Bevisvärderingen

Innan en bevisvärderingen sker måste rätten ha avgjort om barnets utsaga räcker. Det är så att säga det första steget i bevisprövningen att avgöra om processmaterialet duger för att ett beslut ska kunna fattas på goda grunder. Därefter utgör själva bevisvärderingen nästa steg. Hur rätten har värderat de olika delarna i utsagan enligt kriterierna i trovärdighetsbedömningen (se ovan) måste finnas uttryckt i domskälen. Det är således inte bara helhetsbedömningen som ska kunna utläsas, utan alla de förhållanden som har någon reell betydelse för utgången måste diskuteras i domskälen.121

När brottsoffret är ett litet barn hörs barnet inte vid rättegången. Då videoförhöret/en används istället som bevisning är här frågan om bevisvärdet blir detsamma som om barnet hörts inför rätten. Användandet av videoförhör anses innebära en svaghet för båda sidor. Dels för att försvaret inte får någon möjlighet att hålla motförhör med barnet och dels på grund av att domstolen inte har samma möjlighet att samla intryck av barnet och dennes uppgifter på samma sätt som ett domstolsförhör inför rätten ger. Dessa omständigheter innebär således att målsägandeutsagans värde försvagas, vilket betyder att barns utsagor bedöms med särskild försiktighet.122

Är barnet konsekvent i sin utsaga trots flertalet förhör talar detta för att man bör lita på utsagan. En utsaga anses vidare trovärdig om den är klar, detaljerad och sammanhängande. Förhöret ska ha skett under betryggande former och på ett kompetent sätt. Både förhörsmetodiken samt förhörets innehåll är viktigt. När förhöret spelas upp ska man få ett direkt intryck av barnet. Som nämnts ovan ska både ansiktsuttryck och kroppsspråk synas i bild. Vid bedömningen av bevisvärdet av barnets utsaga har ansiktsuttryck och kroppsspråk en central betydelse vilket har att göra med att människan, barn som vuxen, processar saker mentalt innan vi uttrycker oss verbalt. Detta kan utlösa omedvetna signaler som blir värdefulla vid bedömningen av tillförlitligheten av utsagan. Vidare, för utsagans bevisvärde är det bäst om barnets berättelse är spontan och åldersadekvat. Det aktuella brottets samtliga rekvisit måste beaktas i förhöret och detta betyder att följdfrågor brukar vara nödvändiga. Utsagan ska anses sannolik och får inte motsägas av annan utredning eller innehålla moment som ger rätten anledning att tvivla på sanningshalten i utsagan. Finns det något i barnets utsaga som ger anledning att betvivla uppgifterna som lämnats bör det krävas stöd i form av annan bevisning för åtalet ska kunna bifallas.123

120 _{Sutorius s. 318-319.} 121 _{Gregow, s. 522.} 122 Schelin, s. 190-193. 123 _{A.a. s. 191, 201-205.}

36

Desto fler förhör som hålls med barnet ju större är risken att felaktiga uppgifter framkommer. Från början kan barnets utsaga vara detaljeras och trovärdig men ju fler gånger barnet ifrågasätts ju större risk är det att det smyger sig in osannolika uppgifter. (se ovan under genomförande av barnförhör) Detta innebär dock inte att trovärdigheten och tillförlitligheten i det första förhöret bör ifrågasättas, då det kan finnas psykologiska förklaringar till barnets beteende. Dock innebär detta att de senare förhören inte kan användas eller att man åtminstone ska vara försiktig med tolkningen av dessa förhör.124

Som jag nämnt ovan kan ledande frågor behövas i vissa fall för att få fram detaljer som barnet utelämnat. Detaljerade svar kan öka trovärdigheten och därmed bevisvärdet av barnets berättelse.125 _{Har ledande frågor ställts under förhöret med barnet kan detta innebära en} osäkerhet vid bevisvärderingen. Har ledande frågor använts är detta generellt inget som ska lasta barnet. Bevisvärdet av svaren på de ledande frågorna måste avgöras utifrån hur barnet svarar. Om barnets svar på de ledande frågorna inte endast innehåller bekräftelser utan även innehåller ny information, sk överskottsinformation kan bevisvärdet ändå bli högt.126

Vid bedömning av barnets trovärdighet och därmed bevisvärdet kan bevisning i form av fotografier, filmer, datorer, dagböcker och andra föremål vara av betydelse för utredningen. Samma gäller förhör som genomförs med personer i barnets omgivning som kan bidra med kompletterande eller bekräftande information. För att kontrollera och eventuellt styrka barnets uppgifter kan det vara bra att brottsplatsen dokumenteras. Av samma anledning bör journalhandlingar från t.ex. BUP och socialtjänsten som regel begäras in om sådant finns. När sådan information begärs in är det dock viktigt att utredningsintresset vägs mot barnets skyddsintresse, omvårdnad och integritet.127

När barns utsagor värderas är det frågan om bevisvärdet når upp till de höga beviskrav som uppställts. För att åtalet ska bifallas är det som redan nämnts viktigt att det finns tillräcklig objektiva skäl till stöd för åtalet, såsom en tillräckligt tillförlitlig utsaga av barnet. Ett faktum är dock att bevis värderas olika av olika personer, vilket innebär att det bevisvärde som en domare tillmäter en omständighet kan bli avgörande. Att bevisvärderingen skiljer sig åt från domare till domare beror troligen på domarnas grundläggande synsätt, allmänna bakgrund samt andra faktorer som är svåra att reglera. Dock är det viktigt att bevisvärderingen så långt det är möjligt sker med en objektiv metod och att denna konkretiseras.128

124

Barnombudsmannen, 2006:02 s. 67 samt Christiansson s. 125. 125 _{Barnombudsmannen, 2006:02 s. 57.}

126 _{Diesen, Hellner Gumpert, Lindblad, Sutorius, s. 68} 127

Åklagarhandboken s. 25. 128 _{Gregow, s. 511.}

37

6. Praxis