Beveridge-kurvan för den privata sektorn exklusive studenter

Från år 2004 till och med år 2005 ökar både ungdomsarbetslösheten och vakansgraden vilket indikerar på strukturella faktorer och en försämrad matchningseffektivitet på arbetsmarknaden för de unga. Under denna period ökar inte kurvan för arbetslösa i figur 13 lika mycket som i figur 12 ovan och detta beror på att de arbetslösa studenterna inte är inkluderade i denna modell. Från år 2005 till och med år 2007 ökar vakansgraden samtidigt som ungdomsarbetslösheten sjunker vilket tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft på arbetsmarknaden och högre matchningseffektivitet. Från år 2007 till och med år 2009 är det rimligtvis konjunkturella faktorer som bidrar till ungdomsarbetslösheten då vakansgraden minskar samtidigt som ungdomsarbetslösheten ökar. Från år 2009 till och med år 2010 är det sannolikt att det återigen är en bättre matchningseffektivitet på arbetsmarknaden och att efterfrågan på ung arbetskraft ökat.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 .0 1 .0 1 5 .0 2 .0 2 5 .0 3 va ka n sg ra d .1 .15 .2 .25 arbetslösaunga

Figur 13. Beveridge-kurvan för den privata sektorn exklusive studenter

Källa: Beräkningar utförda i STATA 11.

8. Diskussion

Den multipla tidsregressionsmodellen med variablernas differentierade värden visade inga signifikanta värden. Nya regressioner där nivåerna för variablerna inkluderades, samt ger signifikanta värden för variablerna lediga jobb och även för mängden ungdomar som strömmar in på arbetsmarknaden och dessa påverkar alltså nivån på arbetslösheten bland unga.

En bättre skattning hade förmodligen kunnat erhållas om en längre tidsperiod än 30 år hade undersökts och fler förklarande variabler hade inkluderas. För att kunnat göra modellen mer korrekt och komplett hade det varit önskvärt att även inkludera en variabel för LAS och även en variabel angående nivån på minimiersättning som betalas ut till arbetslösa unga. Andra önskvärda variabler som eventuellt kunna ge en bättre förklaring till problemet med arbetslösheten bland de unga hade varit minimilöner för fler branscher samt de ungas språkkunskaper och deras utbildningsnivå.

Tidigare studierna rörande ungdomsarbetslösheten pekar på att ett antal faktorer som kan påverka chanserna att finna ett arbete. En viktig faktor är att lönerna inte bör ligga på en för höga nivåer då detta kan göra arbetsgivarna ovilliga att anställa, då vissa paralleller i tidigare studier angående minimilönen kan dras mellan Sverige och Frankrike. En annan faktor är LAS som kan skapa trögheter på arbetsmarknaden då det blir kostsamt för arbetsgivaren att

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 .0 1 .0 15 .0 2 .0 25 .0 3 va ka nsg ra d .08 .1 .12 .14 .16 arbetslösaungdomar

avsked personal, vilket medför försiktighet vid anställningar och detta får som följd att människor inte byter arbete som i samma utsträckning som de annars kanske skulle gjort.

En tredje faktor är att insiders (anställda) har mer makt än outsiders (arbetslösa) och att insiders också har ett stöd hos fackföreningarna. Fackföreningar som dels kan pressa upp lönenivåerna och dels stifta kostsamma avgångsavtal åt sina medlemmar. Fackföreningarnas makt tillsammans med LAS samt den kostnad en arbetsgivare ställs inför när denne vill byta ut personalen kan vara en orsak som försämrar chanserna för de unga arbetslösa att få ett jobb.

Att de unga på arbetsmarknaden är en av de grupperna som påverkas negativt under bland annat konjunkturella svängningar kan ses ibland annat Beveridge-kurvorna. En bidragande orsak till detta kan troligtvis vara att de inte har fasta anställningar och då är de första som får gå vid en nedåtgående trend i ekonomin. När trenden vänder har merparten av de unga egenskaper så som att de är flexibla och kan flytta eller börja jobba med kort varsel vilket är till deras fördel. Dock kan denna utveckling hämmas av den svenska lagen om anställningsskydd, då denna kan göra arbetsgivare ovilliga till nyanställningar.

Arbetslösheten bland de unga kan speglas åt olika håll, beroende på hur man mäter den. Om man ska jämföra med andra länder i EU är det mest rättvisande att använda de siffror SCB genom AKU presenterar, där heltids studerande är inkluderade. Innan år 2005 inkluderades inte studerande i kategorin arbetslösa och enligt det äldre tillvägagångs sättet har ungdomsarbetslösheten minskat år 2010. Dock kan det vara så att de som idag studerar och enligt det gamla sättet inte inkluderats i kategorin arbetslösa kanske egentligen vill jobba på heltid om det bara fanns arbetstillfällen så det var möjligt.

Resultat från den sista regressionen i nivåer visar att variablerna lediga jobb och inflöde på arbetsmarknaden påverkar ungdomsarbetslösheten samt att beveridge-kurvorna indikationer på att konjunkturella faktorer på arbetsmarknaden påverkar arbetslösheten bland de unga. Utifrån detta så dras slutsatsen att fler jobb behövs för att minska arbetslösheten bland de unga samt att det finns ett behov att matcha antalet tjänster med antalet som strömmar in på arbetsmarknaden.

I och med det faktum att flera som studera kanske vill jobba så dras också slutsatsen att ungdomarna behöver hjälp med att matchas med ett jobb, med rätt jobb och därmed med rätt utbildning som leder till det arbetet. Denna tolkning förstärks ytterligare när man kollar på beveridge-kurvorna där arbetslösheten är relativt hög i slutet av perioden om jämförelser görs med nivån i början av perioden. Vakansgraden är hyfsat jämn under hela den undersökta perioden. Med detta som bakgrund samt antagandet om att de som pluggar kanske egentligen vill jobba så bör matchningseffektiviteten för unga på arbetsmarknaden förbättras. Med detta som utgångspunkt samt Erikssons m.fl. studie bör Sverige bland annat investera i konsultation och öka kvaliteten på utbildningarna som finns. Då fler praktik platser skulle kunna få positiva effekter på matchningseffektiviteten, eftersom individer får chansen att visa vad denne går för samt prova på yrket. Erikssons m.fl. studie ger indikationer om att praktik platser kan öka sannolikheten att erhålla en anställning då de flesta yrkesutbildningar innehåller mer praktik än utbildningar som inte är en yrkesutbildning.

Det är lättare som ung att ta sig in på arbetsmarknaden om man har ett bra kontakt- eller socialt nätverk. Så en bättre guidning, genomförd av utbildad personal, bör kanske erbjudas redan under högstadie-åren. Detta skulle kunna leda till bättre coachning, till i första hand rätt utbildning som sedan kan leda till rätt jobb där efterfrågan på arbetskraft finns. På så sätt skulle matchningseffektivitet sannolikt kunna bli bättre och tillsammans med fler jobb skulle eventuella trögheter med att finna ett jobb kunna minska bland de unga.

Referenser

Böcker:

Björklund m.fl. (2000). Arbetsmarknaden. 2:a upplagan. Kristianstad: SNS Förlag. Björklunf m.fl (2006) Arbetsmarknaden. 3:e upplagan. Estland: SNS Förlag. Fregert, K & Jonung, L. (2003) Makroekonomi teori, politik & institutioner. Lund: Studentlitteratur.

Hammarström, A. (1996) Arbetslöshet och ohälsa. Lund: Studentlitteratur.

Lindbeck, A. & Sower J, D. (1988). The insider-outsider theory of Employment and

unemployment.

Snyder, C & Nicholas, W. (2010). Microeconomic Theory, Basic principles and Extensions. 10:e upplagan. Mason: South-Western Cengage Learning.

Stock, J & Watson, M M. (2011) Introduction to Econometrics. 3:e upplagan. England: Pearson.

Sörensen et al. (2010) Introducing advanced macroekonomics. Ney York: McGraw-Hill Education.

Weterlund, J. (2005) Introduktion till ekonomitri. Lund: Studentlitteratur Uppsatser:

Haglund Rebecka. (2010). Ekonomiska kriser -En studie över ekonomiska krisers påverkan

på samhället.

Wallette Mårten. (1999). Ökad mismatch på den svenska arbetsmarknaden? En studie på

regional nivå.

Rapporter:

Aranki, T & Löf, M på prognosenheten för penningpolitik, (Penning och valutapolitik 1/2008). Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys. Riksbanken.

Catani, P. (2008) Enhetsrottest och initialvärdet. Magisteravhandling i statistik, Svenska handelshögskolan, Helsingfors. <http://www.hanken.fi/staff/s000850/blog/files/pcgradu.pdf> Eriksson, R m.fl. (Rapport 2007:18). Ungdomars och invandrades inträde på

arbetsmarknaden 1985-2003. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Uppsala.

Nordström Skans, O. (Rapport 2004:13). Har ungdomsarbetslöshet långsiktiga effekter.

Schröder, L. (2000-04-26). Ungdomsarbetslösheten i ett internationellt perspektiv* (Institutet för social forskning. Stockholm universitet. s.20.

Skedinger, P. (Rapport nummer 6, 2006) Hur höga är minimilönera? (Institutet för näringslivsforskning) Stockholm.

Skedinger, P. (Nummer 7, 2008) Effekter av anställningsskyddet- vad säger forskningen? (Institutet för Näringslivsforskning) Stockholm. (SNS förlag).

Skedinger, P. (Nummer 4 2006). Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomi. (Institutet för Näringslivsforskning) Stockholm.

Skedinger, P. (Nummer 7 2008) Effekter av anställningsskydd– en översikt (Institutet för Näringslivsforskning) Stockholm.

Elektroniska källor:

Ekonomifakta ” Ungdomsarbetslöshet i EU”

<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-i- EU/> 2011-05-03.

Statens folkhälsoinstitut har sammanställt data som Nationella folkhälsoinstitutet tagit fram. Data, enkätundersökningar genomförda 2006 - 2008, mätåldern är 20 till 24 år.

<http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Unga-utan-arbete-mar-samre/> Aktiefinansanalys.se ”Finanskrisen i USA 2007/2008”

<http://www.finanstidningen.biz/index.php/finansartiklar/nationalekonomi/72-finanskrisen-i- usa>

Moderaterna.se ”Kort partihistorik”

<http://www.moderat.se/web/Historia.aspx>

Kort- och långtidsarbetslösa samt arbetslöshet bland utrikes födda <http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____81329.aspx>

”Antalet personer utanför arbetskraften på grund av sjukdom minskade” <http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288160.aspx>

Nya moderaterna.se ”
Regeringens insatser för att minska ungdomsarbetslösheten” <http://moderat.se/web/Regeringens_atgarder_ungdomsjobb.aspx>

Official Journal of the European Union. ”COMMISSION REGULATION (EC) No 430/2005 of 15 March 2005”

<http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2005/l_071/l_07120050317en00360060.pdf> Olle Zachrison ” Tio år sedan den stora it-kraschen”

<http://www.e24.se/business/internet-och-teknik/tio-ar-sedan-den-stora-it- kraschen_1905933.e24>

<http://www.scb.se/Pages/PressRelease____314095.aspx> Ekonomifakta. ”Privat och offentlig sysslesättning”

<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Privat-och-offentlig- sysselsattning/>

Pressmedelande från SCB. ”11 300 färre lediga jobb” http://www.scb.se/Pages/PressRelease____74176.aspx SCB. ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2008”

<http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/AM0401_BAS_2008.pdf> Regeringskansliets rättsdatabaser ”Lag (1982:80) om anställningsskydd”

<http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.htm> Arbetsförmedlingen. ”Insatser för dem under 25 år”

<http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Stod-och-service/Insatser-och- program/Ungdomar.html>

Arbetsförmedlingen. ”Jobbgaranti för ungdomar”

<http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4b7cba481279b57bec180001142/uga_sok.p

df> s.2

Socialstyrelsen. ”Socialbidrag”

<http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/socialbidrag> Aktiefinansanalys.se ” Den svenska finanskrisen på 1990-talet”

<http://www.finanstidningen.biz/index.php/finansartiklar/nationalekonomi/71-den-svenska- finanskrisen>

SCB ”Prisomräknaren – räkna på inflationen”

<http://www.scb.se/Pages/PricesCrib____258649.aspx>

SCB ”AKU-definitioner och förklaringar för perioden 1987-mars 2005” <http://www.scb.se/Pages/Standard____131803.aspx>

SCB ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU)” <http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx> SCB ” Begrepp och definitioner AKU”

<http://www.scb.se/Pages/Standard____218190.aspx>

SCB ”AKU-definitioner och förklaringar från och med april 2005” <http://www.scb.se/Pages/Standard____131801.aspx>

Elisabeth Andersson, SCB ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2007” AM0401

<http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/AM0401_BAS_2007%20NY%20med %20markeringar.pdf>

Sveriges riksbank. ”Finanskrisen 2008-2009”

<http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=31002>

Eurostat.ec, ”Unemployment rate, quarterly average, by sex and age groups (%)”,

<http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/data/data base>, 2010 kvartal 4.