Betyg får bara ges av behöriga lärare

I likhet med en majoritet av övriga kompetensartiklar i DN behandlar Lenita Jällhages artikel, ”Betyg får bara ges av behöriga lärare”, subkategorin byråkratisk kompetens. Närmare bestämt att lärare som saknar rätt pedagogisk utbildning, mer kända som ”obehöriga lärare”, nu skall förlora rätten att betygsätta elever. I alla fall om utredaren Jörgen Ullenhag får bestämma då det är han som lämnat in förslaget. (Jällhage, 2008b: 9)

Artikeln innehåller också kommentarer från skolminister Jan Björklund som ställer sig positivt inställd till utredarens förslag och slutligen diskuteras problematiken med att många friskolor har ett stort antal anställda obehöriga lärare. (Jällhage, 2008b: 9)

Efter att ha tittat närmre på textens tematiska struktur kan man se ett tudelat syfte. Dels vill man demonstrera nyheten som sådan, det vill säga utredningen som föreslår att obehöriga lärare förövas rätten att sätta betyg. Dels vill man presentera problemet med obehöriga lärare och att det är viktigt att dessa ersätts med en behörig arbetsstyrka. Därmed kan man skönja läraren som både hjälte och skurk i nyheten. Läraren som är behörig är en bärare av god moral, medan den obehöriga läraren går emot rådande moraliska principer och porträtteras således som skurk. Nyheten förtäljer emellertid inte huruvida de obehöriga lärarna sällar sig till skurkepitetet baserat på amoralitet, moralisk

emellertid röra sig om någon av dessa tre då en obehörig lärare antingen inte anser sig ha sämre kompetens än en behörig lärare eller att han/hon inser att så är fallet men väljer att arbeta som lärare ändå.

Ett intressant faktum som framkommer vid en mikrostrukturell analys är att det inte lämnas någon form av belägg för att obehöriga lärare de facto är sämre än behöriga lärare. Däremot är det uppenbart att man anser att så är fallet, inte minst när man beskriver hur en obehörig lärare behöver samråda med en behörig kollega för att kunna betygsätta eleverna. (Jällhage, 2008b: 9) Detta är ytterligare ett element som stärker den behöriga lärarens moraliska överlägsenhet jämte den obehörige i artikeln.

4.2.3

Kommentar

Skillnaderna mellan Sydsvenskan och DN är fortsatt stora och de båda tidningarna målar upp en helt annan bild av den svenska läraren. Precis som i fallet med kontrollartiklarna är det Sydsvenskan som till största del tillskriver läraren rollen som skurk, medan DN i större utsträckning framställer läraren som hjälte. Åtminstone om det är en behörig lärare, den obehörige läraren är starkt skurkförklarad i Stockholmstidningen.

Jag vill också visa tidningarnas olika ansatser med hjälp av en nyhet om lärarnas kunskap om Förintelsen. Sydsvenskan satte här rubriken "Dålig kunskap om Förintelsen bland lärare” (TT, 2008o: 13) medan DN rubricerade händelsen ”Lärarenkät om Förintelsen får stark kritik”. (Hamrud, 2008a: 12) Jag vill mena att detta på ett tydligt sätt illustrerar hur stor skillnad det är på de båda tidningarnas porträtt av den svenska läraren och att detta i allra högsta grad håller i sig även när de rapporterar om samma händelser.

5

Konklusion

Jag inledde denna studie med att ställa två frågor och har i min analys kunnat dra en rad intressanta slutsatser som nu i min konklusion hjälper mig att svara på dessa. Min första fråga, ”Hur porträtteras den svenska läraren genom yrkeskvalitetsattribut i Sydsvenskan och DN?”, kommer av naturliga skäl att få störst utrymme och jag kommer här att summera och måla upp det porträtt de två svenska dagstidningarna gjort av den svenska läraren. Genom att göra så svarar jag per automatik även på min andra fråga, ” Hur tar sig skillnader och likheter uttryck tidningarna emellan?”

Först och främst står det klart att det inte rör sig om en enhetlig bild, utan att det finns stora regionala skillnader av hur lärarrollen skildras. I Sydsvenskan är läraren en skurk, det vill säga en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet. Något som dessutom alltid misslyckas. Vidare brister läraren i en rad olika kompetensområden. I synnerhet värdegrundskompetens, byråkratisk kompetens och kulturell kompetens. Här beskrivs läraren dessutom i förlöjligande och raljerande ordalag.

Den låga moral som ligger till grund för beskrivningen av läraren som en skurk är enligt Sydsvenskan inte ett uttryck för okunskap i de flesta fall. Snarare tycks det handla om amoralitet eller någon annan form av medvetet brott mot rådande moraliska principer. Kanske är det därför Sydsvenskan valt att inte fokusera på attributet ”ämneskompetens” då detta eventuellt hade kunnat störa denna helhetsbild av läraren som en medveten skurk.

I DN framkommer en helt annan porträttering av den svenska läraren. Ofta är det en hjälte som bär på goda moraliska egenskaper trots att han/hon uppenbart har tappat kontrollen över undervisningssituationerna. Detta beror emellertid på en förändring i maktstrukturerna där eleven tagit över i klassrummet, någonting läraren inte kan lastas för i DN:s porträtt. Detta eftersom lärarkåren använder moraliskt korrekta medel för att försöka komma tillrätta med situationen. Eleven blir därför en skurk som har brist på

situationer där lärarens kontrolluppdrag fallerar. Istället målar DN upp en lärarkaraktär som stundtals gränsar till en offerroll, vilket också beror på att eleverna beskrivs som den karaktärsgrupp som sitter i maktposition. Dessa resultat samklingar väl med Matilda Wiklunds forskning vilket innebär reliabilitetspoäng för min studie, samt ett sått frö för en undersökning i samstämmigheten mellan opinionsartiklar och nyhetsartiklar.

Vidare fokuserar DN mycket på att visa att det finns en sektion av lärarkåren som trots allt är skurkmaterial, de obehöriga lärarna. Dessa ställs mot de behöriga lärarna i många artiklar och de sistnämnda beskrivs då som hjältar. Här är den lexikala stilen hård mot de lärare som saknar utbildning, samtidigt som DN lämnar också till läsaren att själv fylla i varför de obehöriga lärarna är av ondo. Ur ett makrostrukturellt perspektiv förefaller det röra sig om amoralitet, moralisk svaghet eller preferensimmoralitet. Det förefaller emellertid inte röra sig om okunskap om de rådande moraliska principerna.

Eftersom jag använt andra nivåns agenda-setting som medieteoretisk bas kan jag också dra slutsatsen att den allmänna opinionen torde se annorlunda ut i Malmö- och Stockholmsområdet. Befolkningen i Malmö med omnejd torde därför ha en tämligen svart bild av läraren som en tämligen våldsam maktutövare med låg kompetens inom flera viktiga områden. I Stockholm lär man istället betrakta den svenska läraren som en person som kämpar i motvind med dåliga förhållanden och som tampas med våldsamma elever på ett föredömligt sätt. Med detta sagt öppnar jag för en enkätundersökning för att utröna ifall mina resultat stämmer. Det är nämligen onekligen en intressant fråga.

För att summera kan den svenska läraren beskrivas som både hjälte och skurk beroende på i vilken dagstidning nyheten publicerats. Skillnaderna mellan Sydsvenskan och DN är stora, och det är överlag en mer positiv bild som ges av den senare tidningen. Detta innebär inte på något sätt att det är en mer korrekt bild, utan snarare handlar det om två hel olika sätt att tolka verkligheten.

Det finns dock en likhet, och det att när läraren målas upp som skurk är det inte beroende av okunskap av rådande moraliska principer, snarare handlar det om aktiva val eller viljestyrka.

6

Referenser

Barr, A.S (1929) Characteristic Differences in the Teaching Performance of Good and

Poor Teachers of the Social Studies. Bloomington: Public School Publishing Company.

Berglez, Peter (2000) ”Kritisk diskursanalys” i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.)

Metoder i Kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005) “Diskursanalys” i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens Mening och Makt. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Besova, Asya A. & Chance Cooley, Skye (2008) Foreign News and Public Opinion:

Attribute Agenda-Setting Theory Revisited. Baton Rouge: Louisiana State University

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (2005) ”Innehållsanalys” i Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens Mening och Makt. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Christie, Nils (2001) “Det Idealiska Offret” i Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (red.) Det

Motspänstiga Offret. Lund: Studentlitteratur.

Collier, David (1993) "The comparative method" i Finifter, Ada W (ed.) Political science:

The state of the discipline II. Washington: American Political Science Association.

Cowan, David (2009) “Cultural competence: definition, delivery and evaluation” i Ethnicity

& Inequalities in Health & Social Care. Vol. 2, no 4: 27-38.

Cruickshank, Donald R & Haefele, Donald (2001) “Good Teachers, Plural” i Educational

Leadership. Vol 58, no 5: 26-31.

Donsbach, Wolfgang (2004) ”Psychology of News Decisions: Factors behind Journalists’ Professional Behaviour” i Journalism. Vol. 5: 131 - 157.

Entman, Robert M. (1993) “Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm” i The

Journal of Communication. Vol. 43, no. 4: 51-58.

Gee, James Paul (1999) An Introduction to Discourse Analysis: Theory and Method. New York: Routledge.

Glick, Peter, Wilk, Korin & Perrault, Michele (1995) “Images of Occupations: Components of Gender and Status in Occupational Stereotypes” i Sex Roles. Vol 32, pp 565-582. Berlin: Springer

Henwood, Karen L. (1996) “Qualitative Inquiry: Perspectives, Methods and Psychology” i Richardson, John T. E. (ed.) Handbook of Qualitative Research Methods for Psychology

and the Social Sciences. Malden: Wiley-Blackwell.

Jasper, James M & Young, Michael P (2001) Political Character Types: Defining Identities in Public Dramas i Conference Papers. Washington: American Sociological Association.

Jedeur-Palmgren, Karin & Gustafsson, Jessica (2006) Nytt avtal löser problem: En

diskursanalytisk studie av Sveriges Byggindustriers argumentation för förändring av Byggnadsavtalet. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Johansson, Bengt (2008) ”Ger mediebilden rättvisa?” i Nilsson, Lennart & Antoni, Rudolf (red.) Medborgarna, regionen och flernivådemokratin. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Jönsson, Jonathan R & Olausson, Niklas (2009) Med Siktet Inställt: Viktimiseringen av

Gaza i svensk media. Lund: Lunds Universitet.

Jørgensen, Marianne W. & Phillips, Louise J. (2002) Discourse analysis as theory and

method. London: Sage.

Kiousis, Spiro & Wu, Xu (2008) “International Agenda-Building and Agenda-Setting: Exploring the Influence of Public Relations Counsel on US News Media and Public Perceptions of Foreign Nations” i International Communication Gazette. Vol. 70: 58 - 75.

Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund (2004) Vem undervisar dina barn? -

Tjänstgörande lärare utan pedagogisk utbildning. Stockholm: Lärarförbundet och

Lärarnas Riksförbund.

Martin, Mike W (1999) “Explaining Wrongdoing in Professions” i Journal of Social

Philosophy. Vol. 30, no 2: 236-250.

McCombs, Maxwell E. & Shaw, Donald L. (1972) “The Agenda-Setting Functions of Mass Media” i The Public Opinion Quarterly. Vol. 36, no. 2: 176-187.

Metzger, Jonathan (2005) I Köttbullslandet – konstruktionen av svenskt och utländskt på det

kulinariska fältet. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

Olausson, Niklas (2008) Drömmen om Messias. Lund: Lunds Universitet.

Poirier Martinsson, Roland (2009) Mediernas krig: Bevakningen av Gaza. Stockholm: Timbro Medieinstitut.

Read, Melvyn & Marsh, David (2002) ”Combining Quantitative and Qualitative Methods” i Marsh, David & Stoker, Gerry (eds.) Theory and Methods in Political Science. 2 uppl. New York: Palgrave Macmillan.

Skocpol, Theda & Somers, Margaret (1980) "The Uses of Comparative History in Macrosocial Inquiry" i Comparative Studies in Society and History. Vol. 22, No. 2: 174- 195.

Shaw, Eugene F. (1979) “Agenda-Setting and Mass Communication Theory” i

International Communication Gazette. Vol. 25: 96 - 105.

Taylor, Charles (1989) Sources of the Self: The Making of Modern Identity. Cambridge: Harvard University Press.

Tholin, Jörgen (2010) ”Bilden av eleven i medias rapportering av betygsfrågor 1932–1990 och 2009” i Didaktisk Tidsskrift. Vol 19, No. 1: 37-53.

Wanta, Wayne & Ghanem, Salma (2007) “Effects of Agenda Setting” i Preiss, Raymond W., Mae Gayle, Barbara, Burrell, Nancy, Allen, Mike & Bryant, Jennings (eds.) Mass

Media Effects Research: Advances Through Metaanalysis. New York: Routledge.

Westlin, Jörgen (2006) ”Läraren är Dagens Nyheters hjälte” i

http://www.oru.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv1/2006/Lararen-ar-Dagens-Nyheters- hjalte/. Örebro: Örebro Universitet.

Wiklund, Matilda (2006) Kunskapens fanbärare: den goda läraren som diskursiv

konstruktion på en mediearena. Örebro: Örebro Universitet.

Wood, Michael (1998) “Socio-economic status, delay of gratification, and impulse buying” i Journal of Economic Psychology. Vol. 19, 295-320. Amsterdam: Elsevier.

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2003) Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i

skolan. Stockholm: Skolverket.