Sådana handlingar eller uppgifter som utgjort dokumentation av åtgärder för att uppnå kundkännedom, såsom avtal, kopior av identitetshandlingar samt registreringsbevis eller andra behörighetshandlingar med noteringar om identitetskontroll, ska bevaras i minst fem år efter det att affärsförbindelsen, dvs. i praktiken uppdraget, upphörde. Sär-skilda rutiner krävs således för uppdrag som pågår under många år, så att dokumenta-tionen faktiskt finns kvar fem år efter det att uppdraget upphörde och inte automatiskt destrueras efter tio år från det att affärsförbindelsen ingicks.
3 Granskningsskyldighet 3.1 Inledning
En verksamhetsutövare ska enligt lagen granska transaktioner som verksamhets-utövaren misstänker eller har skälig grund att misstänka utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism.
I förarbetena till lagen anges att granskningsskyldigheten måste bedömas utifrån rapportörens verksamhet och ansvaret inom verksamhetsutövningen. Detta innebär för t.ex. en revisor eller en redovisningskonsult att utgångspunkten bör vara hur ett revi-sions- respektive redovisningsuppdrag normalt ska utföras enligt god sed. Om med-lemmen inom uppdragets ram upptäcker omständigheter som ger upphov till misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism och misstanken kvarstår efter en när-mare analys, ska detta rapporteras till Finanspolisen.
Exempel på omständigheter som utlöser skyldigheten att granska transaktioner när-mare kan vara:
x Svårigheter att identifiera kunden (dyrbara kontroller, svårkontrollerade källor).
x Betalningar som avviker från det normala (stora kontantbelopp, flera mindre betal-ningar i stället för en stor).
x Onödigt komplexa transaktioner.
För att i efterhand kunna värja sig mot påståenden om att granskning borde ha inletts tidigare, är det lämpligt att verksamhetsutövaren noggrant dokumenterar när uppgifter av olika slag kommer till företagets kännedom.
3.2 Exempel på transaktioner som kan motivera en närmare granskning
Exempel på transaktioner eller omständigheter kring transaktioner som kan motivera en närmare granskning och utredning är– att motparten inte vill uppge ursprunget för en transaktion,
– kontanttransaktioner eller andra transaktioner som är stora eller avvikande utifrån kundens normala uppträdande och/eller avvikande jämfört med den kundkategori som kunden tillhör,
– ett stort antal transaktioner under ett visst intervall som inte förefaller normala för kunden eller den kundkategori som kunden tillhör,
– transaktioner som inte kan förklaras utifrån vad som är känt om kundens ekono-miska ställning,
– transaktioner som synes sakna verksamhetsmässigt motiv eller ekonomiskt syfte, – transaktioner vars geografiska destination avviker från kundens normala
transak-tionsmönster,
– transaktioner till eller från företag eller personer som kan antas agera i syfte att dölja bakomliggande verkliga ägarförhållanden eller andra liknande förhållanden, – stora transaktioner av avvikande natur som berör bank- och andra
likvidmedels-konton,
– apportegendom med stora värden som inte överensstämmer med kundens eko-nomi och bakgrund, eller
– egendom som tillförs bolaget, med pris under marknadsvärdet, och som sedan säljs vidare med ett högre pris som motsvarar marknadsvärdet.
Situationer där det typiskt sett kan förekomma transaktioner som kan motivera en när-mare granskning och utredning kan vara om
– kunden efterfrågar ovanliga tjänster utan att tillfredsställande förklaring ges, – kundens verksamhet byter ägare/styrelse frekvent utan rimlig förklaring,
– det förekommer betalningar till och från företag/personer i svartlistade länder (se nedan), eller
– insättning av medel görs till ideella föreningar och andra organisationer som skapar anonymitet för mottagaren.
Särskild uppmärksamhet bör iakttas vid granskning av transaktioner som har samband med personer eller företag i länder där det är mycket svårt eller omöjligt att få information om kunden eller kundens uppdragsgivare eller som har samband med länder som är uppsatta på FATFs lista över icke samarbetsvilliga länder eller territorier.
3.3 Dokumentation och arkivering
Åtgärder och beslut vid granskning av transaktioner ska dokumenteras och arkiveras under minst tre år. Om dokumentation har upprättats inom ramen för ett uppdrag i sionsverksamhet, ska den i stället arkiveras under den längre tid som gäller för revi-sionsdokumentation.
Angående bevarande av handlingar och uppgifter i syfte att uppnå kundkännedom, se avsnitt 2.5.
4 Uppgiftsskyldighet
Om det efter närmare analys kvarstår en misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, så ska medlemmen utan dröjsmål lämna uppgifter till Finanspolisen.
Uppgiftslämnandet bör, där så är möjligt, beaktas i samråd med den funktionsansvariga (se avsnitt 7.3), där sådan finns, eller en annan person som utsetts att biträda honom eller henne.
Uppgifterna bör lämnas på det sätt som Finanspolisen anvisar.
Det finns ett begränsat undantag från den lagstadgade uppgiftsskyldigheten. Den gäller inte för auktoriserade eller godkända revisorer och skatterådgivare i fråga om så-dan information som
1. anförtrotts medlemmen i samband med att han eller hon försvarar eller företräder kunden i ett, eller i en fråga om, rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande, eller
2. medlemmen fått avseende en kund i samband med att han eller hon bedömer kun-dens rättsliga situation.
Undantaget gäller oavsett om medlemmen fått eller inhämtat informationen före, under eller efter det rättsliga förfarandet. Men all rådgivning undantas inte från rapporterings-plikten. Finansiell rådgivning eller allmänt hållen juridisk rådgivning som inte är kopplad till en konkret situation omfattas inte av undantaget.
Syftet med undantaget är att samma undantag som sedan tidigare gäller för advokater numera även ska gälla för auktoriserade eller godkända revisorer samt skatterådgivare.
Undantaget är med andra ord begränsat till att gälla när auktoriserade eller godkända revisorer samt skatterådgivare agerar i en renodlad rådgivningsroll. För revisorernas del omfattas således typiskt sett inte sådan information som revisorer får del av i samband med revisionsuppdrag.
Vidare gäller att medlemmen ska lämna de uppgifter för en utredning om penning-tvätt eller finansiering av terrorism som Finanspolisen begär oberoende av om med-lemmen själv är anmälare eller inte.
4.1 Särskilda bestämmelser för auktoriserade eller godkända revisorer
Penningtvättstransaktioner föregås ofta av brott för vilka revisorer har anmälningsskyl-dighet enligt aktiebolagslagen. I så fall kan revisorn bli skyldig att anmäla misstanke om ett sådant brott enligt aktiebolagslagen i stället för misstänkt penningtvätt, eftersomFAR Akademi
penningtvätt ännu inte hunnit uppstå. Detta innebär dock inte att varje penningtvätts-transaktion föregås av brott som anges i aktiebolagslagens brottskatalog. Anmälnings-skyldigheten enligt aktiebolagslagen förutsätter vidare i de flesta fall att det är styrelsen eller verkställande direktören som är misstänkta för vissa i lagen särskilt angivna brott begångna inom ramen för bolagets verksamhet. Skyldigheten att anmäla penningtvätt är inte begränsad till fall där penningtvätten har föregåtts av någon särskild brottstyp eller utförts på viss plats eller av vissa personkategorier. Anmälningsskyldigheten enligt bestämmelserna om penningtvätt har vidare företräde framför en eventuell anmäl-ningsskyldighet enligt aktiebolagslagen. Det är då viktigt att notera att meddelandeför-budet ska iakttas.
En revisor är inte skyldig att avgå från uppdraget om han eller hon har lämnat uppgifter till Finanspolisen enligt penningtvättslagen eller gjort en anmälan enligt aktiebolags-lagen. En revisor som har gjort en anmälan enligt aktiebolagslagen är dock skyldig att genast pröva om han eller hon ska avgå från sitt uppdrag.
5 Tystnadsplikt
Den som med stöd av penningtvättslagen lämnar uppgifter till Finanspolisen får inte ras ansvarig för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt. Uppgiftslämnaren får således inte gö-ras ansvarig vare sig straffrättsligt, disciplinärt eller skadeståndsrättsligt. Detta förut-sätter dock att uppgiftslämnaren hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas, dvs. var i god tro såvitt avser skyldigheten att rapportera. Något ansvar för brott mot tystnadsplikten får således inte utkrävas av en uppgiftslämnare som lämnat en så-dan uppgift om en i och för sig korrekt transaktion i tron att den har samband med pen-ningtvätt eller finansiering av terrorism.
6 Meddelandeförbud
Ett generellt meddelandeförbud gäller enligt penningtvättslagen, vilket innebär att verksamhetsutövaren4inte får röja för kunden eller någon utomstående att en gransk-ning av en transaktion har genomförts, att uppgifter har lämnats till Finanspolisen eller att Finanspolisen har utfört eller kan komma att utföra en undersökning. Observera att meddelandeförbudet gäller även om ingen underrättelse lämnas till Finanspolisen efter genomförd granskning. Vid disciplinärenden eller andra ärenden får dock information lämnas till tillsynsmyndigheten.
Det generella meddelandeförbudet är inte tidsbegränsat.
9 kap. 42 § aktiebolagslagen (2005:551), som behandlar revisorns skyldighet att un-derrätta styrelsen vid brottsmisstanke, innehåller en kollisionsregel avseende penning-tvättslagen. Kollisionsregeln innebär att om en revisor finner att en misstanke om brott bör föranleda honom eller henne att lämna uppgifter till Finanspolisen har penning-tvättslagen företräde, och revisorn får då inte underrätta styrelsen.
7 Interna rutiner 7.1 Riskhantering
Medlemmen bör analysera risken för att hans eller hennes verksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Hur omfattande kravet på riskbedömning är beror på vilken verksamhet som bedrivs och verksamhetens storlek. Underlag för den bedömningen är kännedom om vilka typiska risker som den egna branschen är utsatt för, vilket givetvis kan variera över tiden. Medlemmen bör också analysera risken för att hans eller hennes kunder ägnar sig åt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Utifrån resultaten av dessa analyser bör verksamhetsutövaren sedan bygga rutiner för att möta risker i den egna verksamheten och för att uppmärksamma samt rapportera miss-tänkta transaktioner hos kunder.
4Observera att verksamhetsutövaren har en skyldighet se till att meddelandeförbudet följs av samtliga med-arbetare.
Förvaring av en kunds egendom, tillhandahållande av klientmedelskonto eller me-delsförvaltningstjänster är exempel på tjänster som innebär ökad risk för att verksam-heten kan utnyttjas för penningtvätt.
Medlemmens företag ska ha rutiner för att åtgärder vidtas i syfte att skydda anställda som riskerar att utsättas för hot eller fientliga åtgärder till följd av att de granskar eller rapporterar misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta innebär att företaget bör identifiera och analysera vilka hot eller fientliga åtgärder mot anställda som kan uppstå som en följd av att de granskar en transaktion eller rapporterar miss-tanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Inträffade incidenter bör utredas och leda till att relevanta åtgärder vidtas i det enskilda fallet. Incidenter bör också leda till överväganden om huruvida rutiner behöver ändras. Medlemmens företag ska genom intern kontroll och kontroll av regelefterlevnad säkerställa att det uppfyller lagen om åt-gärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, detta uttalande samt företa-gets rutiner m.m.
7.2 Interna regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
5 Medlemmens företag bör fastställa en övergripande policy för åtgärder mot penning-tvätt och finansiering av terrorism. Vad denna ska omfatta påverkas av vilka tjänster medlemmen tillhandahåller samt omfattningen av dessa. Medlemmens företag ska även fastställa rutiner för följande:– besluts- och rapporteringsordning vid handläggning av ärenden där det finns skäl att anta att det förekommer transaktioner som utgör penningtvätt eller finansie-ring av terrorism,
– uppgifter och ansvar som en eventuell funktionsansvarig ska ha,
– identifiering av kund, inklusive kontroll av den verkliga huvudmannens identitet (kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur),
– fastställande av affärsförbindelsens art och omfattning,
– meddelarförbudet kopplat till gransknings- och rapporteringsskyldigheten, – granskning av transaktioner,
– bevarande av handlingar,
– utbildning av anställda i frågor rörande penningtvätt och finansiering av terro-rism, och
– skydd av anställda som riskerar att utsättas för hot eller fientliga åtgärder till följd av att de granskar en transaktion eller rapporterar misstanke om penningtvätt eller fi-nansiering av terrorism.
7.3 Beslutsordning och intern rapportering
Medlemmens företag bör utse en funktionsansvarig person som ska ha ett övergripande ansvar för att kontrollsystem, arbetsrutiner, besluts- och rapporteringsordning samt ut-bildningsprogram tillämpas i organisationen. Den funktionsansvariga bör även i övrigt utgöra en stödfunktion i frågor rörande åtgärder mot penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den funktionsansvariga kan i sin tur utse en eller flera personer att biträda honom eller henne och delegera befogenheter till dessa.
Uppgiftslämnande till Finanspolisen enligt penningtvättslagen bör, där så är möjligt, beslutas i samråd med den funktionsansvariga eller den person som utsetts att biträda honom eller henne.
7.4 Intern utbildning och information
Varje medlems företag ska ha ett utbildningsprogram i frågor rörande penningtvätt och finansiering av terrorism. Utbildningen bör vara riskbaserad samt anpassas till de an-ställdas utbildningsbehov, så att en allsidig belysning av frågorna ges. De anställda som berörs bör hållas informerade om ändringar i regler om penningtvätt eller finansiering av terrorism och tillämpningen av dessa.
5De interna reglerna påverkas av företagets storlek. Sålunda ser besluts- och rapporteringsordningen an-norlunda ut i ett enmansföretag jämfört med ett större företag.
FAR Akademi
8 Straff
Åsidosättande av bestämmelserna om granskningsskyldighet (avsnitt 3), uppgiftsskyl-dighet (avsnitt 4) eller meddelandeförbudet (avsnitt 6) som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bestraffas enligt penningtvättslagen med böter.
9 Definitioner och förklaringar
EUs terroristlista EUs förteckning över de personer, grupper och enheter som misstänks för eller är bevisat inblandade i terrorist-verksamhet. För hela förteckningen, se:
www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/
Brott-och-straff/Terroristlista/
FATF Financial Action Task Force on Money Laundering, FATF, är en ledande internationell aktionsgrupp med sekretariat i OECD vars syfte är att bekämpa penningtvätt och terro-rismfinansiering. FATF har gett ut 40 uttalanden och 9 specialuttalanden som dess medlemmar åtagit sig att följa samt anslutande tolkningsnoter och Best Practice-dokument. FATF publicerar också en lista över icke sam-arbetsvilliga länder eller territorier. Aktuell information om FATF finns på www.fatf-gafi.org.
Finansiering av terrorism Finansiering av terrorism är att ekonomiskt stödja terro-rism. Hit räknas insamling, tillhandahållande eller mot-svarande av tillgångar i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för sådan brottslighet som avses i lagen (2002:444) om straff för fi-nansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Hit räknas allvarliga brott som utförs i syfte att injaga skräck i en befolkningsgrupp eller att förmå en regering eller en internationell organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd.
Länder och områden som tillämpar motsvarande regler som finns i tredje penning-tvättsdirektivet
För förteckning, se:
ec.europa.eu/internal_market/company/docs/
financial-crime/3rd-country-equivalence-list_en.pdf
Penningtvätt Sådana åtgärder
a) med brottsligt förvärvad egendom som kan medföra att egendomens samband med brott döljs, att den brottslige får möjlighet att undandra sig rättsliga på-följder eller att återskaffandet av egendomen försvåras samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, innehav eller brukande av egendomen, eller
b) med annan egendom än sådan som avses i a) om åt-gärderna är ägnade att dölja att någon har berikat sig genom en brottslig gärning.
Penningtvätt är inget brott i sig utan endast en beteckning på olika förfaranden vars syfte är att i något avseende sopa igen spåren efter ett begånget brott, det s.k. förbrottet. I penningtvättslagen finns det ingen begränsning av vilka brott som kan utgöra förbrott till penningtvätt. Förbrottet kan alltså utgöras av ett mindre allvarligt brott. Förbrottet behöver inte vara begånget i Sverige.
Med penningtvätt avses följande förfaranden när de sker uppsåtligt:
– Omvandling eller överföring av egendom i vetskap om att egendomen härrör från ett brott eller från medverkan till ett brott och i syfte att hemlighålla eller dölja egen-domens olagliga ursprung eller för att hjälpa någon som är delaktig i sådan verksamhet att undandra sig de rättsliga följderna av sitt handlande.
– Hemlighållande eller döljande av en viss egendoms rätta beskaffenhet eller ursprung, dess belägenhet, förfogandet över den, förflyttning av de rättigheter som är knutna till den eller av äganderätten till den i vetskap om att egendomen härrör från brottet eller från med-verkan till brottet.
– Förvärv, innehav eller brukande av egendomen i vetskap om, vid tiden för mottagandet, att egendomen härrörde från ett brott eller från medverkan till ett brott.
– Medverkan till, överenskommelse om, försök och med-hjälp till, anstiftan och underlättande av samt rådgivning för utförande av någon av de gärningar som anges i fö-regående strecksatser.
Person i politiskt utsatt ställ-ning
Personer som har eller tidigare har haft viktiga offentliga funktioner och sådana personers närmaste familje-medlemmar och kända medarbetare definieras som per-soner i politiskt utsatt ställning (Political Exposed Per-sons, PEP). Det är de allra högsta nivåerna som omfattas av bestämmelsen, dvs. stats- och regeringschefer, mi-nistrar, parlamentsledamöter, domare i högsta instans, ambassadörer och vissa personer som innehar de högsta posterna i statsägda företag. Inga chefer på mellannivå eller lägre nivå omfattas men däremot personer på höga befattningar även på europeisk och internationell nivå.
Med närmaste familjemedlemmar avses maka/make/
partner, barn och deras makar eller partner samt föräldrar.
Med kända medarbetare avses fysiska personer som till-sammans med en PEP är verklig huvudman till en juridisk person eller som på något annat sätt har nära affärs-förbindelser med en politiskt utsatt person.
FAR Akademi
Verklig huvudman Verklig huvudman är en fysisk person för vars räkning nå-gon annan person handlar eller, om kunden är en juridisk person, den som utövar ett bestämmande inflytande över kunden. Av förarbetena till lagen framgår att följande per-soner inkluderas i begreppet verklig huvudman:
a) Fysisk person som ytterst, direkt eller indirekt, innehar 25 procent plus en aktie eller rösträttsandel i den juri-diska personen. Ägarandelar som handlas på en reg-lerad marknad bortses ifrån.
b) Fysisk person som på något annat sätt kontrollerar förvaltningen av den juridiska personen, t.ex. den som genom avtal har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i den juridiska personens styrelse.
c) Fysisk person som är förmånstagare eller framtida för-månstagare till 25 procent eller mer av en fonds, stif-telses etc. egendom.
d) Den eller de fysiska personer som är avsedda att vara stiftelsens förmånstagare i de fall förmånstagare enligt c) inte har fastställts.
e) Fysisk person som utövar kontroll över 25 procent eller mer av fondens, stiftelsens etc. egendom.
Verksamhetsutövare En fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av penningtvättslagen.