Yrkeskvalitet Mellan Raderna

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Yrkeskvalitet Mellan Raderna

En analys av två dagstidningars porträtt av den svenska

läraren

Professional Quality Between the Lines

An analysis of two daily newspapers’ portrait of the Swedish teacher

Niklas Olausson

Lärarexamen 300 hp andledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90 hp 2010-11-04

Examinator: Björn Lundgren Handledare: Marie Leijon

Abstract

”Yrkeskvalitet Mellan Raderna” syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys .

Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren. Sydsvenskan beskriver läraren som en bärare av dålig moral, som ofta tar till fysiska trakasserier mot sina elever för att försöka upprätthålla ordning i klassrummet och som har stora kunskapsbrister.

DN har en mer positiv bild och porträtterar läraren i en hjälteroll som med moraliskt riktiga medel försöker handskas med en svår klassrumssituation skapad av Sveriges elever.

Nyckelord: andra nivåns agenda-setting, bilden av läraren i media, didaktisk kompetens,

elevvåld, kulturell kompetens, kompetens, kontroll, kritisk diskursanalys, lärarrollen, lärarvåld, medieanalys, värdegrund, yrkeskvalitet, ämneskompetens

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Forskningsläge ... 2

1.2 Syfte och frågeställning ... 3

1.3 Material & Avgränsning ... 4

1.4 Disposition & Tillvägagångssätt ... 5

2 Teori ... 7

2.1 Andra nivåns agenda-setting ... 7

2.2 Socioligisk karaktärsteori ... 8

2.2.1 Hjältar, skurkar och offer... 8

2.2.2 Yrkeskvalitetsattribut: Kontroll och Kompetens ... 10

2.3 Ideologikritik & Kritisk diskursanalys ... 13

3 Metod ... 15

3.1 Diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå... 15

3.2 Kvantitativ innehållsanalys light ... 17

3.3 En komparativ ansats: Kontextuell kontrast ... 18

3.4 Metodologisk diskussion ... 19

4 Analys: Bilden av läraren ... 21

4.1 Kontroll ... 21

4.1.1 Flest anmälningar mot lärare ... 23

4.1.2 Hälften av niorna i Sjöbo riskerar få icke godkänt ... 24

4.1.3 Kommentar ... 26

4.2 Kompetens ... 26

4.2.1 Jämställd skola ingen självklarhet ... 28

4.2.2 Betyg får bara ges av behöriga lärare ... 29

4.2.3 Kommentar ... 30

5 Konklusion ... 31

6 Referenser ... 33

Tabellförteckning

Tabell 1 Andelen ”kontrollartiklar” innehållandes den svenska läraren i en hjälte-, skurk- respektive neutral roll ………....22 Tabell 2 ndelen artiklar som behandlar elevers våld mot lärare, lärares våld mot elever samt övriga kontrollartiklar ……….………...22 Tabell 3 Andelen ”kompetensartiklar” innehållandes den svenska läraren i en hjälte-, skurk- respektive neutral roll ………....27 Tabell 4 Andelen ”kompetensartiklar” som behandlar ämneskompetens,

1

Inledning

Vi lever onekligen i ett samhälle där media spelar en avgörande roll för hur vi uppfattar verkligheten. Överallt bombarderas vi av löpsedlar, nyhetssändningar och utsända som vill att vi skall supa in just deras verklighetsbild. Sverige är dessutom ett tämligen unikt land vad gäller nyhetsrapportering i media då det har visat sig att chefredaktörens inverkan på det som går i tryck är relativt liten. I en studie av Wolfgang Donsbach uppenbaras att 77% av agendan bakom de svenska nyheterna bör tillskrivas journalisterna själva, en exceptionellt hög siffra i en internationell komparation. (Donsbach, 2005: 151) Därför är Sverige också ett mycket intressant objekt för kritisk mediediskursanalys, då man får ett mer mångfacetterat åsiktsspann att jobba med.

Jag har tidigare sammanfattat detta faktum med att svensk journalistik vilar på en pelare av frihet under ansvar (Jönsson & Olausson, 2009: 1) och det känns extra passande nu. Ty, det var nämligen i klassrummet jag för första gången hörde om tillvägagångssättet ”frihet under ansvar”. Det var i skolan jag såg hur detta praktiserades, hur det ömsom gjorde succé och ömsom fallerade, och hur det alltid var en lysande stjärna i demokratiuppdraget. Det är också med frihet under ansvar man som författare slänger sig in i textanalysens territorium. Man måste ständigt vara medveten om att det är ens egen sanning som presenteras, en verklighetsbild baserad på sociala, kulturella och personliga erfarenheter. (Jørgensen & Phillips, 2002: 5-6)

De flesta har nog en tämligen klar bild av läraryrket och det som brukar kallas ”dagens skola”. Dessvärre tror jag inte att denna bild alltid är så positiv, tvärtom får jag ofta höra historier om hur skolan och lärarna har tappat kontrollen över eleverna, hur kompetensen i lärarkåren börjar nå skrämmande låg nivå och en rad ifrågasätter dessutom den personliga lämpligheten hos de som befolkar kåren som sådan. Vad är det egentligen för människor som är lärare? Vad är det för personer som skall vaka över och lära våra barn allt från ämneskunskap till social kompetens. Vad är det för ideal lärarna sänder ut när de formar elever till medborgare?

Något självklart svar på dessa frågor finns givetvis inte, men för mig är det glasklart att läraryrkets status ständigt når nya bottennivåer. Förklaringarna till detta kan vara

många. Ett yrkes status bestäms sorgligt nog fortfarande till stor del av huruvida det är en mansdominerad yrkeskår eller ej (Glick, Wilk & Perrault, 1995: 578-579) och hur tjockt lönekuvert arbetet inbringar. (Wood, 1998: 301) Att det är långt ifrån vattentäta skott mellan dessa två faktorer visade Gudrun Schyman i all kontroversiell tydlighet upp under 2010 års Almedalsvecka. Då sattes 100.000 kr - en symbol får de kraftiga löneskillnaderna mellan män och kvinnor - i brand.

Det är dock inte bara kön och sedelbuntar som avgör hur ett yrke uppfattas av allmänheten. En annan viktig förmedlare av statusperception är naturligtvis också den institution som jag ämnar fokusera på i denna text - media. En rad kommunikationsstudier har nämligen visat på ett samband mellan den mediala bilden av verkligheten och allmänhetens dito. Det finns också en länk mellan mängden nyheter om ett ämne och allmänhetens verklighetsuppfattning, ju mer media skriver desto viktigare tycker vi att det är. (Kiousis & Wu, 2008: 59, se även Besova & Chance Cooley, 2008: 4; Wanta & Ghanem, 2007: 38) Således är den allmänna opinionen starkt beroende av den mediala bilden av ett ämne, vilket är själva kärnan av mitt intresse för medias bild av läraren.

Jag vill i denna uppsats utforska vilken bild av mitt framtida yrke som finns representerad i två av Sveriges största dagstidningar, inte minst för att kunna rusta mig själv inför allmänhetens uppfattning.

1.1

Forskningsläge

Medias bild av lärare, elever och skolan i allmänhet har givetvis figurerat i vetenskapliga studier tidigare med varierande ansatser och frågeställningar. Jörgen Tholins studie om medias bild av eleven analyserar visserligen ett porträtt av en annan karaktär i skolan, men är värd att lyfta fram av just det faktum att Tholin slår fast att eleven stereotypiseras och schematiseras av media. Även om stereotyperna som utgör bilden av eleven förändras över tid förefaller det inte ligga i medias intresse att tillhandahålla en mångfacetterad bild, (Tholin, 2010) något som torde gälla även för lärare. Nämnas bör också att i likhet med min egen studie väljer Tholin att utgå ifrån renodlade nyhetsartiklar. (Tholin, 2010: 37)

Vad gäller bilden av läraren i media är Matilda Wiklunds avhandling, ”Kunskapens fanbärare: den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena”, väldigt intressant. Inte bara eftersom hon väljer att tackla materialet med en diskursanalys. Materialet i fråga är DN, något som gör hennes undersökning väldigt relevant. Trots att Wiklund väljer att analysera debatt- och ledarartiklar är hennes resultat av yttersta vikt då hon kommer till konklusionen att DN målar upp en bild av en skola i kris där läraren intar en hjälteroll i kampen för att hålla ordning i klassrummet. (Wiklund, 2006 se även Westlin, 20061) En slutsats som skänker en stor portion reliabilitet till mitt eget resultat, samtidigt som jag erbjuder en extra dimension då jag likt Tholin har en komparativ ansats och fokuserar på renodlade nyhetsartiklar.

Ur ett metaperspektiv finner jag även att Bengt Johanssons undersökning ”Ger mediebilden rättvisa?” är av intresse. Johansson undersöker nämligen huruvida olika yrkesgrupper finner att bilden av deras arbete i media är rättvis eller ej. Här visar det sig visserligen att lärare är mindre nöjda med porträtteringen än samtliga andra yrkesgrupper i studien, men att perceptionen ändå inte är speciellt negativ. Faktum är att fler anser att media ger en rättvis bild än tvärtom. (Johansson, 2008)

1.2

Syfte och frågeställning

Min undersökning går i synnerhet ut på att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i svensk dagspress, eller rättare sagt i Sydsvenskan och DN. Ett porträtt som jag vill mena består av olika attribut som beskriver kvaliteten på det av lärarna utförda arbetet. Dessa attribut har jag valt att referera till som yrkeskvalitetsattribut (mer om detta i teorikapitlet 2.2).

Vidare vill jag utröna huruvida det finns en enhetlig bild av läraren eller om det finns skillnader i hur porträttet målas upp i olika delar av landet. Således har studien ett tudelat syfte, där den första delen är att utforska vilken bild av läraren som förmedlas via dagstidningarna, genom att lyfta fram vissa attribut och undanhålla andra. Den andra

1

Jörgen Westlin har på Örebro Universitets hemsida publicerat ett träffsäkert referat av Wiklunds avhandling.

delen av syftet är att ta reda på huruvida denna bild ser annorlunda ut beroende på var i Sverige nyheterna skrivs. Jag har utifrån detta jobbat efter följande frågeställningar:

 Hur porträtteras den svenska läraren genom yrkeskvalitetsattribut i Sydsvenskan och DN?

 Hur tar sig skillnader och likheter uttryck tidningarna emellan?

1.3

Material & Avgränsning

Det förefaller ytterst logiskt att huvudmaterialet i denna uppsats utgörs av nyhetsartiklar från Sydsvenskan och DN, detta då det är just det materialet jag ämnar analysera. Totalt rör det sig om 61 artiklar, varav 31 från Sydsvenskan och 30 från DN. Det ojämna antalet tidningarna emellan beror på att jag valt att avgränsa efter datum istället för efter antal artiklar, något som jag återkommer till längre ner i detta avsnitt.

Givetvis hade det varit intressant att analysera texter från fler dagstidningar, men då utrymmet är allt för begränsat för att göra en sådan studie på ett adekvat sätt sker min första avgränsning här. Anledningen att jag valde Sydsvenskan är för att det är en stor tidning som dessutom har lokal anknytning till mitt lärosäte. Att DN fick figurera komparationspartner beror helt enkelt på att det är Sveriges största dagstidning.

Mina val av tidningar innebär emellertid ett par problem som är viktiga att lyfta fram för att läsaren skall kunna tolka mina resultat. För det första rör det sig inte om en dynamisk duo sett till politisk inriktning, då båda tidningarna i min undersökning är liberala. Detta innebär naturligtvis att ett politiskt perspektiv av den socialistiska skolan saknas. Således är det inte alls säkert att mina resultat säger speciellt mycket om rapporteringen från exempelvis en Socialdemokratisk tidning. Då min undersökning fokuserar på att studera skillnader och likheter ur ett geografiskt perspektiv vill jag emellertid påstå att detta problem är av tämligen marginell art.

Eftersom jag verkar för att illustrera tidningarnas bild av ”den svenska läraren” har jag valt att söka mina texter i den del som i DN och Sydsvenskan kallas för Inrikes/Sverige, samt Sydsvenskans Omkretsen. Därmed har jag valt att inte ha med nyheter som skrivs i de delar med direkt lokal karaktär. Detta beror på att jag har föga intresse av att se hur skolsituationen i exempelvis Malmö påverkar Malmönyheter, utan snarare vill jag se hur de lokala skolsituationerna påverkar det nationella perspektivet.

Det finns naturligtvis olika typer av artiklar som behandlar lärare och för mig var det viktigt att endast ha med sådana som på ett eller annat sätt handlade om lärarrollen/läraryrket. Därför har jag exempelvis inte med artiklar om lärarstudenter, skolan i allmänhet eller elever, om inte dessa på något sätt belyser mitt intresse. Självklart finns det vissa artiklar som endast handlar om lärarrollen i periferin, medan det är själva huvudhandlingen i andra. Jag har valt att ta med samtliga dessa artiklar i min analys då de alla är en del av tidningarnas porträtt av den svenska läraren.

Vidare har jag valt att endast inkludera renodlade nyhetsrapporteringar som behandlar svenska lärare i min analys. Därmed har jag inte med artikelformer som förstasida och ledare. Detta beslut grundar sig i att dessa på ett medvetet, manifest plan försöker övertyga läsaren om att en idé eller värdering är sann, moraliskt korrekt et cetera (Berglez, 2000: 207) medan nyhetsartiklar skall eftersträva objektivitet, mångsidighet och kontextualisering. (Poirier Martinsson, 2009: 3)

En annan viktig avgränsning är min tidsgräns. Jag har valt att arbeta med artiklar skrivna under perioden 2008-01-01 till 2008-10-01. Anledningen att valet föll på just dessa tio månader beror på att skolan är en viktig politisk fråga som debatteras kraftigt i samband med riksdagsval. Genom min tidsbegränsning undviker jag att artiklarna färgas av att de skrevs i samband med att det nyligen hade varit, eller nyligen skulle vara ett riksdagsval. Jag hoppas också att denna avgränsning, i det mån det är möjligt, minimerar den metapolitiska färgningen som finns naturligt i mina blå dagstidningar.

Den kanske viktigaste delen av mitt material är de artiklar som står till grund för min diskursanalys. Totalt rör det sig om två artiklar från varje tidning, vilket beror på att jag har två huvudkategorier av yrkeskvalitetsattribut. Dessa fyra artiklar symboliserar ett representativt urval av de totalt 61 som ingår i analysen totalt. Enligt mig finns det ingen anledning att jämföra eller analysera ytterligheter och då mina metodologiska vägval öppnar för en helhetsbild ser jag det som en självklarhet att utnyttja detta.

1.4

Disposition & Tillvägagångssätt

Min uppsats är uppdelad i fem regelrätta kapitel: Inledning, Teori, Metod, Analys och Avslutning. Det finns även en sjätte del, vilket är mina referenser. Nedan följer en redogörelse för dessa.

Mitt första kapitel är en inledningsdel som innefattar en öppnande introduktion med bakgrundsbeskrivning av mitt intresse för mitt forskningsämne och problem. Efter en inblick i det aktuella forskningsläget förtäljs även uppsatsens syfte och frågeställningar, samt vilket material som i huvudsak kommer att användas och vilka avgränsningar som gjorts. Ingår gör även denna del.

Efter inledningen tar mitt teorikapitel vid och, likt titeln avslöjar, är det här jag går igenom de teoretiska perspektiv som står till grund för uppsatsen. Inledningsvis förklaras medieteorin andra nivåns agenda-setting. Därefter följer de sociologiska teorier som jag använder för att utkristallisera vilka yrkeskvalitetsattribut jag kommer att leta efter i artiklarna. Avslutar kapitlet gör en genomgång av ideologikritik och kritisk diskursanalys.

Det tredje kapitlet är metoddelen där konkretiseringen av min diskursanalys förklaras genom att redogöra för analys ur mikro- och makrostrukturellt perspektiv. Här går jag även igenom min kompletterande validitetsbärande metod, kvantitativ innehållsanalys light, och den komparativa ansats genom kontextuell kontrast som finns i uppsatsen. Sist men inte minst finns en metodologisk diskussion där mina metodval diskuteras och motiveras.

Analysdelen är uppsatsens fjärde kapitel. Detta är indelat i två huvuddelar där förekomsten av mina huvudkategorier för yrkeskvalitetsattribut; kontroll och kompetens, i Sysvenskan och DN analyseras. Varje del inleds med en kort statistisk genomgång och fortsätter med en längre analys av två artiklar som behandlar lärarrollen. I såväl den statistiska som den analytiska delen sker en komparation av Sydsvenskan och DN.

2

Teori

Jag har valt att utgå från ett teoretiskt nätverk bestående av tre olika delar; medieteori, sociologisk karaktärsteori, samt diskursanalys. Detta är i princip samma teoretiska trio som stod till grund för den medieanalys jag utförde tillsammans med Jonathan R. Jönsson 2009, (Jönsson & Olausson, 2009) med den sociologiska karaktärsteorin som lysande undantag. Nedan redogör jag för mina val och vilken funktion respektive teoripelare har för min text.

2.1

Andra nivåns agenda-setting

Eftersom media står i fokus för min analys, finner jag det rimligt att mitt teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i den medieteoretiska foran. Närmare bestämt i en hybrid mellan två genreledande teorier; ”framing” och ”agenda-setting”. Den förstnämnda teorin handlar om att välja ut och lyfta fram diverse element ur en händelse som nyhetsrapporteras. Denna utväljningsprocess har förklarats av Robert Entmans fyra framingsteg. Först (1) definieras ett eller flera problem, baserat på artikelförfattarens perception av karaktärerna i händelsen. Sedan (2) diagnostiseras orsaken bakom problemet i fråga, varefter (3) en moralisk dom faller. Slutligen (4) föreslås en lösning på situationen. (Entman, 1993: 52) Därmed kan man dra slutsatsen att framing inte bara handlar om selektion för nyhetsvärdets skull utan även har ett syfte att väcka opinion.

Framing och agenda-setting är inte på något sätt en oäven kombination. Den senare teorin, som introducerades av Maxwell McCombs och Donald Shaw på 70-talet, har på många sätt samma utgångspunkt som sin efterföljare. Det vill säga tanken på att media i stor grad bidrar till hur vi uppfattar verkligheten. Genom nyhetens utformning får läsaren information om vad i olika händelser som är av vikt. (McCombs & Shaw, 1972: 176) Likt tidigare nämnt har man med hjälp av McCombs och Shaws teorier lyckats slå fast att ju mer uppmärksamhet ett ämne får i media desto viktigare uppfattas den av allmänheten.

Den stora skillnaden teorierna emellan hittar man i det som framingteorin beskriver som en aktiv strävan att väcka opinion. Teoretiker som skriver under på agenda-settingens tankar menar visserligen att media genom händelseselektion kan bestämma

vad människor bör tänka på och uppfatta som viktigt, men att institutionen saknar

makten att bestämma hur människor tänker om dessa saker. (Shaw, 1979: 97)

Kombination av framing och agenda-setting kommer att figurera huvudmedieteori för denna uppsats. Jag har, likt nämnt ovan, tidigare arbetat med samma teoretiska koncept, men fusionen är på intet sätt en egen konstruktion, utan är en vedertagen medieteori som vanligtvis kallas andra nivåns agenda-setting. Denna benämning skvallrar om att det är agenda-setting som ligger i bottnen av teorifusionen, men andra nivåns agenda-setting argumenterar för en djupare variant av medialt inflytande i enlighet med framing. Därmed innefattas även förmågan att påverka hur människor tänker om ett ämne. Teorin undersöker hur vissa attribut hos karaktärer eller händelser lyfts fram i medias bild av verkligheten och hur andra suddas ut eller minimeras. Man tittar också på hur mycket och hur ofta de lyfts fram eller marginaliseras. Kontentan av det hela är att media har möjlighet att styra såväl vad som hur läsaren bör resonera kring en händelse. (Kiousis & Wu, 2008: 59, se även Wanta & Ghanem, 2007: 39)

2.2

Socioligisk karaktärsteori

Min studie kommer, i enlighet med min teoretiska bas - andra nivåns agenda-setting, fokusera på olika attribut i nyhetstexterna. För att utröna vilka attribut jag bör fokusera på har jag vänt mig till några sociologiska teorier. Genom dessa utkristalliserar jag de begrepp och de egenskaper som kommer förekomma frekvent i min text och som står till grund för det jag valt att kalla ”yrkeskvalitetsattribut”.

2.2.1

Hjältar, skurkar och offer

Lite förenklat skulle man kunna säga att en textanalys av det slag jag ämnar utföra antingen analyserar en berättelse eller berättelsens karaktärer. Den förstnämnda analystypen menar att det viktiga för att förstå en text är händelserna som sådana och att det krävs föga fördjupad kunskap om de karaktärer som innefattas av händelsen i fråga.

(Jasper & Young, 2001: 8) Detta är ett synsätt som kritiserats kraftigt av bland annat Charles Taylor som menar att det är omöjligt att förstå händelser om man inte också förstår karaktärerna. (Taylor, 1989: 503; se även Jasper & Young, 2001: 6-10; Martin, 1999: 236) Eftersom jag kommer att fokusera på karaktären lärare i en rad olika typer av händelser är Youngs tankar viktiga på ett metateoretiskt plan.

James M. Jasper och Michael P. Young har använt Taylors tankar för att skapa två karaktärsytterligheter som de använder för att analysera politiska händelser, och som jag har användning av i min text. De menar att det i en händelse finns hjältar och skurkar, inte nödvändigtvis som tagna från en superhjältefilm, och inte nödvändigtvis med vattentäta skott emellan, utan snarare en fråga om en flexibel skala som definierar vem som har moralen på sin sida. Det handlar också om maktbalans och vem som porträtteras som stark och svag. En hjälte, enligt Jasper och Young, slår ofta från underläge med ett moraliskt överlägset budskap mot en i regel mäktigare och starkare skurk. I en händelse kan också finnas ett offer som hjälten syftar till att rädda och som skurken försöker skada. (Jasper & Young, 2001: 11) Således kan man också ta hjälp av sociologen Nils Christies teori om ett idealiskt offer. Christie målar upp tre punkter som karaktäriserar ett idealiskt offer. Offret är svagt, det sysselsätter sig med ett respektabelt projekt och är på en plats hon/han inte kan klandras för att vara på. (Christie, 2001: 48)

I ett fall där en elev på något sätt tar skada av en lärare råder det, med Christies teori som utgångspunkt, föga tvivel om att han/hon kan klassas som ett idealiskt offer. Eleven är svag då det är en i regel omyndig och avsevärt yngre person, eleven sysselsätter sig med det respektabla projektet studier, och är på skolan, en plats eleven knappast kan klandras för att vara på.

De olika karaktärerna i en text kan alltså befinna sig på en skala från att vara en hjälte, i underdogposition och bärare av så god moral som möjligt, till att vara en skurk, i maktposition och bärare av så låg moral som möjligt. I händelsen kan också finnas ett offer som i en skolsituation där denna karaktär är en elev bör betecknas som ett idealiskt offer.

Även om Jasper och Young (2001) använder sin mall för att analysera yrkeskvalitet hos politiker, menar jag att det är karaktärsytterligheter som även kan användas i en analys av framställningen av lärarrollen. Det är också viktigt att poängtera att moral i det här fallet påverkar samtliga aspekter av hur man utför sitt yrke. Mike W. Martin argumenterar för att de flesta former av dåligt och bra yrkesutövande kan kopplas till

huvudkategorier: "Dåliga preferenser" (1) är skadliga eller oönskade begär. Här ingår subkategorin ”pervers immoralitet”, det vill säga att en yrkesman, i det här fallet en lärare, har dåliga moraliska principer men uppfattar dessa som moralisk kutym eller till och med som obligatoriska. En annan subkategori är ”preferensimmoralitet”, vilket innebär att läraren inser att de moraliska principerna är av dålig art, men väljer att agera efter dem likväl. (Martin, 1999: 237)

”Brist på rationell självkontroll” (2) är bristen på motivation eller egenvägledning som behövs för att kunna utföra sina uppgifter. Här talar Martin om moralisk svaghet som en subkategori. Återigen vet personen att handlingarna eller principerna är av dålig moral, men har inte viljestyrkan, kunskapen eller orken att göra någonting åt detta eller sträva efter bättre moral. (Martin, 1999: 238)

Slutligen talar Martin om en huvudkategori kallad ”moralisk indifferens” (3), vilket är brist på förmåga eller vilja att bry sig om välbefinnandet för människor i sin omgivning. Här gör personen revolt mot rådande moraliska uppfattningar som uppfattas som fel eller ointressanta. Bland subkategorierna finns amoralitet som innebär just att man vägrar acceptera den moraliska ordningen. (Martin, 1999: 238)

Det är viktigt att påpeka att moral i Martin och Jasper och Young har en betydligt bredare betydelse än den vardagliga användningen. Exempelvis är brist på kunskap/intelligens och oförmåga att upprätthålla kontroll en omoralisk handling enligt denna definition, (Martin, 1999: 238; Jasper & Young, 2001: 12) detta eftersom det är en uppvisning av låg moral att befinna sig i en yrkesgrupp man saknar den rätta kompetensen eller auktoriteten för att tillhöra. En lärare som inte lyckas hålla ordning i klassrummet lär alltså hamna på skurksidan av karaktärsbarometern, medan en lärare som har god disciplin i klassen lutar mot hjältesidan.

2.2.2

Yrkeskvalitetsattribut: Kontroll och Kompetens

För att avgöra vilken lärare som har goda yrkeskvalitetsattribut (hög moral) och bör klassificeras som hjälte och vilken som är en skurk med negativa yrkesattribut (låg moral) krävs en definition av dessa attribut. Jag har valt att skapa två huvudkategorier med Martins och Jasper och Youngs tankar om moral och karaktärer som grund. Dessa är ”Kontroll” och ”Kompetens”.

Kategorin kontroll rör lärarens roll som auktoritär figur och huruvida han/hon besitter förmågan att skapa ett gott undervisningsklimat för eleverna. Kontroll och makt kan givetvis tillförskansas på olika sätt. Jasper & Young talar om hur en hjälte kämpar till sig kontroll enligt rådande moraliska principer, medan en skurk använder mindre beundransvärda tekniker som skrämselmetoder och positionsutnyttjande. (Jasper & Young, 2001: 11) Att det är ett viktigt karaktäristiskt attribut för en lärare att besitta förmågan som krävs för att kunna hålla ordning i klassrummet fastslås i flertalet studier. I A.S. Barrs klassiska undersökning, “Characteristic Differences in the Teaching Performance of Good and Poor Teachers of the Social Studies”, lyfts disciplin, elevernas arbetsfrekvens och atmosfär i klassrummet fram som eftersträvansvärda attribut. (Barr, 1929: 3) Även i mer moderna studier lyfts förmågan att ingjuta respekt och ordning fram som egenskaper hos en bra lärare. (Cruickshank & Haefele, 2001: 26-29) Det råder emellertid inga tvivel om att det finns ett brett spann av ordningssituationer i den svenska skolan. I ”Värdegrundsboken” uttrycks detta på följande sätt:

Vilken ”anda” som råder i gruppen beror i hög grad på de vuxna och deras syn på barn, kunskap och lärande. I ett klassrum kan det råda kaos, i ett annat disciplin och sträng ordning. I någon klass sitter alla barn i olika åldrar på golvet huller om buller och pratar i munnen på varandra. I en annan klass sitter barnen uppradade i bänkarna med läraren bakom en kateder. (Zackari & Modigh, 2003: 21)

Kaos och sträng disciplin är två ytterligheter av ordningsförhållanden, som tas upp i Värdegrundsboken, på en skala där läraren bör försöka uppnå ordning för att främja elevers lärande. Viktigt att lyfta fram är just att det är läraren som ansvarar för andan i klassrummet. Således är det lärarens moral som bör vara under luppen när det kommer till kontrollfrågor, snarare än elevens. En lärare som misslyckas med att upprätthålla ett gott undervisningsklimat kan placeras in i samtliga av Martins moralkategorier. När det handlar om en lärare som tappat kontrollen till den grad att elever uppför sig våldsamt och hotfullt torde det troliga vara att det rör sig om brist på rationell självkontroll. Läraren ser med andra ord att det är en dålig ordning i klassen, men saknar de personliga verktygen för att åtgärda detta. I fall av oordning som inte är lika fysiskt farliga för läraren kan det emellertid likaväl handla om en ovilja att upprätthålla ett bra undervisningsklimat.

Inom kontroll ryms två subkategorier som jag valt att kalla ”elevvåld” och ”lärarvåld”. Dessa är likt hjälte och skurk två ytterligheter på en skala där den första beskriver en situation där lärarens oförmåga till kontroll resulterar i våldsyttringar från elever. Lärarvåld är istället att läraren tar till extrema åtgärder, det vill säga brukar våld mot elever, i syfte att upprätthålla kontroll. Våldet som åsyftas kan vara både fysiskt och psykiskt.

Under kategorin kompetens hamnar de attribut som rör lärarens kunskapsnivå, vilka kan vara direkt ämneskunskap eller didaktisk kunskap, men också andra former av kunskaper som värdegrundskompetens, kulturell kompetens och byråkratisk kompetens. Vad gäller ämnes- och didaktikkunskap är Barrs undersökning till hjälp. Han lyfter fram utlärningsteknik, hur påläst läraren är, förmågan att ställa de rätta frågorna och ge goda instruktioner som viktiga egenskaper för den här kategorin. (Barr, 1929: 3)

Med värdegrundskompetens menas här, enligt Zackari & Modighs definition, kunskap om demokrati, alla människors lika värde, skyldigheter och rättigheter. (Zackari & Modigh, 2003: 6) I värdegrundskompetensen inkluderas också attribut med fokus på lärarens personliga lämplighet för arbetet. En del av detta är givetvis lärarens attityd, vilket är ett attribut Barr använder sig av i sin undersökning, (Barr, 1929: 3), men också det faktum att lärare skall sätta ett gott exempel och aktivt arbeta för att motverka negativa värderingar hos barn. Exempelvis sådana som leder till sexuella trakasserier och mobbning. (Zackari & Modigh, 2003: 64, 89)

Kulturell kompetens är kunskap om “the learned, shared and transmitted values, beliefs, norms and lifeways of a particular group that guides their thinking[…]” (Cowan, 2009: 29) och syftar således till om läraren har tillräcklig kunskap för att förstå andra kulturella yttringar än från den kultur han/hon själv tillhör. Kultur är i detta fall ett på intet sätt snävt begrepp och behöver inte syfta till kulturen tillhörande en etnisk grupp, utan kan också syfta till förståelse för exempelvis ungdomskultur.

Den sista subkategorin till kompetens har jag valt att beteckna byråkratisk kompetensen. Helt enkelt de kvalifikationer läraren har på papper att han/hon besitter, något som lyfts fram i Barrs studie som ett mått av kompetens (Barr, 1929: 19) och som i Sverige är en av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbunds stora hjärtefrågor.

(Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 20042) Här kan en obehörig lärare eller skolan som anställt personen i fråga betecknas amoraliska då de vägrar acceptera den moraliska ordningen att lärare bör inneha en pedagogisk utbildning. I övriga kompetensfall rör det sig emellertid om moralisk svaghet hos läraren då han/hon misslyckas med att tillförskansa sig adekvat kunskap, oavsett om denna rör ämnen, värdegrund eller kultur.

2.3

Ideologikritik & Kritisk diskursanalys

Min uppsats kommer att analysera verklighetsperception och ur vilket perspektiv verkligheten beskrivs. Därmed är det en studie av ideologikritisk karaktär. (Berglez, 2000: 195, se även Bergström & Boréus, 2005: 321) Även om traditionell ideologikritik tenderar att ha en marxistisk utgångspunkt som verkar för att demaskera negativa makt- och dominansförhållanden, är det en klart gångbar teori vid medieanalys. Istället för att demaskera maktstrukturer i ett samhälle ger sig en nyhetstextanalytiker ut på en jakt efter vilka intressen, maktanspråk, normer et cetera som kan tänkas vara mer eller mindre dolda i texten. Analyser av nyheters ideologi behandlar alltså journalistikens produktion och reproduktion av en viss verklighetsuppfattning, tradition eller värdering. (Berglez, 2000: 197-199)

Marianne W. Jørgensen och Louise J. Phillips har definierat diskursanalytiska grundantaganden från den socialkonstruktivistiska skolan som spelar en mycket viktig roll för diskursanalytikerns arbete. Dessa grundantaganden förkunnar att vår perception av verkligheten inte på något sätt kan klassas som en objektiv sanning. Detta beror på att verkligheten blott är en produkt av vårt eget sätt att kategorisera världen, att vi är kulturella och historiska varelser som ständigt ändrar och omvärderar vår bild av verkligheten och att denna bild skapas i social interaktion, något som i sin tur innebär att den ser annorlunda ut i olika sociala kontexter. (Jørgensen & Phillips, 2002: 5)

2

Detta är givetvis bara en av många rapporter och forum i vilken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund demonstrerat sin inställning till obehöriga lärare, och egentligen torde en referens vara överflödig. Jag vill emellertid visa för den vetgiriga vilken retorik och till vilken grad man ser obehöriga lärare som ett hot och valde denna rapport. Detta då rapporten titeln på ett så tydligt sätt illustrerar vilken fara organisationerna ser i det faktum att obehöriga lärare undervisar i svenska skolor, något man kan se direkt i titeln: ”Vem undervisar dina barn?”

Vid en kritisk diskursanalys av tidningsartiklar och deras ideologi kan man tydligt se dessa grundantaganden omsättas i det faktum att analysen tar sin utgångspunkt i språkets och den sociala språkanvändningens ideologiproducerande funktioner. (Berglez, 2000: 197) Detta eftersom vi skapar representationer av verkligheten med språk som inte är reflektioner av en pre-existerande verklighet utan bidrar till att konstruera verkligheten. Därmed kan en nyhetstext inte sägas vara sann eller falsk, utan snarare en representant för ett verklighetsperspektiv som har en dominerande ställning i relation till andra perspektiv. (Berglez, 2000: 199)

Summa summarum handlar en kritisk diskursanalys av tidningsartiklar och nyhetstexter om att demaskera och lyfta fram underliggande meningar, opinioner och värderingar. (Berglez, 2000: 203)

3

Metod

Min metod är en hybrid av kvantitativ och kvalitativ metod, där en innehållsanalys fungerar som ett kompletterande element och en diskursanalys innehar huvudrollen. Dessa binds samman av en komparativ ansats, vilket också fullbordar det upplägg som jag valt att kalla en undersökning av bricoleur-karaktär. I likhet med mitt teoretiska nätverk är detta ett metodupplägg som tjänstgjort på ett ypperligt sätt för mig tidigare (Jönsson & Olausson, 2009; Olausson, 2008) och jag ser ingen anledning att uppfinna hjulet på nytt. Istället har jag valt att supa in de synpunkter som lämnats av opponenter och handledare genom åren för att finslipa och effektivisera.

3.1

Diskursanalys på makro- och mikrostrukturell

nivå

Diskursanalysen kan onekligen liknas vid en akademisk kameleont, då den som såväl teori som metod kan anta en mängd olika former. Som metod handlar det emellertid i grund och botten alltid om ett sätt att analysera texter. (Bergström & Boréus, 2005: 306) När det kommer till analys av nyhetstexter är van Dijk en pionjär och viktig förgrundsgestalt. Vid en textorienterad kritisk diskursanalys bör man enligt van Dijk studera texten på både makro- och mikrostrukturell nivå. Den makrostrukturella nivån har en överblicksansats och inkluderar nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, medan analys på mikrostrukturell nivå handlar om detaljanalys, vilket innebär att man tittar på koherens, implikationer och stilmässiga faktorer. (Berglez, 2000: 204)

En annan viktig, och kanske oftare citerad, diskursanalytisk fanbärare är lingvistikern, Norman Fairclough. Han har ett liknande tänk som van Dijk men väljer emellertid att inkludera detaljerad lingvistisk analys, (Jørgensen & Phillips, 2002: 65) där exempelvis metaforiskt språk anses centralt. (Jedeur-Palmgren & Gustafsson, 2006: 17) Detta anser jag vara ett verktyg som lämpar sig bättre för större texter än

makro- och mikrostrukturell nivå utan att blanda in allt för djupgående lingvistisk analys.

Likt nämnt ovan består den makrostrukturella nivån av nyhetstextens tematiska och schematiska struktur. Detta är givetvis två begrepp som kan behöva en närmare definition. En nyhets tematiska struktur är den hiearkiska organiseringen av de händelser som nyheten beskriver. Författaren skapar en bild av verkligheten genom att, medvetet eller omedvetet, ranka de olika händelser som ingår i nyheten så att de händelser som anses mindre relevanta får en mer marginaliserad position. Detta i förhållande till huvudhändelser som ofta hamnar i rubrik och ingress. (Berglez, 2000: 204)

Inom den makrostrukturella nivån ryms även den schematiska strukturen, vilken gäller journalistikens regelstyrda berättande. Nyhetsartiklar består av konventionella byggstenar som rubrik och ingress för summering och historiskt perspektiv och återkoppling för kontextuell inplacering. Givetvis ingår också det största blocket, brödtexten, där själva händelsen får en helhetsbeskrivning. Analys av en nyhetsartikels schematiska struktur syftar till studiet av hur verkligheten måste anpassas efter dessa byggstenar och nyhetsdiskursens specifika karaktär. (Berglez, 2000: 204)

Den mikrostrukturella analysen är indelad i tre subkategorier. Dessa är koherens, implikationer och stilmässiga faktorer. Den första kategorin, koherens, berör det som gör en text semantiskt meningsfull och behandlar hur såväl författare som läsare pusslar ihop en nyhetstexts olika delar till en sammanhängande innebörd. (Berglez, 2000: 205) Jag kommer även att nyttja en annan del av koherensanalysen, nämligen avsaknaden av information. Det vill säga de pusselbitar som läsaren själv måste inneha för att kunna lägga pusslet och skaffa sig en helhetsbild av artikeln.

Det finns två olika nivåer av koherensanalys, man brukar nämligen tala om global koherens som syftar till analysen av den helhetsbild mindre partier skapar och lokal koherens som är studiet av dessa mindre partier i texten. (Berglez, 2000: 205)

Den andra subkategorin som ryms under det mikrostrukturella analystaket är implikationer, vilket är studiet av irrelevant eller överflödig information i en nyhetstext. Det är rubrik och ingress som bestämmer vad nyheten bör behandla och om det i brödtexten återfinns information som inte relaterar till dessa och som inte kommit naturligt via ett sidospår är det implikationer. (Berglez, 2000: 205-206) I min studie kan detta exempelvis handla om framlyftandet av negativa yrkeskvalitetsattribut i en nyhet där detta har liten eller ingen betydelse för den globala koherensen.

Att analysera stilmässiga faktorer är den tredje subkategorin av mikrostrukturell analys. Detta kan göras på syntaktisk- och lexikal nivå, där den syntaktiska nivån är hur författaren sätter ihop ord till färdiga strukturer i form av satser och meningar och den lexikala nivån beskriver stilen på dessa ord. (Berglez, 2000: 206) Likt tidigare påpekat ämnar jag inte att gå för djupt in i en lingvistisk analys och kommer således att ha större fokus på den lexikala nivån och stilmässiga faktorer, snarare än att debattera syntax. Därför kommer jag inte ägna speciellt mycket tid åt hur journalister bygger satser och meningar, utan istället fokusera på att titta efter och uppmärksamma vilka ord journalisten använder för att beteckna en särskild sak eller händelse.

Därmed kommer jag arbeta efter ett analysschema som innebär att jag inleder med att (1) sammanfatta nyhetstexten, därefter följer en (2) analys på makrostrukturell nivå, varefter jag avslutar med (3) analys på mikrostrukturell nivå.

3.2

Kvantitativ innehållsanalys light

Att kalla någonting för "light" kan måhända förefalla en aning märkligt i akademiska sammanhang, men den formen av innehållsanalys som jag kommer att inleda varje analyskapitel med är just lätt och nedbantad i sin karaktär. Däremot råder det föga tvivel om att det handlar om en innehållsanalys, då det handlar om en analys där tillvägagångssättet består i att kvantifiera, det vill säga räkna förekomsten av- eller mäta vissa företeelser i texter. (Boréus & Bergström, 2005: 43)

Märkningen "light" syftar framförallt till att innehållsanalysen endast är en kompletterande analys till diskursanalysen och dels på att mitt arbetssätt skiljer sig något från en konventionell kvantitativ innehållsanalys. Inte minst genom att jag inte testar mina resultat för att sätta in dem i ett samband och utröna varför de ser ut som de gör. Istället syftar min lätta innehållsanalys till att vara ett bollplank och kvantitativt bekräfta de upptäckter jag gör i min huvudanalys. Det är givetvis också kompletterande på så sätt att jag får intersubjektiva pluspoäng och kan styrka att jag gjort ett representativt urval av artiklar för huvudanalysen.

Det finns två innehållsanalytiska huvudansatser till vilka noteringar som skall göras i en text. Vid manuell analys är det brukligt att man arbetar efter ett kodschema medan man vid en datorbaserad analys med fördel använder en ordlista. Det förstnämnda är ett

schema som berättar för analytikern vad han/hon skall leta efter i en text och det sistnämnda är helt enkelt en lista med de ord datorn skall uppmärksamma vid en sökning. (Boréus & Bergström, 2005: 49)

Eftersom jag samlat in mitt material manuell väg har jag har använt ett lättare kodschema som består av åtta kodningsenheter, varav två är huvudkategorier. Dessa är de samma som huvudkategorierna för yrkeskvalitetsattribut som står till grund för huvudanalysen och således är det begreppsdefinitionerna och karaktärsegenskaperna från kapitel 2.2 som jag letat efter i texterna. Kodschemat ser ut som följer:

1. Kontroll - 1.1 Elevvåld, 1.2 Lärarvåld

2. Kompetens - 2.1 Ämneskompetens, 2.2 Byråkratisk kompetens, 2.3 Kulturell kompetens, 2.4 Värdegrundskompetens

3.3

En komparativ ansats: Kontextuell kontrast

Min text genomsyras till stor del av ett vanligt metodologiskt knep, nämligen en komparativ ansats till materialet. Komparation är ett fundamentalt verktyg för analys och verkar för att stärka träffsäkerheten i resultat och beskrivning. Givetvis är det också ett perfekt sätt för att illustrera likheter och skillnader mellan olika fall, (Collier, 1993: 105) vilket jag kommer göra i min jämförelse av Stockholm och Malmö.

Därmed kan min komparativa ansats klassificeras som en jakt på kontextuell kontrast. Just kontextuell kontrast är en av tre kategorier som Theda Skocpol och Margaret Somers har lyft fram som mål för komparativ metod. En sådan komparation syftar till att belysa skillnader och likheter mellan ett fall som utspelar sig i olika kontexter och på så sätt skapa ett nätverk för analys. (Skocpol & Somers, 1980: 178) Denna form av komparation är i regel av mer hermeneutisk karaktär än andra komparativa modeller, (Collier, 1993: 108) vilket jag menar gör att den lämpar sig extra bra till en diskursanalys.

Jag har dock ett bredare syfte med min komparativa ansats och kommer således att använda den även i min innehållsanalys. Genom att presentera statistik från olika delar av landet kan jag illustrera kontextuell kontrast i form av skillnader och likheter mellan olika regioner. Det hjälper mig också att generalisera och få en mer ackurat bild av hur

"den svenska läraren" porträtteras i dagspressen. Något som min komparation syftar till att göra även i huvudanalysen.

3.4

Metodologisk diskussion

En metodologisk diskussion där man närmre diskuterar och motiverar sina val är givetvis alltid på sin plats. I mitt fall har jag emellertid gjort metodologiska vägval som gör det till ett måste. Att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod kan nämligen uppfattas som kontroversiellt eftersom de i regel är två vitt skilda metoder som syftar till att svara på olika frågor. (Read & Marsh, 2002: 231-232) Eftersom jag valt diskursanalys som huvudmetod blir den kontroversiella ådran som går längs min metodologiska konstruktion extra tydlig. Diskursanalys är nämligen en metod som är väldigt kvalitativ i sin karaktär (Henwood, 1996: 37) och som på intet sätt syftar till att kvantifiera.

Nu är jag inte någon pionjär på något sätt i dessa sammanhang. Diskursanalys har kombinerats med kvantitativa metoder i tidigare studier (Henwood, 1996: 37) och enligt Jørgensen och Phillips är det en metod som lämpar sig väl för samarbete med andra infallsvinklar. (Jørgensen & Phillips, 2002: 4) Därmed anser jag att en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod i mitt fall inte kan vara av ondo. Istället kan man nå ökad förståelse genom att använda olika tillvägagångssätt i sin analys. Därför har jag valt ”bricoleur” som samlingsnamn för min trehövdade metod, bestående av en kritisk diskursanalys i kombination med en lättare innehållsanalys och en komparation av kontextuell kontrast. Bricoleur är nämligen ett franskt ord som av ekonomihistorikern, Jonathan Metzger, översatts till en mångsysslare som nyttjar så många olika tillvägagångssätt som möjligt för att nå en så hög förståelse som möjligt. (Metzger, 2005: 16)

Vidare finns två faktorer som gör en kombination av olika metoder fruktbar. För det första kan fallet vara att en metod ensam inte kan svara på den aktuella frågeställningen. (Read & Marsh, 2002: 237). Något som stämmer väl överrens med min uppsats då jag har ett både kvantitativt och kvalitativt problem i mina frågeställningar. För det andra anser många forskare att man genom att kombinera metoder ökar studiens validitet (Read & Marsh, 2002: 237) och jag vill mena att jag i och med min bricoleur-karaktär

också får ökad legitimitet. Eftersom jag tillhandahåller en statistisk bas som visar hur vanligt förekommande mina yrkeskvalitetsattribut är kan jag också lämna en garant på att jag i min huvudanalys faktiskt analyserar det jag ämnar analysera, och att jag gör så med rätta.

Det råder emellertid inga tvivel om att det finns en problematik i en blandning av kvalitativ- och kvantitativ metod. (Read & Marsh, 2002: 233-234) Därför är jag mycket noga med att inte göra en regelrätt fusion utan låta de båda textanalysformerna stå på egna ben i min studie. Innehållsanalysen och diskursanalysen kommer således hittas avskilda varandra i den löpande texten och jag är mycket noga med att göra en distinkt skillnad på vilka delar av studien som är kvantitativa och vilka som är kvalitativa. Det är viktigt att poängtera att min huvudanalys är en kritisk diskursanalys och att innehållsanalysen är en kompletterande del av studien i syfte att skänka validitet och legitimitet åt huvudanalysen. Dessa binds sedan samman av min komparativa ansats.

4

Analys: Bilden av läraren

Min analys är indelad i två kapitel, vilka är baserade på huvudkategorierna för de yrkeskvalitetsattribut jag kommer att analysera. Likt nämnt ovan innehåller varje del en kortare presentation med statistisk grund för mina antaganden och artikelurval. Därefter följer en kritisk diskursanalys av två av de 61 nyhetsartiklar som ingår i analysen som helhet.

4.1

Kontroll

Yrkeskvalitetsattributet kontroll, som handlar om lärarens förmåga att skapa en god undervisningssituation, utgör 32,3% av artiklarna i Sydsvenskan, vilket är något fler i en jämförelse med DN där de utgör 26,7%. Detta är emellertid långt ifrån hela sanningen då läraren sällan spelar en huvudroll i DN:s kontrollartiklar, endast i 37,5% av artiklarna i min undersökning. Av dessa är dessutom 100% av små notiser.

Jämför man med Sydsvenskan där 80% av artiklarna beskriver en lärare i huvudrollsposition och att 100% av dessa är regelrätta artiklar förstår man att kontrollattribut förekommer i betydligt större utsträckning i Sydsvenskan. De båda tidningarna har också en helt annan ansats till hur man beskriver den svenska läraren. I Sydsvenskan råder det inga tvivel om att läraren porträtteras som skurk, medan man i DN lutar åt en deskription av läraren som hjälte.

Tabell 1 visar på ett tydligt sätt skillnaden i hur man beskriver läraren på hjälte-skurk-skalan:

Tabell 1

Tidning Hjälte Skurk Neutral

Sydsvenskan 0% 100% 0%

DN 62,5% 12,5% 25%

Andelen ”kontrollartiklar” i % innehållandes den svenska läraren i en hjälte-, skurk- respektive neutral roll i Sydsvenskan och DN.3

Något annat perspektiv än läraren som skurk finns inte i Sydsvenskan, inte ens en artikel av neutral karaktär. Detta förefaller givetvis ordentligt enkelspårigt, men har man i åtanke Skolverkets stipulering att det ligger på läraren att upprätthålla kontroll i klassrummet är det också läraren som borde tillskrivas rollen som den med låg moral. Samtidigt är det givetvis anmärkningsvärt att inte ens ett undantag som bekräftar regeln publicerats i Sydsvenskan.

DN:s bild av verkligheten går starkt emot den i Sydsvenskan, och i 62,5% av artiklarna intar läraren hjälterollen. Detta innebär nödvändigtvis inte att stockholmstidningen går emot Skolverket, utan kan också handla om att artiklarna beskriver hur läraren vidtar åtgärder i enlighet med rådande moraliska principer i syfte att upprätthålla ordningen. På så sätt presenteras en lärare med god moral, snarare än låg. Skurkperspektivet som dominerar i Sydsvenskan återfinns endast i 12,5% av DN:s artiklar.

Den stora skillnaden i bilden av läraren kan förklaras med tidningarnas fokus på kontrollattributets ytterligheter, elevvåld och lärarvåld, vilka illustreras av tabell 2:

Tabell 2

Tidning Elevvåld Lärarvåld Övrigt

Sydsvenskan 30% 70% 0%

DN 75% 12,5% 12,5%

Andelen artiklar i % som behandlar elevers våld mot lärare, lärares våld mot elever samt övriga kontrollartiklar i Sydsvenskan och DN.4.

3

Resultatet presenterat i tabellen är baserat på artiklarna listade under pressreferenser nedan.

Ett uppenbart samband, som torde förklara skillnaden i tabell 1, uppenbarar sig här. 70% av Sydsvenskans kontrollartiklar fokuserar nämligen på lärares våld mot elever och 75% av DN:s artiklar behandlar elevers våld mot lärare. Det är alltså med helt olika ansatser mina tidningar tacklar kontrollattributet, varför en närmare inblick i hur artiklarna ser ut kan vara på sin plats.

4.1.1

Flest anmälningar mot lärare

Den 2:a juni publicerade Sydsvenskan artikeln ”Flest anmälningar mot lärare” av Maria Sehlin. Texten beskriver en alarmerande situation där många anmälningar kommit in till Skolverket gällande lärare som på olika sätt kränker sina elever i undervisningssituationer. (Sehlin, 2008b: 15)

Sehlin beskriver hur det förekommer såväl fysiska som psykiska övergrepp mot elever och genom expertkommentarer från Skolverket beskrivs att det givetvis är extra allvarligt när lärare attackerar elever på detta sätt. Ett exempel som tas upp i artikeln är en slöjdlärare som dammsugit en ”jobbig” elev i ansiktet. (Sehlin, 2008b: 15)

Att läraren, i likhet med 80% av sina genrekollegor i Sydsvenskan, har en huvudroll är uppenbar och likaså är kategoriseringen av den svenska läraren som skurk. Vid en schematisk granskning ser man att lärarrollen berörs i såväl rubrik, ingress som brödtext och i samtliga dessa regelstyrda delar av artikeln är läraren en karaktär av låg moral. En analys av den tematiska strukturen visar att författaren lyfter fram det faktum att det kommer in många anmälningar mot lärare som den viktigaste händelsen och att det är särskilt allvarligt när lärare trakasserar elever som en naturlig följd. Andra viktiga aspekter är att lärarna genom sina ageranden skapar ett dåligt undervisningsklimat, samt de konkreta handlingarna som föranlett anmälningarna.

Den lexikala stilen i artikeln är förhållandevis neutral, trots att ett väldigt allvarligt ämne behandlas. När man tittar på den lokala koherensen kan man emellertid utröna en rad intressanta saker. Exempelvis förefaller det som om författaren försöker få det att framstå att anmälningarna i synnerhet rör väldigt allvarliga brott. Exempelvis skriver Sehlin att ”[a]nmälningarna som kommit till Skolverket handlar om misshandel, hot, utfrysning och nedsättande uttalanden”, (Sehlin, 2008b: 15) och insinuerar därmed att misshandelsanmälningar är en vanlig, om inte till och med den vanligaste, anmälningsorsaken. Detta stärks emellertid inte av det citat Sehlin kopplar sin text till.

Där inleder nämligen Lars Arrhenius från Skolverket med att säga ”Vi har anmälningar där lärare påstås ha sagt ’ditt jävla pucko’”, vilket innebär att nedsättande uttalanden här får den ställning Sehlin ger misshandel. Arrhenius är dessutom noga med att poängtera att det handlar om påstådda brott, vilket inte är fallet i nyhetstexten i övrigt.

Vidare lämnas läraren att fylla i hur många lärare som faktiskt anmäls och faktum är att det inte förefaller som att de flesta anmälningar som lämnas in till Skolverket rör lärare, även om det verkar vara fallet efter en tematisk analys. Sehlin skriver nämligen att fyra av tio anmälningar handlar om vuxna som kränkt elever. Hur många av dessa fyra som är anmälningar mot lärare specificeras inte, (Sehlin, 2008b: 15) men klart är att fyra av tio knappast kan klassificeras som ”flest”. Rubriken kan möjligtvis syfta till att av dessa fyra av tio är de flesta anmälningarna mot lärare, men detta framkommer inte tydligt i texten.

En mycket intressant implikation uppenbarar sig i slutet av artikeln. Här ägnar Sehlin ett stycke åt att många skolor brister i sitt arbete mot mobbning. (Sehlin, 2008b: 15) Trots att detta inte har någon direkt koppling ling till anmälningar mot lärare förstärker det lärarens skurkstatus, då det visar att lärarna inte kan hålla ordning i skolan. Genomgående är att läraren beskrivs som en karaktär med borderline amoralitet. Sehlin lyfter tydligt fram att det är förbjudet enligt lag för lärare att ”tala nedsättande, frysa ut, trakassera, misshandla eller diskriminera elever” (Sehlin, 2008b: 15) och presenterar sedan belägg för att det finns lärare som uppenbart inte delar denna moraliska ordning.

4.1.2

Hälften av niorna i Sjöbo riskerar få icke godkänt

Ole Rothenborg står bakom artikeln ”Hälften av niorna i Sjöbo riskerar få icke godkänt” som publicerades i DN den 29:e januari 2008. I artikeln beskrivs situationen i Skåneorten, Sjöbo, där en stor del av niondeklassarna riskerar att inte bli godkända i ett eller flera av kärnämnena. (Rothenborg, 2008b: 13)

Anledningen till detta tillskrivs elevernas attityder som på ett mycket negativt sätt påverkar undervisningsklimatet i skolan. Detta tar sig uttryck i en vägran att arbeta, men tar också direkt hotfulla yttringar. Fokus i artikeln är emellertid de insatser som skolan, och i synnerhet skolans rektor, gjort för att komma till rätta med problemet. Bland annat har man skickat ut ett brev till elevernas föräldrar.(Rothenborg, 2008b: 13)

Precis som i en majoritet av DN:s artiklar är det alltså inte lärarens yrkeskvalitet som står i fokus. Granskar man artikelns tematiska struktur förefaller rektorns insatser och elevernas attityder som betydligt viktigare, det är nämligen först en bra bit in i brödtexten som lärarrollen berörs. (Rothenborg, 2008b: 13) Det är emellertid uppenbart ur ett schematiskt perspektiv att läraren spelar en viktig roll för upprätthållandet av ett gott arbetsklimat i skolan. Detta då man i ingressen, via ett citat från rektorn, lyfter fram att det inte är något fel på skolans lärare. (Rothenborg, 2008b: 13) Genomgående är att samtliga givna nyhetsscheman tillskriver eleverna på skolan skulden för kontrollproblemen.

Med lärarens marginaliserade plats i färskt minne är det vid en mikrostrukturell analys de riktiga slutsatserna kan dras. Vid en inblick i den lokala koherensen kan man på ett tydligt sätt se att lärarna på skolan tillskrivs en hjälteroll. Rektorn förklarar nämligen hur skolan gjort allt man kan och hur man satt in lärare som ger eleverna extra hjälp för att klara kärnämnena. Enligt verkligheten så som den beskrivs i artikeln har detta dessvärre hjälpt föga då bara ett fåtal elever dykt upp på hjälpundervisningen, för att sedan resa sig upp och lämna salen mitt under pågående lektion. (Rothenborg, 2008b: 13) En hjälte slår ur underläge med ett moraliskt överlägset budskap, vilket verkligen kan sägas om lärarna i Sjöbo enligt artikeln. Det är också uppenbart att lärarna försöker kämpa till sig en hjälteroll enligt rådande moraliska principer, nämligen genom att göra allt som står i deras makt för att hjälpa eleverna. Att den svenska läraren har en hjälteroll i artikeln beror också i stor del på den lexikala stilen som är genomgående hård mot eleverna. ”Det handlar om [elevernas] insikt, motivation och vilja att arbeta” (Rothenborg, 2008b: 13) och inte om lärarnas eventuella oförmåga att tillhandahålla insikt, motivation och vilja. Mycket av det konkreta innehållet i skolans insatser lämnas i stället till läsaren själv att fylla i, och då artikeln som helhet är positivt inställd till dessa blir det troligt att läsaren uppfattar dessa som goda. Vilket de mycket väl kan vara, men det framgår egentligen inte av artikeln.

Lärarens roll som hjälte stärks av att man knappast kan utkristallisera några dåliga preferenser, brist på rationell självkontroll eller moralisk indifferens. Snarare kan man istället argumentera för att artikeln lyfter fram eleverna som en grupp med brist på rationell självkontroll. Skolan tillhandahåller vägledning, men eleverna saknar den egenvägledning och motivation som behövs för att utföra arbetet som krävs av dem.

elever fört fram om att ”spränga Skånskan”, vilket är den tidning som lokalt belyst problemet. (Rothenborg, 2008b: 13) Därmed förstärks givetvis bilden av eleverna som skurkar i dramat, trots att elever har potential att vara idealiska offer just i kontrollproblem.

4.1.3

Kommentar

Skillnaderna tidningarna emellan är väldigt stora vilket ger två vitt skilda bilder av den svenska läraren. I Sydsvenskan presenteras en karaktär med väldigt låg moral som i en maktposition trakasserar ett idealiskt offer. Med andra ord en riktig skurk.

I DN är rollerna ombytta och eleven får en skurkroll, trots att det är brukligt att tillskriva eleven en offerroll i kontrollgenren. Detta sker genom att eleven beskrivs som karaktären som har makten och att de missbrukar detta genom att skapa ett dåligt undervisningsklimat. Läraren blir här en hjälte som med hjälp av moraliskt korrekta verktyg verkar får att återställa en god ordning.

4.2

Kompetens

Artiklar som har fokus på lärarens kunskapsnivå, och därmed hamnar under kompetenskategorin för yrkeskvalitetsattribut, är klart vanligare än de under kontrollkategorin i såväl Sydsvenskan som DN. Den senare har med sina 73,3% en något större andel kompetensartiklar jämfört med Skånetidningens 67,7%, och det är dessutom vanligare att läraren har huvudrollen i DN, 81,8% jämfört med 66,7%. Däremot är artiklarna i regel större i Sydsvenskan då endast 23,8% av artiklarna är av notisstorlek medan 31,8% i DN är av detta mindre format.

Det är således något jämnare skägg i denna kategori tidningarna emellan och det gäller även porträtteringen av den svenska läraren. Visserligen är det fortfarande betydligt vanligare att läraren får en skurkroll i Sydsvenskans artiklar, men det är inte längre vanligast att läraren är en hjälte i DN. Skillnaderna demonstreras i tabell 3 nedan:

Tabell 3

Tidning Hjälte Skurk Neutral

Sydsvenskan 9,5% 85,7% 4,8%

DN 18,2% 36,3% 45,5%

Andelen ”kompetensartiklar” i % innehållandes den svenska läraren i en hjälte-, skurk- respektive neutral roll i Sydsvenskan och DN.5

Av denna statistik att döma har DN ett tämligen mångfacetterat artikelskrivande ur hjälte/skurk-perspektiv, något som kan förklaras med att kompetenskategorin inte nödvändigtvis kallar efter att välja parti som kontrollkategorin gör. Nämnas bör också att i en stor del av de artiklar jag beskrivit som neutrala på skalan beror detta på att en behörig lärare tillskrivits hjälterollen och en obehörig lärare skurkrollen. I Sydsvenskan är det emellertid fortfarande så att läraren presenteras som karaktären med låg moral. Den svenska läraren intar skurkrollen i hela 85,7% av artiklarna vilket ger ett klart helhetsperspektiv för Sydsvenskans läsare. DN öppnar istället mer för egen tolkning.

Med detta som bakgrund är det givetvis extra intressant att se om det är några skillnader gällande vilka av de olika attributen, ämneskompetens, byråkratisk kompetens, kulturell kompetens och värdegrundskompetens, de olika tidningarna fokuserar på, något tabell 4 förkunnar:

Tabell 4

Tidning Ämn. Byr. Kul. Vär.

Sydsvenskan 5,6% 33,3% 27,8% 33,3

DN 33,3% 55,6% 0% 11,1%

Andelen ”kompetensartiklar” i % som behandlar ämneskompetens, byråkratisk kompetens, kulturell kompetens och värdegrundskompetens.6

Skillnaderna tidningarna emellan växer sig nu än mer tydliga. I DN ligger fokus på byråkratisk kompetens och ämneskompetens medan Sydsvenskan erbjuder ett bredare spektra och ägnar mest plats åt värdegrundskompetens, byråkratisk kompetens och kulturell kompetens. Mest anmärkningsvärt är givetvis att ämneskompetens, som är den

5

Resultatet presenterat i tabellen är baserat på artiklarna listade under pressreferenser nedan.

näst största kategorin i DN, är av marginaliserad betydelse i Sydsvenskan och att DN inte publicerat en enda artikel som behandlar kulturell kompetens, samtidigt som det är Sydsvenskans ledande kategori.

I huvudanalysen nedan kommer jag utifrån detta analysera en DN-text om byråkratisk kompetens och en Sydsvenskantext om värdegrundskompetens. Detta eftersom Sydsvenskan skrev större artiklar om denna subkategori jämfört med byråkratisk kompetens.

4.2.1

Jämställd skola ingen självklarhet

Karin Arbsjö och Maggie Strömberg är författarna bakom artikeln ”Jämställd skola ingen självklarhet” som återfanns i Sydsvenskans A-del den 25:e augusti. Artikeln behandlar de negativa resultat som kommit av att lärare behandlat pojkar och flickor olika, nämligen skoltrötta pojkar och stressade flickor. (Arbsjö & Strömberg, 2008a: 6)

En annan del av artikeln är att författarna försöker kartlägga vilka kommuner som gör en adekvat satsning för att komma till bukt med jämlikhetsproblemet och därmed också lyfta fram de som inte gör det. Konstateras gör också att det är lärarnas beteende som avgör hur jämställd en skola är. (Arbsjö & Strömberg, 2008a: 6)

Vid en tematisk analys framgår tydligt vad författarinnorna anser viktigt i händelsen. Problemet som sådant, det vill säga bristen på jämställdhet i skolan och dess följder, anses viktigast därefter följer lärarens roll i detta problem. Samma mönster kan ses i verkligheten presenterad genom artikelns schematiska struktur. Rubriken förkunnar problemet, ingressen kompletterar genom att beskriva följderna och att skolorna nu sätter i extrahjälp i form av genuspedagoger. I brödtexten lägger man sedan fokus på att det är lärarkåren som fallerar. (Arbsjö & Strömberg, 2008a: 6) Läraren tillskrivs tydligt skurkrollen då artikeln förkunnar att det är deras uppgift att upprätthålla en jämställd ordning, men att de inte klarar av detta.

Efter en analys på makrostrukturell nivå är det lätt att dra slutsatsen att detta beror på moralisk svaghet från lärarnas sida, då de verkar sakna kunskapen eller viljestyrkan att ändra på sitt beteende, varför genuspedagoger anställts av kommunerna. Vid en mikrostrukturell analys kan man emellertid skönja att artikelförfattarna menar att det rör sig om pervers immoralitet eller amoralitet. I mitten av artikeln skriver de nämligen att

”[v]issa [lärare] menar att de redan bemöter barnen jämställt. Andra tycker att genusfrågor är ett förlegat 70-talspåhitt.” (Arbsjö & Strömberg, 2008a: 6)

En lärare som menar att han/hon redan bemöter barnen jämställt när det förefaller uppenbart att så inte är fallet kan onekligen tillskrivas pervers immoralitet. Detta eftersom läraren menar att sin egen ”felaktiga” moral är den som beskrivs i skolans styrdokument för jämställdhetsarbete och således är obligatorisk att arbeta efter. De lärare som istället menar att jämställdhetsproblematiken är en förlegad moralisk ordning och gör revolt mot detta visar prov på amoralitet. I båda fallen är resultatet att läraren skurkförklaras i nyhetstexten.

Skurkstämpeln blir extra intressant av det faktum att citatet ovan verkar vara författarduons egna åsikter. Detta då man varken kopplar påståendet till något citat eller statistisk källa. Därmed är den lexikala stilen tämligen förlöjligande och raljerande.

4.2.2

Betyg får bara ges av behöriga lärare

I likhet med en majoritet av övriga kompetensartiklar i DN behandlar Lenita Jällhages artikel, ”Betyg får bara ges av behöriga lärare”, subkategorin byråkratisk kompetens. Närmare bestämt att lärare som saknar rätt pedagogisk utbildning, mer kända som ”obehöriga lärare”, nu skall förlora rätten att betygsätta elever. I alla fall om utredaren Jörgen Ullenhag får bestämma då det är han som lämnat in förslaget. (Jällhage, 2008b: 9)

Artikeln innehåller också kommentarer från skolminister Jan Björklund som ställer sig positivt inställd till utredarens förslag och slutligen diskuteras problematiken med att många friskolor har ett stort antal anställda obehöriga lärare. (Jällhage, 2008b: 9)

Efter att ha tittat närmre på textens tematiska struktur kan man se ett tudelat syfte. Dels vill man demonstrera nyheten som sådan, det vill säga utredningen som föreslår att obehöriga lärare förövas rätten att sätta betyg. Dels vill man presentera problemet med obehöriga lärare och att det är viktigt att dessa ersätts med en behörig arbetsstyrka. Därmed kan man skönja läraren som både hjälte och skurk i nyheten. Läraren som är behörig är en bärare av god moral, medan den obehöriga läraren går emot rådande moraliska principer och porträtteras således som skurk. Nyheten förtäljer emellertid inte huruvida de obehöriga lärarna sällar sig till skurkepitetet baserat på amoralitet, moralisk