Nationalekonomi, C-uppsats 15 poäng Handledare: Anders Lunander
Examinator: Linda Andersson VT2011
Ungdomsarbetslöshet på kort och långsikt i Sverige -
orsaker och samband
Författare: Marina Nilsson 860918
Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans. Inflödet och utflödet på arbetsmarknaden har också analyserats. Variablerna har analyserats dels i två Beveridge-kurvor, där studerande arbetslösa har inkluderats respektive exkluderats och dels i en linjär multipel tidsregressionsmodell.
Båda Beveridge-kurvorna pekar på att det är konjunkturella faktorer så som svängningar i ekonomin som bidrar till arbetslösheten bland unga. Beveridge-kurvan där unga studerande arbetslösa har inkluderats ger även indikationer på att det finns strukturella faktorer. Som skulle kunna förklaras av en försämrad matchningseffektivitet på den privata arbetsmarknaden. Dessa strukturella faktorer kan även ses i Beveridge-kurvan exklusive arbetslösa studenter, men är inte lika framträdande.
Den multipla tidsregressionsmodellen med differentierade värden uppvisade inga signifikanta värden och kan därför inte ge några förklaringar till vilka variabler det är som samvarierar med ungdomsarbetslösheten. Då Dick-Fuller test har svag styrka vid korta tidsserier så genomförs tester för att skatta tidsserieregression där nivåerna för variablerna inkluderats istället för variablernas differentierade värden. Ett signifikant värde fås som påvisar att variabeln lediga jobb påverkar nivån av unga arbetslösa i Sverige. Fortsatta tester visar också att nivåerna för variabeln inflödet på arbetsmarknaden signifikant bidrar till antalet arbetslösa ungdomar i Sverige. Precis som förväntat kommer antalet unga arbetslösa minska om antalet vakanser ökar.
1. Inledning ... 1 1.3 Syfte, frågeställning och avgränsning ... 1 1.4 Metod ... 2 1.5 Uppsatsens disposition ... 2 2. Institutionell information ... 2 2.1 Ungdomsarbetslöshetens utveckling från år 1980 till 2010 ... 3 2.2 Åldersindelning ... 6 2.3 Arbetskraftsundersökningens definition av en arbetslös individ ... 6 2.4 Samspelet mellan staten, arbetsgivaren, facken och individen ... 7 2.5 Lagen om anställningsskydd ... 8 3. Teorier om arbetslöshet ... 9 3.1 Strukturell och konjunkturell arbetslöshet ... 10 3.1.1 Fackförhandlingsmodellen ... 10 3.1.2 Insiders och outsiders på arbetsmarknaden ... 12 3.2 En teori om Lagen om Anställningsskydd (LAS) ... 13 3.3 Beveridge‐kurvan ... 14 4. Tidigare studier om ungdomsarbetslöshet ... 14 5. Data ... 18 5.1 Använda variabler ... 18 5.2 Svagheter i datamaterialet ... 23 6. Den empiriska modellen för ungdomsarbetslöshet ... 23 6.2 Stationäritet ... 24 7. Resultat ... 25 7.2 Beverigde‐kurvan ... 27 7.2.1 Beveridge‐kurvan för den privata sektorn inklusive studenter ... 27 7.2.2 Beveridge‐kurvan för den privata sektorn exklusive studenter ... 28 8. Diskussion ... 29
1. Inledning
I Sverige var cirka sju procent arbetslösa år 2010. Samma år var 25 procent unga människor arbetslösa, år 1980 låg denna siffra på fem procent och det är en markant ökning på 20 år.1 Arbetsmarknaden har ett gemensamt problem med marknaderna i resten av världen, då de drabbas av transaktions friktioner. En följd av dessamarknadsmisslyckanden leder det till att en del av befolkning blir arbetslösa och att en del hamnar helt utanför arbetskraften. I denna uppsats är det de unga arbetslösa i Sverige mellan 15 och 24 år som är av intresse då jag undrar varför de unga drabbas av så hög arbetslöshet.
Vad nivån på ungdomsarbetslösheten beror på är omdebatterat. Det råder delade meningar om det är för höga minimilöner, brist på erfarenhet, dåliga matchningsmekanismer, att människorna inte är tillräckligt rörliga eller om det är många nya individer som träder in på arbetsmarknaden som bidrar. Vad arbetslösheten bland de unga än beror på så kan den få betydande negativa effekter då unga genomgår en identitetsutveckling och socialisering genom att arbeta i unga år2
.Att de unga påverkas negativt av att vara arbetslösa framgår även i en undersökning som Nationella folkhälsoinstitut genomfört. Undersökningen påvisar att de unga som är arbetslösa mår sämre psykiskt än de unga som har ett arbete, vanliga problem som de unga arbetslösa uppgav var bland annat sömnproblem, huvudvärk, trötthet och högre grad av självmordstankar.3
En hög arbetslöshet bland de unga är varken bra för den enskilde individen eller för samhället. Detta då den enskilde individen förlorar både framtida inkomster och kanske även sin självkänsla av att vara arbetslös. Även samhället drabbas, till exempel av de uteblivna skatteinkomsterna. Därför är höga nivåer på ungdomsarbetslöshet på flera sätt ett slöseri med samhällets resurser.4
1.3 Syfte, frågeställning och avgränsning
Uppsatsen skall undersöka om det finns samband mellan ungdomsarbetslösheten och ett antal relevanta ekonomiska-, demografiska- och matchnings variabler. Avgränsningen är Sverige och tidsperioden är 1980 - 2010. Vid insamlandet av material har ett induktivt urval skett av fem relevanta variabler så som minimilön, bruttonationalprodukt (BNP), lediga jobb,
1 www.scb.se
2 Hammarström, A. Arbetslöshet och ohälsa. 1996. 2 Hammarström, A. Arbetslöshet och ohälsa. 1996.
3 Statens folkhälsoinstitut har sammanställt data som Nationella folkhälsoinstitutet tagit fram. Data, enkätundersökningar genomförda 2006 - 2008, mätåldern är 20 till 24 år. <http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Unga-utan-arbete-mar-samre/> 4 Sörensen et al. (2010) Introducing advanced macroekonomics
vakanser samt inflödet- och utflödet på arbetsmarknaden. Variablerna har valts av mig eftersom de anses kunna erbjuda rimliga förklaringar till vad ungdomsarbetslösheten påverkas av. Detta då BNP anses spegla efterfrågan i samhället, minimi-lönenivån anställningsbarheten, lediga jobb och vakanser anger antalet tillgängliga jobb och inflödet samt utflödet anger det antal individer som kan börja jobba och de som har åldern inne för att gå i pension.
Uppsatsens syfte är att undersöka bestämnings variablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Frågeställningen i uppsatsen är:
• Förklarar de valda variablerna ungdomsarbetslösheten i Sverige?
1.4 Metod
Data från de valda variablerna används till en tidsserieregression mellan åren 1980 och 2010. Datamaterialet är insamlat hos Statistiska Centralbyrån (SCB), Arbetsförmedlingen och Handelsfacket. Relevanta teorier kommer att belysas, det kommer vara en empirisk utgångspunkt i uppsatsen, men empiri används inte alltid för att skatta i mina undersökningar. Regressionen genomförs för att få ett kvantitativt resultat som påvisar vilka variabler som samvarierar med ungdomsarbetslösheten i Sverige. Datamaterial kommer även att analyseras i två Beveridge-kurvor.
1.5 Uppsatsens disposition
Uppsatsens kapitel två tar upp regler och lagar omkring huruvida en individ räknas som arbetslös eller inte. Följande kapitel behandlar teorier om arbetslöshet och hur den är tillämpbar på unga människor. Därefter berör kapitel fyra tidigare studier rörande ungdomsarbetslösheten. Kapitel fem beskriver datamaterialet som uppsatsen grundas på. Följande kapitel ger information om den multipla tidsseriemodellen som datamaterialet i kapitel fem ligger till grund för. I kapitel sju presenteras resultat och slutsatser för analysen vilket sedan diskuteras i kapitel åtta.
2. Institutionell information
Nedan presenteras information om vilken åldersgrupp de unga arbetslösa tillhör och varför. Vidare presenteras också Arbetskraftsundersökningens (AKU) definition av en arbetslös, samt fakta om lagen om anställningsskydd (LAS). Historisk information för de senaste 30 åren
introduceras för att ge en förståelse för ungdomsarbetslöshetens utveckling, även information om Regeringens genomförda åtgärder för att minska arbetslösheten bland de unga presenteras.
2.1 Ungdomsarbetslöshetens utveckling från år 1979 till 20105
Figurerna 1 och 2 nedan visar hur nivåerna för de unga arbetslösa har förändrats mellan åren 1979 till 2010. I figur 1 har heltidsstudenter inkluderats och i figur 2 är heltidsstuderande exkluderade. Ett tidsseriebrott i undersökningen skedde år 2005 vilket gjorde att mät-åldern ändrades från 16-24 år till 15-24 år samt att studenter sedan år 2005 inkluderas i kategorin
arbetslösa.
Figur 1. Unga arbetslösa inkl. studenter, 1979 – 2010, i procent.
Källa: SCB. Not: Ålder är 16 till 24 år från år 1979 till 2004 och 15 till 24 år åren 2005 till 2010.
5 SCB samt egna beräkningar
0 .05 .1 .15 .2 .25 Arbet s lös a unga i proc ent 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
Figur 2. Arbetslösa unga exklusive studenter, 1979-2010.
Källa: SCB. Not: Ålder är 16 till 24 år från år 1979 till 2004 och 15 till 24 år åren 2005 till 2010.
År 1989 låg arbetslösheten bland de unga på 3,2 procent, vilket var den lägsta nivån under hela den undersökta perioden. Arbetslöshetsnivån har sedan dess ökat fram till år 1993. Den låga arbetslösheten 1989 var en följd av att den svenska ekonomin mellan åren 1987 och 1989 var överhettad.6
År 1993 var 18,3 procent arbetslösa exklusive studenter. Ökningen från 1989 -1993 berodde bland annat på den dåvarande finanskrisen7
samt att Sverige övergick från fast växelkurs till rörlig vilket skapade likviditetsproblem.8
Arbetslösheten bland de unga har kontinuerligt ökat, under perioden 2001-2005, se figur 1 och 2. En bidragande orsak till ökningen var IT-bubblan som började rämna år 2000. Under 1900-talet blev företag i IT-branschen övervärderade, detta ledde så småningom till en börskrasch som pågick fram till år 20029
.
Från år 2007 till 2009 ökade arbetslösheten bland de unga igen, en bidragande orsak till detta
6 Haglund, R (2010)
7 En följd av att den svenska bostadsmarknaden var övervärderad och tungt belånad. 8 Aktiefinansanalys.se ” Den svenska finanskrisen på 1990-talet”
<http://www.finanstidningen.biz/index.php/finansartiklar/nationalekonomi/71-den-svenska-finanskrisen>
9 Olle Zachrison ” Tio år sedan den stora it-kraschen” <http://www.e24.se/business/internet-och-teknik/tio-ar-sedan-den-stora-it-kraschen_1905933.e24> 0 .05 .1 .15 .2 .25 Arbet s lös a unga i proc ent 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
är finanskrisen som startade i USA år 200710. Unga är en av de grupper som har påverkats av konjunktursvängningar men med det menas inte att de unga drabbats hårdast.
Under 2010 var 161 700 unga människor arbetslösa och av dessa studerade cirka 73 500, därmed var cirka 45,5 procent av de som räknades som arbetslösa studenter det året11
. Gentemot övriga EU-länder låg Sverige för kvartal 4, år 2010, på 16:e plats vad gäller den lägsta nivån på arbetslöshet bland de unga. Detta visas i figur 3 nedan där ungdomsarbetslösheten i Sverige var på 23,8 procent, vilket är strax över EUs genomsnitt på 21 procent för EU-27 länderna för det fjärde kvartalet år 2010, enligt ekonomifakta12
.
Figur 3. Ungdomsarbetslösheten inom EU, andel av arbetskraften, yngre än 25 år, kvartal 4 2010.
Källa: 13 *estimerat värde.
10 Aktiefinansanalys.se ”Finanskrisen i USA 2007/2008”
<http://www.finanstidningen.biz/index.php/finansartiklar/nationalekonomi/72-finanskrisen-i-usa> 11 Appendix nr 1.
12 Ekonomifakta ” Ungdomsarbetslöshet i EU”
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Ungdomsarbetsloshet-i-EU/> 13 Eurostat.ec, ”Unemployment rate, quarterly average, by sex and age groups (%)”,
<http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/employment_unemployment_lfs/data/database >, 2010 kvartal 4. 0% 10% 20% 30% 40% 50% Spain Greece Slovakia Lithuania Latvia Ireland Italy Portugal* Estonia Hungary Bulgaria Sweden Poland Romania France Belgium Finland United Kingdom Czech Republic Cyprus Slovenia Luxembourg Denmark Malta Germany Netherlands Austria
I tabell 1 nedan presenteras medelvärdet för unga arbetslösa inklusive studenter på 11,5 procent för de 32 åren, 1979-2010. För samma period är medelvärdet för arbetslösa ungdomar exklusive studenter på 9,7 procent.
Tabell 1. Medelvärdet för unga arbetslösa åren 1979 - 2010.
Källa: SCB samt egna beräkningar.
2.2 Åldersindelning
Åldersgruppen för unga är 15 till 24 år, detta efter att SCB harmoniserat sin AKU för att den ska kunna jämföras med resterande länder i EU. Individerna delas upp i fem åldersgrupper, 15-24 år, 25-34 år, 35-44 år, 45-54 år och över 55 år. 14
Detta görs i enlighet med EU´s commission regulation, nummer 430/2005 i AKU av SCB i åldrarna 15 till 74 år från och med april 200515
.Tidigare undersöktes åldrarna 16 till 64 år16 .
2.3 Arbetskraftsundersökningens definition av en arbetslös individ
I AKU har klassificeringen av en arbetslös ändrats genom åren. Från år 1987 fram till mars 2005 definierades en arbetslös som de som ville, kunde och sökte jobb under nästföljande fyra veckorna efter mätveckan. Individer som inväntade ett nytt jobb med början inom fyra veckor klassades som Arbetslös.Under denna tid ingick inte de individer som studerade, det vill säga att ett resultat med färre arbetslösa erhölls. Åldrarna för undersökningarna var då 16 till 64 år, en ung arbetslös var mellan 16 och 24 år. 17
Från och med april 2005 till och med september 2007 definieras en individ som arbetslös om denne sökt jobb under referensveckan och tre veckor innan mättillfället, och kunde börja
14 Official Journal of the European Union. ”COMMISSION REGULATION (EC) No 430/2005 of 15 March 2005” <http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2005/l_071/l_07120050317en00360060.pdf> s.2
15 SCB. ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
2008”<http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/AM0401_BAS_2008.pdf> s.2 16 SCB. ”Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 2008” s.4
17 SCB ”AKU-definitioner och förklaringar för perioden 1987-mars 2005” <http://www.scb.se/Pages/Standard____131803.aspx Medelvärde Standardavvikelsen Arbetslösa unga inkl. studenter 0,115 0,0119 Arbetslösa unga exkl. studenter 0,097 0,0076
jobba den gällande veckan eller inom två veckor efter mättillfället. En person räknas också som arbetslös om denne har ett jobb som börjar om tre månader förutsatt att personen kan jobb inom två veckor efter referensveckan. I det svenska arbetslöshetsbegreppet tillhör studenter under denna tidpunkt kategorin, Ej i arbetskraften.
En person som är i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd räknas antingen som Sysselsatt eller som
Ej i arbetskraften. Till de latent arbetssökande räknades de som under mätveckan kunnat och
velat söka jobb men som ej gjort detta. Åldrarna här är densamma som i ovanstående stycke.18
Från och med oktober 2007 ändrades den officiella arbetslöshetsdefinitionen i Sverige och AKU blev fullständigt EU-harmoniserad. En person är arbetslös om denne uppfyller samma kriterier som i stycket ovan. Från och med denna period räknas även i enlighet med EUs förordningar heltidsstudenter som arbetslösa om denne även anser sig kunna arbeta samtidigt som denne studerar. Mätåldrarna är 15 till 74 år samt 15 till 24 år för de unga.19
2.4 Samspelet mellan staten, arbetsgivaren, facken och individen
En individ som är arbetslös har själv det största ansvaret för att söka och finna ett arbete. Om denne inte lyckas med detta kan hjälp erhållas.
När en person är arbetslös och innan den kan bli inskriven i jobbgarantin för unga får individen antingen leva på sina besparingar, om denne har några, bli försörjd av sina närstående eller söka försörjningsstöd.20
Den vanligaste formen av lönebildningen i Sverige sker genom förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar. Parterna sluter kollektivavtal som gäller för alla anställda och som vanligtvis sträcker sig över flera år. Lönebildningen i Sverige är därmed inte styrd av lagar, vilket är vanligt i andra länder.21
I Sverige är cirka 80 procent av löntagarna med i någon form av facklig organisation22
.
Regeringens satsningar sedan 2006 för att minska arbetslösheten bland unga är att de exempelvis investerat stora belopp i utbildningar runt om i landet, med målet att kvalitén på utbildningarna ska höjas samt att fler ska gå ut gymnasiet med slutbetyg. Detta då regeringen
18 SCB ”AKU-definitioner och förklaringar från och med april 2005” <http://www.scb.se/Pages/Standard____131801.aspx> 19 SCB ” Begrepp och definitioner AKU” <http://www.scb.se/Pages/Standard____218190.aspx>
20 Socialstyrelsen. ”Socialbidrag” <http://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/socialbidrag> 21 Fregert, K & Jonung, L (2003)
anser att en bra utbildning är mycket viktig för att personer ska klara sig bra på arbetsmarknaden. Regeringen har också sänkt arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år med 50 procent och subventionerar nystartsjobb, vilket kan innebära 40 procent lägre lönekostnader för en arbetsgivare vid anställning av en ung långtidsarbetslös. Definitionen av en långtidsarbetslös avser en individ som varit arbetslös i mer än 27 veckor23
. De har även infört en förberedande utbildning på Folkhögskolan för personer med ofullständigt gymnasiebetyg. Arbetslösa ungdomar från 20 till 24 år kan erhålla fullt CSN lån under tiden de studerar på Komvux. Regeringen har även infört en allmän visstidsanställning på två år under en fem års period.24
En ung individ som är inskriven hos Arbetsförmedlingen och varit detta under 90 dagar utan att ha fått ett arbete har rätt till att få utökad hjälp i form av Jobbgarantin för unga. Denna tjänst är till för de som är mellan 16 och 24 år som inte funnit ett jobb på egen hand. Som del i
Jobbgarantin för unga kan de bli coachad när de söker jobb, få yrkes- och studievägledning,
få en praktikplats eller ta del av vissa utbildningar som arbetsförmedlingen erbjuder. Vid en eventuell praktikperiod står arbetsförmedlingen för ersättningen till den som praktiserar och arbetsgivare erhåller en praktikant i max tre månader utan att betala någon lön för praktikanten.
Ekonomiskt stöd erhålls under perioden när individen tar del av Jobbgarantin för unga, efter 90 dagar som inskriven och om individen är 18 år fyllda, i form av aktivitetsstöd eller utbildningsstöd. Beloppet beror på åldern och om individen har slutbetyg från gynmasieskola.25
2.5 Lagen om anställningsskydd26
I Sverige tillkom Lagen om anställningsskydd (LAS) år 1974 (LAS 1974:12) och uppdaterades år 1982, ett flertal uppdateringar har gjorts sedan dess bland annat år 1993 då lagen om personuthyrningen genom bemanningsföretag tillkom. Inverkan som LAS har på unga är ett omdebatterat ämnen och nedan presenteras information för en ökad förståelse för
23 ”Antalet personer utanför arbetskraften på grund av sjukdom minskade” <http://www.scb.se/Pages/PressRelease____288160.aspx>
24 Nya moderaterna.se ”Regeringens insatser för att minska ungdomsarbetslösheten” <http://moderat.se/web/Regeringens_atgarder_ungdomsjobb.aspx>
25 Arbetsförmedlingen. ”Jobbgaranti för ungdomar”
<http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4b7cba481279b57bec180001142/uga_sok.pdf> s.2 26 Regeringskansliets rättsdatabaser ”Lag (1982:80) om anställningsskydd”
<http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.htm>
vilken betydelse LAS har på arbetsmarknaden. LAS är till för att skydda arbetare vid uppsägningar och avskedningar. För att en arbetsgivare ska få säga upp en person måste det vara brist på arbete på arbetsplatsen eller så ska personen misskött sig eller sina arbetsuppgifter. Lagen är främst till för de som är fast- eller tillsvidareanställda. Deras uppsägningstid varierar från en månad och uppåt och under sist in först ut regeln. Uppsägningstiden beror på individens ålder samt hur lång tid denne har varit anställd, högre ålder och längre anställningstid innebär längre uppsägningstid eller högre avgångsvederlag.
Visstidsanställda och tidsbegränsade anställningar står inte under LAS. Individerna kan
anställas under formen prova på anställning i upp till sex månader, som säsongsarbete i upp till tre månader eller som vikarie i upp till 24 månader. En tidsbestämd anställning kan inte sägas upp utan förklaring av arbetsgivaren. Vid en prova på anställning kan en individ bli uppsagd utan förklaring. Under en visstidsanställning eller tidsbegränsad anställning kan en individ bli uppsagd utan att anställningsordningen följs och med kortare uppsägningstid. En
visstidsanställning som pågått i två år under en period på fem år övergår i en fast anställning.
3. Teorier om arbetslöshet
Som tidigare nämnt i inledningen uppstår det friktioner på arbetsmarknaden och som en följd av detta uppstår arbetslöshet, exempel på friktioner är
• Då arbetstagare och företag är heterogena
• Då det råder asymmetrisk information mellan parterna
• Att det är tidskrävande och kostsamt att matcha en lämplig tjänst med en lämplig arbetstagare.
Att vara arbetslös kan liknas med att man är i en vänthall för bussar. En del människor har precis påbörjat sin första resa, det vill säga är ny inträdda på arbetsmarknaden. En del människor väntar på sin nästa resa, är i mellan jobb och en del människor avslutar sin resa, går i pension.27
Denna uppsats är intresserad av de som är unga och som antingen ska påbörja sin första resa eller de som ska resa vidare. Nedan följer ett antal teorier om arbetslöshet som är tillämpbara på ungdomsarbetslösheten i Sverige.
3.1 Strukturell och konjunkturell arbetslöshet
Arbetslöshet består av två delar, dels av strukturell-arbetslöshet dels av konjunkturell- arbetslöshet och benämns som den öppna arbetslösheten. Den konjunkturella arbetslösheten beror av konjunkturella cykliska svängningar i ekonomin. Inom nationalekonomin finns det två teorier som förklarar den strukturella arbetslösheten.
Den första teorin, som förklara den strukturella arbetslösheten, handlar om den klassiska
arbetslösheten, som kommer av för höga real- eller minimilöner på arbetsmarknaden och
presenteras mer ingående i avsnitt 3.2.1. Den klassiska arbetslösheten kan också uppstå när vissa människor har mer makt än andra på arbetsmarknaden och därmed kan påverka lönebildningen. Denna teori presenteras mer ingående i avsnitt 3.2.2.
Den andra teorin som rör friktionsarbetslösheten, uppstår när en individ som redan har ett arbete söker ett nytt. Detta tar tid då rätt person ska hitta ett passande jobb, ta reda på information om nya arbetsplatser, genomgå intervjuer och erhålla en ny anställning. En bra matchning måste därmed komma till stånd. Friktionsarbetslösheten uppstår också när en individ som blivit av med jobbet eller ännu inte erhållit sitt första arbete, söker efter ett arbete. Även här tar det tid att hitta en passande matchning där rätt person kommer på rätt arbetsplats.
3.1.1 Fackförhandlingsmodellen28
När fackföreningarna är med och sätter lönenivån kan det leda till att lönerna blir för höga och därmed inte anpassar sig efter marknadens behov lika lätt som när lönenivån är lägre. Detta problem uppstå när representanter för fackföreningarna sätter en lön så att marknaden inte fungerar under perfekt konkurrens, utan marknaden blir istället mer likt en monopolmarknad se figur 4. Där W0/Pstår för reservationslönen eller minimilönen, det vill säga den lägsta lön företagen kan anställa arbetstagare vid. WM /P står för monopollönen och den ligger på efterfrågekurvan för arbetskraft och på den högsta indifferenskurvan för facket, vid denna reallön är NM individer sysselsatta, vilket ger en lägre nivå sysselsatta än när marknaden själv under perfekt konkurrens sätter lönen.
Figur 4. Fackförhandlingsmodellen
Källa: Björklund m.fl. (2006)
I fackförhandlingsmodellen med monopol, figur 4, är det fackens styrka som avgör lönenivån. Desto större kostnader företagen har för att avskeda och anställa arbetare desto större möjlighet har facken att förhandla om lönerna. Denna modell kan förklara tänkbara anledningar till att förhandla upp både real- och minimilöner.
Teorin går ut på att facken vill maximera sina medlemmars löner och medlemmarnas nytta, som i (1) presenteras som den förväntade nyttan, där M står för antalet medlemmar och N för antalet sysselsatta medlemmar. En anställd medlem erhåller reallönen W/P och värderar detta utifrån sin egen nyttofunktion U(W/P) som ökar med reallönen. Den medlem som ännu inte erhållit en tjänst får en alternativ inkomst, i form av till exempel arbetslöshetsersättning eller försörjningsstöd, U0 . Om de arbetslösa erbjuds en minimilön under deras inkomst som arbetslösa kommer de inte vilja jobba. Under antagandet att alla har lika stor sannolikhet att finna ett arbete står N/M för sannolikheten att finna ett arbete medan (1-N/M) står för sannolikheten att inte finna ett arbete.
Vid en monopolsituation blir lönen högre och sysselsättningen därmed lägre. Om en förhandling skulle ske mellan arbetsgivare och fack skulle detta leda till en högre sysselsättning och lägre lön vid punkten NF och WF/P se figur 4. Hur utfallet blir beror på fackets förhandlingsstyrka, vid en hög förhandlingsstyrka hos facket förväntas en hög minimilön sättas.
3.1.2 Insiders och outsiders på arbetsmarknaden
Lindbeck, A och Snower J. D. (1988) teorin bakom insiders och outsiders menar att det på arbetsmarknaden finns tre olika grupper med människor;
Insiders- anställda som är skyddade av att det är kostsamt att byta personal. Nyanställda – de som nyss erhållit ett arbete och har en insider status i siktet. Outsiders- de som är arbetslösa.
Den stora frågan bakom Lindbeck och Snowers teori var varför arbetsmarknaden inte fungerade mer som en vanlig marknad, det vill säga varför de som är outsiders inte erbjuder sig att jobba till en lägre lön än vad de som är insiders gör och på så sätt skapa konkurrens, få ner lönerna och därmed göra det möjligt för flera att få arbeta. Teorin grundar sig på en viktig källa till en insiders marknadsmakt som kan förklaras med att det är kostsamt med personalomsättningar. Teorin vilar bland annat på följande antaganden.
• Att insiders har marknadsmakt som kommer av den ekonomiska kostnaden som uppstår vid personalomsättningar.
• Att insiders använder sin makt vid löneförhandlingar utan hänsyn till de nyetablerade arbetstagarna eller till de som är outsiders.
• Att outsiders och nyetablerade arbetstagarna har mindre makt än de som är insiders. • Att nyetablerade arbetstagarna blir insiders efter en tids inkörning och att en insider
blir en outsider omedelbart efter att ha förlorat jobbet.
De som är insiders har mer makt och kan därmed vägra att lära upp eller välja att trakassera de nyanställda (före detta outsiders). De kan till exempel börja maska eller strejka och på så sätt göra det väldigt svårt, riskfullt och kostsamt för arbetsgivaren att anställa en outsider till en lägre lön. Även staten eller facken kan genom höga minimilöner hindra outsiders att komma in på arbetsmarknaden. De som är insiders erhåller dock inte all makt utan de måste vara minst lika effektiva, som de som är outsiders skulle varit, för att få behålla sina arbeten.
Det vill säga de måste jobba för att få behålla sina arbeten för annars blir det lönsamt för företagen att anställa outsiders med alla kostnader som det innebär.
Lönen som en insider erhåller är lika med marginalintäkten för produkten av den etablerade arbetskraften plus den marginella avskedningskostnaden. Nivån av sysselsatt arbetskraft i företaget påverkar lönen som erhålls och även vilken nivå på arbetskraft som efterfrågas. En insider får en högre lön än en nyanställd. Dock finns det inget som säger att den nyanställda inte internt ersätter den befintliga insidern efter upplärningen. Under upplärning är personalomsättningskostnaderna låga för en nyanställd för att sedan bli högre när denne blivit en insider. Genom att insiders kräver högre lön, eller genom lagstiftad- eller fackligförhandlad högre minimilön så hindras de nyanställdas löner från att falla eller ligga på en för låg nivå vilket i slutänden kommer bidrar till att arbetslösheten ökar.
Fackföreningarnas intresse är att skydda sina arbetande medlemmar och kan därför genom regler skydda dessa från att avskedas. På detta sätt ökar de makten för de som är insiders och därmed deras förhandlingsstyrka. De ungdomar som är arbetslösa eller de som söker sitt första jobb på arbetsmarknaden får därmed som outsiders mindre makt vilket leder till undanträngningar och arbetslöshet.
3.2 En teori om Lagen om Anställningsskydd (LAS) 29
En följd som kommer av ett hårt reglerat anställningsskydd är att kostnaderna att anställa ökar. Höga uppsägningskostnader medför försiktighet vid nyanställning detta för att försöka hålla nere kostnaderna i företaget. Försiktighet både vad gäller antalet som anställs, de anställdas kvalifikationer och erfarenhet. Detta leder till sämre rörlighet på arbetsmarknaden för alla arbetstagarna och längre anställningsperiod i samman företag. Ett stark anställningsskydd borde därför minska uppsägningarna under konjunkturella svängningarna i ekonomin samtidigt som få nyanställningar sker under en eventuell hög konjunktur. Detta kan bidra till att det blir permanent nya höga arbetslöshetsnivåer som en följd av att rörligheten på arbetsmarknaden är trög på grund av att arbetsgivarna inte vill nyanställa efter en lågkonjunktur då de inte vet hur långvarig den nya högkonjunkturen kommer vara. Detta leder då till att arbetslösheten kan bita sig fast. En stark LAS kan därför kanske skapa negativa effekter för de unga genom försiktighet vid anställningar och trögheter på arbetsmarknaden.
29 Skedinger, P. (2008:7) Effekter av anställningsskyddet- vad säger forskningen?
3.3 Beveridge-kurvan
För att undersöka om arbetsmarknadens nivå av arbetslösa unga beror av strukturella eller konjunkturella faktorer är Beveridge-kurvan användbar. Denna kurva undersöker om det finns matchningsproblem på arbetsmarknaden och variablerna som används är vakansgrad (2) och arbetslösa i procent (3).
𝑉𝑎𝑘𝑎𝑛𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑 = !"#$%&# !"#"$%&'
!"#$%&# !"!!#$!%&&% ! !"#$%!!"#"$!$%&''(" (2)
𝐴𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠𝑎 𝑢𝑛𝑔𝑎 𝑖 𝑝𝑟𝑜𝑐𝑒𝑛𝑡 = !"#$ !"#$%&'ö!"
!"#$%# !"#!$ !"#$ ! !"#$%&'"!(%$) (3)
Samvariationen mellan dessa variabler är negativ, vilket innebär att om efterfrågan på arbetskraften ökar, allt annat lika, så ska arbetslösheten minska. Om inte detta inträffar finns det anledning att tro att det är strukturella faktorer som ligger bakom arbetslöshetsnivån. Det innebär att om båda variablerna ökar kan detta tolkas som att det finns en försämrad matchningseffektivitet, en så kallad mismatch på arbetsmarknaden. Detta visas i form av en förflyttning av kurvan vilket indikerar på att det är strukturella faktorer som bidra till arbetslösheten.
Om arbetslösheten ökar samtidigt som antalet vakanser minskar kan detta tolkas som ett utlopp för minskad efterfrågan på arbetskraft. Detta visas i form av en förflyttning längs med kurvan vilket kan kopplas till konjunkturella faktorer.30
En kurva närmare origo är att föredra då detta tyder på bättre matchningsfunktioner på arbetsmarknaden.
4. Tidigare studier om ungdomsarbetslöshet
Aranki och Löf (2008) presenterar i sin rapport information och resultat om hur matchningen mellan arbetskraftsefterfrågan och arbetskraftsutbudet fungerar i Sverige. Effektiviteten av denna matchningsprocess beskrivs av en matchningsfunktion. Denna matchningsfunktion redogör för hur antalet personer som får ett arbete (matchningar) påverkas av antalet vakanser och arbetssökande. Ett annat vanligt verktyg för att belysa matchningseffektivitet är att använda sig av Beveridge kurvan. Dock menar Aranki och Löf att denna kan skifta till följd av faktorer som inte är sammankopplade med en förändring i matchningsprocessen,
exempelvis ökad geografisk rörlighet hos arbetssökande. Då människor flyttar dit jobben finns och på så vis påvisar en bättre matchning på arbetsmarknaden. I rapporten har de utgått från tidigare resultat som visar att matchningen av den svenska arbetsmarknaden främst kan beskrivas som stock-flow matchningar, vilket innebär att arbetssökande främst matchas med nya vakanser. Aranki och Löf visar att matchningseffektiviteten i tätbefolkade län (främst Stockholm, Skåne och Västra Götalands län) fungerade mer ineffektivt än i län som var mindre tätbefolkade. Effekterna av en sämre matchningseffektivitet kan få följder som påverkar lönestrukturen och utvecklingen av sysselsättningen i Sverige.
Skedinger (2008) presenterar vilka effekter LAS har på arbetsmarknaden och arbetslösheten. Han menar att det finns tydliga tecken på att unga människors arbetssituationer påverkas negativt av ett starkt anställningsskydd. Ett starkt anställningsskydd leder kanske också till att produktiviteten minskar i företagen, bland annat då fler sjukskriver sig och färre arbetstagare blir arbetslösa då det är dyrare för arbetsgivarna att säga upp de anställda. En positiv effekt är att interna utbildningarna kan öka produktiviteten vilket i sin tur kan öka tillväxten i företagen. En annan effekt av ett starkare anställningsskydd är att arbetsgivarna tänker mer långsiktigt när de ska nyanställa. En följd av detta kan bli att arbetsgivarna inte anställer i samma grad som de skulle ha gjort om det var lättare att säga upp arbetstagarna. De som är eller blir arbetslösa får då svårare att finna ett arbete då företagen är ovilliga att anställa. En starkare LAS leder alltså till minskad rörlighet på arbetsmarknaden.
I Skedingers studie presenteras svaga resultat som indikerar på att starkare anställningsskydd inte behöver leda till att arbetstagarna känner sig tryggare. Detta kan enligt Skedinger bland annat bero på att det vid en eventuell uppsägning också är svårare att erhålla ett nytt arbete som en följd av den minskade rörligheten.
Empiriska bevis tyder på att ett starkt anställningsskydd tenderar att minska sysselsättningen bland lågutbildade och marginalgrupperna31 i samhället. Då ungdomarna i Sverige är starkt representerade i båda dessa grupper blir de därmed mer utsatta av den minskade sysselsättningen. Ett starkt anställningsskydd leder till en öka sysselsättningen bland högutbildade. Skedinger påpekar också att svenska ungdomar är överrepresenterade i
31 När en individ står mellan två grupper utan att känna att man tillhöra någon av dem, ex att man är ung samtidigt som man är vuxen.
kategorin anställda med tidsbegränsade kontrakt. År 2002 erhöll 41,3 procent i åldrarna 15-24 år en tidsbegränsad anställning varvid endast tre länder redovisade högre siffor än Sverige. Skedinger hävdar att Sverige är ett av de länder som har det mest strikta anställningsskyddet vad gäller fasta anställningar. Detta kan leda till en ökad segmentering på arbetsmarknaden då gapet mellan en fast anställning och en visstidsanställning är stort och de tidsbegränsade anställningarna har ökat sedan 1980-talet.
Eriksson m.fl. (2007:18) redovisar att de vanligaste första arbetstillfällena för unga är inom handel, hälsa och sjukvård. De första anställningarna kan också vara inom företag som hör till kategorin, personliga och kulturella tjänster, vilket bland annat inkluderar restauranger. Småföretagare erbjuder i liten utsträckning ett första arbete. Eriksson m.fl. menar att detta förmodligen kan bero på att det anses mer riskabelt att anställa en person som är ny på arbetsmarknaden. Rapporten tar även upp relevansen av ett socialt nätverk för att lyckas få ett arbete. Då människan strävar efter att maximera den förväntade livsnyttan fattar en (ung) individ beslut om var denne bland annat vill arbeta, bo och utbilda sig. Dessa beslut grundas på information individen tagit del av. Om kontaktnätet är begränsat kanske det inte kan bidra till ett bra beslut om eventuella jobb eller utbildning eller upplysande information om var arbetstillfällena finns. Därför är de sociala nätverken och kontaktnäten viktiga för individens möjlighet att finna ett jobb. Rapporten påvisar även att unga träder in senare på arbetsmarknaden i högre utsträckning 1980 än 1960, vilket dels kan förklaras med att utbildningar blivit längre, men även att övergången från en utbildning till ett arbete tar längre tid. De unga som gått en yrkesinriktad gymnasieutbildning erhåller fortare ett första arbete efter avslutad utbildning än de som gått en icke yrkesinriktad utbildning. Det tar även längre tid för de som vidareutbildat sig att erhålla ett arbete efter avslutade studier. Dock har andelen av dem som får välbetalda arbeten ökat på år 1980 jämfört med år 1960.
Nordström Skans (2004:13) visar i sin rapport att det finns långvariga negativa effekter om en individ blir arbetslös direkt efter avslutad praktik eller gymnasieutbildning, effekter som kan varar i minst fem år men ibland ända upp till tio år. Om en individ börjar sin karriär med att vara arbetslös ökar sannolikheten med tre procent att denna fortfarande är arbetslös efter fem år. En annan faktor som belyses i rapporten är att den totala årsinkomsten minskar med 17 procent för den som börjar sitt arbetsliv som arbetslös.
Skedinger (2006:4) presenterar i denna rapport information om sina egna och tidigare studier som är genomförda inom ämnet minimilöner runt om i världen, studier som indikerar att minimilönen inte behöver ha en negativ inverkan på sysselsättningseffekten. Att minimilönen inte får negativa effekter, så som en ökad arbetslöshet, är mest troligt vid låga nivåer på lönen. Om de istället är höga, som är fallet i Sverige är det mer troligt att minimilönerna har en negativ effekt på sysselsättningen. Hotell- och restaurangfacket är det fackförbund som har högst minimilön i Sverige med ett minimilönebett32
som ligger nära genomsnittslönen. Hotell- och restaurangfackets minimilönebett är därför rimligt att använda vid undersökningar då man vill se vilken påverkan som minimilönen har på sysselsättningseffekten. Dock påpekar Skedinger att minimilönen varierar mycket mellan de olika kollektivavtalen i Sverige och att det är sannolikt att sysselsättningseffekten kan påverkas mindre negativt i de näringsgrenar som inte har en minimilön som är lika hög som är fallet i hotell- och restaurang branschen.
Skedinger presentera också att Frankrike likt Sverige har en hög nivå på minimilönen, och att forskare genomfört en del studier gentemot USA som indikerar på att sysselsättningseffekten i Frankrike är mer negativ än den i USA. Skedinger menar också att minimilönen förutom att den påverkar sysselsättningseffekten också kan påverka den strukturella anpassningen i de rika länderna. Detta som en följd av att vår värld blir mer globaliserad. Vidare menar Skedinger att detta kan ske genom att de höga minimilöner kan slå ut de lågavlönade arbeten inom tjänstesektorn samt genom att arbetare i lågavlönade länder konkurrerar ut de svenska arbetarna som är lågutbildade genom att ta de lågavlönade jobb, vilket får till följd att fler hamnar utanför arbetsmarknaden.
5. Data
Uppsatsens syfte är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Data har samlats in för minimilön, bruttonationalprodukten, vakanser samt inflöde- och utflöde på arbetsmarknaden. En enkel modell av vilka variabler som samvarierar med ungdomsarbetslösheten i Sverige ska studeras genom tidsserier över cirka 30 år, för åren 1980 fram till år 2010. Antaganden som gjorts är att
• Individen tills denne fyllt 20 år fortfarande studerar på heltid • En 20 årig individ kan och vill börja jobba heltid
• Alla som är arbetslösa vill jobba heltid
• Alla individer arbetar tills de är 65 år för att sedan gå i pension
• De som studera på heltid inte har tid till att arbeta (och de exkluderas därför ur modellen).
Ett problem som bör uppmärksammas är att det finns ungdomar som varken är sysselsatta eller arbetslösa. I och med detta problem kan man säga att nivåerna med overksamma unga underskattas, och därmed indirekt arbetslösheten, då det endast är de som vill och kan jobba som räknas som arbetslösa.
5.1 Använda variabler
Antalet arbetslösa ungdomar, vars data är från år 1979-2004 i åldrarna 16-24 år och för åren 2005-2010 i åldern 15-24 år. Datamaterialet kommer från SCB, från år 2005 till 2010 har studerande inkluderat i kategorin arbetslösa hos SCB.
I datamaterialet har studerande för åren 2005 till 2010 exkluderats från variabeln arbetslösa
ungdomar (se appendix nr 1). Detta då individerna heltids-studerar och därför antas de inte
har tid till att arbeta. Att det är olika åldrar över de olika åren gör att det kan bli svagheter i resultatet. I detta fall gäller denna ålders förändring de som är 15 år och de antas studera, och den åldersgruppen är inte inkluderad i datamaterialet i figur 5. Alltså bör inte denna förändring påverka resultatet markant.
Figur 5. Nivån på arbetslösa ungdomar från år 1979 fram till 2010.
Källa: SCB.
För real BNP är datamaterialet, se figur 6 hämtat från SCB i nationalräkenskaperna för åren 1980 till 2006. För år 1979 samt för åren 2007 till 2010 är BNP från SCBs databas i löpande priser, egna beräkningar är genomförda, med hjälp av SCBs hemsida, till fasta priser, samtliga värden har år 2000 som basår. BNP speglar efterfrågan på arbetsmarknaden, om landet producerar mer varor ökar BNP. Om landet har en ökat tillväxt borde detta leder det till en ökad efterfråga på arbetskraft, detta enligt teorier om efterfrågan, då arbetskraften påverkar mängden producerade varor. Om variabeln real BNP ökar borde den minska arbetslösheten generellt och därmed också bland de unga.
Figur 6. Real BNP från år 1979 - 2010, i miljoner kr, basår 2000.
Källa: SCB och Nationalräkenskaperna samt egna beräkningar.
Inflödet på arbetsmarknaden, se figur 7, avser de individer som är 20 år det gällande året. Då
antas individerna ha slutat gymnasiet och skulle därmed kunna arbeta på heltid. Källan är
20 00 0 40 00 0 60 00 0 80 00 0 10 00 00 Arb et sl ösa u ng do ma r 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År 1. 5e +0 6 2. 0e +0 6 2. 5e +0 6 3. 0e +0 6 BN P 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
SCB samt egna beräkningar. Inflödet som är en demografisk variabel påvisar i diagrammet sedan 2003 en ökad mängd 20-åringar. Denna variabel tros om den ökar påverka arbetslösheten till att öka.
Figur 7. Inflödet på arbetsmarknaden från år 1979 - 2010.
Källa: SCB samt egna beräkningar.33
Minimilöner som används, se figur 8, var tänkt att vara baserad på data från tre olika
fackförbund, kommunal-, restaurang och hotellfacket samt handelsfackförbundet. Eftersom ungdomar ofta börjar jobba inom branscher som dessa tre fackförbund avtalar lönerna för, detta enligt rapporten som presenterats tidigare av Eriksson m.fl.34
Dock kunde varken kommunal- eller restaurang- och hotellfackförbundet bistå med denna information angående deras olika avtals minimilöner. Handelsfackförbundet lämnade information om minimilöner för 19 åriga individer utan erfarenhet som jobbar i butik. Minimi timlönen som används är genom egna beräkningar, med hjälp av SCBs hemsida, omgjord till fasta priser, med år 2000 som basår. Det ska uppmärksammas att åldern för dessa minimilöner är 19 år, och att minimilönen var tänkt att gälla 20 åringar utan erfarenhet som jobbar i butik och att denna variabel förmodligen därmed underskattas något. Tidigare studier genomförda av bland annat Skedinger35
visar tecken på att nivån på minimilönen kan påverka ungas chanser till en anställning. En för hög lön kan kanske för sig eller tillsammans med lite erfarenhet göra det svårt att finna ett arbete. Skedinger drar i sin rapport paralleller mellan Frankrike och Sverige, detta då Sverige likt Frankrike har en ganska hög minimilönnivå, och att det vid studier rörande minimi-lönenivån mellan Frankrike och USA fanns tecken på en försämrad
33 Breakdate, är medveten att detta är ett genomsnitt av hela perioden. Stock och Watson (2011) s. 599 34 Eriksson, R m.fl. (Rapport 2007:18). Ungdomars och invandrades inträde på arbetsmarknaden 1985-2003. 35 Skedinger. Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomi. 2006:4.
10 00 00 11 00 00 12 00 00 13 00 00 14 00 00 In flö de 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
sysselsättningseffekt i Frankrike gentemot USA.36 Om trenden i figur 8 fortsätter, med en ökning av minimilönen så kommer detta förmodligen leda till att arbetslöshet bland unga kommer att öka.
Figur 8. Minimi timlönens nivå från år 1979 - 2010, i fasta priser, basår 2000.
Källa: Handelsfacket och egna beräkningar.
Totalt antal lediga jobb, se figur 9, vars källa är Arbetsförmedlingen avser nyanmälda jobb inklusive de jobb som är kvar mindre än 10 dagar. Denna post innefattar nyanmälda jobb där företag söker arbetstagare utanför företagen. Ett jobb upphör av vara ledigt när tjänsten blivit tillsatt. Denna variabel var tänkt att gälla vakanser, det vill säga antalet lediga jobb som kan tillträdas omedelbart, dock är information för vakanser för de undersökta åren bristfällig. Därför används totalt antal lediga jobb för att erhålla en översikt om hur denna variabel kan tänkas bidra till utvecklingen av arbetslösheten bland de unga. Då denna variabel avser nyanmälda jobb bör den i enlighet med tidigare studier genomföra av Aranki och Löf37
minska arbetslösheten bland de unga om variabeln lediga jobb ökar. Detta antagande styrks även av teorier om Beveridge-kurvan. I det fall då arbetsmarknaden för de unga inte påverkas av konjunkturella faktorer för om så är fallet kommer arbetslösheten bland de unga att öka om variabeln lediga jobb ökar.
36 Skedinger. Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomi. 2006:4.
37 Aranki och Löf. Matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden: En regional analys. 2008.
50 60 70 80 90 Mi ni mi lö n 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
Figur 9. Antalet lediga jobb från år 1979 fram till år 2010 i absoluta tal.
Källa: Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
Utflödet på arbetsmarknaden, se figur 10, avser individer som fyllt 65 år det gällande året och
därmed antas gå i pension. Denna demografiska variabel bör om den ökar minska arbetslösheten bland de unga. Detta då det antas att en ökad mängd pensionsavgångar kommer leda till arbetstillfällen för de som tidigare studerat, varit arbetslösa eller just fullt 20 år.
Figur 10. Nivån på utflödet på arbetsmarknaden från år 1979 till år 2010 i absoluta tal.
Källa: SCB och egna beräkningar.
Variabeln Vakanser på arbetsmarknaden, avser antalet lediga jobb inom den privata sektorn som kan tillträdas omedelbart, se figur 11. Datamaterialet för variabeln är hämtat från SCB och avser åren 2001 till 2010. Även denna variabel var tänkt att omfatta åren 1979 till 2010, dock började SCB föra statistik för denna variabel år 2001 samt att den var tänkt att gälla både privat- och offentlig sektor. Denna variabel används i Beveridge-kurvorna. I enlighet
30 00 00 40 00 00 50 00 00 60 00 00 70 00 00 80 00 00 To ta lt an ta l l ed ig a jo bb 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År 80 00 0 90 00 0 10 00 00 11 00 00 12 00 00 U tfl öd e 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 År
med teorier om Beveridge-kurvan så bör den denna matchnings-variabel om den ökar, minska arbetslösheten bland unga, så länge det inte råder konjunkturella faktorer på arbetsmarknaden.
Figur 11. Antalet vakanser år 2001 till år 2010 i absoluta tal.
Källa: SCB
5.2 Svagheter i datamaterialet
Det blir svagheter i modellen som skattas då det bland annat är en väldigt kort tidsperiod som skattas, 1980 - 2010. Estimeringar som genomförts över fler år ger mer tillförlitliga skattningar om vad som kan förklara nivån på ungdomsarbetslösheten. Åldern i datamaterialet för arbetslösa unga har ändrats under den undersökta perioden, dock tros inte detta påverka modellen märkvärt då åldern gäller 15 åringar och dessa individer antas studera på heltid och är därmed inte inkluderade i tidsseriemodellen. Även minimilöner innehåller svagheter då den erhållna åldern för den variabeln är 19 år, då information för minimilönen för 20 åringar inte fanns att tillgå. Detta gör att minimilönen förmodligen är något underskattad. Detta bör beaktas när resultatet i regressionen tolkas.
6. Den empiriska modellen för ungdomsarbetslöshet
En linjära multipla tidsregressionsmodellen, (4). I ekvationen beror förändringen av ungdomsarbetslösheten på förändringen i de förklarande variablerna. ei står för den slumpmässiga delen av variationen i förändringen av arbetslösa unga.
∆ 𝐴𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙ö𝑠𝑎 = 𝛽!+ 𝛽!∗ ∆𝑚𝑖𝑛𝑖𝑚𝑖𝑙ö𝑛 + 𝛽!∗ ∆𝑈𝑡𝑓𝑙ö𝑑𝑒 + 𝛽!∗ ∆𝐵𝑁𝑃 + 𝛽!∗ ∆𝑉𝑎𝑘𝑎𝑛𝑠𝑒𝑟 + 𝛽!∗ 𝑡𝑖𝑑 + 𝛽!∗ ∆𝑛𝑓𝑙ö𝑑𝑒 + 𝑒! (4) 30 00 0 40 00 0 50 00 0 60 00 0 70 00 0 80 00 0 Va ka nse r 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År
6.2 Stationäritet
Tidsserien för Y, som i detta fall är förändringen av arbetslösa unga, är stationär om sannolikheten inte förändras över tiden, det vill säga om den gemensamma distribution av alla (Ys+1, Ys+2, Ts+T) inte är beroende av s, oavsett värdet på T. Stationäritet kräver alltså att sannolikheten för framtiden är densamma som sannolikheten för dåtiden.38
Datamaterialet görs till årliga tidsserier. För att fastställa att alla relevanta variabler är stationära, det vill säga att de inte har en enhetsrot, genomförs ett Dick-Fuller test för varje variabel.
Tabell 3. Dick-Fuller test
Variabel Koefficient Antal
observationer Kritiska värde Differentiering av graden P-värde
Arbetslösa unga -4,207 30 -2,986 Första 0,0006
BNP -4,042 30 -2,989 Första 0,0012
Lediga jobb -3,716 30 -2,986 Första 0,0039
Minimilön -2,392 29 -2,989 Första 0,1440
Inflöde -2,716 30 -2,986 Första 0,0641
Utflöde -4,363 30 -2,986 Första 0,0003
Källa: Egna beräkningar.
Alla undersökta parametrar förutom parametern för minimilönen är stationära på 10 procent signifikansnivå, se tabell 3. Då den andra differentieringen av minimilönen visade ett p-värde på 0,431, därför används den första differentieringen och eftersom det är förekommande att enhetsrots-test med korta intervall kan presentera svag styrka har det här bortsetts från att minimilön variabel inte är stationär 39.
Därefter genomförs en multipelregression för att skatta de förklarande variablernas påverkan på undersökningsvariabeln, förändringen av ungdomsarbetslösheten.
38 Stock och Watson, 2011. 39 Catani (2008) s.2
7. Resultat
Det erhållna skattade resultatet av de differentierade värden (se tabell 5) är inte signifikant för någon av de förklarande variablerna, detta då alla variablerna har ett P-värde som är större än 0,05. Som framgår kan inga statistiska samband mellan den beroende variabeln ungdomsarbetslöshet och de förklarande variablerna påvisas.
Tabell 5. Multipel tidsregression för ungdomsarbetslösheten med differentierade värden
Källa: Regression utförd i STATA.
Nedan presenteras tabell 6, som visar korrelations-koefficienten mellan de olika differentierade variablerna. Där kan utläsas att variablerna lediga jobb och BNP korrelerar starkt på 0,808. Två nya regressioner genomfördes. Först uteslöts variabeln BNP ur modellen men regressionen påvisar inte några signifikanta värden (se Appendix 3, tabell 11). En ny regression där variabeln Lediga jobb uteslöts utfördes, dock påvisar inte heller denna några signifikanta värden (se Appendix 3, tabell 10).
Tabell 6. Korrelationskoefficienten mellan de differentierade variablerna
Variabel Utflöde Lediga jobb BNP Minimilön Inflöde
Utflöde 1,000 Lediga jobb 0,053 1,000 BNP 0,007 0,808 1,000 Minimilön 0,209 0,254 0,2482 1,000 Inflöde 0,248 -0,102 -0,026 -0,243 1,000 n = 30
Källa: Egna beräkningar
R2 = 32,62 % Justerad R2 = 15,04% n= 30
Variabel Koefficient T-värde P-värde
Lediga jobb ‐0,002 ( 0,044) ‐0,04 0,971 Minimilön ‐365,34 (2242,76) ‐0,16 0,872 Inflöde 0,7732 (0,88) 0,87 0,391 Utflöde ‐0,4096 (0,62) ‐0,67 0,512 Real BNP ‐0,1562 (0,10) ‐1,52 0,141 tid 720,11 (592,9) 1,21 0,237 Konstanten ‐1425691 (1180038) ‐1,21 0,239
Då det tidigare konstaterats att Dick- Fuller testet har svag styrka vid korta tidsserier så testas det att nedan skatta resultatet utifrån nivåerna på variablerna. Som kan ses i tabell 7 så erhålls nu, då p-värdet är mindre än 0,05, ett signifikant värde och variabel lediga jobb förklara nivån på ungdomsarbetslösheten i Sverige. Då variabeln lediga jobb ökar minskar arbetslösheten bland unga i Sverige.
Tabell 7. Multipel tidsregression för ungdomsarbetslösheten i nivåer
Källa: Regression utförd i STATA.
Nedan i tabell 8 kontrolleras korrelation mellan de förklarande variablerna uttryckt i nivåer, och i denna regression finns inga indikationer på att variablerna real BNP och lediga jobb korrelerar stark. Dock verkar real BNP och minimilönen kunna korrelera starkt, vilket skulle kunna förklaras av samspelet mellan en ökande real BNP och en ökad minimilön. BNP testas att uteslutas ur modell dock utan signifikanta resultat för minimilönen och vise versa när minimilön utesluts ur modellen.
Tabell 8. Korrelationskoefficienten mellan variablerna i nivåer
Variabel Utflöde Lediga jobb BNP Minimilön Inflöde
Utflöde 1,000 Lediga jobb 0,4268 1,000 Real BNP 0,3606 -0,0791 1,000 Minimilön 0,6070 0,1907 0,8351 1,000 Inflöde 0,6929 0,3481 -0,1380 -0,0246 1,000 n = 30
Källa: Egna beräkningar
R2 = 68,21 % Justerad R2 = 59,91% n= 30
Variabel Koefficient T-värde P-värde
Lediga jobb ‐0,07 ( 0,03) ‐2,36 0,027 Minimilön 1090 (1059) 1,03 0,314 Inflöde 1,00 (0,67) 1,51 0,146 Utflöde 0,05 (0,65) 0,08 0,936 Real BNP ‐0,06 (0,08) ‐0,77 0,447 tid 2843 (3239) 0,88 0,389 Konstanten ‐5645588 (6376284) ‐0,89 0,385
På grund av korrelations-koefficienten på 0,6929 mellan nivåerna för utflöde och nivåerna för inflöde samt en korrelations-koefficient på 0,6070 mellan nivåerna för utflödet och minimilön, så testas det att utesluta variabel utflöde från arbetsmarknaden ur modellen. Resultatet blir signifikanta värden för båda variablerna lediga jobb och inflöde på arbetsmarknaden, se tabell 9, som båda därmed visar sig påverkar nivån på arbetslösheten bland de unga i Sverige.
Tabell 9. Multipel tidsregression för ungdomsarbetslösheten i nivåer
Källa: Regression utförd i STATA.
7.2 Beverigde-kurvan
Nedan genomförs två beräkningar utifrån Beveridge-kurvan, dels inklusive studenter samt exklusive studenter. Detta för att undersöka om arbetslösheten bland de unga i den privata sektorn beror på strukturella eller konjunkturella faktorer. Åren som undersöks är från 2001 till år 2010. I graferna nedan är vakansgrad och arbetslösa i procent beräknade enligt ekvation (2) och (3). Det bör uppmärksammas att dessa två beveridge-kurvor endast är baserade på privata vakanser och därför inte nödvändigtvis korrekt speglar de ungas matchningseffektivitet på hela arbetsmarknaden.
7.2.1 Beveridge-kurvan för den privata sektorn inklusive studenter
Från år 2001 till och med år 2004 beror ungdomsarbetslösheten rimligtvis på konjunkturella faktorer då arbetslösheten bland de unga ökat samtidigt som vakanserna minskat. Från år 2004 till och med år 2005 beror arbetslösheten sannolikt på strukturella faktorer då båda variablerna ökar, vilket indikerar på en försämrad matchningseffektivitet på arbetsmarknaden vad gäller att finna rätt person till rätt arbete. Från år 2005 till år 2007 är det sannolikt att det är en bättre matchningseffektivitet på arbetsmarknaden för de unga då ungdomsarbetslösheten
R2 = 68,20 % Justerad R2 = 61,57% n= 30
Variabel Koefficient T-värde P-värde
Lediga jobb ‐0,07 ( 0,03) ‐2,45 0,022 Minimilön 1149 (747) 1,54 0,137 Inflöde 1,06 (0,31) 3,42 0,002 Real BNP ‐0,06 (0,07) ‐0,84 0,410 tid 2899 (3098) 0,94 0,359 Konstanten ‐5759665 (6089438 ‐0,95 0,354
minskar och vakansgraden ökar. Från år 2007 till och med år 2009 beror återigen ungdomsarbetslösheten antagligen på konjunkturella faktorer då båda variablerna ökar. Från år 2009 till och med år 2010 ökar vakansgraden men också arbetslösheten vilket tyder på strukturella faktorer och en försämrad matchningseffektivitet på arbetsmarknaden.
Figur 12. Beverigde-kurvan för den privata sektorn inklusive studenter.
Källa: Egna uträkningar i STATA 11.
7.2.2 Beveridge-kurvan för den privata sektorn exklusive studenter
Från år 2004 till och med år 2005 ökar både ungdomsarbetslösheten och vakansgraden vilket indikerar på strukturella faktorer och en försämrad matchningseffektivitet på arbetsmarknaden för de unga. Under denna period ökar inte kurvan för arbetslösa i figur 13 lika mycket som i figur 12 ovan och detta beror på att de arbetslösa studenterna inte är inkluderade i denna modell. Från år 2005 till och med år 2007 ökar vakansgraden samtidigt som ungdomsarbetslösheten sjunker vilket tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft på arbetsmarknaden och högre matchningseffektivitet. Från år 2007 till och med år 2009 är det rimligtvis konjunkturella faktorer som bidrar till ungdomsarbetslösheten då vakansgraden minskar samtidigt som ungdomsarbetslösheten ökar. Från år 2009 till och med år 2010 är det sannolikt att det återigen är en bättre matchningseffektivitet på arbetsmarknaden och att efterfrågan på ung arbetskraft ökat.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 .0 1 .0 1 5 .0 2 .0 2 5 .0 3 va ka n sg ra d .1 .15 .2 .25 arbetslösaunga
Figur 13. Beveridge-kurvan för den privata sektorn exklusive studenter
Källa: Beräkningar utförda i STATA 11.
8. Diskussion
Den multipla tidsregressionsmodellen med variablernas differentierade värden visade inga signifikanta värden. Nya regressioner där nivåerna för variablerna inkluderades, samt ger signifikanta värden för variablerna lediga jobb och även för mängden ungdomar som strömmar in på arbetsmarknaden och dessa påverkar alltså nivån på arbetslösheten bland unga.
En bättre skattning hade förmodligen kunnat erhållas om en längre tidsperiod än 30 år hade undersökts och fler förklarande variabler hade inkluderas. För att kunnat göra modellen mer korrekt och komplett hade det varit önskvärt att även inkludera en variabel för LAS och även en variabel angående nivån på minimiersättning som betalas ut till arbetslösa unga. Andra önskvärda variabler som eventuellt kunna ge en bättre förklaring till problemet med arbetslösheten bland de unga hade varit minimilöner för fler branscher samt de ungas språkkunskaper och deras utbildningsnivå.
Tidigare studierna rörande ungdomsarbetslösheten pekar på att ett antal faktorer som kan påverka chanserna att finna ett arbete. En viktig faktor är att lönerna inte bör ligga på en för höga nivåer då detta kan göra arbetsgivarna ovilliga att anställa, då vissa paralleller i tidigare studier angående minimilönen kan dras mellan Sverige och Frankrike. En annan faktor är LAS som kan skapa trögheter på arbetsmarknaden då det blir kostsamt för arbetsgivaren att
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 .0 1 .0 15 .0 2 .0 25 .0 3 va ka nsg ra d .08 .1 .12 .14 .16 arbetslösaungdomar
avsked personal, vilket medför försiktighet vid anställningar och detta får som följd att människor inte byter arbete som i samma utsträckning som de annars kanske skulle gjort.
En tredje faktor är att insiders (anställda) har mer makt än outsiders (arbetslösa) och att insiders också har ett stöd hos fackföreningarna. Fackföreningar som dels kan pressa upp lönenivåerna och dels stifta kostsamma avgångsavtal åt sina medlemmar. Fackföreningarnas makt tillsammans med LAS samt den kostnad en arbetsgivare ställs inför när denne vill byta ut personalen kan vara en orsak som försämrar chanserna för de unga arbetslösa att få ett jobb.
Att de unga på arbetsmarknaden är en av de grupperna som påverkas negativt under bland annat konjunkturella svängningar kan ses ibland annat Beveridge-kurvorna. En bidragande orsak till detta kan troligtvis vara att de inte har fasta anställningar och då är de första som får gå vid en nedåtgående trend i ekonomin. När trenden vänder har merparten av de unga egenskaper så som att de är flexibla och kan flytta eller börja jobba med kort varsel vilket är till deras fördel. Dock kan denna utveckling hämmas av den svenska lagen om anställningsskydd, då denna kan göra arbetsgivare ovilliga till nyanställningar.
Arbetslösheten bland de unga kan speglas åt olika håll, beroende på hur man mäter den. Om man ska jämföra med andra länder i EU är det mest rättvisande att använda de siffror SCB genom AKU presenterar, där heltids studerande är inkluderade. Innan år 2005 inkluderades inte studerande i kategorin arbetslösa och enligt det äldre tillvägagångs sättet har ungdomsarbetslösheten minskat år 2010. Dock kan det vara så att de som idag studerar och enligt det gamla sättet inte inkluderats i kategorin arbetslösa kanske egentligen vill jobba på heltid om det bara fanns arbetstillfällen så det var möjligt.
Resultat från den sista regressionen i nivåer visar att variablerna lediga jobb och inflöde på arbetsmarknaden påverkar ungdomsarbetslösheten samt att beveridge-kurvorna indikationer på att konjunkturella faktorer på arbetsmarknaden påverkar arbetslösheten bland de unga. Utifrån detta så dras slutsatsen att fler jobb behövs för att minska arbetslösheten bland de unga samt att det finns ett behov att matcha antalet tjänster med antalet som strömmar in på arbetsmarknaden.
I och med det faktum att flera som studera kanske vill jobba så dras också slutsatsen att ungdomarna behöver hjälp med att matchas med ett jobb, med rätt jobb och därmed med rätt utbildning som leder till det arbetet. Denna tolkning förstärks ytterligare när man kollar på beveridge-kurvorna där arbetslösheten är relativt hög i slutet av perioden om jämförelser görs med nivån i början av perioden. Vakansgraden är hyfsat jämn under hela den undersökta perioden. Med detta som bakgrund samt antagandet om att de som pluggar kanske egentligen vill jobba så bör matchningseffektiviteten för unga på arbetsmarknaden förbättras. Med detta som utgångspunkt samt Erikssons m.fl. studie bör Sverige bland annat investera i konsultation och öka kvaliteten på utbildningarna som finns. Då fler praktik platser skulle kunna få positiva effekter på matchningseffektiviteten, eftersom individer får chansen att visa vad denne går för samt prova på yrket. Erikssons m.fl. studie ger indikationer om att praktik platser kan öka sannolikheten att erhålla en anställning då de flesta yrkesutbildningar innehåller mer praktik än utbildningar som inte är en yrkesutbildning.
Det är lättare som ung att ta sig in på arbetsmarknaden om man har ett bra kontakt- eller socialt nätverk. Så en bättre guidning, genomförd av utbildad personal, bör kanske erbjudas redan under högstadie-åren. Detta skulle kunna leda till bättre coachning, till i första hand rätt utbildning som sedan kan leda till rätt jobb där efterfrågan på arbetskraft finns. På så sätt skulle matchningseffektivitet sannolikt kunna bli bättre och tillsammans med fler jobb skulle eventuella trögheter med att finna ett jobb kunna minska bland de unga.
