Biblioteksanpassning:
Den här kategorin rör biblioteksanpassning, det vill säga vilka inställningar enskilda bibliotek kan göra i ett system, speciellt viktigt för bibliotek som har många användare vars behov tydligt avviker från den tänkta användaren av ArtikelSök och Mediearkivet. Bedömningarna här utgår dels ifrån den information som förekommer inom själva databasen, dels från vad vi genom egna iakttagelser av funktionaliteten kunnat utröna.85
Varken ArtikelSök eller Mediearkivet har en funktion som innebär att de lokala biblioteken kan välja de index som deras olika målgrupper kan tänkas behöva. De lokala biblioteken kan inte välja den text som ska användas i uppmaningar eller meddelanden, och inte heller arrangera menyer som är anpassade efter låntagarnas behov. Inte heller kan de lokala biblioteken biblioteksdefiniera hjälptexterna eller utforma skärmbilderna efter eget tycke. Stopporden är en annan funktion som de lokala biblioteken inte kan kan styra över i något av systemen. Det är beklagligt eftersom stoppordslistorna avgör hur väl man kan söka på naturligt språk. De lokala biblioteken kan inte heller påverka kommandonamn, menynamn, eller meddelanden. Tanken med denna sorts biblioteksanpassning är att användare med olika vokabulärer ska kunna samexistera. Det hade därför varit bra om systemet kunde erbjuda en alternativ version med enklare språk. Barn och invandrare som har svårigheter med språket kunde dra nytta av en sådan enklare version.
Sammanfattningsvis kan sägas att varken ArtikelSök eller Mediearkivet kan erbjuda några former av lokal biblioteksanpassning.86
85 Vi har varit uppkopplade till databaserna via Uppsala universitetsbibliotek.
86 Våra iakttagelser har styrkts vid kontakt med Bodil Sonesson, databasansvarig på Uppsala stads- och länsbibliotek.
Standarder:
Den här kategorin behandlar standarder och vill utreda hur väl systemen följer standarder för databaser. Vi utgår till stor del från söktjänster på Internet, eftersom vi anser att det är en viktig influens, men standarder kan för jämförelse också hämtas från många olika typer av databaser. Man kan invända att standarderna på Internet inte alltid är föredömliga. Denna invändning är berättigad, men samtidigt kan även det mest välstrukturerade och föredömliga system missa sitt mål om användarna inte känner igen sig.
Vi börjar med att sammanfatta att ArtikelSök och Mediearkivet följer många allmänna databasstandarder. Vore det inte fallet skulle vi endast med svårighet kunna orientera oss i databaserna. För att gå in på mer konkreta exempel är en viktig standard den för
ämnesindelning av dokument. ArtikelSök tillämpar som nämnts SAB-systemet som
ämnesindelningsstandard, vilket är en mycket inrotad standard för svenska bibliotekskataloger och andra databaser. Mediearkivet däremot har inte någon ämnesindelningsstandard alls, eftersom de använder fulltextindexering. Att inte ha någon standard för ämnesindelning är också en sorts standard, närmare bestämt den som gäller för fulltextdatabaser på Internet.
Om vi går vidare till Internets standarder är klickbara ämnesordskataloger av intresse för användarna, speciellt för de ovana användarna som finner det svårt att själva formulera en sökfråga, men även för vana användare som vill vara säkra på att kunna göra en uttömmande sökning inom ett ämne. ArtikelSök och Mediearkivet har som nämnts inget i den vägen att erbjuda.
Vidare stöder många av sökmaskinerna på Internet söksätten med + och − före och mellan sökorden i enkelt sökformulär, men det är inget som varken ArtikelSök eller
Mediearkivet har tagit efter. Användaren måste skriva och/eller/inte mellan sökorden, eller använda motsvarande radioknappar i ArtikelSök. I Mediearkivet är det möjligt att använda citationstecken för att söka på exakt fras, en vanlig standard i Internets söktjänster, men i ArtikelSök fungerar det inte. Grundinställningen om användaren skriver in flera ord utan markering emellan är i ArtikelSök och, medan Mediearkivet använder eller i likhet med många sökmotorer på Internet.
Två andra fenomen som är frekventa på Internet är viktning, och tips om andra ämnesord. Viktning, det vill säga hur viktiga sökorden är i förhållande till varandra, är inte möjligt att ange i ArtikelSök men i Mediearkivet kan användaren ändra viktning av ett ord till ett högre värde. Denna standard kan tänkas vara av stort värde för vana användare som vill kunna söka mer spetsigt. Inget av systemen ger automatiskt tips till andra ämnesord, något som kunde
vara värdefullt för alla användare men allra mest för de ovana. Mediearkivet erbjuder dock länkar till liknande artiklar. Hjälptexterna står tyvärr inte självständigt i något av systemen på det sätt som de kan göra i en del sökmotorers hjälptexter, till exempel Yahoo. Dessutom får användaren själv söka upp svåra termers förklaring under andra rubriker i hjälpen, eftersom inga termer är länkade som på Internet. Standarden med hjälptexter som inte förutsätter någon förkunskap från andra hjälptexter kunde hjälpa ovana användare. Tyvärr används inte heller Frequently Asked Questions (FAQ) i ArtikelSök och Mediearkivet, det vill säga en service där man dokumenterar och visar upp vanliga frågor och svar kring databasen. Mediearkivet har visserligen en informationssida om databasen där FAQ ingår som ett inslag, men den sidan gäller inte hur databasen används. Överensstämmelsen med Internets standarder är med andra ord i det närmaste obefintlig i ArtikelSök och förekommer endast i begränsad
utsträckning i Mediearkivet.
Som sammanfattning kan sägas att ArtikelSök och Mediearkivet i relativt hög grad lever upp till idealet att följa standarder. Systemen lever dock upp till idealet i olika bemärkelser. ArtikelSök följer traditionella databasstandarder, medan Mediearkivet i större utsträckning följer Internetstandarder.
Biblioteksanpassning versus standarder - en sammanfattande kommentar:
I båda databaserna har biblioteksanpassning fått stå tillbaka för anpassning till
databasstandarder. Databaserna har dock eftersträvat olika standarder - i ArtikelSöks fall gäller det standarder för traditionella bibliografiska databaser och Mediearkivets fall
standarder för söktjänster på Internet. Den totala satsningen på databasstandarder anser vi vara ett olyckligt val. Vi menar att användarnas särskilda behov ibland är viktigare att prioritera än att användarna kan känna igen sig från andra system.