Betydelsen av betygen i grundsärskolan sett ur elevernas perspektiv

För att elever ska utvecklas i skolan är det återkoppling som för lärandet framåt (Skol- verket, 2011a). Eleverna måste få en förståelse, färdighet eller kunskap. Dialogen mel- lan lärare och elev är enligt Björklund Boistrup (2011) en viktig komponent vid bedöm- ning. Björklund Boistrup (2011) anser att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Ahlberg (2013) betonar att man måste starta en process som leder till delaktighet och gemenskap för alla. Eleverna i min undersökning ansåg att betyg behövs för att de ska kunna lära sig något. Utan betyg ansåg eleverna att det skulle vara kaos i skolan och att de då inte skulle lära sig något. De ansåg även att de måste arbeta hårt för att få bra be- tyg. Mina informanter ville att bedömningen av dem inte skulle bli ett överrasknings- moment. De ville i förväg veta vad de förväntades kunna och vilka förmågor de skulle utveckla. Eleverna i min undersökning hade även en önskan om delaktighet. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2012) betonar vikten av delaktighet i lärandemiljön. Om elever upplever delaktighet blir de även engagerade i sin skolgång och de blir även mer posi- tiva till skolarbetet (ibid.). Dysthe (2003) betonar sambandet mellan dialog, samspel och lärande, där den viktigaste utmaningen är att finna sambandet och balansen mellan indi- viden och gruppen och mellan individerna och former att samarbeta. Detta kan kopplas ihop med ett sociokulturellt perspektiv och min undersökning. Eleverna vill vara en del av helheten och inte särbehandlas för att de går i grundsärskolan. Dysthe (2003) fram- håller att lärandet inte är ett isolerat fenomen, utan att alla måste se på hela kontexten och förstå vad som hämmar och främjar lärandet.

5 Slutsats och diskussion

Under denna rubrik kommer jag att diskutera mitt val av metod och resultaten av inter- vjuerna. Jag kommer att reflektera över vilka konsekvenser resultaten har för den fråge- ställning som styrt undersökningen och utveckla problemformuleringen.

5.1 Resultatdiskussion

Bedömning handlar om att stötta eleverna och underlätta deras lärande. Det är en svår uppgift. Det viktiga är att det måste finnas ett mål för eleven. Arbetet som speciallärare är att hjälpa eleven att nå målet. Specialläraren måste se till att betygen blir ett naturligt redskap för pedagogerna i grundsärskolan.

Betyg har visat sig leda till ett mer ytinriktat lärande, genom att vissa elever väljer snabbaste och enklaste vägen till höga betyg, utan att bry sig om vad de lär sig… Detta pekar återigen på vikten av att alla bedömningar är av hög kvalitet och utgår från uppgifter som kräver att eleverna verkligen behärskar de kunskaper som krävs enligt kursplanerna. (Jönsson, 2012 s.148)

Eleverna i min undersökning uttryckte att betyg kunde sporra dem och att de då kunde prestera bättre. Men jag upplevde att eleverna var rädda att misslyckas och att detta kunde inverka negativt på dem. Eleverna kände en rädsla att föräldrarna inte skulle vara nöjda med resultatet av betygen och att de inte skulle förbättras utan alltid få samma betyg. Även Jönsson (2012) betonar att betyg kan avleda eleverna från att se det mål som är uppsatt för elevens kunskapsutveckling. Han antar att eleverna bara strävar efter att få höga betyg eller att undvika att få låga. En del elever i min undersökning ansåg att det skulle räcka med skriftliga omdömen. Angående betygsättning behövs mer fortbild- ning när det gäller betyg och bedömning. En tilltagande styrning genom mer precisa styrdokument, statistik över skolors resultat och den förstärkta Skolinspektionen som ska granska skolans arbete, har gjort att kraven på skolan har ökat (Asp-Onsjö, 2011). Därmed ökar också kraven på att höja personalens kompetens genom fortbildning, spe- ciellt när det gäller betyg och bedömning.

Inom skolan arbetar man ständigt med etiska frågor, både i grundskolan och i grund- särskolan. Arbetet inom grundsärskolan är annorlunda gentemot den vanliga grundsko-

lan. Inom grundsärskolan är ramarna viktiga för eleverna, vad de får och inte får göra. Som pedagog måste man vara mycket tydlig. Jag vill inte kränka mina elever, men det är svårt att veta var gränsen går för varje elevs personliga integritet när de har olika funktionsnedsättningar. Jag undrar: Hur långt kan vi gå när det gäller att utmana elever- na och hur mycket klarar de av? Denna balansgång är enligt Ineland, Molin och Saur (2009) en av orsakerna till att lärarnas arbete går ut på att sträva efter normala levnads- villkor, inflytande och självbestämmande för människor som på grund av sitt funktions- hinder i varierande grad och i olika situationer har svårt att på egen hand uppnå just detta. För dem som arbetar inom grundsärskolan gäller det att anpassa kursplanen till realistiska mål, mål som går att uppnå. När den individuella utvecklingsplanen (IUP) skrivs måste målen vara såväl kortsiktiga som långsiktiga samt begripliga, hanterbara och meningsfulla för eleven. Detta gäller även vid betygsättning. Eleverna i min under- sökning betonar att de vill lära sig utifrån sina egen förutsättningar. De är även med- vetna om att deras lärande tar längre tid och att det de lär sig i skolan är livskunskap för att de skall kunna klara sig själva i livet. Säljö (2000) betonar att för att vi ska förstå lärande i ett sociokulturellt perspektiv behöver vi förstå det som ligger utanför vår kropp och biologi. För att det ska fungera så måste vi kunna kommunicera och det är här som sociokulturella resurser skapas – en grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv (ibid.). Kunskap i grundsärskolan ska skapa tilltro hos eleverna till att de har förmågor som de kan använda sig av i vuxenlivet. Vi som arbetar i grundsärskolan bör vara utrustade med långsiktigt tänkande och mycket tålamod.

5.2 Slutsatser

När jag började mitt examensarbete ansåg jag att det skulle bli intressant att se vad ele- verna i min undersökning uttryckte om betyg. Jag hade en uppfattning om vad jag vär- derade om betyg i grundsärskolan, men denna uppfattning har ändrats under min under- sökning. Det har varit intressant att ta del av forskningsförankrad litteratur och uppsat- ser. Den litteratur och forskning som har haft betydelse för min undersökning, och även för att förstå de resultat som jag har fått fram, är bland annat Ahrenfelt (2001), Berthén (2007) Jakobsson och Nilsson (2011), Pettersson (2011), Swärd och Florin (2011), Szönyi och Söderqvist (2012) samt Östlund (2012b). Ahrenfelt (2001) har visat att för- ändring är ett tillstånd och att det är fullt möjligt att göra förändringar i skolan fast det ibland känns omöjligt. Berthén (2007) har visat på hur det är att arbeta inom särskolan

och problematiken med att förbereda eleverna för deras ”särskildhet”. Jakobsson och Nilsson (2011) har kopplat ihop specialpedagogik och funktionshinder och ger sin vis- ion av hur det borde se ut i särskolan. Pettersson (2011) har belyst detta med bedöm- ning. Hon har gett ett nytt perspektiv på att dokumentera, bedöma och utveckla kun- skap. Swärd och Florin (2011) har belyst vilket uppdrag som särskolan har och även dess pedagogik och bemötande. I Szönyi och Söderqvists forsknings- och utvecklings- rapport (2012) har jag har fått ta del av teori och praktik för elever med funktionsned- sättning. Östlund (2012b) har fått mig att se på min yrkesprofession som speciallärare med inriktning utvecklingsstörning med nya perspektiv.

Eleverna i min undersökning uttryckte att betygen ska finnas i grundsärskolan. De kräv- de att få se vad man är bra på och vad man kan förbättra. De ansåg att om de arbetade hårt så fick de bra betyg och det visar att de har förståelse för betyg. Eleverna ser det som ett mätinstrument för lärarna att se hur eleverna ligger till i de olika ämnena. In- formanterna menar även att betygen har betydelse för deras framtida yrkesval. Eleverna ansåg även att de fått rättvisa betyg utifrån sin kunskapsnivå. Det som förvånade mig var deras oro över betygen när de skulle få betyg första gången och även rädslan över vad föräldrarna skulle säga om resultaten på betygen. Min uppfattning före undersök- ningen var att eleverna inte brydde sig så mycket om sina betyg och jag hade absolut inte uppfattat att de skulle vara nervösa inför betygen. Det fanns ett missnöje över det betygssystem som gällde när de fick sina första betyg. Enligt reglerna kommer de att få behålla samma betygssystem tills de slutar gymnasiesärskolan. Det innebär att de kom- mer att få G eller VG i de ämnen som de läst.

Det svåra i grundsärskolan är att betygen där inte behövs för val av framtida utbildning- ar. Många av eleverna i min undersökning trodde att det behövdes. Eleverna kommer automatiskt in på gymnasiet utan betyg och de är garanterade arbete när de slutar på gymnasiesärskolan.

Det är upp till föräldrarna att avgöra om de vill att eleverna ska få betygen, men lärarna måste sätta betyg på alla elever. Min tolkning utifrån resultatet är att eleverna i grund- särskolan finner att det är en självklarhet att de ska få betyg. De vill vara som alla andra elever som går i grundskolan. De vill gå i skola och få utbildning och sedan få ett ar- bete.

Eleverna upplevde att lärarna hade förklarat innebörden av betygen och hur de skulle göra för att uppnå de olika betygsstegen. De förstod att grundsärskolan och grundskolan har olika läroplaner och att betyg handlar om att visa vad de lärt sig. Eleverna ansåg att de gick i grundsärskolan för att de behövde mer hjälp och den hjälpen upplevde elever- na att de fick i grundsärskolan. Alla var medvetna om att de hade en funktionsnedsätt- ning och att de behövde mer tid för att lära sig saker. De ville inte särbehandlas för att de gick i grundsärskolan utan de ville behandlas som andra grupper.

Eleverna ansåg att betygen var nödvändiga i grundsärskolan och att det utan dem skulle vara kaos. Deras uppfattning var att betygen gjorde att det var ordning och reda i skolan. Deras syn på måluppfyllelse var att man måsta arbeta hårt i skolan och lyssna på vad lärarna säger. De ansåg att det nya betygssystemet med skalan A-E var förvirrande, men de var inte nöjda med det betygssystem som de fått med bara G eller VG. De framförde att de hade velat ha fler betygssteg.

Min studie gick ut på att ta reda på hur eleverna upplever betygen i grundsärskolan. Den metod som jag grundade mitt arbete på var den kvalitativa metoden. Uppgiften var att finna essensen och kvalitén i det som skulle undersökas. Undersökningen utgick även från ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande handlar om vad individer och kol- lektiv tar med sig från sociala situationer och använder sig av i framtiden. Eleverna i min studie ansåg att de kunde ha svårt att genomföra en uppgift själva, men att de i en grupp oftast klarar av det med gemensamma ansträngningar. Eleverna i min undersök- ning vill också vara med i samhället på samma villkor som andra. Problematiken som eleverna i min undersökning upplever är att de har svårt att lära sig och att de inte alltid förstår på samma sätt som andra. I grundsärskolan behöver inte eleverna få betyg men det intressanta är att eleverna upplever det på samma sätt som en grundskoleelev. Varför ska då inte elever i grundsärskolan bedömas och betygssättas som grundskoleelever? Eleverna i min undersökning ansåg att de ska få betyg på samma grunder som eleverna i grundskolan, men så länge detta uppdelade betygssystem finns kommer grundsärsko- lans elever att känna sig utanför. De blir inte en del av det sociokulturella i samhället. En förutsättning för bättre integration är att man lyssnar till grundsärskolans elever och hör deras synpunkter.

Hur kommer då rollen som speciallärare att se ut i grundsärskolan? Denna utbildning gör att man blir behörig att sätta betyg i grundsärskolan i de ämnen som man har i sin grundutbildning som lärare. Speciallärarens strävan ska vara att ge eleverna kunskaper i basämnena, social fostran, stärkande av självförtroende samt lust och motivation inför skolarbetet. Eleverna ska även känna att de är delaktiga när det gäller sin skolgång.

Det är en viktig grund för allt pedagogiskt och i synnerhet specialpedagogiskt ar- bete att lärare kan skapa miljöer för elever där de känner hög grad av delaktighet. Det visar alltså åter på att lärares roll och kunskap inom detta område är väldigt viktiga för den enskilde elevens kunskapsutveckling. (Swärd och Florin, 2011, s.70)

Som speciallärare gäller det att man har ett förhållningssätt där man sätter elevernas lärande och utveckling i fokus. Enligt examensförordningen för speciallärarexamen är det speciallärarens uppdrag att ha kunskap och förståelse för barn och elever i behov av särskilt stöd (SFS 2011:186). Utifrån specialiseringen mot utvecklingsstörning ska spe- cialläraren visa fördjupade kunskaper om barn och elever med utvecklingsstörning och deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller ämnesområ- den (ibid.). Eleverna måste få kunskaper och vilja och lust till ständig förbättring och de måste få utvecklas i sitt lärande och känna tilltro till sin egen förmåga att de kan, vill och vågar.

5.3 Metoddiskussion

Jag använde mig av kvalitativa intervjuer i undersökningen därför att detta gav möjlig- het att ställa följdfrågor. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver intervju som en metod som bygger på intervjuarens kompetens och de anser att intervjua är ett hantverk. Det var svårt i intervjuerna att bara vara ”intervjuare” och inte börja diskutera med infor- manten. Intervjuerna spelades in med ljudinspelaren på min bärbara dator. Detta var till stor hjälp när jag skulle bearbeta materialet. Jag kunde då gå tillbaka till källan om jag var osäker på det som sagts. Jag antecknade även under intervjuerna för att eleverna skulle ha en chans att tänka efter när jag skrev ned vad de sa. Jag valde att inte ge ut frågorna före intervjutillfället eftersom jag ville få spontana svar av mina informanter. Jag ville inte heller att deras svar skulle vinklas av föräldrar och pedagoger. Före varje intervju samtalade jag med informanten om betyg för att de skulle minnas hur det var med betyg. Jag insåg att ett problem med detta var att det kunde ha inverkan på elever-

nas svar, men jag ansåg att jag var tvungen att prata kring betyg före intervjun för att få dem att minnas. I slutet av intervjun repeterade jag frågorna och deras svar med elever- na en gång till för att de kanske skulle kunna komma på något mer. I efterhand har jag tänkt att jag kanske i stället borde ha visat en film om betyg för att få dem att minnas. Jag upplevde att informanterna hade svårt att svara på mina frågor och svaren var oftast korta. Kanske skulle jag ha kommit tillbaka för att genomföra intervjun en andra gång med följdfrågor? Om jag hade intervjuat fler informanter så hade det ökat tillförlitlig- heten i min studie, men jag bedömde att resultatet inte skulle ha förändrats om jag hade intervjuat fler än dessa sex informanter.

Ahlberg (2009) skriver att vetenskaplig verksamhet syftar till kunskap, förståelse och insikt. Intentionen är att man vill ta reda på något nytt. Det kan vara att generera ny för- ståelse, nya idéer och nya tolkningar eller omtolkningar av tidigare slutsatser. Informan- terna i min studie fick mig att se andra sidor än dem jag upplevde när jag hade dem som elever. Eleverna fick mig att generera ny förståelse och jag fick omtolka tidigare slutsat- ser. Det handlar om att ställa nya frågor och hantera nya utmaningar som leder till ny- skapande (ibid.). Forskaren ska enligt Ahlberg (2009) formulera sakliga belägg för ställningstagande, val och handlingar, dvs. sakförhållanden och argumentation bör vara centrala. Det är forskarens förmåga att systematisera, att upptäcka mönster och avvikel- ser som har stor betydelse för de resultat som forskningen leder fram till (ibid.).

5.4 Fortsatt forskning

Jag har i min studie koncentrerat mig på betyg i grundsärskolan sett ur ett elevperspek- tiv. Under mitt arbete med uppsatsen väcktes nya frågeställningar som man skulle kunna forska vidare på:

 Upplever elever och lärare någon skillnad mellan det nya och det gamla betygs- systemet inom grundsärskolan?

 Hur upplever lärare att sätta betyg i grundsärskolan? Är det någon skillnad mel- lan att sätta betyg i grundskolan och i grundsärskolan?

 Får lärare inom grundsärskolan den fortbildning de behöver för att känna sig säkra när de sätter betyg och hur ska all personal inom grundsärskolan hinna få behörighet så att de får sätta betyg 2018?

 Hur upplever elever sitt lärande och sin undervisning i grundsärskolan och vad innebär det för eleverna i grundsärskolan att betygen inte har något värde för elevernas framtid?

 Varför upplever elever i grundsärskolan att de känner ett utanförskap? Hur kan skolan göra så att de känner sig delaktiga på sina villkor?

6 Referenser

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB.

Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Ahrenfelt, Bo (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Albihn, Jerry (2013). Bedömningspraktiken – hur gör vi? Föreläsning 2013-03-05 Malmö högskola: Lärande och samhälle.

Allan, Julie (2011). Responsibly Competent: teaching, ethics and diversity. Tillgänglig på Internet:

http://www.wwwords.co.uk.proxy.mah.se/pdf/validate.asp?j=pfie&vol=9&issue=1&yea

r=2011&article=17_Allan_PFIE_9_1_web (22.12.2013).

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2007). Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi

och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Asp-Onsjö, Lisa (2011) Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12505 (22.12.2013).

Aspeflo, Ulrika (2007). Vad är skillnaden? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika

sätt att bemöta barn med autism. Tillgänglig på Internet:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&cad=rj a&ved=0CC0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fmedia.pedagogisktperspektiv.se%2F2010 %2F09%2Fartikel_5_vad_ar_det_for_skillnad.pdf&ei=yX29UuTWGcnoygP1lIHwCg

&usg=AFQjCNEFhgnIm2VDfIejb91AnLo2iK_FMg (20.12.2013).

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Berthén, Diana (2007). Förberedelse för särskildhet – Särskolans pedagogiska arbete i

ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Diss. Karlstad Estetisk-filosofiska fakulteten,

Pedagogik, Karlstads universitet vol. 2007:19.

Björklund Boistrup, Lisa (2011). Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. I: L. Lindström, V. Lindberg, A. Petersson (Red.), Att fånga lä-

randet i flykten (s 108-126). Stockholms Universitets förlag.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Christensen, Pia (2002). Working with Ethical Symmetry in Social Research with Chil-

dren. Tillgänglig på Internet: http://chd.sagepub.com/content/9/4/477.short

Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Fangen, Katrine & Sellberg, Ann-Mari (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.), (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

FN-förbundet (2013). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätt-

ning. Tillgänglig på Internet: http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter- och-demokrati/karnkonventionerna/konventionen-om-rattigheter-for-personer-med-

funktionsnedsattning1/ (02.02.2014).

Hargreaves, Linda (2009). “It´s Good to talk!” Improving Communication between Pu-

pils and Teachers and Why It´s Worth the Effort. Tillgänglig på Internet:

http://reader.eblib.com.proxy.mah.se/(S(xp5lpyjxi5qonqtiadprkz31))/Reader.aspx?p=46 5081&o=1940&u=Q1rLid7wN44%3d&t=1388235521&h=307345BEF2A5FEE2E6092 4711DC13FF070A145F7&s=20396284&ut=6421&pg=1&r=img&c=-1&pat=n

(20.12.2013).

Hedman, Christina; Morgan, Eva; Salameh, Eva-Kristina (2012). Flerspråkighet i sko- lan: Språklig utveckling och undervisning. I: A-L. Tvingstedt & E-K. Salameh (Red.),

Läs- och kunskapsutveckling vid tvåspråkig undervisning

(s. 239-264). Stockholm: Natur och Kultur.

Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. I: L. Ane- er (Red.), Kunskap och bedömning – etiska ställningstaganden (s. 155-174). Lund: Stu- dentlitteratur.

Ineland, Jens, Molin Martin & Saur, Lennart (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och