ville komma fram till. Detta trots att jag försökte att ha en så öppen inställning som möjligt.

Detta kan även ses som en anledning till varför jag valde att skriva om ämnet och utföra mina intervjuer. Hade inte jag haft några som helst erfarenheter kring frågan om internationella kontakter vid HH, och inga förförståelse kring den, hade nog tolkningarna av materialet sett